Mölndals stad

Mölndals stad 

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 

Gatunämndens arbetsutskott kl 

Tid: Tisdagen den 29 januan 2013 kl. 16.00 - 

Gruppmöte: 

-S-grp tors v före Stadshuset 17.00 

Rum 1115 

-Alilansen samma dag Skedebro 14.30- 

Kvickroten 

Fika finns frän 15.30- 

Plats. OBS!!! Skedebro, Solangen GN rum Skedebro, Solängen 16.00- 

1 tur att justera: Christer Brattås (M) 

Ärenden 

1. Upprop och val av justerare 

2. Anmälan om nya frågor 

3. Information om färdtjänst i Mölndals stad. Susanne Ekström och 

Magdalena Dahl, färdtj änsthandläggare 

4. Infonnation om ägaravtal med RENOVA. Göran Werner 

Verksamhetsstyrning 

5. Anmälan av delegeringsbeslut sedan föregående sammanträde 

6. Delgivning av protokoll 

7. Infonnation om pågående test 2 med flerfackskärl och ftrslag till 32/13 

förlängning av test 2. Marie Omerain Blornkvist, Tf avdelningschef 

8. Förslag till informationsämnen på gatunämnden och gatunämndens 

arbetsutskott med fokusfrågor samt mötesdatum för gatunämndens 

arbetsutskott med fokusfrågor. Göran Werner 

Planer, remisser och rapporter 

9. Yttrande över sarnrådshandling, Gårda Dämme 72 1/12 

10. Yttrande över samrådshandling, Kållereds köpstad (handling kommer 7 10/12 

senare) 

Övriga ärenden 

11. Rapport från verksamheten 

12. Anmälan om deltagande i sammanträde 

13. Övrig fråga

Gatunämnden 

Moindals stad 

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL J 

Sammanträdesdatum 

2012 

Sida 1(1) 

Beslutsexpediering § 43 Dnr 

Anmälan av delegeringsbeslut sedan föregående sammanträde 

Enligt gatunämndens delegeringsordning anmäls följande beslut. 

13 Anskaffning av varor, tjänster och entreprenader inom budget och 

gällande upphandlingspolicy 

Beslut § D 65/2012 och 6/2013 

18 Beslut om avslag på begäran om utlämnande av allmän handling. 

Beslut § D 62-64/2012 och 1-5/20 13 

21 Befullmäktigande av ombud att föra kommunens talan, inom 

gatunämndens verksamhetsområde, inför domstol och andra 

myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag. 

Beslut § D 61/2012 

29 Beslut avseende undantag enligt 13 kap 3 § Trafikförordningen 

Beslut § 449, 477, 517, 520-524/2012 och 2/2013 

31 Beslut avseende tillfälliga regleringar genom lokala trafikföreskrifter 

enligt 10 kap 1 och 3 § Trafikförordningen 

Beslut § 475-476, 484-487, 494-502, 518-519/2012 och 1, 3/2013 

32 Beslut avseende särskilda undantag för rörelsehindrade enligt 13 kap 8 § 

Trafikförordningen 

Beslut § 451-455, 456-474, 488-492, 506-513, 515-516/2012 och 4-11/2013 

33 Beslut avseende dispens för parkering av miljöfordon enligt 

Trafikförordningen 13 kap 3 § punkt 15 

Beslut § 450, 478-483, 493, 503-505, 514, 525-542/2012 

34 Beslut om fordonsflyttmng enligt lag om flyttning av fordon och 

förordning om flyttning av fordon 

Beslut § F 58-63/20 12 

35 Beslut om tillstånd för färdtjänst, enligt lagen om färdtjänst 

Beslut § Ft 1106-1110, 1113-1114, 1116-1131, 1133, 1135-1176, 1178- 

1192/2012 och 1-8, 10-23, 25, 27-46, 48-49 /2013 

36 Beslut om tillstånd för färdtjänst, enligt lagen om riksfärdtjänst 

Bes1utFt111l-ll12, 1115, 1132, 1134, 1177/2012och9, 24, 26, 47/2013 

Beslut 

Gatunämnden noterar tagna delegeringsbeslut.

g:\gk\2 1 gatunämnd alf\2 201 3\0 1 gn januari\delegeringslista gatunämnden jan 2013 .docx 

449 29 Dispens från trafikföreskrift. Parkering på lastplatsen Tempelgatan 5 C 598/12 20 12-10-30 Henrik Granlöf 

Delegerings- Gn del. Ärende (t.ex. information om ärendet, inköpssumma) Dnr Beslutsdatum Beslut av 

beslut § 2012 ord. Punkt 

§6/2013 13 Beställning/avrop, Sommarblommor 2013 4/13 2013-01-11 Göran Werner 

trafiksäkerhetsutrustning, Göteborgsvägen etapp 3 

§ 5/2013 18 Begäran om utlämnande av allmän handling, anbud i upphandling av miljö- och 828/11 2013-01-09 Anne-Lie Fant 


§4/2013 18 Begäran om utlämnande av allmän handling, anbud i upphandling av miljö- och 828/11 201 3-01-09 Anne-Lie Fant 


§3/2013 18 Begäran om utlämnande av allmän handling, anbud i upphandling av miljö- och 828/11 2013-01-09 Anne-Lie Fant 


§2/2013 18 Begäran om utlämnande av allmän handling, anbud i upphandling av miljö- och 828/11 2013-01-09 Anne-Lie Fant 


§ 1/2013 18 Begäran om utlämnande av allmän handling, anbud i upphandling av miljö- och 828/11 2013-01-09 Anne-Lie Fant 

§ 65/2012 13 Göteborgsvägen etapp 3 828/11 

Upphandling av hastighetsplan. 

§ 64/2012 18 Beslut om delavslag på begäran om utlämnande av allmän handling. 564/12 2012-12-13 Anne-Lie Fant 

Upphandling av hastighetspian. 


Upphandling av hastighetsplan. 


Mölndals kommun. 

tillsynsingripande mot Mölndals stads befattning med transport av returpapper i 

beslut om att avsluta ärendet utan vidare åtgärder angående begäran om 

§ 61/2012 21 Fullmakt för gatukontorets jurist att företräda staden i ärende: överklagan av 462/12 2012-12-03 Peter Johnson 

Delegerings Gn del. Ärende (t.ex. information om ärendet, inköpssumma) Dnr Beslutsdatum Beslut av 

beslut § 

ord. Punkt 

Gatukontoret 

ANLAN AV DELEGEfflNGSBESLUT 2012/2013 1 (14) 


__

g:\gk\2 1 gatunämnd alf\2 201 3\0 1 gn januari\delegeringslista gatunämnden jan 2013 .docx 

495 31 Lokal trafikföreskrift. Sporredsvägen 662/12 2012-11-27 Henrik Granlöf 

494 31 Lokal trafikföreskrift. Pixbovägen 660/12 2012-11-27 Henrik Granlöf 

493 33 Parkeringstillstånd för miljöfordon 646/12 2012-11-20 Karin Hindström 

492 32 Parkeringstillstånd för rörelsehindrad 645/12 20 12-11-20 Karin Hindströrn 

488-491 32 Parkeringstillstånd för rörelsehindrad 644/12 2012-11-20 Karin Hindström 

487 31 Lokal trafikföreskrift. Wallinsgatan 640/12 2012-11-14 Henrik Granlöf 

486 31 Lokal trafikföreskrift. Baldersgatan 634/12 2012-11-14 Henrik Granlöf 

485 31 Lokal trafikföreskrift. Baldersgatan 633/12 2012-11-14 Henrik Granlöf 

484 31 Lokal trafikföreskrift. Heliumgatan 632/12 2012-11-14 Henrik Granlöf 

483 33 Parkeringstillstånd för miljöfordon 63 1/12 2012-11-13 Karin Hindström 


481 33 Parkeringstillstånd för miljöfordon 631/12 2012-1 1-13 Karin Hindströrn 


479 33 Parkeringstillstånd för miljöfordon 630/12 2012-11-13 Karin Hindströrn 


477 29 Dispens från trafikföreskrift. Brogatan 625/12 2012-11-12 Henrik Granlöf 

476 31 Lokal trafikföreskrift. Kryptongatan 624/12 2012-11-12 Henrik Granlöf 

475 31 Lokal trafikföreskrift. Diabasvägen 618/12 2012-11-09 Henrik Granlöf 

456-474 32 Parkeringstillstånd för rörelsehindrad 617/12 2012-11-06 Karin Hindströrn 

452-45 5 32 Parkeringstillstånd för röreslehindrad 616/12 2012-11-06 Karin Hindströrn 

451 - 

Makulerad. 

Felregistrerad - 

2012-11-06 

Karin Hindströrn 


Gatukontoret 

ANMÄLAN AV DELEGERINGSBESLUT 2012/2013 2 (14) 

Mölndals stad

g:\gk\21 gatunämnd a1f2 2013\Ol gnjanuari\delegeringslista gatunämnden jan 2013.docx 

1 31 Lokal trafikföreskrift. Glasbjörksgatan. 6/13 2013-01-08 Henrik Granlöf 

525-542 33 Parkeringstillstånd för miljöfordon. 723/12 2012-12-28 Karin Hindströrn 

524 29 Dispens från trafikföreskrift. Bergrnansgatan 717/12 2012-12-2 1 Henrik Granlöf 

523 29 Dispens från trafikföreskrift. Transporter 676/12 2012-12-21 Henrik Granlöf 




519 31 Lokal trafikföreskrift. Storgatan 715/12 2012-12-21 Henrik Granlöf 

518 31 Lokal trafikföreskrift. Mölndals Bro 716/12 2012-12-21 Henrik Granlöf 

517 29 Dispens från trafikföreskrifi. Brogatan 482/12 2012-12-21 Henrik Granlöf 

516 32 Parkeringstillstånd för rörelsehindrad 709/12 2012-12-18 Karin Hindströin 

515 32 Parkeringstillstånd för rörelsehindrad 708/12 2012-12-18 Karin Hindströrn 

514 33 Parkeringstillstånd för miljöfordon. 698/12 2012-12-14 Karin Hindström 

506-513 32 Parkeringstillstånd för rörelsehindrad. 688/12 2012-12-11 Karin Hindströrn 

503-505 33 Parkeringstillstånd för miljöfordon. 687/12 2012-12-11 Karin Hindströrn 

502 31 Lokal trafikföreskrift. Bäckvägen. 684/12 2012-12-11 Mattias Tell 

501 31 Lokal trafikföreskrift. Hökegårdsgatan. 784/08 2012-12-11 Henrik Granlöf 

500 31 Lokal trafikföreskrift. Storgatan 784/08 20 12-12-03 Henrik Granlöf 

499 31 Lokal trafikfåreskrift. Storgatan 784/08 2012-12-03 Henrik Granlöf 

498 31 Lokal trafikfåreskrifi. Skrittgatan 661/12 2012-11-27 Henrik Granlöf 

497 31 Lokal trafikfåreskrift. Ridspögatan 661/12 2012-11-27 Henrik Granlöf 

496 31 Lokal trafikfåreskrift. Ponnygatan 66 1/12 2012-11-27 Henrik Granlöf 

Gatukontoret 

ANMÄLAN AV DELEGERINGSBESLUT 2012/2013 

(14) 


g:\gk\2 1 gatunämnd a1f2 20 13\0 1 gn januari\delegeringslista gatunämnden jan 2013 .docx 

F63/ 2012 MB G Kort flyttning 2012-12-21 121221 Gun Edin 

F62/ 2012 Skoda G Uppställd 2012-12-17 121217 Gun Edin 

F60/ 2012 Volvo G Skrot 2012-12-14 121214 Gun Edin 

F61/ 2012 Renault G Skrot 2012-12-14 121214 Gun Edin 

F58/2012 Mitsubishi P Skrot 2012-12-07 121207 Gun Edin 

F59/ 2012 Volvo P Skrot 2012-12-14 121214 Gun Edin 

4-11 32 Parkeringstillstånd för rörelsehindrad 15/13 2013-01-11 Karin Hindström 

Delegerings- Gn del. Fordonsslag Gatumark! Privat Åtgärd (skrotniriglförvaring Hänitningsdatum Dnr Beslutsdatum Beslut av 

beslut F ord. Punkt mark 

3 31 Lokal trafikföreskrift. Hökegårdsgatan. 11/13 2013-01-09 Henrik Granlöf 

2 29 Dispens från trafikföreskrift. Slätthultsliden. 10/13 2013-01-09 Henrik Granlöf 

Gatukontoret 

ANMÄLAN AV DELEGERINGSBESLUT 2012/2013 4(14) 


Beslutande 

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

Sammantrdesdatum 

2013-01-22 

Gatunämndens arbetsutskott 

Plats och tid 

Stadshuset, rum 1217 den 22januari 2013, kl. 8.15 —11,20 

Ovriga närvarande 

Utses att justera 

Justeringens plats och tid 

Underskrifter 

Organ 


Datum för 

anslagets uppsättande 

Sista dag för överklagande 

Underskrift 


Peter Johnson (KO) 

Martin Pettersson (S) 

Christer Brattås (M) 

Göran Werner, gatudirektör 

Kenneth Molin, nämndsekreterare 

Marie Omerain Blornqvist 

Susanne Ekström 

Magdalena Dahl 

Kristina Green 


Gatukontoret efter sammanträde. 

Sekreterare 

Ordförande 

Justerande 

ANSLAG/BEVIS 

Protokollet ärjusterat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. 


2013-01-22 


Datum för 

anslagets nedtagande 

Utdragsbestyrkande 

Paragrafer: 1 - 7 

Sida 1(8)

• Moindals stad 2013-01-22 



Beslutsexpediering § 1 Dnr GN 721/12 

Yttrande över samrådshandling, Gårda Dämme 

Sida 2(8) 

Sammanfattning 

Trafikkontoret i Göteborg har skickat samrådsunderlag för ombyggnad av Gårda 

dämme i Göteborg. Gårda dämme utgörs av en träkonstruktion som med luckor 

reglerar vattennivåer och flöden på platsen där Mölndalsån delar sig i Gullbergsån 

oh fattighusån. Dykinspektioner har visat att dämmets träkonstruktion är kraftigt 

angripen av röta och med anledning av det har provisoriska förstärkningsåtgärder 

fått utföras på dämmet. Trafikicontoret i Göteborgs stad avser nu att riva dämmet 

och bygga upp ett nytt på samma plats samt anlägga en ny fisk och faunapassage i 

form av ett omlöp. Åtgärderna utgör vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. 

Göteborg, Härryda och Mölndal samarbetar i ett projekt för samordnad reglering 

av Mölndalsån för att minska risken för översvämning. 

För att detta ska fungera krävs en rad fysiska åtgärder, bl. a. har Landvettersj öns 

dämme vid Mölnlycke fabriker byggts om och i Mölndal planeras åtgärder i 

Ståloppet och Stensjö dämme för att öka avbördningskapacitet vid låga flöden. 

Den föreslagna ombyggnaden av Gårda dämme ger en väsentligt ökad fri 

sektionsarea vilket ger små fallförluster och goda förutsättningar att under 

högfiöden hålla ett gynnsamt lågt vattenstånd i Mölndalsån uppströms Gårda 

dämme. Därmed finns inget att erinra utan Mölndals stad kan ställa sig positiv till 

åtgärderna. 

Beslutsunderlag 

Gatukontorets tjänsteskrivelse från den 8 januari 2013. 

Beslut 

Gatunämndens arbetsutskott föreslår Gatunämnden att uppdra åt Gatudirektören 

att svara Göteborgs stads Trafikkontor att Mölndals stad ställer sig positiv till de 

planerade åtgärderna då de är helt i linje med framtida styrstrategier för hela 

Mölndalsån. 

Justerandes sign Utdragsbestyrkande



Moindals stad 2013-01-22 



Information om pågående prov med flerfackskärl 

Sida 3(8) 


Marie Omerain Blomqvist, tf avdelningschef för Återvinning och avfall redogör 

för projektet. Gatukontoret gör ett stort försök med fastighetsnära insamling. 

Försöket innebär att fastighetsägare får två så kallade fyrfackskärl på tomten. 1 

kärlen och med de påhängsfack som finns till kan de lämna det mesta av sitt 

avfall. Man kan lämna pappers-, plast-, metallförpackningar, tidningar, färgat glas, 

ofärgat glas, matavfall och brännbart avfall, batterier, småelektronik och 

glödlampor. 

Försöket med fastighetsnära insamling pågår och beräknas pågå till den 31 mars 

2013. Det är 650 villaägarhushåll som deltar i försöket. Gatukontoret arbetar för 

att införa det nya systemet 2014 om det utfaller väl. 

Motivet till att vi provar fastighetsnära insamling är att öka möjligheterna att 

uppfylla de regionala målen i A2020, Göteborgsregionens regionala plan för 

omhändertagande av avfall. Målet är att öka återvinningen i samhället. 

Beslut 

Gatunämndens arbetsutskott tackar för informationen och föreslår Gatunämnden 

att besluta om förlängning av försöken till och med oktober 2013. 

Justerandes sign _. Utdragsbestyrkande 

-;






Information om ägaravtal med RENOVA 

Sida 4(8) 

S amnianfattning 

Göran Werner, gatudirektör informerar om ägaravtal med Renova. Tre förslag i 

tjänsteutlåtande från Stadsledningskontoret i Göteborgs stad samt förlag till 

ägaravtal delades ut. 

Beslut 

Gatunämndens arbetsutskott tackar för informationen. 

Justerand,_,,_’ Utdragsbestyrkande





Sida 5(8) 

Beslutsexpediering § 4 Dur 

Förslag till informationsamnen på gatunämnden och gatunämndens 

arbetsutskott med fokusfrågor samt mötesdatum för gatunämndens 

arbetsutskott med fokusfrågor 


Gatukontoret har sammanställt förslag till följande informationsämnen på 

gatunämndens sammanträde under 2013. 

- Januari, Färdtjänst, hur fungerar det? 

- Mars, Overdäckning 

- April, Flexresor — återkoppling, Ulf Bredby och 

EU-projekt; Ecowas, Ecofriendly behavior in waste management och 

Flerfacksförsöken, FNI 

- Maj, Stadens milj ömål, Lisa Jämer 

- Juni, Studiebesök/resa och HastighetsöversynlTrafik 

- September, Lagförslag avfallsutredningen — det framtida kommunala 

uppdraget 

- Oktober, Vinterväghållning 

- November, Grönplan och Våra åar 

- December, Julavslutning 

Gatukontoret förslår också att gatunämndens arbetsutskott tillsammans med 

gatukontorets ledningsgrupp åker på en planeringsresa för 2013. 

Beslutsunderlag 

Gatukontorets sammanställning från den 11januari 2013. 

Gatunämndens arbetsutskotts förslag till beslut 

Gatunämnden beslutar att genomföra förslag till informationer på gatunämndens 

sammanträden under 2013 och att dessa går att ändra till förmån för eventuellt 

akuta ärenden. 

Gatunämnden beslutar att gatunämndens arbetsutskotts planeringsresa genomförs 

13-14 mars 2013. 

Beslut 

Gatunämndens arbetsutskott beslutar att genomföra informationer och fyra fokus 

arbetsutskott med tidsjusteringar i förslaget från gatukontoret. 

Justerandes sign -. /1 Utdragsbestyrkande 

‘4.

Moindals stad 201301-22 





Information/workshop om riktlinjer för färdtjänst i Mölndals stad 


Sida 6(8) 

Susanne Ekström, Magdalena Dahl och Kristina Green, färdtjänsthandläggare, 

informerar om nuvarande riktlinjer för fiirdtjänsten som gäller lokalt för Mölndals 

stad. De informerar vidare om färdtjänsthandläggningens svårigheter och 

möjligheter. Förslag till förändringar i nya riktlinjer initieras. 

Beslut 

Gatunämndens arbetsutskott tackar för informationen och uppdrar åt gatukontoret 

att fortsätta arbeta fram nya riktlinjer för ffirdtjänsten i Mölndals stad för beslut i 

gatunämnden. 

Justerandes si 1 Utdragsbestyrkande






Förslag om deltagande i Earth Hour 

Sida 7(8) 


Göran Werner, gatudirektör redogör för gatukontorets förslag om att Mölndals 

stad deltar i Earth Hour. 

Beslut 

Gatunämndens arbetsutskott tackar för infonriationen och ger gatudirektören i 

uppdrag att se hur vi kan delta. 

Justerandes sig — -. E- Utdragsbestyrkande 

‘



Beslutsexpediering § 

7 Dnr 

Ovrig fråga 

Information från Göran Werner 

SAMMANTRADESPROTOKOLL 


Sida 8(8) 

Kikåsbranden har nu avslutats genom att parterna enats om en förlikning om 1,1 

mnkr. 

Rekrytering efter Lars Ottosson har genomförts och valet föll på Anna Lanne 

Davidson. 

Beslut 

Gatunämndens arbetsutskott tackar för informationen. 

Ledningssystem 

Christer Brattås (M), önskar en statusrapport om livslängder för ledningssystemen, 

dag-, spill-och renvattenledningar. 

Beslut 

Gatukontoret tar med sig frågan och återkommer. 

UITP 

Christer Brattås (M) ställer fråga om UITP och efterfrågar underlag för framtida 

engagemang 

Beslut 

Gatukontoret tar med sig frågan och återkommer. 

Justerani / Utdragsbestyrkande

Moindals stad 

Tjänsteskrivelse 1(2) 

Gatukontoret 2013-01-15 GN 

Andreas Svendsen 

Gatunämnden 

Fastighetsnära insamling med flerfackskärl test 2 


För att kunna nå de nationella, regionala och lokala målen för avfalishantering och 

återvinning krävs en utveckling av dagens insamlingssystem. Plockanalyser visar att 

med dagens system finns det fortfarande ca 75 i en vanlig soppåse som kan 

återvinnas. 1 oktober 2013 påbörjades ett större test med flerfackskärl på 650 villor i 

Mölndal. Många upplever systemet enkelt och vi ser att återvinningen ökar och 

mängderna brännbart avfall minskar. Gatukontoret anser att testet bör förlängas till 

och med oktober 2013. En förlängning av projektet ger Gatukontoret värdefull 

information samt ökad kvalitet vid införande. 

Förslag till beslut 

Gatunämnden beslutar om att förlänga test nummer 2 med fastighetsnära insamling för 

villahushåll till och med oktober 2013. 

Bakgrund 

Mölndals stads gatukontor ska i enlighet med nationella milj ökvalitetsmål, prioriterade 

mål från kommunfullmäktige och mål i den regionala avfallsplanen (A2020) nå 

följande: 

• Milj öpåverkan från avfallshanteringen berör direkt eller indirekt flera 

nationella miljömål. De mål som främst berörs är God bebyggd miljö, 

Begränsad klimatpåverkan och Gififri miljö 

• Ökad materialåtervinning och nöjdare kunder (prioriterade mål från 

kommunfullmäktige) 

• Mängden producentansvarsmaterial i det brännbara avfallet skall minst 

halveras. (Mål enligt regional avfallsplan A2020) 

• Mängden elektronikavfall respektive farligt avfall i det brännbara 

hushållsavfallet ska minst halveras. (Mål enligt regional avfallsplan A2020) 

• Minst 50 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas 

omhand så att växtnäringen utnyttjas. Allt separat insamlat matavfall ska gå till 

biogasproduktion. (Mål enligt regional avfalispian A2020) 

För att nå de uppsatta målen krävs utveckling av dagens system för insamling av avfall 

från bl.a. enfamiljshus (villahushåll). Detta grundar sig bl.a. på plockanalyser av 

dagens brännbara avfall från enfamiljshus där vi kan konstatera att i en vanlig soppåse 

går ca 75 % att återvinna, material som egentligen ska avyttras vid en 

återvinningsstation. Den 1:e oktober 2012 påbörjades ett omfattande test med 650


Tjänsteskrivelse 2(2) 

Gatukontoret 2013-01-15 GN 

Andreas Svendsen 

anslutna villor till så kallade flerfackskärl där invånarna ges möjlighet att sortera i 12 

fraktioner (matavfall, tidningar, pappersförpackningar, färgade och oflirgade 

glasförpackningar, metallförpackningar, hård- och mjukplatsförpackningar, brännbart 

avfall, farligt avfall, småbatterier, glödlampor och småelektronik). 1 samband med 

pågående enkätundersökning tycker över 90 % av testhushållen att systemet med 

flerfackskärl är enkelt. Testet pågår preliminärt fram till och med den 31:e mars 2013. 

Syftet med flerfackskärl är att göra det enkelt att sortera, det ska vara lätt att göra rätt i 

Mölndal. 

Bedömning 

Gatukontoret bedömer att en förlängning av pågående test med fastighetsnära 

hämtning med flerfackskärl ger följande fördelar: 

• Bättre service till befintliga kunder i testet samt ökad kvalitet inför ett eventuellt 

permanent införande av systemet. 

• Information om bilens och kärlens prestanda. 

• Värdefull information från brukarna genom en fokusgrupp (deltagare i testet). 

• Dimensionering av fack för olika fraktioner och alternativa lösningar. 

Utvärdering av en omlastning som i större grad skulle motsvara en planerad 

framtida omlastningsstation. 

• Möjlighet till ytterligare enkätundersökningar och plockanalyser. 

Ur kundens perspektiv är det en försämring att gå tillbaka till tidigare system. Det 

skulle även vara onödigt att hämta hem kärlen och ersätta med de gamla för brännbart 

avfall, om systemet med flerfackskärl ändå kommer att införas permanent. 

Leveranstiden på flerfacksbilar är ca 1 år och är därmed den begränsande faktorn för 

ett införande av systemet. 

Ekonomi 

Till dags datum har projektet kostat 4 100 000 kr varav 3 000 000 kr avser inköp av 

käri som vi har inkluderat i framräknandet av taxan. För detta används eget ansamlat 

kapital. 

Vid förlängning av test till oktober 2013 bedöms kostnaderna bli: 

• hyra, service och underhåll för sopbilen 710 000 kr. 

• personal4lo 000kr 

• plockanalyser och information 100 000 kr 

Total kostnad för projektet till och med oktober 2013 är ca 1 220 000 kr 

Expediering av beslut 

fort 

Go an Werner


Sammanträdesplan 

Gatukontoret 2013-01-11 

Anne-Lie Fant 

Informationsärenden/fokus frågor på gatunämnden och 

gatunämndens arbetsutskott 2013 

Planeringsresa plus 2-3 fokus haivdagar vår och höst. 

GNau planeras 8.15 - 12 (om inget annat anges nedan), GN startar vanlig 16. 

1(2) / 

Deltagare: 

• Gatunänmden; 18 förtroendevalda, Göran Werner, Anne-Lie Fant och inbjudna, 

avdelningschefer är alltid välkomna. 

• Gatunamndens arbetsutskott; arbetsutskottet ; Peter Johnson (KD), Martin Pettersson 

(S), Christer Brattås (M),Göran Werner, Anne-Lie Fant och inbjudna (kolla med GW eller 

ALF). Fika så tidigt som möjligt. 

• Gatunämndens arbetsutskott möter GKL följt av fokusfrågor; Arbetsutskottet, 

från kontoret på GNau+GKL Göran Werner, Anna Lanne-Davidson (bitr. gatudirektör), 

Ann Rane, Leif-Henrik Andersson, Susanne Hilding, Kenneth Molin,. 

Fokusfrågor: Arbetsutskottet + Göran Werner och Anna Lanne Davidson och 

berördalinbjudna tjänstemän. 

GNIau (GKL) Månad Informationsarendenlfokus fråga 

GNau 22 januari Riktlinjer för färdtjänst i Mölndals stad 

GN 29 januari Färdtjänst, hur fungerar det? 

r 

GNau 28 februari 

GN 1 1 mars Ovudakning L 

GNau+GKL 21-22 mars lnvcsteringsbudget, m.m. 

Planeringsresa Ev. ngt från 18 april 

GNau 5 april 

GN 15 april Flexresor— återkoppling. Ulf Bredby 

EU-projekt; Ecowas, Ecofriendly behavior in waste 

management 

GKL 8. 1 5—9. 1 5 1 8 april Kretsloppspark/resurspark, dvs, utökade ytor pa Kikas för mottagning av 

GNau Fokus 9.30 

GNau 26 april 

ateranvändningshara produkter, hyggrnaterial saint storre och säkrare motagninshall Pir 

farligt avfall kemikalier o elektronik, vitvaror etc). deponigasutvinning (Pir tex, Uppvämming 

av personalbyganad o lakvatten etc.) etc. 

Utfonuning av ny Stadshuspark 

Broundershållsprograrn för Mölndal stad 

VAIO


GN 9 December 

J ulavslutning 

Sammanträdespian 

N!au (GKL) Månad Informationsärenden!fokus fråga 

N 13 maj Stadens miljömål, Lisa Järner 

GKL 8.15—9.15 16 maj Taxeutveckling VA 

GNau Fokus 9.30 

GNau 31maj 

, Budgetramar 

GN 10 juni Budgetrarnar 

GNau 30 augusti 

GN 10 September Budget 

Ytterligare förslag: 

Arbetsmiljö och säkerhetsfrågor, t.ex. bjuda in Arne Alfredsson från Arbetsmiljöverket 

för att prata om regler kring hämtning av hushållsavfall — 

vid införande av FNI med käri 

Studiebesök/resa 

: uppdraget 

GNau 27 September 

Hastighetsöversyn/Trafik 

Lagförslag avfallsutredningen — 

GN 7 oktober Vinterväghållning 

GKL8.15—9.15 10Oktober Taxa 

GNau fokus 9.30 

GNau 1 november 

GN 1 1 novernhei Gronpian 

GKL 8.15—9.15 14 November 

GNau fokus 9.30 

GNau 29 November 

Vara Åar 

det 

vilket 

2(2) 

framtida kommunala 

r 

blir ännu mer aktuellt

MÖLNDALS STAD Tjänsteskrivelse 1(1) 

Gatukontoret 2013-01 -08 GN 721/12 

Agneta Thömqvist 

Gatunämndens Arbetsiits1fl 

Förslag till yttrande över samrådshandling Gårda 

dämme 


Trafikkontoret i Göteborg har skickat Samrådsunderlag för ombyggnad av Gårda 

dämme i Göteborg. Gårda dämme utgörs av en träkonstruktion som med luckor 

reglerar vattennivåer och flöden på platsen där Mölndalsån delar sig i Gullbergsån oh 

fattighusån. Dykinspektioner har visat att dämmets träkonstruktion är kraftigt angripna 

av röta och med anledning därav har provisoriska förstärkningsåtgärder fatt utföras på 

dämmet. Göteborgs stad, Trafikkontoret avser nu att riva dämmet och bygga upp ett 

nytt på samma plats samt anlägga en ny fisk och faunapassage i form av ett omlöp. 

Åtgärderna utgör vattenverksamhet enligt 11 kap milj öbalken och därför samråder 

Trafikkontoret med tillsynsmyndigheten, de enskilda som kan anses berörda, andra 

berörda myndigheter samt med den allmänhet och de organisationer som kan antas bli 

berörda 

Göteborg, Härryda och Mölndal samarbetar i ett projekt för samordnad reglering av 

Mölndalsån för att minska risken för översvämning. Den övergripande styrstrategin 

innebär att vid prognos om höga flöden kunna förtappa Landvettersjön och Rådasjön 

Stensjön för att sedan kunna magasinera vatten i dessa sjöar och därmed minska risken 

för översvänining i nedre Mölndalsån genom Mölndal och Göteborg. 

För att detta ska fungera krävs en rad fysiska åtgärder, bl. a. har Landvettersjöns 

dämme vid Mölnlycke fabriker byggts om och i Mölndal planeras åtgärder i Ståloppet 

och Stensjö därnme för att öka avbördningskapaciteten vid låga flöden. 

Den föreslagna ombyggnaden av Gårda dämme ger en väsentligt ökad fri sektionsarea 

vilket ger små fallförluster och goda förutsättningar att under högfiöden hålla ett 

gynnsamt lågt vattenstånd i Mölndalsån uppströms Gårda dämme. Därmed finns inget 

att erinra utan Mölndals stad kan ställa sig positiva till åtgärderna. 

Förslag till beslut 

Gatunämndens arbetsutskott uppdrar åt Gatudirektören att svara Göteborgs stads 

Trafikkontor att Mölndals stad ställer sig positiva till de planerade åtgärderna då de 

går helt i linje med framtida styrstrategier för hela Mölndalsån. 

/6dontoret 

/‘ (/‘ 1 ., 

s4t’L14 Wt4W4 

an Werner Anne-Lie Fant

Från: Göransson C-G 

Till: havochvattenhpvochvatten.se; mlltoforvaltnlnaenamlllo.ooteborp.se; kommunen K1j; GaWnämndenGK 

samhallsbypcinpdharrvdp.se; monlca.dahlberanrkom.se; oofoof.se; replstraton.amsb.se; 

lnfp.ooteboro@naWrskvddsfpreningen.se; raddnlnpstIpnstenrsgbn,se; poteborpsoprtflskarna.se 

pfleJ1unpprenvptten.pptebprp.se; roner.anderssonaoteborpeneroLse 

Kopia: Lucas Walloren (lucas.wallorenctraflkkontoret.ooteborp.se 

Ärende: Grda Dämme 

Datum: den 21 december 2012 11:30:39 

Bilagor: Tect föliebrev 121219.docx 

Samrdsunderlaci 121220.doc 

Till ovan angivna myndigheter och organisationer (mail till Monica Dahlberg avser såväl Göta älvs 

vattenvårdsförbund som Mölndalsåns vattenråd) 

På uppdrag av Trafikkontoret, Göteborg översänds härmed ett samrådsunderlag avseende 

ombyggnad av Gårda Dämme. 

Dämmet är allvarligt anfrätt av röta och behöver snarast byggas om. 

1 den mån ni önskar svara, beakta sista datum 21/1. 

Förhoppningsvis kommer domstolen att kungöra såväl målet som tid för huvudförhandling vid 

samma tillfälle och att handlägga målet skyndsamt med anledning av att det är angeläget att 

ombyggnaden sker under kommande sommarhalvår. 

Med vänlig hälsning 

C-G Göransson 

C-G Göransson Sweco Environment AB 

Civ.ing Gullbergs Strandgata 3 

Göteborg 6ox 2203 

Telefon direkt SE-403 14 Göteborg 

Mobil +46 (0)703 917153 Telefon +46 (0)31 627500 

c-g.goransson@sweco.se www.sweco.se S V!!ECO 

Pleae consider the environment before printirig thi5 e-maii.

Samråd - 

Gårda 

dämme 

Gårda dämme utgörs av en träkonstruktion som med luckor reglerar vattennivåer och flöden 

på platsen där Mölndalsån delar sig 1 Gullbergsån och Fattighusån. Dykinspektioner har visat 

att dämmets träkonstruktion är kraftigt angripen av röta och med anledning därav har 

provisoriska förstärkningsåtgärder fått utföras på dämmet. Göteborgs Stad, Trafikkontor 

avser nu att riva dämmet och bygga upp ett nytt på samma plats samt anlägga en ny fisk- 

och faunapassage i form av ett omlöp. 

Åtgärderna utgör vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken och därför samråder 

Trafikkontoret med tillsynsmyndigheten, de enskilda som kan anses särskilt berörda, andra 

berörda myndigheter samt med den allmänhet och de organisationer som kan antas bli 

berörda. 

Handlingar 

Ett samrådsunderlag bifogas. Det finns även tillgängligt på Trafikkontorets webbplats, 

www.goteborg.se se Trafikkontoret. 

Önskas ytterligare information om projektet vänligen kontakta C-G Göransson, Sweco 

Environment AB, på telefon 070-391 71 53, e-post: c-g.goransson@sweco.se 

Alternativt Lucas Wallgren, Trafikkontoret, på telefon 031-368 26 76, 070-242 35 74 

el ler e-post: lucas.wallgren@trafikkontoret.goteborg.se, 

Synpunkter 

Eventuella synpunkter lämnas skriftligt till Göteborg Stad, Trafikkontoret, Box 2403, 403 16 

Göteborg eller via e-post till trafikkontorettrafikkontoret.gotebor.se. Märk handlingarna med 

“Dämmet, dnr 1104/11”. 

Synpunkterna lämnas senast måndagen den 21januari. 

Med vänlig hälsning 

Lucas Wallgren

RAPPORT 

Trafikkontoret, Göteborgs stad 

SWECO 

Gårda Dämme — Utrivriing samt byggnation av ett nytt dämme och ny bro i 

Gullbergsån, Göteborgs Stad 

Uppdragsnummer 1321231 

Sam rådsunderlag inför prövning av vattenverksamhet 

Göteborg 2012-12-19 

Sweco Environment AB 

Marie Börnell C-G Göransson 

Sweco Sweco Environment AB Marie Börnell 

Vatten & Miljö Orgnr 556346-0327 Telefon direkt 031-62 76 42 

Gullbergs Strandgata 3 sate Stockholm Mobil 0734-12 26 42 

Box 2203, 403 14 Göteborg Ingår Sweco-koncernen marie.bornell@sweco.se 

Telefon 031-62 75 00 

Telefax 031-62 7722 

wwwsweco.se 

Uppdrag 1331231; c:\usersjimaxtappdata\locatmicrosoft\windowstemporary internet filescontent.outlook\wxkzr2oesamrådsundertag 

121220 cc 

1 (28)

SWECO 

INN EHALLSFÖRTECKN ING 

1 Administrativa uppgifter 4 

2 Bakgrundochsyfte 5 

3 Lokalisering 6 

4 Mölndalsån 9 

4.1 Avrinningsområde 9 

4.2 Karakteristiska flöden och vattenstånd 10 

5 Planförhållanden samt gällande tillstånd 11 

5.1 Planförhållanden 11 

5.2 Gällande tillstånd för Gårda Dämme 13 

5.3 Gällande tillstånd för Slussen 14 

5.4 Gällande tillstånd för Gullbergsån, inkl Säveån/Göta älv 14 

6 Befintliga förhållanden 15 

6.1 Gårda Dämme samt angränsande broar 15 

6.2 Slussen 16 

6.3 Gullbergsån samt kulvert under E6:an 17 

6.4 Geotekniska förhållanden 17 

6.4.1 Jordlager 17 

6.4.2 Fattighusån 18 

6.4.3 Gullbergsån 18 

6.4.4 Mölndalsån 19 

6.5 Vattenkvalitet och sediment 19 

6.6 Flora och fauna 22 

6.6.1 Knölnate 22 

6.6.2 Fisk 22 

6.6.3 Fågelliv 23 

7 Miljökvalitetsnormer 23 

8 Planerad vattenverksamhet i första skedet 24 

8.1 Nytt dämme 24 

8.2 Nyfiskväg 24 

8.3 Ny GC-bro 25 

9 Förutsedda miljökonsekvenser 25 

2 (28) 

1 RAPPORT 

2012-12.19 

GARDA DÄMME — UTRIVNING SAMT 

BYGGNATION AV ETT NYTT DÄMME OCH 

NY BRO 1 GULLBERGSAN, GÖTEBORGS 

STAD 

uppdr3g 1331231; c:users\jimax\appdata\IocaI\microsoft\window5temporary internel fiIes\content,outIook\wxkzr2oesamrådsunderIag 

121220. doc

1 NNEHALLSFÖRTECKN ING 

SWECO 

9.1 Allmänt 25 

9.2 Fisk, flora och fauna 25 

9.3 Risk för spridning av förorenade sediment 26 

9.4 Vatteristånd och flödeskapacitet 26 

10 Förslag till innehållsförteckning i MKB 27 

Bilaga 1 - Fallförluster genom Gårda Dämme för olika flöden och vatten nivåer i 

Göta älv. 

Ritningar 1 Dämme 

2 Fiskväg 

3 GO-bro 

RAPPORT 

2012-12-19 


BYGGNATION AV ETT NYTT DAMME OCH 


STAD 

Uppdrag 1331231; c:\usersjimaxappdatalIocaI\microsoftwiridowsltemporary internet fiIescoriterit.outIookwxkzr2oe\samrådsunderIag 

121220.doc 

3(28)

5WECO 

4(28) 

Administrativa uppgifter 

Sökandes namn: Göteborgs Stad, Trafikkontoret 

Postadress: Box 2403, 403 16 Göteborg 

Telefon: 031-368 00 00 

Organisationsnumrner: 212000-1355 

Kontaktpersoner: C-G Göransson 0703-917153 

c-g.goranssonsweco.se 

Lucas Wallgren 03 1-3682676, 070-2423574 

Iucas.wallgrentk.gotebora.se 

Konsuit: SWECO Environment AB, Göteborg 

Berört län: Västra Götalands Län 

Berörda kommuner: Göteborgs kommun 

Fastighetsbeteckning: Stampen 704:35, Gårda 744:553, Gårda 744:93 samt 

marksamfälligheten Gårda 5 66 

Fastighetsägare: Göteborgs Stad 

RAPPORT 

2012-12-19 

GARDA DAMME — UTRIVNING SAMT 


NY BRO 1 GIJLLBERGSAN, GÖTEBORGS 

STAO 

Uppdrag 1331 231; interriet fiIescontent.outIook\wxIczr2oesamrådsunderIag 

121220.doc

2 Bakgrund och syfte 

5WECO 

Gårda Dämme utgörs av en träkonstruktion som med luckor reglerar vattennivåer och 

flöden på platsen där Mölndalsån delar sig i Gullbergsån (huvudfiöde) och Fattighusån 

(biflöde). Dämme har funnits på platsen sedan mitten av 1700-talet men befintlig 

dammkonstruktion anlades någon gång under första hälften av 1900-talet. Gårda Dämme 

lagligförklarades genom vattendom 1955 (A.M 95/1951). 

Dykinspektioner har visat att Dämmets träkonstruktion är kraftigt rötangripen, vilket 

föranlett att provisoriska förstärkningsåtgärder i form av temporära stag mellan Dämmet 

och Dämmebron har fått sättas upp. Med anledning av Dämmets dåliga kondition 

erfordras omgående byggnation av ett nytt dämme, preliminärt inom samma område. En 

sådan placering innebär dock samtidigt att ett skydd mot höga och för framtiden ännu 

högre vattenstånd i området omkring Mölndalsån/Gullbergsån/Fattighusån kommer att 

erfordras. Förutsättning finns att isolera Mölndalsåns dalgång från tillfälliga, höga 

vattenstånd i havet och på längre sikt, med en fortgående klimatförändring och väsentligt 

högre medelvattenstånd i havet, genom att pumpa ut vattnet från ån. Avskärmningen mot 

havet kan lämpligen ske genom använda avstängningsluckor framför de båda kulvertarna 

som har sitt inlopp i Gullbergsån nära E6. Avstängningsanordningarna kompletteras med 

vallar eller murar mot E6 (redan idag är nästan hela den erforderliga sträckan tät mot 

inströmmande vatten). Vid Slussen läggs den andra avspärrningen mot översvämningar, 

dels genom de redan befintliga murverken, dels genom en lägre mur utmed 

Trädgårdsföreningen (som då blir översvämmad av Rosenlu ndskanalen. 

Uppströms och strax nedströms om Dämmet finns två GC-broar som kommer att tas bort 

och ersättas med en ny GC-bro som placeras nedsträms det nya dämmet i samma linje 

som idag, dock med en mindre bredd. 

Eftersom vattendom saknas för anläggningen vid Slussen avses laglighetsförklaring 

sökas i och med kommande tillståndsansökan. 

Av geotekniska skäl är det inte klart vilka framtida regleringsnivåer som bör gälla för ett 

nytt Gårda Dämme och därmed även för Slussen. Med en högre normal regleringsnivå i 

ån kan de sträckor längre uppströms i Mölndalsån som idag har otillfredställande stabilitet 

få en förbättrad stabilitet. Samtidigt måste stabiliteten utredas för Fattighuskanalens båda 

sidor för att utröna vad låga vattenstånd i samband med högflöde och fullt öppna luckor 

medför för stabiliteten längs dessa sträckor. 

Nuvarande dämme är så anfrätt av röta att det bör byggas om redan under nästa år. Ur 

flödes-/risksynpunkt måste detta arbete genomföras under lågflödesperioden, dvs, under 

sommarperioden 2013. Med detta snäva tidsperspektiv finns det inte tid att utföra alla 

erforderliga undersökningar och utredningar som erfordras för val av framtida 

vattenregleringsnivåer, eller de skydd mot höga vattenståndsnivåer som behövs i 

områdena vid Slussen och E6-kulvertarna. 

Ansökan till mark- och miljödomstolen kommer därför att delas upp i två delar, där den 

första delen avser ombyggnad av Gårda Dämme, en ny, ur fiskvandringssynpunkt mycket 

RAPPORT 

2012-12.19 

GARDA DÄMME - UTRVNING SAMT 



STAD 

Uppdrag 1 331 231; c:\users\jimaxappdataIocaImicrosoftwindows\temporary internet files\coritentoutlook\wxkzr2oetaamrådsunderlag 

121220 doc 

5(28)

SWECO 

gynnsam konstruktion i form av ett långt sk. omlöp och en ny GC-bro nedströms 

dämmet. Gångbron uppströms dämmet rivs och återuppbyggs inte. 

1 en andra ansökan till mark- och miljödomstolen kommer förslag till eventuellt ny 

regleringsnivåer för Mölndalsån genom styrningen vid Gårda Dämme och Slussen, samt 

åtgärderna för att hindra havet vid områdena runt Slussen och E6-kulvertarna. 

3 Lokalisering 

6(28) 

De aktuella områdena är belägna i centrala Göteborg. 1 Figur 1 visas en översikt där de 

aktuella vattenvägarna samt Dämmet och Slussens placering har markerats. 

Dämmet är beläget i Gårda i centrala Göteborg, vid Ullevi, där Mölndalsån delas i 

Gullbergsån och Fattighusån. Gullbergsån rinner i dagen i nordlig riktning i cirka 600 m 

varefter den är kulverterad i Gårda Dämme400 m varefter den passerar Kodammarna 

och efter ytterligare cirka 500 m rinner ut i Säveån. Gårda Dämme är en referenspunkt i 

Göteborg och utgjorde tidigare gräns mellan stad och landsbygd. Området kring Dämmet 

och Mölndalsån har varit gammalt industriområde och kan sägas vara en del av den 

bevarandevärda hamnmiljön i Göteborg. 1 Figur 2 visas en bild från området tagen i 

början av förra seklet. 

Fattighusån har sin flödesriktning västerut mot Stora Hamnkanalen och Valigraven. Vid 

Drottningtorget, innan ån delas, ligger Slussen. 

[PPORT 

2012-12-19 

GÅRDA DÄMME - UTRIVNING SAMT 

BYGGNATION AV ETT NYTT DAM ME OCH 


STAD 

Uppdrag 1 331 231; c:\user5jimaxappdata\IocaI\microsoftwiridowstemporary internet fIIescontent.outIookwxkzr2oe\samrådsunderIag 

121220.doc

Figur 1 Översiktsbild med de aktuella vattenvägarna samt Dämmet och Slussen. 

RAPPORT 

2012-12-19 



NY BRO GULLBERGSAN, GÖTEBORGS 

STAD 

SWECO 

Uppdrag 1 331 231; c:usersjimax\appdata\IocaImicrosoft\windowstemporary iritornet fiIescontent.outIook\wxkzr2oe\samrådsunderIag 

121220.dac 

7(28)

SWECO 

8 (28) 

Figur 2 Foto över Gårda Dämme taget 1922. 

Figur 3, Dämmet 

RAPPORT 

2012-12-19 

GAROA DÄMME — UTRIVNING SAMT 



STAD 

Uppdrag 1331231; internet fiIescontent.outIookwxkzr2oelsamrådsunderIag 

121220.doc

4 Mölndalsåri 

4.1 Avrinningsområde 

RAPPORT 

2012-12 -19 

SWECO 

Mölndalsån rinner upp i Bollebygds kommun och passerar i sitt lopp till Göta älv Härryda, 

Mölndals och Göteborgs kommuner. Huvudloppet börjar i Nedsjöarna och rinner västerut 

med tillflöde från ett antal mindre reglerade sjöar, Sturven, Öjesjö, Hornasjön, Vällsjön 

samt Lilla och Stora Härsjön. 

An rinner därefter vidare genom Härryda och Landvetter samhälle till Landvettersjön/ 

Gröen, som regleras av en damm vid Mölnlycke fabriker. An rinner härifrån vidare genom 

Mölnlycke samhälle till Rådasjön och därefter genom en trång och grund passage, 

Ståloppet, till Stensjön, där reglering sker i en damm i ån en bit nedströms sjön. Efter 

kraftiga fall genom Kvarnbyn i Mölndal, sammanrinner ån med de oreglerade Kållereds 

och Balltorpsbäckarna. An rinner därefter genom den helt urbaniserade och flacka 

dalgången från Mölndals centrum fram till Gårda i Göteborg, där ån delar sig i 

GARDA DAMME - 

UTRIVNLNG 

SAMT 

BYGGNAflON AV ETT NYTT DÄMME OCF-f 


STAD 

Figur 4 Slussen vid Drottningtorget 

Uppdrag 1331231; c;users\jTmax\appdatalocaflmicrosof1windowstemporary internet fiIes\content.outIook\wxkzr2oesamrdsunderlag 

121220. dcc 

9 (28)

SWECO 

Gullbergsån med utlopp Säveån/Göta älv och Fattighusån med utlopp vid Slussen 1 

Stora Hamnkanalen och Valigraven och vidare till Göta älv, se Figur 4. 

Det totala avrinningsområdet är vid mynningen ca 275 km2. De största oreglerade 

områden, som medför de största översvämningsproblemen, utgörs av ca 90 km2 

uppströms Landvettersjön, ca 27 km2 uppströms Stensjön samt ca 28 km2 från 

Kålleredsbäcken/Balltorpsbäcken nedströms Stensjön. Avrinningen från de urbana 

områdena utgör en relativt begränsad del under de regnrika perioder som fyller upp 

naturmagasinen och som kombinerat med ett nederbördstillfälle med stor nederbörds 

mängd, 40 mm under ett dygn, eller mer ger kritiskt stora flöden i åns olika delar. 

4.2 Karakteristiska flöden och vattenstånd 

10 (28) 

Traditionellt har långa regn med stor nederbördsmängd under en föregående regnrik 

period på i storleksordningen två månader medfört översvämningar i den låglänta delen 

av Mölndalsån från Mölndals centrum till Gårda dämme. SMHI har beräknat det 

oreglerade 100-årsflödet för Stensjön till 33 m3/s. Ett så stort flöde ger betydande skador 

såväl uppströms Stensjön som nedströms i Mölndal och Göteborg, där flöden tillkommer 

från Kålleredsbäcken och stadsbebyggelsen nedströms. Motsvarande oreglerade flöde 

vid Gårda Dämme är ca 40 m3/s. Vid översvämningen 2006 var flödet vid Mölndals 

centrum som högst nästan 30 m3/s och flödet vid Gårda ytterligare något högre. 

Det har redan utförts arbeten i Mölndalsåsystemet och ansökningar till mark-och 

miljödomstolen går in inom kort. Detta medför att på några års sikt kommer sjöarna i 

åsystemet att få en väsentligt förbättrad kapacitet att förtappa vatten och därmed starta 

en högflödesperiod med väsentligt större förmåga att magasinera en del av högflödet och 

därigenom minska flödet i nedre Mölndalsån. 

Regleringen av sjösystemet kommer att ske samordnat från en kontrollcentral och 

tappningen baseras på aktuella förhållanden i Mölndalsån, flöde i ån och nivåer i sjöarna, 

samt prognoser från SMHI om förväntad nederbörd och flöde från en för Mölndalsån 

specifikt kalibrerad flödesmodell. Genom kombinationen av samordnad och utbyggnaden 

av förtappningsmöjlighet sjöarna bedöms att flödet vid Mölndals centrum ska kunna 

begränsas till ca 27 m3/s för flöden ända upp till 100 - 200 års återkomsttid. Motsvarande 

flöde vid Gårda blir då ca 30 m3/s, såvida inte nederbörden samtidigt är kraftig över 

Mölndal och Göteborg (fasförskjutningen mellan flödena från urbaniserade områden 

utmed nedre Mölndalsån, det oreglerade tillflödet från Kålleredsbäcken och det reglerade 

flödet från sjöarna är normalt så stor att tillfödet utmed nedre Mölndalsån är litet när flödet 

i ån kulminerar). 

De största flödena vid Gårda Dämme riskeras vid regn med 1 — 3 h varaktighet och stor 

utbredning över det urbaniserade området från Mölndals centrum till Gårda. Totala 

nederbördsmängden och områdets storlek som drabbas av regnet är avgörande faktorer. 

Överslagsberäkningar har visat på väsentligt högre flöden vid Gårda Dämme än vad som 

angivits ovan. 

RAPPORT 

2012.12-19 

GÅRDA DÄMME — UTRIVNING SAMT 



STAD 

Uppdrag 1331231; internot fiIescontent.outIookwxkzr2oe\samrådsunderIeg 

121220 .d cc

SWECO 

Höga vattenstånd i havet uppkommer till följd av kraftiga västliga vindar. Västliga stormar 

kan höja vattenståndet i älven till +11,7 m, 100-årsnivå, men även vid vattenstånd över 

+11,2 m kan det uppstå problem i Mölndalsån. De små tillgängliga marginalerna i 

fallförluster Gullbergsån och upp i Mölndasån medför att vattnet kan stiga över befintlig 

dämningsgräns vid Gårda Dämme (+11,5 m) och ge översvämningar inom bl.a. 

Lisebergsområdet. Med hjälp av förvarningssystem för höga vattenstånd, som erhålls från 

SMHI, kommer regleringen att ske så att Mölndalsån börjar att förtappas genom att 

öppna luckorna fullt ut i de båda utloppen, Gårda Dämme och Slussen. Sedan stängs 

inloppen till E6-kulvertarna och vid Slussen när vattnet börjar rinna åt fel håll och öppnas 

när vattenståndet åter är högre uppströms än nedströms om respektive dämme. 

Vattenståndet vid Gårda Dämme regleras idag mellan nivåerna +11,50 m och + 11,20 m, 

så länge inte flödet är så stort att det finns risk för översvämning utmed Mölndalsån och 

då främst nära Mölndals centrum eller inom Liseberg (kanalsidorna inom Liseberg att 

höjas för att undvika översvämningar). 1 detta fall ska luckorna vara fullt öppna för att 

hålla så låg nivå i nedströmsdelen av Mölndalsån som möjligt för att undvika 

översvämningar längre uppströms längs ån. 

5 Planförhållanden samt gällande tillstånd 

5.1 Planförhållanden 

Enligt översiktsplanen för Göteborgs kommun, antagen 2009-02-26, omges aktuellt 

vattenområde främst av bebyggelseområden. Flera områden och enskilda byggnader 

från Dämmet och ut till Göta älv omfattas av riksintresse för kulturmiljövården såsom den 

äldre stadsbebyggelsen och befästningsrester i innerstaden. Flera objekt är även 

klassade som enskilda fornminnen såsom exempelvis Fattighuset, F d Posthuset, Stora 

Teatern m fl, se Figur 5. 

RAPPORT 

2012.12-19 

GÄRDA DÄMME — UTRIVNING SAMT 



STAD 

Uppdrag 1331231 c:\usersjirnax\appdatalIocaI\rnicrosoftwindaws\1amporary internet fiIestcantent.outIookwxkzr2oesamrådsunderIag 

121220.doc 

11(28)

SWECO 

12 (28) 

Figur 5 Utdrag ur länsstyrelsen infokarta gällande kulturmiljö 

Enligt länsstyrelsen infokarta omfattas inte området av några skyddsområden för 

naturmiljön, exempelvis riksintressen, ej heller vattentäkter eller strandskyddsområden 

finns inom aktuellt område. 

Ett flertal stadsplaner och detaljplaner gäller för området. 

• “Deta!jplan för kollektivtrafikprojektet Kringen; Folkungabroarna m m inom 

stadsdelarna Heden och Stampen iGöteborg”, antagen2001-12-13: Syftet med 

denna plan vara att bredda vägen för spårutbyggnad i och estetisk upprustning 

av Skånegatan. Inga restriktioner anges för själva vattenområdet i denna plan. 

• 

“Detaljplan för kontor (Kv Ceres) inom stadsdelen Gårda, Göteborg” 1997-12-09. 

1 planen är vattenområdet anslutning till Dämmet klassat som just vattenområde. 

• “Förslag till ändring av stadsplan för delar av stadsdelarna Gårda, Heden och 

Stampen i Göteborg”, antagen 1966-05-26: Berör området öster om Mölndalsån, 

uppströms Dämmet. För vattenområdet direkt uppströms Dämmet gäller att “det 

skall utgöra vattenområde, som icke får utfyllas eller överbyggas i annan mån än 

som erfordras för broar”. 

• “Förslag till ändring av stadsplanen för del av stadsdelen Stampen” 22:a oktober 

1962, rev. Februari 1963. Området vid Dämmet utgörs av vattenområde. 

RAPPORT 

2012-12-19 

GARDA DÅMME - UTRIVNING SAMT 



STAD 

Uppdrag 1331231; c:\userajimaxappdataIocaI\microsoft\windowstemporary internet fiIes\content.outIook\wxkzr2oetsamrdsunderIag 

121220.doc

SWECO 

• ‘Förslag till ändring av stadsplan för sextonde roten i Göteborgs Stad”, fastställd 

1894-07-05. Avser ändringar av öppna ytor samt breddning av ett flertal gator. 

Inga restriktioner anges för själva vattenområdet i denna plan. 

• “Stadsplan inom del av sjuttonde roten samt ändring av del av planen för 

sextonde roten”, fastställd 1886-03-12. Omfattar främst områdena vid 

Gullbergsvass, Kommendantsängen samt Skansen Lejonet. Inga restriktioner 

anges för själva vattenområdet i denna plan. 

• “Stadsplan för sextonde roten i Göteborgs Star!’, fastställd 1866-11-23. 

Beskrivning saknas. 

5.2 Gällande tillstånd för Gårda Dämme 

För Dämmet finns en vattendom fastställd 19551 och den ansluter till vad som under lång 

tid använts som regleringsnivå vid dämmet och som även fastställdes i en syneförättning 

för upprensning av ån på sträckan från Forsåkers fabriker, uppströms Mölndals centrum, 

och ner till Gårda Dämme 

2. 

Domen lagligförklarar det befintliga dämmet vid Gårda och föreskriver beträffande vatten 

hushållningen att vattenståndet i vad mån på dammens skötsel beror inte får överskrida 

+11,50 m. Till motverkande av risk för översvämning skall vid flöde luckorna i dammen 

hållas öppna. Därtill får inte vattenståndet vid dammen sänkas av så att vattenståndet på 

sträckan Kallebäcks bro och Forsåker blir lägre än +11,20 m, och tiden för avsänkning till 

denna höjd får inte överskrida 5 tim. Avsänkning bör inte alls ske under de tider på året 

då risken för skred och förskjutningar är störst. Syftet är att regleringsnivån bör ligga strax 

under maxnivån, d vs +11,50 m. 

Av gällande vattendom framgår att man inte har beaktat extrema vattenstånd i havet mer 

än att det kan inkluderas i uttrycket “i vad på skötseln av dämmet beror”, d v s 

dämningsgränser avser nivån uppströms om dämmet så om detta stängs om vatten 

ståndet stiger över dämningsgränsen nedströms bör det vara i linje med domsvillkoret. 

Det finns även ett krav att så fort det finns risk för översvämning av ån uppströms 

dämmet, oberoende av plats, så ska dämmet öppnas helt. 

Risken för ras längs ån har endast beaktats för sträckan uppströms Kallebäcks bro. Vid 

stora flöden innebär kravet att vattenståndet uppströms Kallebäcks bro inte får 

underskrida +11 .20 m inte något som helst hinder mot att öppna luckorna för fullt vid 

Gårda. Med ett för lågtryck vanligt vattenstånd på +10,3 m i havet så kan deta medföra 

att vattenståndet vid Dämmet och Fattighusån faller betydligt under +11,0 m, troligen ner 

till ca +10,7 m. Det senare särskilt om vattenståndet i havet under ebb sjunker ännu lägre 

än +10,3 m. 

1 Dom fastställ 15okt1955 A.M 95/1 951 

2 Daterad 14 mars 1955, laga kraft vunnen 

RAPPORT 

2012-12-19 




STAD 

Uppdrag 1331231; c:users\jiniaxappdataIccaI\microsoft\windows\temporary internet filestcontent.outlooktwxkzr2oe\samrådsunderlag 

121220.dac 

13(28)

SWECO 

5.3 Gällande tillstånd för Slussen 

Det finns ett länsstyrelsebeslut från 1600-talet angående Fattighuskanalen/Slussen. 1 

övrigt har anläggningen byggts om utan domar, dels beträffande delbara utskovsluckor 

under 1980-talet, dels en ombyggnad av slussportar under 2008 som innebär att det nu 

finns reglerluckor även i dessa (de övre portarna, medan de nedre öppnas helt). 1 nödfall 

skulle slussportarna kunna öppnas helt, men då med risk för besvärande erosionsskador 

nedströms. Därtill har sannolikt Fattighuskanalen så pass låg kapacitet vid stort flöde och 

lågt vattenstånd att större öppningar inte ger större flöde så länge som inte Fattighusån 

fördjupas. Någon förrättning som reglerartvärsektionernas bredd och djup i Fattighusån 

verkar inte finnas. 

Regleringen vid Slussen följer samma villkor som gäller för Gårda Dämme, d v s att vid 

högvattenföringar släppa ut vattnet ur ån med så lågt vattenstånd i ån som 

utskovsanordningarna medger, d v s fullt öppna luckor. 

5.4 Gällande tillstånd för Gullbergsån, inki. Säveån/Göta älv 

14(28) 

Vattendom, deldom (slutlig dom reglerar bara ersättningar till fastighetsägare och övriga 

kostnader) fastställdes 1960-04-20 (A 24/1 961). Domen avsåg alla vattenarbeten som 

erfordrades för att kunna bygga Götaälvtunneln och tillhörande trafikplatser och 

motorvägar. 

Domen gav Göteborgs stad tillstånd att bygga älvtunneln med en högsta nivå på tunneln 

med dess fyllnadslager på högst + 3,00 m, men med en möjlighet att i framtiden sänka 

nivån på fyllnadslagret till + 2,35 m, allt inom en bredd på segelrännan av 40 m. 

Domen gav även staden rätt att gräva om den nedre delen av Säveån samt att gräva om 

Gullbergsån inom hela det område som behövdes som trafikområde, vilket innebar att ån 

mynnar i Säveån och att den är omlagd på en sammanlagd sträcka av 900 m. Den 

tillståndsgivna sträckningen och utformningen av ån framgår av detaljritningar 1 och 115 

från 1961-03-15 (aktsidor 238-239). 

1 domen anges att “1 den mån Gullbergsån och Säveån icke äro avsedda att omedelbart 

upptagas till de i målet angivna större dimensionerna, skall sådant arbete verkställas så 

snart behov därav föreligger. Skulle detta inträffa efter den för företaget fastställda 

byggnadstidens utgång, åligger det staden att ånyo underställa frågan om åarnas 

utökning vattendomstolens prövning.” Byggnadstiden var 10 år och någon förlängning 

söktes inte, så den dimension som finns idag kan inte ändra utan en ny dom. 

Det bör noteras att kulvertarna under E6 är dimensionerade för ett större flöde än den 

öppna delen av Gullbergsån. 1 vattenmålet angavs en större sektion för Gullbergsån och 

tillstånd för denna bredare sektion erhölls, men tillståndet att vidga ån förföll. 

RAPPORT 

2012-12-ig 




STAD 

Uppdrag 1331231; c:users\jimaxappdataIacaImicrosoft\windows\temporary interriet files\content.outlook\wxkzr2oe\samrådsunderlag 

121220.doc

6 Befintliga förhållanden 

6.1 Gårda Dämme samt angränsande broar 

5WECO 

Vid Gårda Dämme ligger två broar. Den södra är en smalare träbro för huvudsakligen 

gångtrafik, och den norra bron (Dämmebron) är en gång- och cykeibro. På den senare 

körs idag även vissa skötselfordon, exempelvis i samband med snöröjning. Utmed 

Gullbergsåns östra sida löper en gång- och cykelbana och på dess västra sida, direkt 

nedströms Dämmet, ligger Stampens kyrkogård. 

Nuvarande dämme vid Gårda, se Figur 6, är allvarligt anfrätt av röta och behöver 

ersättas med ett nytt under nästa lågflödesperiod, d v s nästa sommar. För att stabilisera 

konstruktionen fram till ombyggnad har provisoriska stag satts mellan Dämmet och 

Dämmebron strax nedströms. 

Vid Dämmet finns en enkel fisktrappa möjliggör vandring för stora fiskar från havet och 

upp i Mölndalsån, se Figur 7. 

• RAPPORT 

2012-12-19 




STAD 

• - .- 

Figur 6 Del av Dämmet, vy söderut med Nya Ullevi i bakgrunden 

-- 

Uppdrag 1331231 c:\usersjimax\appdata\IocaI\microooftwindows\temporary internet fiIescontent.outIookwxkzr2oe\samrddsunderIag 

121220. doc 

15 (28)

SWECO 

6.2 Slussen 

16(28) 

Figur 7 Fisktrappan vid Dämmef 

Slussen är placerad vid Fattighusåns utlopp i Stora Hamnkanalen respektive 

Rosenlundskanalen. An omges på bägge sidor av gatumark; på den norra sidan körs 

spårvagnstrafik. Förutom gatumarken är den norra sidan om ån bebyggd, blivande hotell, 

och söder om ån ligger Trädgårdsföreningen. 

Själva Slussen anlades ursprungligen på 1600-talet och dess konstruktion utgörs idag av 

två utskov med dubbelluckor i vardera utskovet. Utformningen är anpassad efter vattnet 

ska kunna falla över luckorna i en vacker vattenstråle vid normal reglering av Mölndalsån. 

Regleringen av dubbelluckorna sker idag fjärrstyrt. Under sommartid används Slussen 

för båttrafik, exempelvis passerar turbåtar (Paddan) Slussen på sin väg till Liseberg. 

RAPPORT 

2012-12-19 

GARDA OAMME - UTRIVNING SAMT 

BYGGNATION AV ETT NYTT OÄMME OCH 


STAD 

Uppdrag 1331 231; c:users\jimax\appdata\IocaIniicrosoftwindows\temporary internet files\content.outlaok\wxkzr2oelsamrådsuncterlag 

121220.doc

SWECO 

Fattighusån är invallad till över + 12,5 m, längs i stort sett hela dess längd och på båda 

sidor. Endast på gatan utmed Trädgårdsföreningen finns det sträckor med lägre marknivå 

än +125 m (+12,3 m). 

6.3 Gullbergsån samt kulvert under E6:an 

Nedströms Dämmet går Gullbergsån dagen i ca 600 m innan den rinner in i en ca 500 m 

lång dubbelkulvert. Vardera med bredden 4,7 m och höjden 3,1 m, d vs A0 om 29 m2. 

Efter denna dubbelkulvert rinner ån i en öppen kanal i cirka 160 m varefter en ny 

dubbelkulvert tar vid i 70 m, därefter passeras Kodammarna innan utlopp i Säveån, strax 

uppströms utloppet i Göta älv. 

Gullbergsån har på högra/östra sidan av ån marknivåer som sträckvis ligger under +12,0 

m, vilket medför att vid högre vattenstånd svämmas omgivande områden över. 

Kyrkogården på ån vänstra/västra sida har tidigare drabbats av upprepade 

översvämningar. Kyrkogården omgärdas numera av en vall med krönnivån +12,5 m. 

6.4 Geotekniska förhållanden 

6.4.1 Jordiager 

De geotekniska förhållandena är av samma karaktär längs heTa Mölndalsåns dalgång 

genom Göteborg. De naturliga jordiagren utgörs överst av ca 1-2 m torrskorpelera ovan 

ett mäktigt lager med lös siltig lera som successivt blir fastare med djupet tills dess att 

fast botten tar vid, se Figur 8. Generellt varierar lermäktigheten mellan ca 20-40 m inom 

området men de största mäktigheterna som påträffats är över 60 m. 

RAPPORT 

2012.12-19 

GARDA DAMME - UTRIVNING SAMT 

BYGGNA11ON AV ETT NYTT DÄMME OCH 


STAD 

Uppdrag 1331 231; interriet fiIescontcnt.outlook\wxkzr2ae\samrådsunderIag 

121220.doc 

17 (28)

SWECQ 

18 (28) 

Figur 8 Jordartskarta över Mölndalsån, Norra. Ljusgul = lera, orange = friktionsmaterial 

(sand/grus), rosa = berg. (från Detaljerad stabilitetsutredning inom Göteborgs stad. Delområde 

S123). 

6.4.2 Fattighusån 

Fattighusån är stenskodd i hela sin sträckning från Gårda Dämme och fram till Slussen. 

Då vattendomen för dämmet fastställdes var inte de geotekniska förhållandena för 

Fattighusån någon avgörande fråga. Möjligen var stabiliteten då bättre samt att 

belastningen från trafiken, främst spårvägen, var lägre. Dessutom fanns planer på att fylla 

igen Fattighusån och låta allt vatten rinna via Gullbergsån till Säveån/Göta älv. 

Idag är vaftenståndet i Fattighusån kritiskt för stabiliteten utmed delar av den norra sidan 

av ån. För detta område kommer det att göras en fördjupad stabilitetskontroll för att se 

om SGI’s 3 stabilitetskrav blir uppfyllda vid vattenstånd i ån som ligger under +11.20 m ner 

mot +1080 m, vilket är önskvärt vid stort flöde för att inte riskera översvämningar längre 

upp i Mölndalsån. Visar sig stabiliteten vara för låg vid låga vattenstånd får en avvägning 

göras mellan behovet av att hålla nere vattenståndet och kostnaden för en förstärkning 

av kanalmurarna. 

6.4.3 Gullbergsån 

Längs Gullbergsån finns erosionsskydd i form av tätt slagna träpålar på åns båda sidor. 

År 2007-2008 anlades en översvämningsvall till nivån +125 utmed västra sidan av 

Gullbergsån. An rensades senast år 1986. 

SGI — 

Statens Geotekniska Institut 

RAPPORT 

2012-12-19 

GARDA DÄMME - UTRIVNING SAMT 



STAD 

Uppdrag 1331231; c:usersjimaxappdaIa\IocaI\microsoft\windows\terriporary Internel fiIescontent.outIookwxkzr2oesamrådsunderIag 

121220.doc

SWECO 

Stabilitetsförhållandena området längs Gullbergsån anses vara tillfredsställande då de 

uppfylle rekommenderad säkerhetsnivå enligt Skredkommissionens anvisningar, rapport 

3:95. 

64.4 Mölndalsån 

Stabilitetsförhållandena i området utmed Mölndalsån från Ullevigatan i norr till Örgryte 

vägen i söder anses vara tillfredsställande då de uppfyller rekommenderad säkerhetsnivå 

enligt Skredkommissionens anvisningar, rapport 3:95. 

Stabilitetsförhållandena är dock otillfredsställande, baserat på en översiktlig analys, i 

områden söder om Liseberg och även inom Mölndals kommun. Dessa förhållanden 

behöver utredas ytterligare. En dålig stabilitet vid lågt vattenstånd kan helt eller delvis 

förbättras genom att åns normala regleringsnivå höjs. En sådan utredning kommer att 

utföras i den andra delen av ansökan till mark- och miljödomstolen. 

6.5 Vattenkvalitet och sediment 

Inom Fattighusåns avrinningsområde finns få eller inga källor för prioriterade ämnen och 

andra miljögifter och det är därför inte sannolikt att vattenförekomsten har problem med 

miljögifter, såvida de inte förts dit genom Mölndalsån. Eventuellt kan påverkan av 

tungmetaller från markläckage finnas. Bedömningen baseras på påverkansanalys för 

4. 

miljögifter 

Inom Gullbergsåns avrinningsområde finns källor för prioriterade ämnen och andra 

miljögifter och det r därför sannolikt att vattenförekomsten har eller kan ha problem med 

rniljögifter. Bedömningen baseras på påverkansanalys för miljögifter 

5. 

Sweco har på uppdrag av Fastighetskontoret, Göteborgs Stad, genomfört 

sedimentundersökningar i Mölndalsån samt Fattighusån 2004. Denna undersökning 

utfördes inför den stora årensning som genomfördes 2007-2008. Vid samma tillfälle togs 

även ett prov ut i anslutning till den punkt där Gullbergsån rinner in i kulvertar. Totalt åtta 

provpunkter finns från Ullevi, Mölndalsån, fram till Slussen. Från samtliga provpunkter 

har prov analyserats m a p innehåll av metaller. Resultatet visar “hög” halt av koppar i alla 

provpunkter utom en. l flertalet provpunkter är även halten kvicksilver “hög”. Inga “mycket 

höga” metallhalter påvisades i de utförda analyserna. 1 samma provpunkter påvisas höga 

till mycket höga halter PCB samt medelhöga till mycket höga halter PAH. hälften av 

provpunkterna är halten olja “hög” och i en punkt (Slussen) är halten “mycket hög”. 

Analys har även utförts m a p innehåll av 4-nonylfenol och DEHP (ftalat). Resultatet visar 

generellt “hög” halt av såväl 4-nonylfenol som DEHP i huvuddelen av provpunkterna. 

‘ 

Uppgifter från VISS 

Uppgifter från VISS 

RAPPORT 

2012-12-19 




STAD 

Uppdrag 1331231; c:users\jimaxappdataIocaI\microsoft\windows\ternporary internet fiIescaritent.outIookwxkzr2oesamrådsunderIag 

121220.doc 

19 (28)

SVIECO 

20 (28) 

Prov uttagna vid Slussen innehåller så höga halter att de betraktas som “mycket höga 

halter” 

6 

Under 2007/2008 genomfördes entreprenadarbeten i och kring Mölndalsån i syfte att 

återställa åns lagliga tvär- och längssektion fastställd i förrättningen 1955. Totalt 73 000 

ton sediment grävdes upp och transporterades till Kikås avfallsdeponi. Miljökontroll 

utfördes under arbetets gång. Utförda analyser visade att sedimenten i Fattighus ån 

(sträckan Gårda Dämme — Folkungabron) innehöll en större andel organiskt material och 

hade något högre vattenhalt än sedimenten 1 Mölndalsåns huvudfåra. 

Föroreningsinnehållet var dock i allmänhet inte större än 1 övriga delar av Mölndalsån. 

Däremot konstaterades något högre PAH-halter några prover, samt lägre innehåll av 

alifatiska kolväten jämfört med undersökningsresultatet från 2004. Övriga analyserade 

ämnen understeg naturvårdsverkets generella riktvärden för MKM 

. 

78 

En kompletterande sedimentundersökning har med anledning av planerade åtgärder 

utförts av Norconsult under hösten 2012. 

Provtagning har utförts från båt med kolvprovtagare samt Van Veen-provtagare. Prover 

har uttagits i 10 provpunkter, se Figur 9. 

Botten i de undersökta provpunkterna består främst av finsediment, såsom lera, silt och 

nedbrutet organiskt material. Sedimenten har generellt sett varit relativt lösa. Hårdare och 

grövre material har påträffats i ett flertal punkter, ofta någon eller några decimeter under 

ett lager av lösa sediment. 

6 “Sedimentprovtagning 1 Mölndalsån. Inventering, provtagning och övergripande 

riskbedömning avseende föroreningarisediment” Sweco 2004-11-05, unr 1310683. 

Se Naturvårdsverkets rapporter 4638 och 4889 (gäller ej idag) 

6 “Rensning av Mölndalsån 200 7-2008. Sammanställning av ufförd miljökontroll 1 

samband med rensningsarbeten” Sweco 2009-02-12, unr 1311011. 

RAPPORT 

2012.12-19 




STAD 

Uppdrag 1331231 c:users\jimax\appdataIocaImicrosoft1windows\temporary internel fiIesccritent.outIook\wxkzr2oe\samrådsunderIag 

121220 doc

Figur 9 Lägen för sedimentprovtagning (se röda pilar). Från Norconsult 

SWECO 

GöLeborgs Stad 

rj Trk,n1oL 

Totalt 12 prover har analyserats på laboratorium. Resultatet visar att sediment inom 

aktuellt område (Fattighusån, Vallgraven och Stora Hamnkanalen) generellt sett inne 

håller förhöjda halter av ett flertal ämnen. Halten av Total 16 EPA-PAH är i alla prover 

högre än “mycket höga” halter för motsvarande tillstånd i havssediment. Observera att 

proverna inte har normaliserats och att sötvattensediment generellt sett innehåller högre 

andel organiskt material vilket påverkar halten PAH. 

Metallhalterna motsvarar generellt “låga” till måttligt höga” halter enligt tillstånd för 

metaller i sediment. Halten koppar är 10 av 12 prover högre än tillståndet “mycket höga” 

haiter. 

1 fyra prover har analys av glödförlust utförts och TOC-halten har därefter beräknats. 

TOC-halten i dessa prover varierar mellan 3,1 och 8,7 %. Torrsubstansen 1 de 12 

proverna varierar mellan 23,6 och 62 %. 

Föroreningar har påvisats på alla analyserade djup av sedimenten. Det finns inget tydligt 

utbredningsmönster. Endast i en punkt har halter som inte kan anses vara förhöjda 

påvisats. Denna provpunkt är lokaliserad precis uppströms slussen vid Drottningtorget. 

Resultaten bedöms likna de som påvisades i den undersökning som enligt ovan 

genomfördes i Mölndalsån 2004. 

Gårda Dämme, projektering, PM — Sedimentundersökning, 2012-1 1-09, Norconsult 

RAPPORT 

2012-12-19 

GARDA OAMME — UTRIVNING SAMT 



STAD 

9 

Uppdrag 1331231; c:\usersjimaxtappdata\IocaItmicrosott\wiridows\temporary internel filescontent.outIooktwxkzr2oe\samrådsunderIag 

121220.doc 

n SI ,ao SovfiS 

21(28) 

N

SWECO 

6.6 Flora och fauna 

22 (28) 

6.6.1 Knölnate 

1 Fattighusån bedöms det som sannolikt att det finns bestånd av den mycket sällsynta 

knölnaten, observationer har tidigare gjorts vid såväl Mariakyrkan som vid dämmet 10. 

Knölnate förekommer i princip endast på ett fåtal platser i Göteborg; förutom i Fattighusån 

finns ett bestånd i Kvillebäckens nedre delar. Under 2012 har en knölnateinventering 

utförts i Mölndalsån, från Liseberg och ner till Dämmet, och då noterades sparsam 

förekomst av knölnate uppströms bron vid Levgrensvägen, se Figur 10. Ingen inventering 

utfördes under perioden i Fattighusån. 

Några bottenfaunaundersökningar har ej utförts inom ramen för detta projekt. 

Figur 10 Förekomst av knölnate noterades 2012 uppströms bron vid Levgrensvgen, se röd pil. 

6.6.2 Fisk 

1 Mölndalsån finns många fiskarter representerade. 1 de nedre delarna är det främst lax, 

öring, gädda, abborre, braxen och mört. Men även arterna stensimpa, elritsa och den 

rödlistade ålen förekommer i området. 

De olika fiskarterna leker under olika perioder och har olika krav på reproduktionslokalen. 

Till exempel leker braxen under våren/försommaren i lugna vatten medan lax och öring 

leker på hösten i strömmande vatten. 

För arter som lax och havsöring som fiskart som lever i saltvatten men fortplantar sig i 

sötvatten (anadroma arter) utgör Mölndalsån en viktig vandringsväg upp till lekområdena. 

Inga uppgifter om att fisk reproducerar sig i området vid Liseberg och ICA Fokus har 

påträffats. Reproduktionslokalerna finns längre upp i vattensystemet och i mindre 

10 Uppgifter från www.artportalen.se 

RAPPORT 

201212-19 




STAD 

Uppdrag 1331231; c:\users\jimaxappdataIocaImIcrosoftwindows\temporary internet files\conterit.outlook\wxkzr2oe\samrådsunderlag 

121220.doc 

cc 

fU 

-.r 

1 

F

SWECO 

biflöden. Till exempel leker både lax och havsöring i Delsjöbäcken som mynnar i 

Mölndalsån i området mellan Liseberg och ICA Fokus. Lekområden för dessa arter finns 

också i de strömmande partierna vid Kvarnbyn i Mölndal och i Kålleredsbäcken söder om 

Mölndal. 

1 Fattighusån har laxparasiten Gyrodactylus salaris påträffats. Parasiten påverkar främst 

lax där den förökar sig, men den kan även överleva på öring, harr och röding. Unga 

fiskar, så kallade smolt, är känsligast. Parasiten kan ha varierande negativ effekt på 

laxbeståndet beroende på dess känslighet för vattnets kvalitet’ 

1. 

1 Gullbergsån förekommer vandrande lax och öring, men även fiskarter som ål, gädda, 

mört, abborre och ett antal vitfiskarter 

6.6.3 Fågelliv 

12. 

Uppgifter i Artportalens fågelatlas ger gällande att rörhöna kan ha häckat där “Mölndalsån 

möter Fattighusån”, observation från 2008. Uppgifter finns även om nyligen flygga 

gräsandsungar vid Stampen 2004. För Fattighusån finns liknande uppgifter gällande 

gräsandsungar (vd Trädgårdsföreningen 2006) och storskraksunge (vid Trädgårdsfören 

ingen 2007). Uppgifterna har hämtats från’ 

3. 

Trots knapphändigt rapporterade observationer av fågelarter i området finns flera arter 

representerade i området, till exempel gräsand. Andra arter som borde uppehålla sig i 

denna typ av miljö är exempelvis knipa och knölsvan. 

7 Miljökvalitetsnormer 

För Mölndalsån, sträckan Dämmet-Liseberg/Delsjöbäckens inflöde, bedöms den 

ekologiska statusen vara “Måttlig”. Mätdata för biologi saknas. Såväl övergödning som 

regleringspåverkan sänker statusen på vattenförekomsten vilket talar för att förhållandena 

inte når upp till god status. 

Den ekologiska statusen för Gullbergsån, sträckan från Ullevi till Säveån klassas som 

“Dålig”. Bottenfaunan indikerar dålig status vilket troligtvis beror på en kombination av 

övergödning och habitatförstörelse. 

Den ekologiska statusen för Fattighusån, från Dämmet till Göta älv via Rosenlunds 

kanalen, klassas som “Måttlig”. Bottenfaunan visar på goda förhållanden, men närings 

ämneshalterna och regleringen medför en stor risk att god status inte uppfylls. 

Då samtliga ovan redovisade sträckor i nuläget inte håller “God status” finns risk för 

sämre än “God status” även 2015 vad gäller ekologisk status. 

‘ Uppgifter från VISS 

12 Från Detaljplan för Kv Venus inom stadsdelen Gårda i Göteborg. 2005-03-08, rev. 

2005-06-14. 

‘ Uppgifter från www.artDortalen.se/birds, uppgifter från atlasruta O7BOENO samt 

O7BOENV 

RAPPORT 

2012.12.19 



NY BRO 1 GULLBERGSAN. GÖTEBORGS 

STAD 

Uppdrag 1331231; interriet fiIescontent.outIook\wxkzr2oetsamrådsunderIag 

121220.doc 

23 (28)

SWECO 

Den kemiska statusen för aktuell sträcka av Mölndalsån, Gullbergsån samt Fattighusån 

klassas som “God”. 

Mölndalsån omfattas ej av miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. 

8 Planerad vattenverksamhet i första skedet 

8.1 Nytt dämme 

Diskussioner med berörda parter och överväganden gjorda talar för att ett nytt dämme 

ska uppföras på ungefär samma plats som det befintliga dämmet. En sådan placering 

innebär samtidigt att det skydd mot höga och för framtiden ännu högre vattenstånd som 

behövs för området omkring Mölndalsån/Gullbergsån/Fattighusån bör etableras vid 

kulvertinloppet under E6 1 Gullbergsån och runt Slussen för Fattighusån. Därmed blir 

även alla låglänta områden längs nedre delen av Mölndalsån skyddade för extrema 

högvattenstånd i havet. 

Dämmet har egentligen endast som funktion att kunna reglera vattenståndet i ån under 

normala flöden, samt att ge minsta möjliga fallförluster genom dämmet när luckorna är 

helt öppna. För att uppnå detta har tröskelnivån valts till +9,5 m, jämfört med +10,0 m för 

befintligt dämme, vilket motsvarar bottennivån i den nedre delen av Mölndalsån. Därtill 

byggs totalt 4 breda luckor, vilket medför att den för flöde tillgängliga vattenarean blir 

gynnsamt stor, Ritning 1. För att ytterligare förbättra kapaciteten vid ett osedvanligt stort 

flöde, finns det möjligheter att öppna väggen in till fiskrännan och på så sätt utnyttja även 

denna rännas goda hydrauliska kapacitet. 

Flödesförlusterna över dämmet vid olika flöden och olika vattenstånd i havetlSäveån 

redovisas 1 Bilaga 1. Därvid har förlusterna i kulvertar och i den öppna Gullbergsån 

beräknats med en datormodell. Fallförlusterna är betydligt större i den öppna delen av ån 

än i kulvertarna. Det finns således en potensial att i framtiden, om klimatförändringarna 

ger större flöden och intensivare sommarregn, gräva ur Gullbergsån till en större sektion, 

såsom en gång planerades, men inte genomfördes. 

Med det sätt på vilket dämmet byggs, tröskelnivå och total luckbredd, har utförandet 

anpassats efter att ge så små strömningsförluster som möjligt. Luckorna in till fiskvägen 

kommer bara att utnyttjas då det föreligger stor risk för översvämning längs ån. 

8.2 Ny fiskväg 

24 (28) 

Olika alternativ för en fiskväg har övervägts. Den typ som ger störst förutsättning för 

uppvandring av även mindre starka simmare är ett omlöp med en svagt lutande botten. 

Trafikkontoret har valt att satsa på denna, vilken är betydligt dyrare än enklare typer av 

fiskrännor. Fiskrännan blir närmare90 m lång och byggs från Gårda Dämme och längs 

den norra muren på Fattighusån, dvs, en betydande sträcka in i Fattighusån. Den sida av 

fiskvägen som vetter mot den öppna Fattighuskanalen utformas som en horisontell 

överfallskant. Genom överfallet fylls fiskrännan på med ytterligare vatten hela sträckan 

RAPPORT 

2012-12-19 

GÅRDA DÄMME — UTRIVNING SAMT 



STAD 

Uppdrag 1331231; c:usersjimax\appdataIocaImicrosoft\windows\temporary internet fiIes\content.outIookwxkzr2oe\samrådsunderIag 

121220,doc

SWECO 

från dess övre del och ner till passagen av dämmet, där rännan avslutas. Utformningen 

med ett överfall gör att åns reglering sker genom detta ända upp till ett flöde av ca 4 m3/s, 

dvs, luckorna i dämmet kan hållas stängda inom detta flödesintervall. Insteget i rännan 

ligger på +9,5 m, vilket innebär att den får god funktion för fiskvandring inom hela 

variationsområdet för vattenstånd nedströms dämmet. Fiskrännans principiella utseende 

framgår av Ritning 2. 

8.3 Ny GC-bro 

Den nya bron placeras på samma plats som den gamla GC- och körbron. Den byggs i ett 

spann och kommer därför inte att ge några fallförluster i ån, se Ritning 3. Bron byggs 

samtidigt med ovan angivna arbeten. 

9 Förutsedda miljökonsekvenser 

9.1 Allmänt 

Planerad vattenverksamhet medför en mycket lokal och temporär påverkan på 

vattenmiljön under anläggningsskedet. Påverkan i form av grumling och viss partikel 

spridning kan förväntas under tiden fångdammar uppförs samt initialt då flödet leds om till 

Fattighusån. Efter att arbetsområdet avgränsats med spont/invallning kommer vattnet i 

Gullbergs i princip att vara stillastående. Viss strömsättning sker i samband med vatten 

ståndsförändringar i Säveån/havet men vattenomsättningen förvänts generellt bli låg pga. 

att det är samma vatten som förs fram och tillbaka under längre torrperioder. Utsläpp av 

dagvatten vid regn ger en omsättning av vattnet. Någon nämnvärd inverka på 

vattenkvaliteten bedöms dock inte uppstå. 

9.2 Fisk, flora och fauna 

RAPPORT 

2012-12-19 

Eftersom det nya dämmet i princip kommer att kunna uppföras torrhet bakom spont eller 

invallning minimeras risken för sedimentflykt och spridning av eventuella föroreningar 

som kan påträffas i samband med rivning, schaktning av befintligt dämme eller i samband 

med grundläggning (betongjutning) av det nya dämmet. 

Arbeten bör generellt anpassas så att störningarna för det knölnatebestånd som kan 

finnas nedströms minimeras. Som riktmärke bör grumlande arbeten inte genomföras 

under perioden 15:e maj — 

15:e 

juli, eftersom knölnaten är som mest känslig under denna 

tidsperiod. Entreprenadarbetena behöver utföras under den årstid då flödena normalt är 

lägst, dvs, under sommarhalvåret. Med en arbetstid av 5 månader och en viss marginal 

för förseningar, innebär detta att hela sommarlalvåret kommer att behöva utnyttjas. 

Arbetet avses preliminärt att starta omkring 1 april. Detta innebär att de arbeten som kan 

ge grumling och som ligger först i tidplanen, dvs, att torrlägga arbetsplatsen med 

fångdammar, kommer att utföras innan den för knölnate känsliga perioden. 

GARDA DAMME - SAMT 

BYGGNATION AV ETT NYTT DAMME OCH 


STAD 

UTRIVNING 

Uppdrag 1333231; c:\users\jimax3appdataIacaI\microsoft\windowstemporary internet filestcontent.outlook\wxkzr2oe\samrådsunderlag 

121220. d on 

25 (28)

SWECO 

Anläggandet av det nya dämmet innebär samtidigt att vandringsfisk (lax, havsöring) på 

väg upp från Gullbergsån inte kommer att kunna ta sig upp till lekområdena uppströms 

innan den nya fiskvägen och dämmet färdigställts. Detta innebär i sämsta fall att lek 

uteblir det året men mer sannolikt är att fiskvägen och dämmet är i bruk under oktober 

månad, vilket möjliggör för åtminstone sent stigande lax och havsöring att ta sig upp för 

lek. Det ska i sammanhanget beaktas att den nya fiskvägen i form av omlöp som anläggs 

avsevärt kommer att förbättra möjligheten för fauna- och fiskpassage, inte bara för 

laxartad fisk utan även för vitfisk och sämre simmare som t ex ål, vilket väl torde väl 

kompensera för den störning som förväntas uppstå. 

Fågellivet bedöms enbart tillfälligt att störas i samband med att vissa anläggningsarbeten 

utförs. Driften kommer inte att medföra någon negativ påverkan på fågelfaunan i 

närom rådet. 

9.3 Risk för spridning av förorenade sediment 

En sedimentprovtagning utfördes enligt ovan under hösten 2012. Sedimenten i de 

aktuella provpunkterna är generellt sett relativt lösa och kan förväntas ha en hög mobilitet 

vid grumlande arbeten, eller vid stora förändringar i strömhastigheter. Halterna av främst 

PAH och koppar är höga vilket innebär att dessa förorenade sediment kan riskera att 

spridas nedströms om inte försiktighetsåtgärder vidtas. 

9.4 Vattenstånd och flödeskapacitet 

26 (28) 

Den automatiska regleringen av vattenståndet i Mölndalsån flyttas från Gårda Dämme till 

Slussen under hela perioden som vattenarbetena pågår. Under normalflöde regleras 

vattenståndet genom att vattnet får falla över dubbelluckorna i mer eller mindre nedfällt 

läge. Vid större flöde öppnas dessa luckor som bottenutskov. Vid ännu större flöde finns 

möjligheter att manuellt öppna de båda luckor som finns i de främre slussportarna och 

samtidigt öppna de bakre slussportarna. Med fullt öppna luckor finns möjligheten att 

tappa ur vattnet ur Mölndalsån utan risk för översvämningar under normalt regniga 

somrar. Endast om ett osedvanligt stort sommarflöde skulle inträffa finns det risk för 

översvämningar längs nedre Mölndalsån. 

Risken för översvämningar under byggtiden är störst ju längre in i hösten som bygget 

fortgår. Ett lämpligt sätt att reducera denna risk är att bygga fiskvägens öppning i 

dammen först. Härigenom finns möjligheten att om ett stort flöde skulle inträffa vattnet 

tappas ur Mölndalsån dels genom Slussen, dels genom den 5 m breda fiskrännan. 

RAPPORT 

2012-12-19 




STAD 

Uppdrag 1331231; internet fiIes\contenI.outIook\wxkzr2oesamrådsuncIerIag 

1212 20 doc

10 Förslag till innehålisförteckning i MKB 

1 Sammanfattning 

2 Bakgrund och förutsättningar 

SWECO 

3 Gällande tillstånd för vattenverksamhet 

4 Alternativ 

5 Ombyggnadsförslag, säkerhets- och kapacitetsförbättrande åtgärder 

5.1 Dämme 

5.2 Fiskväg 

5.3 GC-bro 

6 Befintliga förhållanden och förutsättningar 

6.1 Områdesorientering 

6.2 Fastighetsförhållanden 

6.3 Gällande planer 

6.4 Riksintressen — skyddsvärda områden 

6.5 Olycksrisk och personsäkerhet 

6.6 Hydrologi 

6.7 Naturmiljö 

6.8 Fisk 

6.9 Bottensediment 

6.10 Kulturmiljö 

7 Miljökonsekvenser under byggskede 

7.1 Fångdammsarbeten 

7.2 Vattenavsänkning 

7.3 Partikelspridning 

7.4 Buller 

7.5 Skadereducerande åtgärder 

8 Miljökonsekvenser 1 driftsskede 

8.1 Personsäkerhet 

8.2 Avbördningskapacitet 

8.3 Naturmiljö 

8.4 Fisk 

8.5 Bottensediment 

8.6 Kulturmiljö 

8.7 _Rekreation och friluftsliv 

8.8 Skadereducerande åtgärder 

8 Samrådsredogörelse 

8.1 Beslut från Länsstyrelsen 

8.2 Inkomna utlåtanden 

9 Samlad bedömning 

10 Referenser 

RAPPORT 

2012-12-19 


BYGGNATION AV ETT NYTT DÅMME OCH 


STAD 

Uppdrag 1331231; c:users\jimax\appdata\IocaI\micrasoftwindows\temporary internet fiIescontent.outIookwxkzr2oe\samrådsunderIag 

121220 . doc 

27 (28)

SWECO 

Bilaga 1 - Fallförluster genom Gårda Dämme för olika flöden och vattennivåer i Göta älv. 

2012-12-10 

Vattenytan nedströms är resultatet av simuleringar som Sweco har gjort av Gullbergsån. Det är här räknat med att ån är rensad. 

Vattenytan uppströms efter beräkningar och simuleringar i HEC-RAS. Förutsättningar är 4 luckor med bredden 2.8m och tröskel på 

+9.5. Fiskvägsöppningen är 5.0 m bred och har tröskeln på +9.5. 

Beräkningen är genomförd med förutsättningen att en lucka byggs fiskvägens överfall. Luckan ska motsvara avbördningen genom öppningen i dammen. 

Beräkningen är genomförd med förutsättningen att överfallet byggs utan lucka och vattnet till fiskvägen rinner till över överfallet och genom inloppet.* 

15 m3/s 20 m3/s 25 m3/s 

Vattenyta ned- Vattenyta Vattenyta Vattenyta uppströms Vattenyta ned- Vattenyta uppströms 

ströms Gårda uppströms Gårda nedströms Gårda Gårda 

ströms Gårda Gårda 

Dämme ent Med Utan Dämme enl Med lucka i Utan lucka i Dämme eni Med Utan 

Swecos 

lucka i lucka i Swecos 

fiskvägen fiskvägen Swecos 

lucka i lucka i 

simuleringar fiskfisk- simuleringar 

simuleringar fiskfisk 

vägenvägenvägen vägen 

10,20 10,71 10,73 10,75 10,92 10,95 10,97 11,13 11,16 11,19 

10,40 10,80 10,82 10,83 10,97 11,00 11,02 11,17 11,20 11,23 

10,60 10,90 10,92 10,93 11,06 11,08 11,10 11,24 11,27 11.29* 

* Vattennivån når aldrig upp till överfallets tröskel (+11.30) vid våra beräkningar (15-25 m3/s) och fiskvägens bidrag till avbördningen är 

bara 0-300 lis genom inloppet längs uppströms. 

28 (28) 

RAPPORT 

2012-12-19 




STAD

1 0 1 2 3 1. 5 6 7 8 9 l0r 

1)20 mulire hjul ur 

INHDUSET[CR 

!:_ 

Göteborgs Stod 

lrofikko.Oo.. 

Norconsult + 

PBEL 

1 

IVENSTI SIKTEN 1 0 1 Y 1 A014 1 

A 0/015025 16398749.3951 149375950 

0/041025 6398743137 149403244 

PLANOATA VÄI5 40 

fl 

\ \ \ AVSER ÄVEN STOK 2 / / / / Ii 

OCTOMPALAtt 

if 1 

ERF39SER393V AN8 iiiI1 OETENEPAIAR OKET 6(DFO4TERAS OKET T&CH39IKRAS 

t0NG NEtI8LAS 1 EWOTTUTIXi (HATTT#62 

‘l470 

v 

- 8EFLEO#K1G 

Iu 

120 

•92.70 

iii 

MW .1030 

85 

tttW.9155 

.121 

HEF MARKTVSA 

230m 

25.240 08IÄTT AVSTÅVS VELLAN I3IVJ556ET

FÖRESKRIFTER 

ALLMÄNT 

PLANDATA ENLIGT SWEREF 

99 1200. 

1 1 U 1 1 1 1 

GALLERDIJRK UTFÖRS MED 

ÖPPNINGSBARPJDEMONTERBARA 

SEKTIONER VID VARJE UTSKOVS 

ÖPPNING (BREDD LIKA SOM 

IJTSKOVSÖPPNING) 

20200 

Ut 

ELEVATION 

HÖJDDATA ENLIGT GÖTEBORGS 

STADS HÖJDSYSTEM. 

10& 1— ELEVATION 

NEDSTRÖMS 

‘I 

150 

100 1DS 100 100 100 100 .zfl 

TRÖMS 

J,NEDS 

DAMMEN FÖRuTSÄTrS BLI 

PA PÄLAR. 

FÖR GRUNDFÖRHALLANDEN, SE 

PROJEKTERINGS PM. GEOTEKNIK, 

GARDA DAMME (BENÄMND 

HANDLING 4.31 

,/__1 

FBIL-IL_1___- L 

- 

EROSIONSSKYDD[-’---’ — 

KARAKTERISTISKA FLÖDEN: 

HHO 31,4 MIS 

MHO 10,0 M’/S 

10OJOJL, 

X 149373,606 

Y 6350728,302 

TÄTJORD 

LI rJi 1 ,,. 

PALGRUNDLÄGGN ING 

j Ll\ 

6270 

LASTFÖRUTSÄTTNINGAR 

DAMMEN SKALL BERÄKNAS FÖR 

EN ÖVERDÄMNING MOTSVARANDE 

EN VATtENYTA PA *12,00. 

SPONTF—’ 

1 100 

A - A SKALA 1:55 

TVÄRSEKTION 

5500 LSJ 2005 2000 LOJ 2005 LSJ 2005 500. .YTJP.! 

- 

Ti/ATI N sso [ 

UPPSTR 8MS 

UTSKOVI UTSKOV2 UTSKOV3 UTSKOV4 

Flo KVÄG 

MEDELVATTENNIVAN NEDSTRÖMS 

DAMMEN ÅR ANTAGEN TILL *10,30. 

-0 

z 

DAMMEN SKALL BERÄKNAS FÖR EN 

ISLAST PA 50 KNIM. 

1 —‘-i— 

PLAN SKALA 1:100 

PLANSEKTION 

el: 1 fl 1 OJ! 1 (5 (D[ 

1 OJ. UJ! OJ! 

lA IB 

*11,20 (OG) 

5550 ‘. 3500 °“,j. 3500 . 3500 ‘j. 3350 

EROSIONSSKYOD 

/ 

FÖRKLARINGAR 

—jFILTER 

\_ 

KONSTRUKTIONSBETONG 

GROVBETONG 

PALGRUNDLAGGNING 

— 

SCI-IAKTNIVA 

100 

l0S’! 

.I[N 1 Ni NI fl fl III IN NI III IN NI NI lIM fl fl fl flN IN 1 IN fl fl 1 Nfl II I’ 

B-B SKALA 1:50 

TVÅRSEKTION 

2400 

ELEVATION SKALA 1:100 

UPP STRÖM SSIDA 

La! 

OJ, 

- - 

“‘ . B( 

OJ! tu’ i OJ’ ut’ 1 OJ’ 

1 1 

3350 3500 3500 3500 °. 5650 

PRELIMINÄR HANDLING 

Göteborgs Stad 

Tn*LiLkooLarOJ 

II 

1 1lIIN 1 

Norconsult 4, 

IlII 

1 fifill INNN 1 LN IHII III NIIII 1 NI N IlUIfl IMIN NNH 1 NII 1 

2012-11-02 F MIKAEL000N 

GARDA DÄMME 

HUVUD RITNING 

A 24S0j, 

Bl 

. 2400 

- 

ELEVATION SKALA 1:100 

C - C SKALA 1:50 

PLAN, ELEVATION, SEKTIONER 

NEDSTRÖMSS IDA TVÄRSEKTION 

1 1fl1flfl 1

FÖRESKRIFTER 

ALLMÄNT 

SE RITNING K1-3S-155 

Y1 

LA ST F Ö R U TEÄTT IN DA R 

FIEKVÄDEN SKA BERÄKNAS FÖR 

EN ÖVFRDÄMNING MOTSVARANDE 

EN VATTENYTA RA + 12.00 

ANSE 

X = 149359,696 

Y = 6308722,0651 ÖFPNIND FÖR EÄTTLUCKA 

TRÖSKELNIVA +10.20 

149287,443 

Y 6398717,059 

PLAN SKALA 1:200 

FL AN SE KTION 

001+ 

+1

‘ Mölndals stad 

Gatukontoret 

Göran Werner / Anne-Lie Fant 

Rapport från verksamheten 

Verks amhetsstyrning 

PM 1(3) 

2013-01-29 

Gatunämnden 

Boksiuts arbetet pågår parallellt med detaljbudgetarbetet för gatukontorets olika verksamheter. 

Personal 

Enhetschef Trafik & Projekt, Anna Lanne Davidsson tillträdde den 1januari. (Marie Omerain 

Blomqvist är tf. AvdelningschefÅtervinning & Avfall fram tills ny avdelningschef är rekryterad) 

Enhetschefenför gatuunderhållet; har sagt upp sig. Diskussion pågår om hur denna tjänst kan ersättas. 

Avdelningenför Infrastruktiir och utveckling, Gatudirektören har som mål att under kvartal ett se över 

hur man kan organisera sig för att bli mer tydlig inom sina respektive verksamhetsområden. 

Uppföljning organisationsförändring 1feb. 2012, En revisionsgrupp har granskat förändringsarbetet. 

Revisionens fokus har varit att bedöma om syftena har implementerats i organisationen, vilka 

effekterna hittills blivit, att identifiera styrkor och svagheter samt eventuella svårigheter som dykt upp 

och som behöver tas om hand. Tre områden framstår som kritiska områden att hantera, lastbilama, 

kundservice och de administrativalekonomiska rutinerna. 

Efter revisionsrapportens färdigställande har Lastbilsfrågan utretts och lösts genom att vi har inrättat 

en intern transporsamordningsfunktion och rekryterat en transportsamordnare som tillträtt. Oversyn 

och kartläggning över kundservice ny roll som kundservice för hela gatukontoret har genomförts och 

arbetet med att “vidga” kundservice har påbörjats genom ett samarbete med stadsmiljö. Oversyn och 

kartläggning över nuläget för administrativa och ekonomiska arbetet har genomförts. 

Ovrigt 

Utsända förteckningar “Obesvarade ärenden, uppdrag m.m.” 

Gemensanit 

Kommunikation 

Nya Molnet; Staden har satt igång ett stort projekt med att ta fram ett nytt intranät för anställda i 

staden. Komrnunikationsenheten driver projektet tillsammans med kornmunikatörer och andra 

nyckelpersoner från förvaltningarna. Göran Werner representerar gatukontoret i styrgruppen. 

Preliminär lansering beräknas till våren 2014. 

Projektet är uppdelat i olika faser och under januari — februari 2013 genomförs första fasen som är att 

ta fram en analys av målgruppernas behov. Analysen är en del av den förstudie som kommer att ligga 

till grund för det nya intranätet. 

Professionell och effektiv service, bemötande; Gatukontorets kundtjänst har under 2012 gått 

utbildning i kommunikation för att bli mer professionella. Efter det antogs en bemötandepolicy. 1 

oktober och november har vi följt upp arbetet genom att genomföra en mätning. 

Mätningen visade ett bra resultat där vi fick 83 %. För att bli ännu bättre på bemötande kommer vi 

under 2013 träna genom individuell coaching. Utbilda nya medarbetare och göra en ny mätning. 

Mätningen fokuserar sig på nio områden, bland annat: 

- Att 

verkligen lyssna på vad kunden vill för att säkerställa att vi sedan lämnar rätt svar eller 

lösning.


Gatukontoret 


PM 2(3) 

2013-01-29 

- Att sammanfatta samtalet för att säkerställa att vi båda har samma uppfattning av vad som är 

överenskommet. 

Upphandlingar: 

Kvambyvallen; upphandling av kommunalt VA och gata inkl. bro över järnvägen pågår. 

Entreprenadarbetena beräknas starta i mars/april 2013. 

Upphandling av utförande av detaljplan Taljegården etapp 2 pågår, byggande av nya VA-ledningar. 

Projektering av detaljplan Taljegården etapp 3 startar i januari. Det är en cirkulationspiats på 

Aminogatan samt färdigställande av gator till detaljplanen Taljegården. 

Mölndalsån; Stensjö Dämme och Ståloppet. Miljödomsansökan för kapacitetsförbättrande åtgärder 

lämnas in under första kvartalet. 

Kållered köpstad, Samrådsmöte hölls för allmänheten den 15 jan. 

Trafik & Vägar 

Flöjelbergsbron; Godkändes vid besiktning 2012-12-13. 

Mölndalsbro; reparerades i december på grund av en sättning. 

Broprograrn; Vi tar fram ett broprogram som beräknas vara klart inom 5 år. 

Beläggningsprograrnrnet, uppdatering pågår. 

“Rättfart i staden “, Arbetet med hastighetsplan för Östra Mölndal har startat. 

Hastighetsdämpande åtgärder; Vi arbetar fram nya riktlinjer och allmänna bestämmelser för 

utpiacering av blomlådor. 

Trängselskatten, En person från gatukontoret medverkade på årsmöte för Heleneviks 

egnahemsförening. De hade frågor om vilka åtgärder kommunen genomför på grund av trängselskatten 

i Göteborg. 

Cirkiilationsplats Storgatan, startar i januari och gäller också flytt av busshållplatser. 

Cirkulationspiats Eken (Kållered); Byggnation pågår av cirkulation Eken i Kållered. 

Park & natur 

Rbjnings- och trädarbeten; pågår. 

Juldekorationen i Mölndals C; Samarbetet med MCAB blev ett lyckat arrangemang. 

Ridspår i Bunketorp; Vädret har varit gynnsamt så arbete på har kunnat fortsätta. 

Hållbart resande 

Resvaneundersökning; Bland staden anställda är genomförd och resultatet presenteras i slutet av jan. 

Mölndals stads Riktlinjerför resor och transporter; Revidering ska påbörjas. 

Cykelvägar i Svejserdalen, far belysning uppsatt. Arbetet frdigstä1ls under vintern 2013. 

Investeringsmedel tas från posterna Cykel - framkomlighet, trygghet och säkerhet. 

Vatten & avlopp 

Dagvattenpolicy; Arbete pågår i samarbete med Stadsbyggnads- respektive miljö- och 

hälsoskyddsförvaltningarna. Policyn kommer till gatunämnden i vår. 

Vattenfdrsörjningsplan; En översyn av kommunens planeras att starta under våren. 

VA-arbeten i egen regi; fortskrider enligt plan vid Idunagatan, FrälseängsvägenfNorra Källåsvägen 

samt vid Torkels väg.


Gatukontoret 


PM 3(3) 

2013-01-29 

Verksamhetsområdetför kommunens VA -anläggning; uppdateras och kommer att presenteras för 

GNau inom kort. Vi siktar på beslut i Kommunfullmäktige under våren. 

Nya VA-ledningarpå Norra Källåsvägen; för att minska tillskottsvattnet i spillvattennätet samt 

säkerställa en god dricksvattenkvalitet, enligt mål i verksamhetspianen. Start i januari. 

Takpå reservoaren; vid vattenverket planeras. 

Återvinning & Avfall 

Brand Kikås: Mölndals stad och IQR har nått en förlikning för kostnaderna från branden i flishögen 

2007. Mölndals stad har erhållit 1100 000 kr i ett för allt. Arendet är därmed avslutat. 

Test 2 omfastighetsnära hämtning (FNI); (4-facks kärl) pågår till 31 mars men en förlängning av 

testet skulle innebära ytterligare värdefull information och kunskap kring insamling och omlastning av 

olika fraktioner. En förlängning av testet ger således förbättrad kvalitet vid ett införande, men också 

bättre service, högre återvinning samt bredare förankring under tiden. Förslaget är att testet löper till 

planerat införande sommaren 2014. Mer info. på GN. 

Ny taxa; Framtagande av förslag till ny taxa för villor pågår parallellt med test 2. 

Förslag till nya lokala avfalisföreskrifter; (en del av renhållningsordningen) har varit utställda i 

biblioteken och stadshushallen under december-januari. 

EU-projekt “Ecofriendly behavior in Waste management “; vi har fatt anslag som medger fortsatt 

projekt i samarbete med medverkande kommuner från Polen, Italien, Belgien och Spanien. 

Kikåsframtid; Vi undersöker ev. utökade samarbetsmöjligheter med AFF för ökad återanvändning av 

inkomna produkter till ÅVC:erna. Planering och utredning för en mer kundvänlig mottagningshall för 

återanvändningsbara produkter och material samt farligt avfall har inletts, för att nå högre i 

avfallstrappan. Utredning kring möjlighet att oxidera alternativt tillvarata deponigas på Kikås, t.ex. för 

att värma lokaler och lakvatten (för ökad rening), inleds under våren. 

Eventför stora/viktiga kunder; Planering pågår av event med nätverkande för stora/viktiga kunder ur 

återvinningssynpunkt. Förslag är tema matavfall, presentation av våra tjänster, studiebesök på Kikås, 

Renovas förbehandlingsanläggning för matavfall, test av gasbil etc. 

4* 

9ret 

ufr’ort 

4tLL 

Görn Werner

MÖLNDALS STAD Förteckning Bilaga 

GATUKONTORET 

Anne-Lie Fant 

2012-12-17 

Obesvarade ärenden (detaljplaner, motioner m m) 

Diarienr Arende Iland- GN Yttrande Yttrande till 

läggare -. senast 

721/12 

671/12 

674/12 

679/12 

353/12 

710/12 

Uppdrag - 

.. .. 

Förslag till 1trande över samrådshandling, 

Garda Damme 

Remiss över Skoglig strategi 2013-2022 

Samrådsremiss, förstudie väg 503, gång- och 

cykelbana längs Hällesåkersvägen, delen 

Norra Hällesåkersvägen - Kroksjövägen. 

Samråd, Arbetsprogram och översikt av 

vasenthga fragor, samt samrad med 

anledning av milj öbedömning av 

åtgärdsprogram, för Västerhavets 

vattendistrikt 

Utredning om miljözon i Mölndals tätort 

— TU 

omprovnrng två år efter införandet för 

utökning av miljözonen. 

Samråd, Kållered Köpstad 

AT 2013-01-29 2013-01-21 Trafik 

kontoret, 

Göteborg 

(Sweco) 

LETA 2013-01-29 2013-01-31 KSU 

2013-01-29 2013-01-04 Trafikverket 

AR 2013-05-13 2013-06-01 Vattenmyndig 

beten 

HG 2013-06-10 

MB 2013-01-29 2013-02-06 SBK 

Diarienr Arende Handläggare 

GN Inkom Inkom från 

522/10 Aterkoppling — införande av flexlinjer i Mölndal TU UB April 20 12* 20 10-09-06 GN 

75/12 Uppdrag att utreda möjligheten till godtagbara VA KJ 2012-03-19 2011-1 2-05 Kf § 135/11 

och ekonomiskt rimliga åtgärder/projekt för 

vattenkvalitén inom Stensjöns Besvaras 

avrinningsområden samt vilka bidrag och medel 20 12-04-02 

som går att söka för dessa. 

k fl! 1 1__fl -- 

-__‘_ -. —

MÖLNDALS STAD 

GATUKONTORET 

Förteckning Bilaga 

Anne-Lie Fant 

Årligen återkommande ärenden 

20 12-12-17 

Ärende Iland- GN 

— 

- laggare 

Beslut om informationsärenden för gn under året Gd Januari 

Godkänna attestanter för GN vid ny ordf./v.ordf. Ekonom Januari 

Verksamhetsberättelse till GN, inklusive arbetsmiljöbokslut, miljöredovisning Gd, GKL, Februari 

mm. Milj ösamordn 

Prioriteringslista parkinvesteringar (upp till 1 mnkr) LHA Februari 

Bokslut EkonornlGKL Mars 

Trafikolycksstatistik till kommunfullmäktige. (Uppdraget finns i beslutet om AC IU T&P Augusti 

kommunala trafiksäkerhetsprogrammet från 971210 ks dnr 819/97 § 182.) 

Budget EkonomJGKL September 

Prioriteringslista över gc-utbyggnader, trafiksäkerhets- och kollektivtrafikåtgärder AC TU T&P September 

RenIiållningstaxan. Komplettering av avgifter (inte alltid årligen) AC ÅvA Sept/okt 

Renhållningsordning med avfallsplan och lokala föreskrifter. (Kf beslut i nov/dec, AC ÅvA Oktober 

ca vart 4:e år). 

Bidrag till förnyad städkampanj med avslutning AC Sm Oktober 

VA-brukningsavgifter. (kf beslut) AC VA Oktober 

Sammanträdesordning för GN dess utskott och ev. arbetsgrupper Nämndsekr./ass Okt/nov 

Renhållning; taxa särskilda tömningar m m AC ÅvA December 

lndexreglering av va-taxans anläggningsavgift AC TU, AC VA December 

Verksamhetsplan, handlingspianer för kvalitet, arbetsmiljö, miljö, säkerhet, Gd December 

friskvård, likabehandlingspian (jämställdhet, mångfald) 

Dokumenthanteringsplan, vartannat år (konimunarkivarien) Nuvarande giltig GN-kansli 

from. 2009-09-08 

Reglemente (vid större förändringar) Gd!Nämndsekr. 

Delegeringsordning (vid större förändringar eller flera mindre) Gd!Nämndsekr. 

Dokumenthanteringsplan vartannat år 2013 Assistent

Mölndals stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?