ÅRSREDOVISNING 2012 - Moderna museet

Moderna Museet Besöksadress/ 

Box 16382 Visiting adress 

SE-103 27 Stockholm Skeppsholmen 

Sweden +46 8 5195 5200 Tel 

www.modernamuseet.se +46 8 5195 5210 Fax 

Dnr MM 2013-17 

ÅRSREDOVISNING 2012 

1(42)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1. 1. ÖVERINTENDENTENS ÖVERINTENDENTENS INLEDNING INLEDNING ................................ 

................................................................ 

................................ 

................................ 

................................................ 

................................ ................ ................3 

................ 

2. 2. RESULTATREDOVISNING RESULTATREDOVISNING ................................ 

................................................................ 

................................ 

................................ 

........................................................... 

................................ ........................... 4 

2(42) 

2.1 INLEDNING.................................................................................................................... 4 

2.1.1 Verksamhetens indelning ......................................................................................... 4 

2.1.2 Verksamhetens kostnader och intäkter...................................................................... 4 

2.1.3 Verksamhetens viktigaste prestationer...................................................................... 5 

2.2. MUSEETS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER ........................................................................ 5 

2.2.1 Inledning ................................................................................................................ 5 

2.2.2 Kvalitet .................................................................................................................. 6 

2.3 SAMLA OCH BEVARA.................................................................................................... 8 

2.3.1 Inledning ................................................................................................................ 8 

2.3.2 Konservering och förebyggande åtgärder.................................................................. 8 

2.3.3 Förvärv .................................................................................................................. 9 

2.3.4 Konstdatabasen och bildrättigheter .........................................................................10 

2.3.5 Fotografibiblioteket ................................................................................................10 

2.3.6 Forskning och samverkan med universitet och andra museer .....................................11 

2.4 VISA OCH FÖRMEDLA ..................................................................................................12 

2.4.1 Samlingspresentationen .........................................................................................12 

2.4.2 Depositioner och utlån............................................................................................12 

2.4.3 Utställningar och kataloger .....................................................................................13 

2.4.4 Våra besökare .......................................................................................................18 

2.4.5 Barn- och ungdomsverksamhet...............................................................................19 

2.4.6 Visningar.............................................................................................................. 22 

2.4.7 Program ................................................................................................................23 

2.4.8 Tillgänglighet för funktionsnedsatta ........................................................................ 26 

2.5 VERKSAMHETEN I MALMÖ .......................................................................................... 26 

2.6 MEDVERKANS- OCH UTSTÄLLNINGSERSÄTTNING........................................................27 

2.7 PERSONAL- OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING...............................................................27 

2.7.1 Rekrytering............................................................................................................27 

2.7.2 Kompetensutveckling............................................................................................. 28 

2.7.3 Personalsammansättning ....................................................................................... 28 

2.7.4 Arbetsmiljö och sjukstatistik................................................................................... 29 

2.8 LOKALKOSTNADER..................................................................................................... 29 

2.9 AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET...................................................................................30 

2.10 SAMARBETE OCH SAMVERKAN..................................................................................31 

2.10.1 Arkitekturmuseet ..................................................................................................31 

2.10.2 Nationalmuseum...................................................................................................31 

2.11 ÖVRIG INFORMATION AV VÄSENTLIG BETYDELSE ......................................................31 

3. 3. FINANSIELL FINANSIELL FINANSIELL REDOVISNING REDOVISNING ................................ 

................................................................ 

................................ 

................................ 

....................................................... 

................................ ....................... 

.......................32 

....................... 32 

3.1 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER ...................................................32 

3.2 RESULTATRÄKNING (TKR) ...........................................................................................33 

3.3 BALANSRÄKNING (TKR).............................................................................................. 34 

3.4 ANSLAGSREDOVISNING (TKR).....................................................................................35 

3.5 NOTER.........................................................................................................................36 

4. 4. 4. UNDERSKRIFT UNDERSKRIFT ................................ 

................................................................ 

................................ 

................................ 

................................................................ 

................................ ................................ 

......................................... 

................................ ......... .........42 ......... 42

1. ÖVERINTENDENTENS ÖVERINTENDENTENS IINLEDNING 

I LEDNING 

2012 blev ett mångsidigt och aktivt år på Moderna Museet, såväl i Stockholm som i Malmö. Under 

årets första månader kulminerade En annan historia, en presentation av museets internationellt 

ryktbara fotografisamling. Det blev den största och mest välbesökta fotografiutställning som någonsin 

visats i detta land. Denna satsning följdes av en liknande generalgranskning av film och video 

ur samlingen, och av ett stort akustiskt experiment, freq-out8, som för en helg förvandlade 

museet på Skeppsholmen till en väldig ljudinstallation. 

För tredje året i rad gjorde Moderna Museet något fler separatutställningar med kvinnliga konstnärer 

än med manliga. Vårens stora presentation av den finska videokonstnären Eija-Liisa Ahtila, 

den första av sitt slag i Sverige, följdes av nyproducerade utställningar av bland andra Elaine Sturtevant 

från USA, japanska Yoko Ono och Jacqueline de Jong från Holland. I Malmö drog utställningar 

med Niki de Saint Phalle och Irving Penn en rekordstor publik till museet och höstens 

Supersurrealismen fortsatte traditionen att visa upp en del av samlingen i ett helt nytt ljus för en 

Malmöpublik. 

En rad fruktbara samarbeten med andra institutioner och aktörer har hjälpt oss att bredda museets 

publik. Södertörns högskola förlade under året en serie föreläsningar inom estetikämnet till 

Moderna Museet. Tillsammans med Arkitekturmuseet och festivalen Stockholm Music & Arts 

skapades ett aktivt program med musik och performance-konst i den gemensamma trädgården 

under sommaren. Museets aktiviteter för barn och ungdomar blev under våren synlig på ett annorlunda 

sätt genom utställningen Konstplaneten där över två tusen barn och ungdomar i åldrarna 

0-19 år ställde ut sina verk. 

Med runt 600 000 besökare i Stockholm och Malmö är Moderna Museet den självklara mötesplatsen 

i vårt land för människor som vill lära känna den moderna konsten. Vi ser det som en speciell 

kvalitet att museet kan visa upp helt nya konstnärskap för vår publik, under hösten exempelvis 

de tyska konstnärerna Wolfgang Tillmans och Isa Genzken, samtidigt som dessa nya uttryck 

sätts in i ett större historiskt perspektiv med hjälp av museets samlingar, som även under detta år 

vuxit genom förvärv och donationer. Sex av de utställningar som producerats av Moderna Museet 

har under året gått på turné till ledande museer över hela Europa. Att våra utställningar tagits 

emot entusiastiskt av en stor och bred publik och funnit stor genklang i medierna här hemma ser vi 

som viktigt. Att våra produktioner även når ut internationellt ser vi som en bekräftelse på deras 

konstnärliga kvalitet. 

Stockholm i februari 2013 

Daniel Birnbaum 

Överintendent 

3(42)

2. 2. RESULTATREDOVI 

RESULTATREDOVISNING 

RESULTATREDOVI NING 

2.1 2.1 INLEDNING 

INLEDNING 

Enligt de regler som gäller ska statliga myndigheter redovisa och kommentera verksamhetens resultat 

i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen 

i förekommande fall särskilt har angivit i regleringsbrev eller annat beslut. Myndigheten bestämmer 

själv, om inte regeringen har beslutat något annat, om indelningen av resultatredovisningen. 

En övergripande restriktion är att den främst ska avse hur verksamhetens prestationer 

har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Därutöver finns också krav på att resultatredovisningen 

ska vara överskådlig och rättvisande. 

2.1.1 2.1.1 2.1.1 Verksamhetens indelning indelning 

Museet redovisar verksamheten indelad i två verksamhetsgrenar. Enligt museets mening ger dessa 

två grupper en god bild av i stort sett hela verksamheten samtidigt som kravet på överskådlighet 

kan uppfyllas. 

De två verksamhetsgrenarna är: 

4(42) 

1. Samla Samla och och bevara bevara (förvärv, konservering och förebyggande åtgärder, konstdatabas samt 

fotografibibliotek) 

2. Visa Visa och och förmedla förmedla (samlingspresentation, utställningar och kataloger, depositioner och 

utlån, visningar, program, barn- och ungdomsverksamhet samt tillgänglighet för funktionsnedsatta). 

Fram t.o.m. 2011 skulle enligt regleringsbrevet verksamheten i Malmö redovisas särskilt. Verksamheten 

i Malmö ingår i de två verksamhetsgrenarna. Trots att kravet på särredovisning inte 

längre finns ges i ett särskilt avsnitt (2.5) en sammanfattande beskrivning av verksamheten i 

Malmö. 

2.1.2 2.1.2 Verksamhetens Verksamhetens kostnader kostnader och intäkter intäkter 

Kostnaderna indelas i direkta kostnader, lokalkostnader samt overheadkostnader. 

Till de direkta kostnaderna förs, förutom de kostnader som är direkt och omedelbart hänförliga 

till en viss aktivitet eller projekt, även personalkostnaderna för den personal som direkt arbetar 

med de två verksamhetsgrenarna. Moderna Museet har inte någon särskild tidredovisning varför 

fördelningen av personalkostnaderna till viss del har skett genom bedömningar och schablonberäkningar. 

Overheadkostnaderna består huvudsakligen av personal-, lokal- och omkostnader för ledning 

och administration. Dessa kostnader har fördelats på de två verksamhetsgrenarna proportionellt 

i förhållande till de direkta kostnaderna (exklusive lokalkostnader). 

I lokalkostnaderna ingår förutom hyror även kostnaderna för städning och bevakning. Lokalkostnaderna 

svarar för nästan en tredjedel av museets totala kostnader och till skillnad från 

många andra myndigheter är dessa kostnader i princip inte påverkbara. Det är istället så att till 

stor del är det lokalerna som utgör själva verksamheten eller i varje fall till mycket stor del anger 

både förutsättningarna och begränsningarna för verksamheten. Det är svårt att på ett rättvisande 

sätt fördela lokalkostnaderna mellan de olika verksamhetsgrenarna bl.a. därför att en stor del av 

lokalytan består av allmänna utrymmen. Museet har valt att fördela kostnaderna för de gemensamma 

och allmänna lokalytorna på samma sätt som overheadkostnaderna. 

Intäkterna består av anslagsmedel och övriga intäkter. De övriga intäkterna, som är entréintäkter, 

försäljningsintäkter, deltagaravgifter etcetera, har fördelats mellan verksamhetsgrenarna på 

samma sätt som de direkta kostnaderna. Anslagsmedlen utgör i princip skillnaden mellan de totala 

kostnaderna och de övriga intäkterna.

Verksamheternas direkta kostnader och intäkter framgår av tabellen nedan: 

Tabell 1 Verksamhetsgrenarnas kostnader och intäkter (mkr) 

2012 2011 2010 

Verksamhetsgren Totala Intäkter Totala Intäkter Totala Intäkter 

kostnader 

Anslag Övriga 

kostnader 


kostnader 


Samla och Bevara 20,1 19,7 0,4 20,4 20,3 0,1 19,7 19,6 0,1 

Visa och Förmedla 165,3 101,9 62,7 162,7 96,4 66,7 158,8 104,3 54,8 

SUMMA SUMMA 

185,4 185,4 121,6 121,6 63,1 63,1 183,1 183,1 183,1 116,7 116,7 66,8 66,8 178,5 178,5 123,9 123,9 54,9 

54,9 

2.1.3 2.1.3 Verksamhetens Verksamhetens Verksamhetens vviktiga 

v viktiga 

iktigaste iktiga ste prestati prestationer prestati ner 

Enligt de generella anvisningarna för myndigheternas resultatredovisning ska denna dels översiktligt 

beskriva verksamheten och resultatet av verksamheten, dels beskriva hur myndighetens viktigaste 

prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. 

Den övergripande indelningen för den följande redovisningen är de två verksamhetsgrenarna 

Samla amla och bevara och Visa isa och och förmedla 

förmedla. förmedla Inom respektive verksamhetsgren förekommer ett antal 

typer av prestationer. Dessa prestationstyper består i sin tur av ett varierande antal enskilda 

prestationer. Antalet kan variera från ett par stycken till flera hundra och inom samma grupp kan 

det förekomma både ”stora” och ”små” prestationer. Inom vissa prestationstyper kan prestationerna 

vara homogena medan det inom andra kan vara många olikartade prestationer. Det är därför 

inte helt enkelt hitta en redovisningsstruktur som samtidigt som den ger en god och fullständig 

bild av verksamheten också är överskådlig och kortfattad. Museet har mot bakgrund av kravet att 

beskriva hur myndighetens viktigaste prestationer har utvecklats med avseende på volym och 

kostnader, identifierat följande viktiga prestationer/prestationstyper: 

Konservering och förebyggande vård 

Förvärv 

Samlingspresentationen 

Tillfälliga utställningar 

Barn- och ungdomsverksamhet 

Visningar 

I de följande avsnitten redovisas verksamhetsgrenarna och de viktigaste prestationerna mer utförligt. 

Redovisningen innehåller också delar som inte ryms i begreppet viktigare prestation men som 

museet ändå bedömer vara väsentligt att redovisa. Hit hör t.ex. Fotografibiblioteket samt forskning 

och samverkan. 

Den höga andelen lokalkostnader slår igenom starkt vid fördelningen av kostnader på de olika 

prestationstyperna. Prestationstyperna Samlingspresentationen och Tillfälliga utställningar belastas 

med lokalkostnader på ca 40 mkr medan prestationstyperna Barn och ungdom och Visningar 

endast har lokalkostnader på ca 3 mkr. 

Ett särskilt avsnitt behandlar det särskilda återrapporteringskravet att museet ska definiera och 

redovisa de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat 

2.2. 2.2. MUSEETS MUSEETS ÖVERGRIPANDE ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER UPPGIFTER 

UPPGIFTER 

2.2 2.2.1 2.2 

.1 Inledning 

Utställningar och samlingspresentationer är museets grundläggande sätt att levandegöra modern 

och samtida konst. Genom de ständiga val som görs för att komponera det bäst tänkbara utställ- 

5(42)

ningsprogrammet lyfts konsten fram och blir synlig i mötet med publiken. Valen görs mot bakgrund 

av museets historia och den värld museet är en del av, samtidigt utgör varje val en grundsten 

för den framtida historieskrivningen. Samlingen är inte en och odelad utan består av en mängd 

verk som för närvarande visas kronologiskt, men med utrymme för stickspår av olika slag. Här 

finns ständiga möjligheter till upptäckter och nya erfarenheter där ett historiskt vaneseende bryts 

mot ett ”här och nu”. 

Faktorer som genusbalans, mångfalds- och barnperspektiv finns integrerat i hela planeringen och 

iscensättandet av museets utställningar och samling. I visningar, audioguider, filmer och andra 

förmedlingsaktiviteter poängteras ytterligare konstens självklara plats i dagens samhälle. 

Museet verkar för konstnärlig och kulturell förnyelse genom att, inte minst, aktivt arbeta med levande 

konstnärer. Konstnärerna som medverkar i utställningar eller andra program vittnar samfällt 

om att museet är en god samarbetspart som tar vara på konstnärernas erfarenheter samt 

främjar experiment och förnyelse. Endast så kan museet också fortsätta att utveckla sin position 

som ledande institution. 

Det för ett museum grundläggande arbetet med att främja konstvetenskapen, bl.a. genom att vetenskapligt 

belysa samlingen, görs kontinuerligt. I forskarsymposier, publika seminarier och skrifter 

lyfts frågeställningar och ny kunskap fram. Detta är ett tålmodigt och ibland mindre synligt 

arbete som ständigt pågår, internt och externt. 

Enligt museets visionsdokument ska Moderna Museet vara det öppna museet, med tre vägledande 

begrepp: kvalitet, dialog och experiment. Moderna Museet ska vara ett öppet museum som arbetar 

i experimentell anda, en mötesplats där dialogen mellan historia och framtid främjas samt en 

verksamhet i vilken konsten utgör en källa till kunskap om världen och oss själva. 

Sammantaget har målen enligt museets verksamhetsplan för 2012 i huvudsak nåtts vad gäller antalet 

utställningar, visningar, verksamheten för barn och unga och förvärv. Det ekonomiska utfallet 

blev något bättre än budgeterat och antalet besökare har överensstämt med museets förväntningar. 

2.2 2.2.2 2.2 

Kvalitet 

Årsredovisningen sammanfattar museets verksamhet och svarar på det som vi som myndighet 

åläggs att redovisa. Redovisningen är bitvis mångordig vad gäller att beskriva den publika verksamheten: 

utställningar, samlingspresentation och program i första hand, d v s det som besökarna 

primärt uppsöker museet för. Det är lätt att gå vilse i läsningen som skall omfatta så mycket, och 

frågan om varför museet har genomfört den verksamhet som redovisas kommer lätt i skymundan. 

Frågan om varför är intressant, för i svaret på den ryms också en definition på vad kvalitet kan 

vara. Varför gör vi 17 utställningar och inte hälften och varför genomför vi alla dessa program? 

Varför förvärvar vi 133 konstverk och inte ett enda stort? 

Svaren finns delvis i uppdragen regering och riksdag ger museet. I instruktion och regleringsbrev 

finns ett antal uppdrag stipulerade och en förväntan att museet skall infria dessa. Det är den ena 

sidan av saken, den andra är museets egen historia och den plats som museet har intagit i Europa 

och i välden. Här har en rad individer, inte minst konstnärer, banat väg vilket gör att museets personal 

har ett omfattande arv att förvalta och utveckla. 

”Mätbarhetens logik är en Akilleshäll för kulturen” står det att läsa i en underlagsrapport till 

Framtidskommissionen (2012). Här finns ett antal kloka ord som understryker hur en konstnärlig 

process syftar till meningsskapande, inte primärt till ett stort antal besök eller köpta tjänster. I en 

årsredovisning är det just det kvantifierbara som är lättast att lyfta fram – och som också efterfrågas, 

men för att besvara frågan om vad kvalitet kan vara krävs en analys för vilken ingen idag 

tycks ha redskapen. Det finns ord och det finns vittnesbörder om upplevelser och det finns en ekonomisk 

redovisning där självfallet en budget i balans är förutsättningen för allt det andra, men för 

att verkligen besvara frågan om varför och definiera kvalitetsbegreppet kommer ramarna för en 

årsredovisning att sprängas. 

6(42)

Istället bryter vi nu ned frågor kring kvalitet i ett antal parametrar som alla sammantaget kan bidra 

till förståelsen av verksamhetens hela spektrum och mångfald. Utställningar, samling och 

förmedling är våra kärnområden. Kvalitet står att finna i den relevans som besökare av alla de slag 

finner i detta. Ett kvitto på relevans är självfallet besökare och det är således ett uppdrag att nå så 

många som möjligt och att också ständigt sträva efter att nå nya målgrupper. I vår årsredovisning 

har vi redovisat olika typer av program, visningar, kurser och övriga förmedlande åtgärder. Vi vill 

hävda att kvaliteten är hög i mötet med publiken eftersom vi konstant håller besöksantalet på en 

hög nivå. Nivåer är dock relativa, och man kan fråga sig hur besökarantalet kan höjas – klart är 

att radikalt förändrade besöksnivåer kräver en omfördelning av resurser. I internationell jämförelse 

framstår Moderna Museet som ett mycket välbesökt museum, rent av en förebild för många europeiska 

kollegor. Utmaningen ligger i att möta nya grupper, där vi tålmodigt och med ständigt 

nya infallsvinklar söker nå ut. Måttet på kvalitet ligger i att våra olika förmedlande insatser når 

familjer, spädbarn, tonåringar, nya språkgrupper, lärare, personer med nedsatta funktioner, interner 

m.fl. och att detta arbete har blivit till en modell för andra museer. Men det är också av yttersta 

vikt att inte primärt fragmentalisera besökarna, utan att anordna angelägna program som 

intresserar många olika besökare, var och en för sig och ibland tillsammans. 

Kvalitet ryms alltså i relevans för många och olikartade besökare. Relevans avspeglas också i mottagandet 

av våra aktiviteter – i media, bland museikollegor och hos konstnärer. I media upprätthåller 

Moderna Museet en mycket hög nivå både vad gäller utrymme och uppskattning. Antalet 

nedslag kan räknas, men allmänt kan sägas att museets genomslag är exceptionellt. Trots ett hårdnande 

klimat och ett alltmer begränsat utrymmet recenseras våra utställningar och vi når även ut 

med förhandspublicitet. Det vi har att visa röner uppmärksamhet. Kvaliteten är alltså god, eftersom 

media inte skulle bevaka aktiviteter utan trovärdighet, i alla fall inte långsiktigt. 

Många av museets utställningar går på turné. En internationell uppmärksamhet är självfallet en av 

de bästa indikationerna på att utställningarna som produceras håller hög kvalitet, d.v.s är angelägna 

för ett flertal. Att konstnärerna dessutom trivs på museet och sprider ordet vidare är bland 

de bästa betyg som ett konstmuseum kan få. 

Moderna Museet har under senare tid varit framgångsrikt avseende donationer. Att ge konstverk 

till ett museum är det yttersta beviset på förtroende, att vi har kapacitet att vårda, bevara och visa 

konst för framtiden. Bland donatorerna ryms såväl konstnärer som samlare, utan vilka konstmuseer 

inte kan bedriva en kvalitativ verksamhet. I det avseendet är vi idag rätt stolta, men här finns 

en potential att göra mer. 

Kvalitet, öppenhet och experiment är Moderna Museets ledord. Det finns med andra ord en kontakt 

i dialogen – med historien och samtiden, med publiken och med konstnärerna – för att hela 

tiden verka för öppenhet och i vissa avseenden också kunna experimentera. Utställningsprogrammets 

sammansättning är ett grundfundament, där en flerårig plan finns för stadga och långsiktighet 

men också med gott om utrymme för att foga in det som har mer nutidsprägel och som 

enbart kan genomföras vid en särskild tidpunkt. Beredskapen för denna växelverkan kräver en 

samtrimmad personal, professionella medarbetare som tar sig an uppdragen utifrån sina respektive 

kompetenser. Museets organisation och personal håller en hög kvalitativ nivå, i internationell 

jämförelse befinner vi oss i det högre skiktet. Inte minst två internationellt inriktade delar av verksamheten, 

utställning, turnéer och utlån, ger särskilt goda bevis för denna kvalitet. 

Museets absoluta grundfundament är samlingen. Vår ambition är att vara nationalmuseet för 

svensk konst, med en samling från 1900- och 2000-talen. Därutöver det museum i världen som har 

som intention att samla nyckelverk av konstnärer – utanför Sveriges gränser kan vi inte representera 

allt av alla utan i uppdraget ligger ett val. Konsten att prioritera är utmaningen och historiskt 

sett har museet varit mycket framgångsrikt i detta avseende. Kvaliteten ligger också här i relevans: 

för besökarna förstås men också för konstnärerna själva och den konsthistoria vi ständigt skriver 

om. Samlingen byggs sakta över tid, i jämförelse med program och utställningsverksamhet som är 

mer lättrörliga. Vi har anledning att blicka bakåt för att kunna se framåt och denna analys är en 

kvalitet i sig. På 1960-talet födde denna analys Önskemuseet som resulterade i 36 oundgängliga 

verk av ikonstatus, 50 år senare gav Det andra önskemuseet 25 verk av kvinnliga konstnärer, 

primärt från 1900-talets första hälft och idag pekar vår analys mot att vi skall göra en samlad in- 

7(42)

sats för att införliva verk av icke-västerländska konstnärer. En analys av det här slaget är delvis 

intuitiv, men i mångt och mycket bottnar den i ett gediget museiarbete där vi hänger om våra samlingar 

och konstaterar vad som saknas. Att vi sedan har varit mycket framgångsrika visavi donatorer 

under de senaste åren är en kvalitet i sig. 

En årsredovisning sammanfattar i mångt och mycket vad som gjorts, hur verksamheten har fallit 

ut och mindre hur det är tänkt och koncipierat. En kvalitet är att formulera sig kring verksamheten, 

vilket många av museets medarbetare gör i olika sammanhang. Vägledning, kunskapsutbyte i 

interna och externa seminarier är en form för detta. En annan form för kunskapsuppbyggnad är 

förstås kataloger och bokutgivningar som i viss utsträckning sammanfattar de större utställningsprojekten. 

Med den internationella distribution vi nu har för böckerna når verksamheten vida ut, 

vilket är en given kvalitet. Ett tredje sätt är att skriftligen formulera några av museets kärnfrågor 

vilket vi under året har börjat publicera i krönikeform på museets hemsida. Först ut har varit ett 

inlägg om kvinnliga pionjärer och omskrivning av vår historia. Genom att se på konsthistorien utifrån 

ett annat, och kanske oväntat perspektiv, träder nya erfarenheter och insikter fram. Omprövning 

i sig är en kvalitet, förutsatt att det finns en strategi för den. 

2.3 2.3 SAMLA SAMLA SAMLA OCH OCH BEVARA 

BEVARA 

2.3 2.3.1 2.3 

.1 Inledning 

Inledning 

Moderna Museet har en av Europas bästa samlingar av modern och samtida konst. Det är en remarkabel 

samling med världsrykte, där ett antal nyckelverk av konstnärer från 1900-talets början 

till idag tecknar en levande konsthistoria. Tack vare framsynta förvärv genom tiderna kan museet 

idag, med sina begränsade ekonomiska resurser, bevara toppositionen och fortsätta att göra strategiska 

förvärv för framtiden. Under 2012 har antalet donationer fortsatt att ligga på en remarkabelt 

hög nivå och museet har samtidigt lyckats använda medlen väl för att göra egna förvärv, återigen 

till ett större antal än under de senaste åren. Samlingen växte med 133 verk 2012 och vid årets 

slut var nästan 70 000 konstverk registrerade i museets konstdatabas. Till detta kan läggas cirka 

370 000 oregistrerade fotografiska verk. 

2.3 2.3.2 2.3 

.2 .2 Konservering Konservering och och förebyggande förebyggande ååtgärder 

å gärder 

I arbetet med att bevara Moderna Museets stora konstsamling ingår dels direkta konserverings- 

och underhållsarbeten på enskilda konstverk, dels att säkra rätt klimat i byggnaden där konsten 

visas och förvaras. Samarbetet med Statens Fastighetsverk, för att klimatanläggningarna ska 

fungera för utställningsrummen, magasinen och konserveringsateljéerna, har varit tillfredsställande. 

Bland de konserveringsarbeten som utförts under 2012 kan följande nämnas: 

8(42) 

Restaurering av Marcel Duchamps La mariée mise à nu par ses célibataires, même. 

Carl Fredrik Reuterswärds Mascot för rörelse i konsten har reparerats. 

Annika Erikssons Tolv paket från min mamma, matpaketen åtgärdades inför utlån. 

Robert Rauschenbergs: Mud Muse; bottenskivan behövde ett starkare ytskikt. 

Eija-Lissa Ahtilas inlånade Pool House åtgärdades för korrosion efter utställningen 

Ett mycket stort projekt under 2012 har varit Hilma af Klint. Konservering av måleri och 

verk på papper samt monteringar av i princip hela utställningen har pågått i 8 månader 

och fortsätter fram till utställningen börjar i februari 2013. Analys av tvärsnitt, bindemedel 

och pigment har utförts i samarbete med Nationalmuseum i Köpenhamn. 

Erik Dietman: Från höstack till Halmstad, har i samband med utlån konserverats och fått 

ändamålsenliga transportlådor. 

Goldin & Senneby: Headless, har i samband med utställning krävt ett större konserveringsarbete 

och underhåll. 

I Dan Graham: Pavillion Sculpture II, har golvet ersätts med lärkträ 

Inför alla utlån utförs en syning och vid behov en restaurering eller konservering av verken.

Inför samtliga tillfälliga utställningar, i Stockholm och i Malmö, har konstverken synats och tillståndsrapporter 

har upprättats vid ankomst och efter utställningens slut. Totalt har ca 2 200 verk 

gåtts igenom. 

Under 2012 har en konstnärsintervju genomförts med Bella Rune om nyförvärvet Buttnugget och 

en med Monika Marklinger och Johan Waerndt. 

Nyförvärven har besiktigats i konservatorsateljéerna och uppgifter om material, teknik, måttuppgifter, 

komponenter, installationsanvisningar, påskrifter och signaturer har registrerats i konstdatabasen. 

Stor vikt läggs på den förebyggande konserveringen. Nya lådor och skyddsförpackningar har under 

året planerats och byggts. Kopiering av ljudkassetter, videoband, dataprogram och hårddiskar 

har genomförts. För att registrera förändringar i temperatur och luftfuktighet för konstverk i 

lådor under transport har ett projekt med dokumentering med hjälp av dataloggar fortsatt under 

året. 

Museets konservatorer medverkar i både internationellt och svenskt utvecklingsarbete. Under 

2012 kan följande nämnas: 

Arbete i referensgrupp FoU-projekt Foga samman plast som ordnas av RAÄ. 

Deltagande och arbete i Standardiseringsmöten angående Conservation of cultural property 

– Transportation and Packing samt SIS/CEN rörande standardisering av konserverings 

termer. 

PopArt 2012, Preservation of Plastic Artefacts in Museum, Paris. 

Färgforum 2012, i samarbete av Riksantikvarieämbetet. Skansen, Fastighetsverket. 

Konsoliderings seminarium på Göteborgs Konstmuseum. 

Seminarium om ljus, microfading, på Nationalmuseum. 

Samlingsforum 2012 om plast i museisamlingar, Riksantikvarieämbetet. 

Skadedjursidentifikation på Naturhistoriska Riksmuseet. 

Kostnaden för prestationstypen Konservering och förebyggande vård uppgår till 16,2 (15,9, 15,8) 

mkr. 

2.3 2.3.3 2.3 

.3 Fö Förvärv Fö värv värv 

Under 2012 har antalet förvärv, donationer och inköpta verk återigen ökat jämfört med föregående 

år. Totalt har samlingen utökats med 133 verk. 

Tabell 2. Förvärv och donationer 

2012 2011 2010 2009 2008 

Inköpta verk 67 14 12 77 40 

Donationer 64 99 29 90 31 

Överfört från Statens konstråd 2 8 4 9 20 

SUMMA SUMMA 

133 133 121 121 45 45 176 176 91 91 

En delförklaring till ökningen av antalet verk jämfört med tidigare år står att finna i ett större förvärv 

av en enskild konstnär, Karl Holmqvist, som nu äntligen finns representerad i museets samling 

efter att under åratal ha uppmärksammats långt utanför Sveriges gränser. Förvärvet omfattar 

bl.a. 36 Artist´s Books, vilket visar på bräckligheten i statistiken då det sammanlagda värdet av 

dessa långt underskrider förvärvet av en enskild målning. 

Moderna Museets stora fotografisatsning avslutades i början av året och kröntes med ett par viktiga 

donationer: Annica Karlsson Rixons Annika vid havet, sex tidiga fotografier av Nina Korhonen 

samt en fotografisk installation av Stig Sjölund. Fotografisatsningen avlöstes av en mönstring 

9(42)

av film och video, som ett led i museets strävan att berätta en annan historia och visa samlingen ur 

olika perspektiv. Viktiga förvärv av legendariska filmer av Marcel Duchamp och Hannah Wilke 

har kunnat göras, tillsammans med nyproducerade videoverk av de svenska konstnärerna Monika 

Marklinger, Magnus Bärtås och Tova Mozard. Till detta kan fogas Eija-Lisa Ahtilas videoinstallation 

Horizontal, som utgjorde en av höjdpunkterna i hennes stora utställning på museet. 

Uppropet för nordisk konst, som gjordes föregående år, fortsatte att göra verkan för att bredda 

och fördjupa museets nordiska del av samlingen. Ragnar Kjartanssons Scandinavian Pain tillhör 

redan den del av samlingen som har ikonstatus, tillsammans med Elmgreen & Dragsets Boy Scout 

och Gardar Eide Einarssons Bränd flagga (Frihetens söner). Carsten Höller har ingen nordisk 

härkomst, men denne internationellt uppmärksammade konstnär är verksam i Sverige och har 

producerat Giant Triple Mushroom, en trio skulpturer, enkom för samlingen. 

Sturtevant och Yoko Ono hade under året varsin mycket framgångsrik utställning på museet och 

är sedan dess representerade med några nyckelverk. Därutöver finns nu också, tack vare The 

American Friends of the Moderna Museet Inc, fyra av samtidens mest intressanta yngre konstnärskap 

företrädda: Paul Chan, Wade Guyton, Tauba Auerbach och Josh Smith. 

Det sammanlagda värdet på årets nyförvärv uppgår till 16,5 mkr inklusive gåvor och donationer. 

Av detta utgör inköpspriset för de inköpta verken 2,3 mkr. 

Kostnaden för prestationstypen Förvärv uppgår till 3,9 (4,5, 4,0) mkr. 

2.3 2.3.4 2.3 

.4 Konstdatabasen 

Konstdatabasen Konstdatabasen och bildrä bildrättigheter 

bildrä 

tigheter 

I slutet av 2012 var 69 607 verk registrerade i museets konstdatabas, Motsvarande siffra vid utgången 

av 2010 var 65 405 verk. Utöver registrering av nyförvärv och justeringar av poster sker 

löpande nyregistrering av tidigare förvärvade konstverk inom kategorierna teckning, grafik och 

fotografi. 

I Sök i Samlingen, som är tillgänglig via museets webbplats, fanns 68 550 verk registrerade vid utgången 

av 2012, varav 22 252 med bild. Antalet är det samma som vid slutet av 2011, vilket beror på 

att museets uppgradering av konstdatabasen sedan 2011 inte är kompatibel med webbversionen. 

Under januari 2013 påbörjar museet utvecklingen av en ny Sök i Samlingen som enligt planeringen 

blir klar för lansering under sommaren 2013. 

Tabell 3. Antal registrerade verk i samlingen 

2012 2011 2010 2009 2008 

Måleri och skulptur 5 372 5 322 5 274 5 238 5 189 

Teckning och grafik 29 271 28 747 28 731 28 705 28 833 

Fotografi 33 780 30 142 29 472 28 713 27 362 

Film och video 384 369 364 356 354 

Övrigt 800 825 822 822 819 

SUMMA SUMMA 

69 69 607 607 65 65 405 405 64 64 64 663 663 63 63 834 834 62 62 557 557 

557 

För att kunna visa bilder i Sök i Samlingen på verk av konstnärer som inte är anslutna till BUS 

(Bildkonst Upphovsrätt i Sverige) måste museet ansöka om tillstånd direkt från konstnären eller 

annan bildrättsinnehavare. Detta sker löpande i samband med nyförvärv. Bildrättigheter är i dag 

klara för ca 95 % av konstverken, vilket innebär rättighet att publicera bild på ca 69 700 konstverk 

i samlingen. 

2.3 2.3.5 2.3 

.5 Fotografibibli 

Fotografibiblioteket 

Fotografibibli teket 

Fotografibiblioteket har under 2012 bedrivit en normal löpande biblioteksverksamhet. Fotografibiblioteket 

samarbetar med Konstbiblioteket i vissa praktiska avseenden och under årets gång har 

10(42)

en sammanslagning av biblioteken diskuterats. Eftersom fördelarna med ett sådant samgående 

överväger enligt vad som framkommit i det fortsatta analysarbetet, har biblioteken börjat förbereda 

en ny organisation med Nationalmuseum som huvudman. Ansvarsfördelningen blir relativt 

jämn mellan de båda museerna i ekonomiska termer, medan Nationalmuseum kommer att ha personalansvaret 

för det sammanslagna biblioteket för konst, design och fotografi. 

2.3 2.3.6 2.3 

.6 Forskning Forskning Forskning och och samverkan samverkan med med universitet universitet ooch 

o och 

ch andra andra museer 

museer 

Under 2012 har en forskningsplan utarbetats. Där finns en sammanfattning av tidigare, pågående 

och framtida forskningsprojekt vid museet. 

Verksamheten och presentationerna i Visningsmagasinet har under året kopplats närmare till 

forskningen och i högre grad använts för seminarier och forskarbesök, men även för tillfälliga utställningar 

i mindre format. I samband med utställningen Picasso/Duchamp - He was wrong har 

exempelvis arkivmaterial som anknyter till verken av Picasso och Duchamp visats. Tydligare rutiner 

för forskarbesök till arkiven och samlingen har tagits fram. Samarbeten med universitet och 

högskolor har fortsatt. Föreläsningar, seminarier och symposier, där museet fungerar som värd, 

är en central del av museets utåtriktade forskningsverksamhet. 

Flera kända forskare har föreläst på museet. Bland dem kan nämnas Christian Spies (lärare i 

konsthistoria vid Universitetet i Basel) som förläste om ”Superficial? Ornament in Between Structure 

and Décor”. Föreläsningen var ett samarbete med eikones NFS Bildkritik, Universitetet i Basel, 

Schweiz. Briony Fer (professor i konsthistoria vid University College London) föreläste över 

ämnet ”Abstraction’s Resilience”. Föreläsningen var ett samarbete med Konstvetenskap och 

Estetik vid Södertörns högskola. W. J. T. Mitchell (professor i konstvetenskap och engelska vid 

University of Chicago) föreläste om ”Seeing Madness: Insanity, Media, and Visual Culture”. Föreläsningen 

var ett samarbete med Konstvetenskapliga institutionen och Forskarskolan i kulturhistoria 

(FoKult) vid Stockholms universitet. 

I januari organiserades Symposium on Photography and Collecting, som en avslutning på den stora 

samlingspresentationen En annan historia. Fotografi ur Moderna Museets samling. Föreläsare 

från sju fotomuseer i Europa och USA deltog. Symposiet var ett samarbete mellan Moderna Museet 

och fyra fotomuseer i Norden. 

Moderna Museet ingår i Tetraden, som är ett nätverk mellan de Konstvetenskaplig institutionerna 

vid Stockholms och Uppsala universitet samt Nationalmuseum och Moderna Museet. Arbetet 

med en gemensam forskarskola i konstvetenskap är ett projekt som kommer att gå vidare under 

nästa år. 

Museet har en representant i redaktionen för Konsthistorik tidskrift/Journal of Art History, som 

är den enda nordiska facktidskriften inom fältet. 

Under 2007 rekryterades en doktorand, vars tjänst har varit ett samarbete mellan Konstvetenskapliga 

institutionen vid Stockholms universitet och Moderna Museet. Tjänstgöringen (20 %) vid 

museet avslutades i december 2012 och planerad disputation är höst 2014 (på grund av föräldraledighet). 

Rapporten Representation och regionalitet. Genusstrukturer i fyra svenska konstmuseisamlingar 

kom ut 2011. I september 2012 hölls ett seminarium med utgångspunkt i rapportens resultat. Medverkade 

gjorde forskarna som skrivit studierna i rapporten samt respektive museichef. Seminariet 

var ett samarbete med Göteborgs Konstmuseum, Malmö Konstmuseum, Norrköpings Konstmuseum 

och Kulturrådet. 

Ytterligare ett forskningssamarbete var NORDIK X, den nordiska konsthistorikerkonferensen, 

som pågick i Stockholm 24–27 oktober 2012. Den organiseras av Stockholms universitet och Södertörns 

högskola i samarbete med Moderna Museet och Nationalmuseum. Moderna Museet var 

platsen för konferensen på lördagen den 27 oktober. 

11(42)

2.4 2.4 VISA VISA OCH OCH OCH FÖRME FÖRMEDLA FÖRME FÖRMEDLA 

DLA 

2.4.1 2.4.1 Samlingspresentationen 

Under 2012 har samlingen visats på Moderna Museet på Skeppsholmen och i Malmö. Därutöver 

visades den turnerande utställningen Åter till verkligheten med fotografiska verk ur samlingen på 

Västerbottens museum under större delen av året. Till detta kan fogas den stora retrospektiven 

över Erik Dietman på Vandalorum i Värnamo i huvudsak baserad på museets verk. 

Den radikala omhängningen av samlingen, En annan historia. Fotografi ur Moderna Museets 

samling som präglade föregående år, avslutades januari 2012. Efter denna visning av den fotografiska 

bilden, gjorde museet en omfattande presentation av den rörliga bilden. I sju salar genomfördes 

under våren en mönstring av den experimentella filmens förhållande till bildkonsten. Innan 

dess, som ett led i omprövningen av hur en samling kan visas och förmedlas, iscensatte museet en 

48 timmar lång installation av ljudverk i salarna utan synliga verk. Publiken kunde på så sätt uppleva 

verken med andra sinnen än de vanligt förekommande. 

Steg för steg har en total omhängning av samlingen sedan skett. Eftersom sammanhangen är nog 

så komplicerade, så har kronologin hållits rak, från 1900-talets början till och med idag. Film, text 

och ibland ljud sätter skattkammarens innehåll i rörelse och i förbindelse med den tid verken är 

sprungna ur och samtidigt, till vår egen tid. Kubism, expressionism och förkrigstidens radikala 

strömningar har tagit plats i första delen, med verk av Edvard Munch, Wassily Kandinsky, Liubov 

Popova, Vera Nilsson och många fler. I museets mitt har tonvikten lagts vid pop- och konceptkonst, 

med konstnärskap som Robert Rauschenberg, Alexander Calder, Francis Bacon, Lee 

Lozano, Martha Rosler och Sturtevant. I den tredje och mest samtida delen möts verk av Eva 

Hesse och Barbro Östhlin, Gerhard Richter och Cindy Sherman, ett rum är helt ägnat åt video 

medan ett annat tänjer på gränserna för vad måleri kan vara med konstnärskap som Sergei Jensen, 

Klara Lidén och Tauba Auerbach. 

En särskild del av museet har ägnats åt konfrontationen mellan Marcel Duchamps idébaserade 

värld med Pablo Picassos flöde av måleri, skulptur, teckning och grafik. Utställningen är med något 

undantag helt baserad på museets egna verk, som ett led i att betona vissa aspekter och aktualisera 

delar ur en omfattande och mångfacetterad samling. 

2. 2.4.2 2. 

4.2 Depositioner och utlån utlån 

Depositioner 

Under 2012 var omkring 2 000 konstverk ur Moderna Museets samling deponerade på ungefär 200 

statliga myndigheter, länsmuseer och utlandsbeskickningar och museer. Antalet har liksom de senaste 

åren minskat något, främst med anledning av att myndigheter läggs ner, slås samman eller 

flyttar. Nära samarbete sker bl.a. med regeringskansliet och Sveriges utländska beskickningar. 

Under 2012 har en översyn av verksamheten påbörjats. 

Tabell 4. Depositioner 

2012 2011 2010 2009 2008 2007 

Stockholm 918 1 089 1 017 1 062 1 017 1 060 

Övriga Sverige 711 709 845 784 794 845 

Utland 291 317 342 311 345 324 

SUMMA SUMMA 

1 1 920 920 2 2 115 115 2 2 204 204 2 2 157 157 2 2 156 156 2 2 229 

229 

Utlån 

Museet mottar varje år ett stort antal låneansökningar. Antalet varierar men den genomsnittliga 

siffran har varit ca 100 under den senaste tioårsperioden. 

Som framgår av tabellen nedan lånades 524 konstverk ut till 69 institutioner i Sverige och utomlands 

under 2012. 49 institutioner fick avslag för 126 verk medan 11 institutioner valde att dra tillbaka 

ansökan för 36 redan beviljade verk. Utländska låntagare tenderar att låna färre verk medan 

låntagare i Sverige lånar fler verk per tillfälle. 

12(42)

I samband med lån till utländska museer och konsthallar planerades och genomfördes 48 kurirresor 

om sammanlagt 138 dagar. Planeringen skedde i samarbete med låntagare och svenska resp. utländska 

konstspeditörer. 

Lån från Moderna Museet har bl.a. bidragit till turnéer mellan svenska museer av samtida svenska 

konstnärer. 90 verk av internationella och svenska konstnärer lånades till viktiga tematiska och 

monografiska utställningar utanför Sverige. 

Tabell 5. Utlån 

Låntagare Konstverk 

Område 2012 2011 2010 2009 2008 2012 2011 2010 2009 2008 

Stockholm 18 17 8 10 14 103 59 35 157 42 

Övriga Sverige 18 11 16 14 20 331 81 338 56 116 

Utland 33 39 29 37 34 90 45 60 90 51 

SUMMA SUMMA 69 67 53 61 68 524 524 524 185 185 433 433 433 303 303 303 209 

209 

Kostnaden för prestationstypen Samlingsprestationen uppgår till 44,1 (39,3, 41,0) mkr. 

2. 2.4.3 2. 

4.3 Utställningar Utställningar och och kkataloger 

k taloger taloger 

Utställningsplanen är sammansatt i den anda av öppenhet och experimentlusta som har varit museets 

signum sedan begynnelsen. Konstens och konstnärernas närvaro har alltid varit av stor betydelse, 

likaså dialogen med publiken. Utställningsprogrammet omfattade stora och grundläggande 

exposéer över kända och mindre kända konstnärskap, nyupptäckter och publika favoriter samt 

omläsningar av museets samling i utställningsform. I och med öppnandet av Moderna Museet i 

Malmö har museet nu två permanenta lokaler för utställningar och samlingspresentationer. 

Begrepp som mångfald och genusbalans präglar utställningsprogrammet från grunden. Något fler 

kvinnliga än manliga konstnärer har ställt ut under året och mångfald avseende uttryckssätt, härkomst 

och historisk förankring finns dokumenterad i summan av de 17 utställningarna. Museets 

vision om det öppna museet genomsyrar hela planläggningen och de vägledande begreppen kvalitet, 

dialog och experiment kan faktiskt härledas ur varje enskildhet. 

Moderna Museet Bio 

(3 februari - 22 april, Malmö) 

Under våren presenterade Moderna Museet Malmö ett urval internationellt uppmärksammade 

konstfilmer i Nya Galleriet av konstnärerna Zarina Bhimji, Adrian Paci, Francis Alÿs och Anri 

Sala. De fyra filmerna, som visades under separata perioder, har beröringsytor i ton och innehåll. 

Trots verkens olika tempo och form gestaltar filmverken känslor av existentiell utsatthet. Från ett 

stilla betraktande av en krigszon, till bemötandet av en främling i ett hårt, revirtänkande samhälle 

berättas korta historier om dagens förhållanden i en inte alltför avlägsen omvärld. 

Eija-Liisa Ahtila – Parallella världar 

(11 februari – 6 maj, Stockholm) 

Eija-Liisa Ahtila är en internationell förgrundsgestalt i utvecklandet av konstfilm och videoinstallation 

sedan nittiotalet. Under våren visades den finländska konstnären i sin första omfattande soloutställning 

i Sverige, med sju videoinstallationer, skulpturer och en ny serie teckningar. I de senare 

verk som bildade kärnan i utställningen, levandegör hon postkoloniala och biopolitiska frågeställningar 

utan att lämna det personliga planet. Ahtila är en mästerlig och engagerande berättare 

i rörlig bild som i sina installationer prövar gränserna för vår egen identitet, och vänder upp 

och ned på upplevelsen av tid och rum. Hennes process tar ofta sin början i skrivandet och hon utgår 

även från konstnärliga förlagor hämtade ur litteratur eller bild- och scenkonst. Här ryms en 

intrikat väv av referenser mellan film och teater, måleri och dikt, fiktion och dokumentär. Utställ- 

13(42)

ningen producerades av Moderna Museet i samarbete med Museet för nutidskonst Kiasma, Helsingfors 

och turnerade till Carré d’Art i Nîmes i Frankrike. 

Ladies and Gentlemen! - Kameran som spegel 

(18 februari - 22 april, Malmö) 

Under våren visades ett drygt fyrtiotal fotografier från perioden 1950-1990 av tongivande konstnärer 

som Andy Warhol, Cindy Sherman, Robert Mapplethorpe, Samuel Fosso, Tracey Moffatt och 

Elina Brotherus. Utställningen satte fokus på porträttfotografin, och hur konstnären i sin ateljé 

skapar bilder inte bara av hur människor faktiskt ser ut utan också hur de skulle vilja se ut. Samtliga 

fotografier i utställningen ingår i Moderna Museets samling. 

CO Hultén - Oron och begäret 

(25 februari - 27 maj, Malmö) 

Som en av centralgestalterna i avantgardegruppen Imaginisterna som bildades 1945 har CO Hultén 

(f. 1916) en betydande plats i svensk konsthistoria. År 1948 anslöt han sig även till Cobragruppen 

där bland andra Asger Jorn ingick. Utställningen spände över flera decennier och hade 

fokus på hans intensiva måleri. Men utställningen lyfte även fram Hulténs gärning som formgivare 

och grundare av Image förlag. För att kontextualisera CO Hulténs konstnärskap visades också 

andra konstnärer; bland andra medlemmar i Imaginistgruppen, Cobra, och konstnärer vars verk 

visades på Galerie Colibri i Malmö eller på annat sätt haft nära anknytning till CO Hultén. 

Filmvår! Film och video ur museets samling 

(3 mars - 22 april, Stockholm) 

Efter den stora satsningen på fotografi ur samlingen satte museet under våren fokus på den rörliga 

bilden. Vid sidan av den stora utställningen med Eija-Liisa Ahtila belystes den experimentella filmens 

relation till bildkonsten. Denna satsning innebar ytterligare ett steg i ambitionen att se på 

museets samling ur nya perspektiv. Den rörliga bilden tog över sju av museets salar i en presentation 

av nyckelverk ur museets samling av film och video. Utställningen belyste tendenser i den rörliga 

bildens historia inom konsten från 1900-talets början till idag. Några av konstfilmens verkliga 

banbrytare tog plats i museets salar, såsom Dziga Vertov, Maya Deren, Robert Smithson, Gunvor 

Nelson och Stan Brakhage. Dessutom visades bland annat videopionjärerna Dara Birnbaum och 

Gary Hill och samtida verk av Pipilotti Rist och Nathalie Djurberg. 

Sturtevant – Bild över bild 

(17 mars – 26 augusti, Stockholm) 

Sturtevant debuterade 1965 i New York. Där presenterade hon verk igenkännbara som Warhols 

screentryck av blommor, målningar av Stella eller en Rauschenbergteckning. Kort sagt verk av 

samtidigt verksamma kollegor – som alla var gjorda av Sturtevant. I femtio års tid har hon sedan 

repeterat andra konstnärers verk och varit en pionjär i att utmana begrepp som konstens ontologi 

och autonomi, historisk kanon, upphovsmannaskap och representation. Fram till det postmoderna 

genombrottet på sent 1980-tal var Sturtevant både motverkad och baktalad. Först på senare år 

har hon fått sin upprättelse och uppnått nästan mytisk status i kulturvärlden där hon idag influerar 

unga konstnärer och tänkare. Moderna Museets utställning blev en viktig del av denna upprättelse 

och innehöll verk från den allra första tiden till den senare tidens stora videoinstallationer och 

nya arbeten som gjordes direkt för utställningen. Utställningen turnerade till Kunsthalle Zürich. 

Niki de Saint Phalle - Flickan, monstret och gudinnan 

(12 maj - 9 september, Malmö) 

Niki de Saint Phalle (1930-2002) var en konstnär som kom att respekteras som en färgstark och 

unik aktör på den internationella konstscenen. Under sommarmånaderna visades en utställning 

med den franskfödda konstnären som, utan någon formell konstnärlig utbildning och trots att 

hon var verksam på en synnerligen mansdominerad konstscen, lyckades etablera sig som en av 

1960-talets mest originella och färgstarka konstnärer. Utställningen med Niki de Saint Phalle utgjorde 

även startskottet för en ny serie presentationer som sätter fokus på tongivande konstnärer 

med särskild förankring i Moderna Museets samling. 

14(42)

Explosion! Måleri som handling 

(2 juni – 9 september, Stockholm) 

Omkring 50 konstnärer med verk från det sena 1940-talet till idag deltog i sommarens stora tematiska 

utställning. Efter andra världskriget började ett antal målare, i olika delar av världen, att attackera 

måleriets fundamentala förutsättningar på ett sätt som var både aggressivt och lekfullt. I 

gränslandet mellan måleri och performance aktiveras ofta slumpen eller betraktarna som medskapare 

av verket. Det är ett experimentellt och konceptuellt förhållningssätt till konsten som sedan 

dess inspirerat många. Utställningen omfattade en mängd inlånade verk men också nyproduktioner 

och ett flertal performenceverk. Utställningen turnerade till Fundació Miró i Barcelona. 

Yoko Ono – Grapefruit 

(6 juni – 23 september, Stockholm) 

Redan under sent 1950-tal började Yoko Ono skapa poetiska verk där text, musik, performance 

och experimentellt måleri smälter samman. Utställningen tog sin utgångspunkt i boken Grapefruit 

som Yoko Ono publicerade 1964. Ett urval så kallade instruktionsverk, som inbjuder till fantasifulla 

sätt att se på tillvaron och på konstskapandet visades. Med ett antal experimentfilmer och 

några centrala tidiga verk presenterades Yoko Ono som pionjär inom konceptkonsten och den internationella 

fluxusrörelsen. 

Irving Penn - Skiftande världar 

(16 juni - 2 september, Malmö) 

Som en innovatör inom mode-, porträtt- och stillebenfotografering var Irving Penn (1917-2009) en 

av vår tids ledande fotografer. Hans produktiva karriär spänner över 60 år och kännetecknas av 

Penns rena och minimalistiska inställning till mediet. Med ett urval på närmare 90 av Irving Penns 

fotografier och exempel på hans arbete för en rad publikationer presenterade utställningen ett 

brett spektrum av Penns oeuvre. Moderna Museets omfattande samling av Irving Penns fotografier 

spänner över flera av de genrer Penn arbetade inom. Huvuddelen av samlingen donerades 1995 

av konstnären själv till minne av hans svenskfödda hustru Lisa Fonssagrives-Penn. Utställningen 

turnerar under 2013 till Kumu Art Museum i Tallinn. 

ProproProp - Kors och tvärs genom Elektronmusikstudions arkiv 1963-2012 

(16 juni - 2 september, Malmö) 

ProproProp var Moderna Museet Malmös första ljudbaserade utställning. Elektronmusikstudion 

(EMS) fick inta lastkajen på museet och i programmet blandades dokumentära fältinspelningar 

med fiktiva ljudlandskap. Varje dag spelades ett sju timmar långt program med verk ur den elektroakustiska 

musikens historia, skapade och/eller inspelade hos EMS. Sedan starten 1964 har EMS 

varit det centrum för svensk elektroakustisk musik och ljudkonst, som har tillhandahållit nödvändig 

teknik och kunskap. Programmet innehöll 40 verk tillkomna mellan 1963 och 2012 av 38 kompositörer. 

Picasso/Duchamp – He was wrong 

(25 augusti – 3 mars 2013, Stockholm) 

I utställningen ställdes för första gången två av 1900-talets största konstnärer mot varandra. Pablo 

Picasso och Marcel Duchamp utmålas ofta som varandras motsatser – Picasso som den gudabenådade 

målaren och Duchamp som den kylige intellektuelle. Den ene överväldigande produktiv, 

den andre återhållsam, restriktiv. Verken ur Moderna Museets samling har komponerats i olika 

rumsligheter, i princip hela Duchamps livsverk i det ena rummet, i det andra en labyrint av Picassos 

målningar, teckningar, grafiska verk och skulpturer och så ett gemensamt rum, där viss likhet 

och frändskap uppstår. 

Supersurrealismen 

(29 september - 27 januari 2013, Malmö) 

Supersurrealismen är den mest omfattande utställningen någonsin på Moderna Museet Malmö 

och innehåller 110 verk av 83 konstnärer. Huvuddelen kommer från Moderna Museets surrealistsamling. 

Flera av dessa verk lånas aldrig ut till andra museer, bl.a. Salvador Dalís ”Wilhelm Tells 

gåta” (1933) och Alberto Giacomettis ”Bur” (1930-31). Surrealismens grundare André Breton 

(1896-1966) sa i slutet av sitt liv att ”surrealismen existerade före mig och jag tror säkert att den 

också kommer överleva mig”. Inspirerad av hans påstående sträcker sig utställningen med verk 

gjorda från 1566 till 2012. Det går att följa en omvänd kronologi i tre kapitel: Tiden efter, Tiden 

15(42)

under och Tiden före. Allting är inte strikt surrealistiskt men kan ses i skenet av surrealism. Sammantaget 

växer ett supersurrealistiskt bildflöde fram genom utställningen. 

Wolfgang Tillmans 

(6 oktober – 20 januari 2013, Stockholm) 

Den tyske konstnären Wolfgang Tillmans uppmärksammades i början av 1990-talet för sina till 

synes vardagliga fotografier med motiv från sin egen omgivning. Bilderna betraktas idag som stilbildande 

för en ung 1990-tals generation och diskuterar frågor kring subkulturer och sexuella identiteter. 

Det stod snart klart att hans bilder omförhandlar fotografiska konventioner och reflekterar 

samtidens kulturella och identitetsmässiga strömningar. Wolfgang Tillmans har sedan dess 

fortsatt sina djupgående undersökningar, utvidgat gränserna och omdefinierat det fotografiska 

mediet som konstform. Utställningen på Moderna Museet är konstnärens hittills största och visade 

verk från tidigt 1990-tal fram till idag. Installationen var betecknande för konstnärskapet, 

komponerat med en oerhörd precision till ett totalverk i sig. Utställningen turnerar under 2013 till 

K 20/21, Samlung Nordrhein-Westphalen i Tyskland. 

Moment – Double Bind Player 

(1- 15 september, Stockholm) 

Under 2 veckor visades en unik konsertinstallation i en av museets samlingssalar. Rummet förvandlades 

till en sakral, akustisk och visuell helhet. Två flyglar spelade en central roll i rummet och 

expanderade musikaliskt och visuellt med hjälp av elektronik, mekanik och skulptur. Eva Sidén, 

tonsättare och pianist, Jens Hedman, elektroakustisk tonsättare och Birgitta Muhr, bildkonstnär 

samarbetade i projektet som åtföljdes av ett rikt konsert- och peformanceprogram som en oskiljaktig 

del. En del av den specialkomponerade musiken kom till med stöd från EMS/Statens Musikverk. 

Moment – Science Fiction/ Hier und Jetzt Zufrieden Sein 

(6 oktober - 2 december, Stockholm) 

Som en förlängning av den stora Wolfgang Tillmansutställningen visade Moderna Museet under 

hösten installationen Science Fiction/ Hier und Jetzt Zufrieden Sein från 2001 av Isa Genzken i 

samarbete med Wolfgang Tillmans. Genzkens arbeten utforskar ofta förhållandet mellan skulptur 

och arkitekturens sociala rum där vardagliga föremål tillåts förorena en modernistisk rationalism. 

I Science Fiction förenas Genzkens återhållsamma väggelement av spegelglas och Tillmans monumentala 

fotografi och blir till ett rum för reflektion men också en installation där två praktiker 

möts. 

Moment – Gerry Johansson 

(27 oktober – 31 mars 2013, Stockholm) 

Utställningen presenterade 38 fotografier ur Gerry Johanssons serie Luckenwalde (2009, 2011–12). 

Projektet tar sin utgångspunkt i en av konstnären Dick Bengtssons målningar med hakkors, diptyken 

Hatt & Mössfabrik (1969), vilken ingår i Moderna Museets samling. Genom Gerry Johanssons 

bilder av hattfabriken och Luckenwalde, som ligger fem mil söder om Berlin, får vi veta mer 

om staden och historien bakom arkitekten Erich Mendelsohns modernistiska fabriksbyggnad. 

Gerry Johansson (f. 1945) representerar den klassiska svartvita fotografin och har genom hela sin 

karriär framför allt ägnat sig åt att fotografera städer och landskap. 

Övriga utställningar 

Pontus Hulténs visningsmagasin har aktiverats under året. Verksamheten i Visningsmagasinet är 

länkad till museets forskning och rummet används för seminarier och forskarbesök, men även för 

tillfälliga utställningar i mindre format. Jacqueline de Jong: A Small Modification and Dérive of 

the Pontus Hultén Collection in the Renzo Piano Grotto visades under våren, i anslutning till den 

seminarieserie som museet arrangerat om situationismen. I samband med utställningen Picasso/Duchamp 

– He was wrong har arkivmaterial, som anknyter till verken av Picasso och Duchamp 

i samlingen, sammanställts i montrar och på vägg. Omhängningar och nyhängningar av de 

30 skärmarna pågår successivt, med grundtanken att huvudsakligen presentera donationer . 

I Storkyrkan genomfördes en utställning med ett enda verk: Truls Melins röda, stora plastskulptur 

Aspirant ställdes i ett av kyrkans kor och blev utgångspunkt för samtal och funderingar om män- 

16(42)

niskans strävan bort från de givna ramarna. Detta blev den tredje och avslutande miniutställningen 

i Storkyrkan, med verk från Moderna Museets samling. 

Bucky Dome var ett initiativ som Moderna Museet tog tillsammans med arkitekten och tusenkonstnären 

Bengt Carling för att ge liv åt museiträdgården på Skeppsholmen. I samarbetet deltog 

Arkitekturmuseet och en ”dome” byggdes som en replik till den paviljong som uppfördes 1971 

utanför Moderna Museet. Byggnaden baserades på den kände visionären Richard Buckminster 

”Bucky” Fullers idéer och sommaren 2012 kunde återigen allehanda musik, föreläsningar, samtal 

och improvisationer höras i den egenartade kupolformade byggnaden. En utställning, en programserie, 

en allaktivitet under tre regniga sommarmånader skapade och återskapade historia. 

Tabell 6. Tillfälliga utställningar 

2012 2011 2010 2009 2008 

Stora utställningar, Stockholm 5 6 5 6 6 

Mindre utställningar, Stockholm 5 4 2 3 8 

Stora utställningar, Malmö 3 3 4 

Mindre utställningar, Malmö 4 5 2 

SUMMA SUMMA 

17 17 18 18 13 13 9 14 

14 

Turnerande utställningar 

Moderna Museet har under året turnerat fler utställningar än någonsin. Följande utställningar har 

producerats av museet och sedan turnerat vidare, eller kommer att turnera till andra konstmuseer: 

Turner, Monet, Twombly – Sent måleri 

Åter till verkligheten – Fotografi ur Moderna Museets samling 

Eija-Liisa Ahtila – Parallella världar 

Sturtevant - Bild över bild 

Explosion! Måleri som handling 

Wolfgang Tillmans 

Irving Penn – Skiftande världar 

Ett av de främsta kännetecknen på en framgångsrik konstinstitution är just dess kapacitet att producera 

och turnera utställningar, det vill säga konstmuseets förmåga att formulera ett innehåll 

som fler vill ta del av. I ekonomisk mening är självfallet detta av godo, men av större och mer bestående 

värde är den position som museet därmed kan inta. Samlingen och museets kapacitet att 

låna ut verk är grundläggande, men för att delta i ett internationellt utbyte där nya tankar formuleras 

är det helt ovärderligt att vara en aktiv utställningsproducent med förmåga att samarbeta. I 

den meningen har Moderna Museet under året förstärkt sin position avsevärt. 

Utomlands 

Moderna Museet har gett stöd till Sydney-biennalen 2012 så att ett omfattande projekt av den 

svenska konstnären Nina Canell har kunnat genomföras. Biennalen i Sydney är vid sidan av Venedig 

och Sao Paulo en av de äldsta och viktigaste i internationella sammanhang och det är därför 

av stor vikt att svenska konstnärer ges möjlighet att delta. Museet planerar en utställning med 

Nina Canell 2014, för att hon som nu uppmärksammas mycket utomlands också ska möta en 

svensk publik. 

Kataloger och böcker 

Moderna Museet har en omfattande utgivning av utställningskataloger och böcker. Samarbetet 

med flera internationella förlag som exempelvis tyska Steidl Verlag, Hatje Cantz, Koenig Books 

och Sternberg press innebär att museets kataloger får stor spridning via deras distributionskanaler, 

till konstbokhandlar och museibutiker runtom i världen. 

Under 2012 publicerade Moderna Museet 5 större utställningskataloger: Eija-Liisa Ahtila – Parallella 

världar, C-O Hultén, Explosion! Sent måleri, Picasso/Duchamp, Wolfgang Tillmans. I samarbete 

med Axl Books har Moderna Museet gett ut essäboken Om Lee Lozano av Annika von 

Hausswolff. I jämförelse med rekordåret 2011 är antalet kataloger och böcker färre, men kan nu 

17(42)

sägas befinna sig på en rimlig nivå i förhållande till både museets produktionsförutsättningar och 

publikens förväntningar. 

Tabell 7: Kataloger och böcker 

2012 2011 2010 2009 2008 

Kataloger, Stockholm 4 8 5 3 6 

Kataloger, Malmö 1 3 2 1 

Böcker 1 3 3 1 1 

SUMMA SUMMA 

6 14 14 10 10 5 7 

Varje katalog innehåller en fördjupande text av utställningens ansvariga intendent samt essäer av 

särskilt inbjudna skribenter. De innehåller även ett rikt bildmaterial ofta bestående av nytagna fotografier 

av de verk som ingår i utställningen och referensbilder som beställs utifrån. 

Kostnaden för prestationstypen Tillfälliga utställningar uppgår till 94,0 (98,2, 95,3) mkr. 

2. 2.4.4 2. 

4.4 Vår Våra Vår 

a besökare 

besökare 

2012 kom att bli ett av de besöksmässigt mest framgångsrika åren i museets moderna historia. För 

att kunna jämföra besökssiffror med andra museer som både visar entrébelagd och fritt tillgänglig 

konst räknas antal besök till hela byggnaden på Skeppsholmen respektive i Malmö. Detta görs via 

optisk avläsning i entrédörrarna. Då inkluderas också den del av verksamheten som visas/delges 

utanför entrébiljetten. 

Under 2012 kom drygt 493 000 (motsvarande siffra 2011 var 545 000) besökare till museets byggnad 

på Skeppsholmen varav ca 275 000 (332 000) besökare löste en biljett. Skillnaden mellan åren kan 

helt hänföras till det extrema besökstrycket under Turner, Monet, Twombly-utställningen. Till 

museet i Malmö kom under året drygt 108 000 (76 000) besökare, varav 62 000 (45 000) löste biljett. 

Det totala besöksantalet för båda museerna blev drygt 598 000 (621 000). I diagrammet nedan 

visas besökssiffrorna under den senaste 10-årsperioden. Det bör påpekas att museibyggnaden på 

Skeppsholmen var stängd p.g.a. mögelsanering under åren 2002 och 2003 och att det var fri entré 

under perioden 2004–2006. 

Diagram 1. Besöksstatistik 

700 000 

600 000 

500 000 

400 000 

300 000 

200 000 

18(42) 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Stockholm Malmö

2. 2.4.5 2. 

4.5 Barn Barn- Barn 

och ungdomsverksa 

ungdomsverksamhet 

ungdomsverksa 

het 

Barn- och ungdomsverksamheten på museet har en lång tradition och präglas av experimentlusta 

och konstnärlig medverkan. Flera aktiviteter har varit banbrytande för den pedagogiska utvecklingen 

i Sverige men också satt spår på andra håll i världen. Familjesöndagar, lovprogram, tematiserade 

visningar, visning och verkstad samt workshops är några exempel. 

Stockholm 

Konstplaneten, 17 mars – 22 april i Stockholm 

Utställningen bjöd in deltagare från hela landet mellan 0 och 19 år att ställa ut någonting som de 

själva hade gjort. 280 kvadratmeter utställningsyta fylldes med över 2 000 objekt, allt som var inlämnat 

var med i utställningen. Den yngsta deltagaren var 6 månader gammal och den äldsta 19 år. 

Inbjudan var öppen för alla konstnärliga material så både sömnad, film, fotografi, skulptur och 

mycket måleri fanns med. Till vernissagen kom ca 1 800 vuxna och barn och totalt hade utställningen 

ca 7 000 besökare. En tredagars konferens – Att skapa nya världar - som främst vände sig 

till vuxna om barns kreativitet åtföljde utställningen. 

Familjesöndagen är museets öppna verksamhet för barn och äger rum varje söndag året runt. 94 

visningar har genomförts i Stockholm med sammanlagt ca 2 300 barn vilket innebär en ökning 

med 300 barn sedan 2011. 

Lovprogrammen är en annan uppskattad kostnadsfri verksamhet för barn. Varje skollov arrangeras 

visning och verkstad av en aktuell utställning. 82 visningar med 1 409 barn genomfördes i 

Stockholm. 

Kurser: 11 kurser med sammanlagt 114 kurstillfällen har genomförts i Verkstan i Stockholm. Kurserna 

varierar beroende på målgrupp som har varit allt från treåringar till tonårsflickor. 116 barn 

och ungdomar deltog. 

Visning och Verkstad för förskolan samt åk 0-6 har genomförts under hela året med olika teman 

från samlingen och de tillfälliga utställningarna. 210 visningar för förskolor innebär en ökning 

med 93 visningar jämfört med 2011. I de sammanlagt 513 skolvisningarna har ca 9 300 barn och 

unga deltagit. 

Strategi för barn och ungdom 

I enlighet med uppdraget från Regeringen att utarbeta en strategi för arbetet med barn och ungdom 

kan vi hittills redovisa följande resultat: 

Entréerna på Moderna Museet ska omformas av barn och unga så att atmosfären blir mer 

välkomnande. Resultat: Moderna Museets huvudentré kommer att få nya möbler. 

Möblerna har tagits fram inom ramen Museum Museum i vilket unga (åldern 15-25) 

reflekterar över museet tillsammans med en konstnär. I år har ungdomar från 

Nyckelvikens skola tillsammans med konstnären Rivane Neuenschwander från Brasilien 

tagit fram ett nytt möblemang för huvudentréns espressobar. 

Den unga publiken ska vid varje besök på Moderna Museet få träffa en yrkesaktiv 

konstnär. Resultat: Alla nyrekryterade konstpedagoger är också konstnärer. 

Museet ska samarbeta med personer och organisationer verksamma inom kultur i 

Stockholms förorter för att bryta barriärerna mellan kulturen i förorten och innerstaden. 

Resultat: Projektet Creative Call Sthlm+Atl som drivs av Johanna Tysk (en av 

initiativtagarna till Love Tensta) genomförde en talk show med hiphopare, konstnärer och 

musiker från Atlanta på Moderna Museet. Evenemanget, som började i Tensta under 

höstlovet och fick sin final på Moderna Museet, lockade hit en ny publik av unga 

människor från Stockholms förorter. 

Museet ska producera utställningar av barn och unga, för barn och unga. Resultat: Till 

utställningen Konstplaneten bjöds alla barn och unga i Sverige in att delta, alla mellan 0-19 

år. Över 2000 bidrag kom in och alla togs med i utställningen. 

19(42)

20(42) 

Museet ska organisera konferenser och seminarier där arbetet med barn och unga 

diskuteras. Resultat: Konferensen Att skapa nya världar – om barns kreativitet 

genomfördes i samband med utställningen Konstplaneten. 

Utbudet av program för barn och unga ska utökas. Program är händelser som dans, 

teater, filmvisningar och så vidare. Resultat: Dansperformanceprogrammen Huset har 

vingar och Fyra Flickor har genomförts. Picassos äventyr har visats som gratis jullovsfilm. 

Workshop 

För åk 7-9 och gymnasiet erbjuder museet workshops. I en workshop får eleverna på ett lekfullt 

och lärorikt sätt närma sig en utvald del av konstens historia i både teori och praktik. Processen 

och den egna upplevelsen står i centrum. Eftersom workshops blir allt mer populära har pedagoggruppen 

utökats med tre nya pedagoger. Workshoppedagogerna har träffats vid tre tillfällen under 

året för att gemensamt utvärdera och utveckla konceptet. Totalt har 60 workshops med ca 

1 500 deltagare genomförts i Stockholm under året vilket innebär en fördubbling från 2011 års 28 

workshops. Ökningen tros bero på de nya teman som blivit mycket populära - Färg och känsla, 

Ekoreko? och Filmiskt berättande. 

Lava + Moderna 

För att nå ungdomar också utanför skoltid har ett samarbete med Lava på Kulturhuset initierats 

under året. Fyra workshops har erbjudits, men endast två har genomförts på grund av att antalet 

anmälningar till övriga två har varit för lågt. Under våren deltog 10 personer i en workshop om 

originalitet och reproduktion med utgångspunkt i Sturtevants utställning. Det praktiska arbetet 

förlades till Lava, där ungdomarna arbetade med screentryck. Under hösten deltog fem ungdomar 

i en workshop om artist’s books och fanzines. 

Museum Museum 

Museum Museum är Moderna Museet nya ungdomsverksamhet och är en utveckling av gymnasieprojektet 

Zon Moderna som fått efterföljare bland annat i Japan och Serbien. Museum Museum 

vänder sig till unga som går i eller nyligen lämnat gymnasiet. Ungdomar i åldern 15-25 år deltar 

i de olika projekten tillsammans med en eller flera konstnärer, svenska och internationella. Museum 

Museum är ett reflexivt konstnärligt projekt som vill utveckla både museet och ungdomarna. 

Det första Museum Museum-projektet har ägt rum tillsammans med konstnärerna Rivane Neuenschwander 

och Laercio Redondo och inredningsarkitekten Birger Lipinski i samarbete med elever 

vid Nyckelviksskolan. Gemensamt har de tagit fram nya möbler till Moderna Museets foajé. 32 

ungdomar deltog i projektet. 

Hösten 2012 inledde Museum Museum ett samarbete med elever på Södra Latins Gymnasium i 

Stockholm. I ett större projektarbete reflekterar ungdomarna över begreppen modern, konst och 

museum. Projektet kommer att avslutas med att tre ungdomar i projektet genomför en performance 

på Moderna Museet. 

Under året har 50 216 barn under 19 år besökt Moderna Museet i Stockholm. 37 891 barn besökte 

museet utan att vara del av någon av våra organiserade aktiviteter för barn och unga. Drygt 12 000 

barn och ungdomar deltog alltså i skolvisningar, workshops, Museum Museum, Kurs i Verkstan, 

Familjesöndag och lovprogram. Siffran innebär en minskning med drygt 9 000 barn jämfört med 

2011 vilket i sin helhet kan förklaras med besökstrycket under Turner, Monet, Twomblyutställningen. 

Jämfört med år 2010 besökte drygt 8 000 fler barn museet i Stockholm. 

Dessutom kan följande aktiviteter i Stockholm nämnas: 

Två lärarkvällar, den ena kring utställningen Eija-Liisa Ahtila och den andra kring Picasso/Duchamp: 

He was wrong. Totalt 172 deltagare. 

Sex studiedagar med totalt 86 deltagare. 

Skapande Skolaprojekt: Sjötorpskolan genomförde ett projekt med 72 mellanstadiebarn 

kring utställningen Picasso/Duchamp: He was wrong. Projektet avslutades med en utställning 

i Verkstan och till vernissagen kom 300 personer. 

Konferensen Att Skapa Nya Världar ägde rum under tre dagar och drog ca 220 deltagare.

Talk show: Creative Call Sthlm+ATL. är en festival samt ett nätverk av individer, institutioner 

och organisationer som stödjer grundläggande idé om konst och kultur som ett 

verktyg för jämnare maktfördelning och social förändring. Creative Call i Stockholm är 

baserade i Tensta och Husby och samarbetar med kulturinstitutioner i innerstaden som 

Moderna Museet och Kulturhuset. På museet genomfördes en talk show av Fahamu Pecou 

med gäster. 

Bilder för livet – bilderboken som konstform i samarbete med Rabén&Sjögren lockade 170 

deltagare. 

Dansproduktionen Huset har vingar av Per Sacklén spelades vid fyra tillfällen varav två 

var gratis för förskolan och två var för familjer. 

Fyra Flickor var en dansföreställning som vände sig till en publik i åldrarna 4 år och 

uppåt. Fyra Flickor baserades på en pjäs av Pablo Picasso. 7 föreställningar. 

Foot step event – en instruktion av Yoko Ono utförd av barn lockade 25 deltagare och en 

publik på ca 100 personer. 

Lärarhandledningar har producerats till utställningarna Eija-Liisa Ahtila, Picasso/Duchamp 

samt till Wolfgang Tillmans. Dessutom har ett pedagogiskt material till 

grupper eller familjer som kommer på egen hand till Picasso/Duchamp utarbetats. 

Museet deltog i Stockholms Kulturfestival med ett Wish Tree av Yoko Ono för barn. 

En nationell fortbildningskurs för lärare anordnades för fjärde året i rad i samarbete med 

Nationalmuseum. Årets tema var Modernitet och Modernism och 36 lärare deltog. 

Skolmässan Skola+Museum=Sant ägde rum på Sjöhistoriska museet och ca 400 lärare besökte 

mässan där Moderna Museet tillsammans med ett 40-tal andra museer informerade 

om sin verksamhet. 

Antalet användare av bildvisningsverktyget 50 bilder har ökat varje år sedan starten och 

har haft 10 026 besökare under 2012. 

Verkstans verksamhet har dokumenterats genom video och fotografi 

En tipspromenad till samlingen har producerats. 

12 st öppna babyvisningar med måleri i Verkstan har genomförts under året. 

Föreläsningar om museets förmedlingsverksamhet har under året ägt rum i följande sammanhang: 

Singapore NHB Academy och Singapore Art Museum, Psynk en informationsdag 

om barns och ungas psykiska hälsa, fortbildningsdag för lärare vid Moderna Museet 

Malmö och konferensen Visual Art Education på Belgrade Cultural Center, Belgrad. 

Dessutom har föreläsningar och presentationer av verksamheten ägt rum i museet i Stockholm 

för bland andra Curatorutbildningen vid Stockholms Universitet, Norskt Kulturråd 

och Svenska Institutet. 

Tabell 8. Barn- och ungdomsverksamhet 

2012 2011 2010 2009 2008 

Skolvisningar, Stockholm 420 491 412 438 395 

Skolvisningar, Malmö 129 57 88 

Förskolor, Stockholm 210 117 37 44 106 

Förskolor, Malmö 17 2 3 

Konstskola/kurs, Stockholm 114 114 111 80 85 

Konstskola/kurs, Malmö 0 0 0 

Familjesöndag, Stockholm 94 88 80 95 87 

Familjesöndag, Malmö 33 15 24 

Studiedagar, Stockholm 6 5 6 4 4 

Studiedagar, Malmö 5 11 10 

Lovprogram för barn, Stockholm 82 81 62 61 62 

Lovprogram för barn, Malmö 39 21 30 

SUMMA SUMMA 

1 1 149 149 1 1 002 002 863 863 863 722 722 722 739 

739 

Malmö 

21(42)

I Malmö genomfördes 33 visningar för Familjesöndag och 39 visningar för Lovprogram med 

sammanlagt ca 550 barn. 

129 skolvisningar har genomförts i Malmö, varav 38 var visning och verkstad för förskolan och åk 

0-6 och 34 workshops. Sammanlagt har 1 947 elever deltagit i dessa aktiviteter. Utöver det har 1 234 

skolbarn besökt museet tillsammans med sin lärare. Totalt har 7 654 barn 0-18 år besökt museet i 

Malmö under året. Detta är en ökning med drygt 2 800 jämfört med 2011. 

Under hösten 2012 har Moderna Museet Malmö för första gången samarbetat med KBU, Kultur 

för barn och unga. KBU köper in kulturarrangemang i Malmö och fördelar dessa till grundskoleklasser 

i Malmö kommun. Via KBU fick 10 st klasser i åk 7-8, 10 klasser i åk 3 och 15 förskolegrupper 

komma till museet för en visning av utställningen Supersurrealismen, följt av en skapande 

uppgift i Verkstan. 

I Malmö erbjuds också workshops och under året har 34 workshops med sammanlagt 850 elever 

genomförts. 

Lärarhandledning har producerats till utställningen Supersurrealismen. 

Inom ramen för det regionala uppdraget har Moderna Museet Malmö arrangerat 6 lärareftermiddagar 

samt 2 fortbildningsdagar för lärare, dels Förvandlande konstupplevelser där 60 lärare och 

konstpedagoger deltog och som arrangerades tillsammans med det regionala konstpedagogiska 

nätverket för samtidskonst, dels Konstprat där 44 lärare och konstpedagoger deltog tillsammans 

med Wanås konst, Malmö Konstmuseum, Ystad konstmuseum och Landskrona Museum 

Kostnaden för prestationstypen Barn- och ungdomsverksamhet uppgår till 8,0 (7,0, 6,9) mkr. 

2. 2.4.6 2. 

4.6 Vi Visningar Vi 

sningar 

Visningar är ett av de bästa redskapen för ett konstmuseum att förmedla och tillgängliggöra samlingen 

och utställningarna. Offentliga visningar, som under året bytte namn till Öppna visningar, 

är kostnadsfria, erbjuds på regelbunden basis för vuxna och barn. 

241 öppna visningar på svenska och engelska med totalt ca 4 200 deltagare har erbjudits i Stockholm 

under året. De engelska öppna visningarna genomförs i juli, augusti och i år även september 

månad då många turister fortsätter att komma till Stockholm under denna månad. Totalt har 40 

engelska visningar genomförts. Under året har museets intendenter och överintendent utöver dessa 

gjort ett tjugotal så kallade Specialvisningar i tillfälliga utställningar och av samlingspresentationen. 

I samband med Fri fredag på Moderna Museet har en ny programpunkt kallad Curatorns 

kvart introducerats, där museets intendenter vid 10 tillfällen har presenterat ett verk i samlingen 

under 15 minuter. 

Tabell 9. Visningar 

2012 2011 2010 2009 2008 

Öppna visningar, Stockholm 241 210 212 206 219 

Öppna visningar, Malmö 65 50 143 

Bokade vuxenvisningar, Stockholm 332 520 266 440 344 

Bokade visningar, vuxna, Malmö 67 73 200 

Visning Hylanders våning 17 5 12 14 46 

Företagsprogram 3 0 0 1 7 

SUMMA SUMMA 

725 725 858 858 858 833 833 661 661 661 616 

616 

Antalet bokade avgiftsbelagda visningar av museets samling och tillfälliga utställningar har totalt 

varit 769 st i Stockholm. Av dessa var 420 skolvisningar och 349 visningar för vuxna. När det gäller 

vuxenvisningarna är det framför allt Picasso/Duchamp-utställningen som bokats (ca 45 %). I 

22(42)

Malmö var antalet bokade avgiftsbelagda visningar totalt 196 st, av dessa var 129 skolvisningar 

och 67 var visningar för vuxna. 

Öppna visningar för vuxna med syntolkning har i Stockholm genomförts vid 12 tillfällen och lika 

många för boende i gruppbostad. I samarbete med Klaragården i Stockholm genomfördes visning 

och kurs verkstan för 7 hemlösa kvinnor vid 5 tillfällen. Offentliga visningar för barn genomförs 

varje Familjesöndag och Lovprogram. För att nå nya publikgrupper genomfördes under året 10 st 

visningar på persiska i Stockholm av utställningarna Konstplaneten, Picasso/Duchamp och Wolfgang 

Tillmans. Tillsammans drog de en publik på 165 personer. 

I Malmö har det genomförts 65 öppna visningar på svenska, varav 15 var babyvisningar med totalt 

1 553 deltagare. Dessutom genomfördes en visning för synskadade. 

Pedagogiska verktyg 

Audioguiden fortsätter att vara ett populärt pedagogiskt verktyg för både svenska och utländska 

besökare. En audioguide för samlingen finns på svenska, engelska, tyska och franska. Audioguider 

gjordes på svenska och engelska till utställningarna Explosion, Yoko Ono, Picasso/Duchamp, 

Ladies and Gentlemen, CO Hultén, Niki de Saint Phalle, Irving Penn och Supersurrealismen. 

Introduktions- och dokumentationsfilmer ger fördjupad kunskap om våra utställningar och möjliggör 

stor spridning via Moderna Museets Youtube-kanal. Filmer gjordes till utställningarna 

Eija-Liisa Ahtila, Sturtevant, Explosion och Yoko Ono. Totalt producerades 9 filmer under året. 

Under 2012 hade Moderna Museets Youtube-kanal 19 772 besökare. Till utställningen Explosion 

sammanställdes en spellista med 40 filmer om de medverkande konstnärerna som fanns publicerade 

av andra producenter på Youtube. Besökarantalet på dessa filmer syns inte i statistiken på 

Moderna Museets Youtube-kanal. 

Samlingspromenaderna är ständigt under utveckling. Under 2012 har fyra nya promenader erbjudits 

besökarna på sex olika språk: svenska, engelska, spanska, franska, tyska och italienska. En 

samlingspromenad är ett A4-ark där fyra konstverk ur museets samling belyses utifrån ett speciellt 

tema. Malmö har producerat Tipspromenader och Konstnycklar för de mindre barnen till utställningarna. 

Övrigt, nätverket Konst och Publik 

Under 2012 har nätverket Konst och Publik (KOP) fortsatt sitt arbete. Riksutställningar har haft 

det samordnande ansvaret och ett samarbete inleddes med nätverkets nordiska kollegor; Arken 

och Statens museum fur Kunst i Köpenhamn. Tillsammans genomfördes en workshop som delgavs 

KOP-nätverkets medlemmar via en tryckt dokumentation. 

Kostnaden för prestationstypen Visningar uppgår till 7,6 (6,3, 5,9) mkr. 

2. 2.4.7 2. 

4.7 Pr Program Pr 

ogram ogram 

Moderna Museets programverksamhet syftar till att fördjupa kunskapen och reflektera över innehållet 

i det som visas i museet samt till att göra museet till en plattform för aktuella och intressanta 

debatter, seminarier, samtal, symposier och filmvisningar, men även för performance och musik. 

Programmet realiseras ofta i samarbete med andra institutioner och organisationer och är nästan 

alltid kostnadsfria för publiken. 

2012 genomfördes två speciella programpunkter i större skala – freq_out8 och Bucky Dome. 

Freq_out8 var en ljud- och ljusinstallation som tog plats i sju av museets salar och ägde rum under 

48 intensiva timmar, dygnet runt under en helg i februari. Under ledning av konstnären CM von 

Hausswolff skapade 12 ljudkonstnärer från Sverige, Europa och USA varsitt platsspecifikt ljudverk 

och spelade upp dessa i salarna under freq_out8. Salarna var ljussatta men för övrigt tomma, 

dock fanns sittmöbler och mattor samt två barer som serverade mat och dryck kvälls- och nattetid. 

23(42)

Konstnärerna gav föreläsningar om sin konst kontinuerligt under de 48 timmarna. 3 759 personer 

besökte freq_out8. 

Bucky Dome var en paviljong i trädgården som restes och programsattes i samarbete med Arkitekturmuseet 

under sommaren 2012. En liknande dom fanns i trädgården under sommaren 1971 

som Moderna Museet då byggde tillsammans med Bengt Carling efter den amerikanska arkitekten 

Buckminster Fullers idéer. Mellan maj och september 2012 återskapade Bengt Berger i samarbete 

med Bengt Carling, Arkitekturmuseet och Moderna Museet en dom – ”Bucky Dome”. Drygt 

60 programpunkter fyllde domen under sommaren, många av dem med musikalisk inriktning, 

men även konstnärssamtal, diskussioner och performance. Förutom ovan nämnda samarbetspartners 

ska även nämnas EMS, Fylkingen och Nya Gärdesfesten. Sammanlagt 17 044 personer 

besökte Bucky Dome under projekttiden varav 15 465 vuxna och 1 579 barn. 

Från och med öppnandet av utställningen Wolfgang Tillmans håller museet öppet två extra timmar 

varje fredagskväll. För att attrahera en publik på dessa fredagskvällar lades ett särskilt program 

för Moderna Bar, en ny bar bredvid restaurangen. Programmen som innehöll både performance 

och bildkonst samt musik genomfördes vid 11 tillfällen och drog en stor och varierad publik. 

Tre kvällar gjordes i samarbete med Kungliga Konsthögskolans elever. 

Förutom dessa har ett drygt 50-tal programpunkter för vuxna presenterats i Stockholm under 

året. Nedan följer sammanfattningar av dessa: 

24(42) 

Fotograferna visar: Leif Wigh, Håkan Peterson, Catharina Gothby, Anders Petersen och 

Anders Engman gav personliga visningar av fotografisamlingen. 

Professor Sara Danius presenterade sin Moderna Museet Essä: Proust - Benjamin med en 

föreläsning. 

Om fotografi och samlande – ett internationellt symposium avslutade samlingspresentationen 

med fotografi. 

Direktören för Armory Show i New York, Noah Horowitz presenterade sin bok Art of the 

Deal. 

Ett internationellt symposium om filmens inverkan på konsten. Huvudtalare var den amerikanska 

videokonstnären Dara Birnbaum. 

Tre programkvällar på Biografen Sture om Konstnären i biorummet, Bergman i konsten 

och en stumfilm av Georgina Starr. 

Konst i Biografen med filmvisningar av Stefan Constantinescu, Claes Söderquist, Jaana 

Kokko, Marianne Lindberg de Geer och John Akomfrah (den senare i samarbete med Cinemafrica). 

Varje filmvisning inleddes med ett konstnärssamtal. 

Tempo Dokumentärfestival. Temat var Minnets skärm och innehöll filmer av fem konstnärer 

under en dag på Moderna Museet. 

Film-konst-filosofi. En föreläsningsserie om fem föreläsningar i samarbete med Filmvetenskapliga 

institutionen på Stockholms Universitet. 

Alla Kungens Hästar/Jacqueline de Jong/A Paradise of Letters: Konstnären Jacqueline de 

Jong gjorde ett personligt urval ur Pontus Hulténs samling som presenterades i Pontus 

Hulténs visningsmagasin. På vernissagekvällen släpptes den svenska översättningen av 

Alla Kungens Hästar av Michèle Bernstein, i närvaro av författaren. Kvällen fortsatte med 

performanceprogrammet A paradise of Letters. Medverkade gjorde konstnärerna Tris 

Vonna-Michell, Karl Larsson, Beata Berggren och Frédéric Acquaviva. 

Under året har ett antal symposier och föreläsningar genomförts i samarbete med Kungliga 

Konsthögskolan: 

o Performing Recalcitrance. En serie filmvisningar och föreläsningar med bland 

andra Alexander Kluge, Michael Smith, Khaled Hourani och Valeria Graziano. 

o Symposiet Beyond Cynicism: Political Forms of Opposition , Protest and Provocation 

in art. Med Sturtevant, Peter Osborne, Hito Steyrl och Diedrich Diedrichsen. 

o Husby Channel/TV in the Expanded Field. En kurs och ett seminarium om Husby 

och allmänhetens deltagande i konstnärliga processer. Med konstnärerna Gediminas 

och Nomeda Urbonas, Karin Hansson och Johanna Gustavsson Fürst bland 

andra. 

I samarbete med Södertörns högskola genomfördes: 

o En föreläsning med Briony Fer, professor i konsthistoria.

o Socialist Realist Art: Production, Consumption and the Aesthetics of Power. Konferens 

i samarbete med Center for Baltic and East European Studies och Södertörns 

högskola. 

o En internationell workshop om postkommunistisk nostalgi i den akademiska värden 

(N)ostalgi: poetik och politik för ihågkomst och glömska. 

Den samtida konstscenen i Kina. Ett panelsamtal med anledning av utställningen Ai Weiwei. 

I samarbete med Magasin 3. 

World art Day och KRO 75 år 

Foto på frimärken! Postens nya frimärken på temat fotokonst presenterades. 

Konstens villkor i en global medievärld. Ett samtal om bildens och provokationens förändrade 

villkor i en ny medieverklighet. Med bland andra Daniel Birnbaum, Ylva Habel 

och Björn Wiman. 

Fullmånenatt med Yoko Ono. Yoko Onos verk Evening till Dawn (1964) och Secret Piece 

(1953) ägde rum på Djurgården i Stockholm. Det var en stund av meditativ karaktär där 

publiken inväntade gryningen i naturen under fullmånen. 

Seeing Madness: Insanity, Media and Visual Culture. En föreläsning med WJT Mitchell i 

samarbete med Stockholms Universitet. 

Den japanske konstnären Horio genomförde performances med och för vuxna och barn 

under två dagar i Stockholm. 

Två offentliga samtal med Patti Smith, Marie-Louise Ekman och Ika Johannesson samt 

Marianne Faithful, Sofia Hultin och Ika Johannesson. I samarbete med Stockholm Music 

and Arts. 

Representation och Regionalitet – en diskussion om genusstrukturer, regionala identiteter 

och samlande. I samarbete med Göteborgs konstmuseum, Malmö konstmuseum, Norrköpings 

konstmuseum och Konstrådet. 

I den konstnärliga forskningsgruppen Thinking Through Painting ingår tre unga svenska 

målare och en curator som tillsammans ägnat de senaste tre åren åt att studera måleriet 

som ett sätt att tänka. Medlemmarna Kristina Bength, Jonatan Habib Engqvist, Jan Rydén 

och Sigrid Sandström presenterade sitt projekt i utställningen Explosion. 

John Cage Special. I samband med John Cage 100-årsjubileum genomfördes en veckas 

program med musik, samtal och performance. I samarbete med Arkitekturmuseum, Fylkingen 

och EMS. 

Nordiska Musikdagar – Klingdikt. Nordisk festival för nyskriven konstmusik uppförde 

tre verk i Moderna Museets salar. 

Urban Strategies. Internationellt symposium om stadsplanering. I samarbete med Stockholms 

Arkitektförening. 

Anti–traffickingdag. Let’s Talk About Sex, Fair Sex. Paneldiskussioner och musik. Arrangerat 

av den ideella organisationen RealStars. 

Programserien Salonger är nu inne på sitt tredje år och sex Salonger har hållits under året: 

o Skrivet i ljus med inbjuden gäst Sara Danius som utgick från En annan historia – 

samlingspresentationen av fotografi i museets samling. 

o Parallella världar med Eija-Liisa Ahtila, Etienne Glaser och Camilla Flodin 

o Sturtevant om kopior, kloning, ägande och upphovsrätt med inbjudan gäster bl a 

Thomas Anderberg och Monique Wadsted, 

o Musikalisk salong utifrån Double Bind Player, 

o Tesalong Yoko Ono, 

o Salong Duchamp med Arturo Schwarz, författare och vän med Marcel Duchamp. 

I Malmö har en rad föreläsningar och program genomförts i anslutning till pågående utställningar: 

Konstvetaren och konstkritikern Linda Fagerström höll en föreläsning med titeln ”Blickar, 

begär och kvinnlighet som maskerad. Om Cindy Sherman och representationens konventioner.” 

Curatorn och konstkritikern Thomas Millroth visade och berättade om CO Hulténs 

omarbetade diabilder och COBRA. 

Poesieftermiddag med poeterna Niclas Törnlund, Lasse Söderberg och Pia Tafdrup ledd 

av curator Thomas Millroth och konstkritiker Carolina Söderholm. 

25(42)

26(42) 

Konstnärssamtal mellan assisterande intendenten Andreas Nilsson och fotografen Lennart 

Durheden. 

Ljudperformance och boksläpp ”Det är hon” med konstnärerna Hinrich Sachs, Nadine 

Byrne, Tanya Byrne och arkitekten Joanna Zawieja 

Konstnärssamtal mellan dansarna och koreograferna Héla Fattoumi, Erik Lamoreaux 

lett av Lars Eidevall, konstnärlig ledare på Dansstationen Malmö, i samarbete med Danstationen 

Malmö 

Under hösten pågick programserien ”Surrealismer” vid sex tillfällen i samarbete med Moderna 

Museets Vänner: ”Psykologi” med Etzel Cardeña, professor i psykologi med inriktning 

mot medvetande och anomalistisk psykologi vid Lunds Universitet; ”Litteratur” med 

Kristoffer Noheden från Sphinx Bokförlag; ”Film” med Ingrid Stigsdotter, konstkritiker 

och lektor vid Linnéuniversitetet; ”Konstnärssamtal” mellan Magnus Wallin och John Peter 

Nilsson; ”Musik” med Fredrik Stahlenius, konstvetare och filosof; ”Teater” med Etzel 

Cardeña och skådespelare från the International Theatre of Malmö (ITM). 

2. 2.4.8 2. 

4.8 Till Tillgänglighet Till 

gänglighet gänglighet för funktion funktionsnedsatta 

funktion 

nedsatta 

Moderna Museet definierar begreppet tillgänglighet såväl i fysiska som i intellektuella termer. Målet 

är att tillgänglighetsarbetet ska vara en naturlig del av museets arbete och verksamhet – med 

generella lösningar och integrerade insatser. Två filmer har därför producerats för att underlätta 

besök för vår publik med kognitiva funktionsnedsättningar. Den första filmen berättar om hur ett 

besök på Moderna Museet kan se ut och den andra visar hur ett besök med visning och verkstad 

går till. 

Ett antal offentliga visningar för besökare med olika funktionsnedsättningar har genomförts (se 

2.4.6). 

En visning av utställningen Konstplaneten har givits till 11 kognitivt funktionsnedsatta persisktalande 

personer. 

2. 2.5 2. VERKSAMHETEN 

VERKSAMHETEN I MALMÖ 

Den 22 januari avslutades utställningen med Oskar Mörnerud som var den första pristagaren för 

museets samarbete med det nyinstiftade Fredrik Roos Stipendium. Två veckor senare avslutades 

Scenbyte som visade ett hundratal verk från perioden 1900-1950 ur Moderna Museets samling. 

Den 3 februari inleddes Moderna Museet Bio som visade fyra internationellt uppmärksammade 

konstfilmer t o m 22 april. 18 februari presenterades fotografier ur museets samling, ”Ladies and 

Gentlemen!”, för att den 25 februari följas av vårens stora retrospektiva utställning, ”Oron och begäret”, 

av den 90-årige nestorn i Malmös konstliv, C O Hultén. 

Med ”Niki de Saint Phalle – Flickan, monstret och gudinnan” inleddes den 12 maj en ny fas i samarbetet 

med Stockholm då utställningen även kommer visas på Moderna Museet 2013. Sommaren 

begivenhet var fotografiutställningen ”Skiftande världar” av Irving Penn som öppnade den 16 juni 

parallellt med ljudprogrammet ”Propro prop” – ett unikt samarbete med Elektronmusikstudion 

(EMS) som ställt samman ett sju timmar långt program av verk ur den elektroakustiska musikens 

historia. 

Under gallerinatten 29 september sökte sig över tretusen besökare till vernissagen av ”Supersurrealismen” 

För första gången togs hela bygganden i anspråk med verk i huvudsak ur Moderna 

Museets samling som kan tolkas utifrån tiden före, tiden under och tiden efter surrealismen. Den 

28 november slogs även publikrekordet på Moderna Museet Malmö. 100 000 hade då besökt museet 

sedan årsskiftet vilket var 12 000 besökare fler än under invigningsåret. 

Moderna Museet Malmö har ett regionalt uppdrag att samordna fortbildningar inom fältet Konst 

och visuell kommunikation för vuxna som arbetar med barn och unga i Skåne. Uppdraget delas 

med Ystads konstmuseum, Malmö konstmuseum, Stiftelsen Wanås och Landskronas länsmuseum. 

Det har i år arrangerats 6 lärareftermiddagar samt 2 fortbildningsdagar för lärare.

Museet har fortsatt att utveckla barn- och ungdomsverksamheten med familjesöndagar, lovverksamhet, 

visningar och verkstad från förskola till gymnasium. Under året har även digitala redskap 

installerats i verkstaden. Moderna Museet Malmö har under året slutfört uppdraget från Kultur 

Skåne att göra en förstudie om en barnkonstfestival för barn och unga och även blivit operativ 

projektägare för att verkställa ett pilotprojekt 2013 och genomföra den första festivalen 2015. Med 

stöd från Kulturrådet och Kultur Skåne kommer en speciell projektledartjänst tillsättas på museet 

för ändamålet. Museet har även fått medel från Kultur Skåne till ett heldagsseminarium om hur 

konst och fotboll kan lära av varandra för att nå nya grupper av barn och unga. 

Under året genomfördes en rad olika samarbeten och arrangemang tillsammans med Wanås 

Konst, Malmö Konstmuseum, Landskrona Museum, Ystads konstmuseum, Region Skåne, 

Lunds Universitet, Malmö Högskola, EMS, Nattvandrarna, Tillväxtdagarna, doc.lounge, Malmö 

FF, Pecha Kucha, Moderna Museets Vänner, Gallerinatten, Malmöfestivalen, Skådebanan, 

Kvarteret Caroli, by:Light/Malmö Stad, Sydsvenskan, Malmö Turism, Dagens Industri, Dagens 

Nyheter, Malmö Citysamverkan, Scandic. 

För utförlig redovisning av verksamheten i Malmö se vidare avsnitt 2.4. Visa och förmedla. 

2. 2.6 2. MEDVERKAN 

MEDVERKANS- MEDVERKAN 

OCH OCH UTSTÄLLNINGSERSÄT 

UTSTÄLLNINGSERSÄTTNING 

UTSTÄLLNINGSERSÄT 

NING 

I enlighet med det avtal för konstnärers medverkan och ersättning vid utställningar som har träffats 

mellan Statens kulturråd och konstnärernas organisationer har Moderna Museet betalat ut 

ersättning till 47 konstnärer under året. Ersättningen har uppgått till sammanlagt 1 045 tkr. 

I samband med utställningsproduktionen har alla andra kostnader betalats av Moderna Museet 

på sedvanligt vis. 

2. 2.7 2. PERSONAL PERSONAL- PERSONAL 

OCH OCH KOMPETENSFÖ 

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 

KOMPETENSFÖ SÖRJNING 

I enlighet med museets arbetsmiljöpolicy ska Moderna Museet vara en säker och stimulerande arbetsplats. 

Verksamheten ska kännetecknas av arbetsglädje, kvalitet och yrkeskunnande. Vår 

grundsyn ska vara att vi respekterar och månar om varandra. Anställningstiden ska erbjuda goda 

möjligheter till lärande och kompetensutveckling i arbetet. 

2. 2.7.1 2. 

.1 Rekrytering 

Rekrytering 

Museet har låg personalomsättning bland den tillsvidareanställda personalen. Under 2012 har 4 

tillsvidareanställda slutat, varav 3 på egen begäran och 1 med ålderspension. Övriga 19 anställningar 

har avslutats p.g.a. att den tidsbegränsade anställningen upphört. 

Tabell 10. Extern personalrörlighet 

Personalrörlighet 2012 2011 2010 2009 

Ledning 0 1 1 0 

Utställningar & Samling 1) 5 3 3 5 

Förmedling 2) 0 

Malmö 4 0 1 

Museiteknik 1 1 0 0 

Konservering 2 1 1 0 

Kommunikation 3) 

1 8 12 7 

Publik & Adm.service 4) 10 5 1 5 

TOTALT 23 19 19 17 

From 2012: 

1) Fd Konst & Förmedling 

2) Ny avdelning 

3) Exklusive museivärdar 

4) Fd Administration, nu inklusive museivärdar 

27(42)

Moderna Museet har under 2012 rekryterat och tillsvidareanställt: en kommunikationschef, två 

museitekniker (en med placering i Malmö och en med placering i Stockholm), fyra museivärdar 

(två med placering i Malmö och två med placering i Stockholm), en pressekreterare, en arbetsledare 

museivärdar och en redovisningsekonom. 

Visstidsanställningar under 2012 har varit: totalt tio museivärdar (med placering i Stockholm och 

Malmö), en administratör/butikssäljare, en bokningsassistent, en måleri- och en papperskonservator, 

en redaktionsansvarig, en redaktionsassistent, en museitekniker, en utställningsassistent, en 

Web shop-assistent, en assisterande intendent samt en bibliotekarie. 

Under de närmaste fem åren kommer fem medarbetare att fylla 65 och en beredskap för att återbesätta 

befattningarna finns. Det höga antalet sökande vid rekryteringar visar att Moderna Museet 

fortsätter att vara en attraktiv arbetsgivare. 

2. 2.7.2 2. 

.2 Kompetensutveckling 

Ansvaret för den individuella kompetensutvecklingen är delegerat till museets chefer och gruppledare 

som en del av verksamhets- och personalansvaret. Som exempel på genomförda kompetensutvecklingsinsatser 

under 2012 kan nämnas kurser och kortare utbildningar inom AV-teknik, ekonomi, 

IT, arbetsrätt, lönesättning och arbetsmiljö/hälsa. 

Till detta tillkommer andra kompetensutvecklande insatser som t.ex. enhetsdagar med externa 

konsulter och resor då medarbetare vid Moderna Museet i Stockholm och Malmö besökt kollegor 

vid det andramuseet i utvecklingssyfte. 

2. 2.7.3 2. 

.3 Personalsammansättning 

Nedan följer en redovisning av könsfördelning och personalomsättning i de tre grupperna: 

Ledningskompete 

Ledningskompetens 

Ledningskompete 

Ledningskompete ns – Överintendent och enhetschefer 

Kärnkompetens Kärnkompetens - sakområdeskompetens inom museets verksamhetsområden: Utställningar & 

Samling, Förmedling, Konservering, Museiteknik, Museivärdar samt Foto & Bildbyrå. 

Stödkompetens Stödkompetens – sakområdeskompetens inom museets stödfunktioner Kommunikation och 

Administration. 

Tabell 11. Personalstruktur 

Personalstruktur 

Totalt 

antal 

Män 

antal % 

Kvinnor 

antal % 

Medelålder 

Personalförändring 

Börjat Slutat 

Ledningskompetens 9 6 67 3 33 54 0 1 

Kärnkompetens 104 31 29 74 71 43 24 17 

Stödkompetens 39 9 23 30 77 43 5 5 

TOTALT 152 46 30% 109 70% 43 29 23 

Museet eftersträvar en jämn könsfördelning inom samtliga befattningar. Andelen kvinnor överväger 

och totalt bland de anställda är 70 % kvinnor och 30 % män. 

Tabell 12. Ålderssammansättning 

Åldersstruktur Totalt Kvinnor Män 

-29 år 15 10 5 

30-39 år 43 34 9 

40-49 år 48 32 16 

50-59 år 37 25 12 

60 år - 9 5 4 

TOTALT 152 106 46 

Personalen har en medelålder på 43 år, en sänkning med ett år jämfört med 2011. 

28(42)

En mångfald av erfarenheter och bakgrunder i personalsammansättningen är i sig en kvalitet. I 

platsannonsering betonas alltid att museet eftersträvar en jämn könsfördelning och kulturell 

mångfald. 

2. 2.7.4 2. 

.4 Arbetsmiljö och sjukstatistik 

sjukstatistik 

Museets målsättning är en hälsosam arbetsmiljö med låga sjuktal och har som minimikrav att 

sjukfrånvaron inte ska överstiga nivån för den statliga sektorn (4 %). Museet stimulerar till friskvård 

genom att erbjuda alla anställda friskvårdsbidrag och subventionerad massage på arbetsplatserna 

i Malmö och i Stockholm. Under 2012 har friskprofilundersökningar genomförts vid 

museet i Stockholm. 

Tabell 13. Sjukstatistik 

Procentuell sjukfrånvaro 2012 2011 2010 2009 

Kvinnor 3,9 3,4 4,4 2,6 

Män 5,8 5,5 3,2 6,7 

50 år och äldre 6,1 2,7 4,3 6,2 

30 - 49 år 3,9 3,9 3,9 3,4 

29 år och yngre 1,3 1,5 2,5 1,5 

Alla 4,5 4,1 4,0 4,2 

Andel långtidsfrånvaro 49,7 51,2 60,0 55,0 

Under 2012 har den totala sjukfrånvaron varit 4,5 % vilket är en ökning med 0,4 % sedan 2011. I 

gruppen män har sjukfrånvaron ökat med 0.3 % och i gruppen kvinnor med 0,5 %. Den största 

ökningen ligger i åldersintervallet 50 år och äldre. Andelen långtidssjukfrånvaro har fortsatt att 

minska. En analys av bakgrundsmaterialet visar att orsakerna till ökningen av sjukfrånvaron under 

2012 ligger utanför arbetsplatsens kontroll varför siffrorna bör sjunka under 2013. 

2. 2.8 2. LOKALKOSTNADER 

LOKALKOSTNADER 

Moderna Museets totala lokalkostnader uppgick under 2012 till 71,8 mkr. Av dessa avser 4,7 mkr 

verksamheten i Malmö. 

Hyreskostnaderna uppgick till totalt 49,1 mkr, fördelat på olika hyresvärdar enligt följande: 

Hyresvärd Hyra (mkr) 

Statens Fastighetsverk 1 

46,4 

Svensk Museitjänst/Riksantikvarieämbetet 1,9 

Gemensamma funktioner med Nationalmuseum 2 

0,5 

Förvaltnings AB Harpan 0,2 

ACTUS Flytt & Express 0,1 

Malmö stad (5,7) 

Totala hyreskostnader (exklusive Malmö stad) 49,1 

1 Avser samtliga förhyrningar på Skeppsholmen (Museibyggnaden, Hus 117, Hus 21, Prästgården och Arresten) 

2 Uppskattning eftersom kostnaden inte är specificerad i avtalet mellan Nationalmuseum och Moderna Museet 

Lokalen i Malmö upplåts hyresfritt av Malmö stad. När avtalet om Moderna Museet i Malmö 

träffades beräknades värdet av detta till ca 5,7 mkr. 

Uppvärmning ingår i hyreskostnaden för samtliga förhyrningar. 

El ingår i hyresbeloppen för samtliga förhyrningar utom Hus 117 där den uppgick till 47 tkr. 

Museet har under 2012 inte haft några kostnader för reparationer och underhåll för de förhyrda 

lokalerna. 

29(42)

De övriga driftskostnaderna uppgår sammanlagt till 22,7 mkr. I dessa kostnader ingår städning 

med 3,3 mkr (varav Malmö 0,8 mkr) och Larm och bevakning (inkl. värdar) med 19,4 mkr (varav 

Malmö 3,9 mkr). 

Museets huvudbyggnad uppgår totalt till 15 101 m 2 

och består till största del av publika ytor (67 %) 

samt magasin och verkstäder (24 %). 4 % av ytan används för kontor. Resterande 6 % av ytan används 

av restaurangen. 

Enligt resultaträkningen uppgår museets lokalkostnader till 59,9 mkr. Värdkostnaderna, som 

uppgår till 11,4 mkr ingår i resultaträkningens personalkostnader och hyreskostnaden för de gemensamma 

funktionerna med Nationalmuseum (0,5 mkr) ingår i posten övriga kostnader i resultaträkningen. 

2. 2.9 2. AVGIFTSBELAGD AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET 

Från och med 2008 har krav införts att museets varuförsäljning ska ha full kostnadstäckning. 

Detta innebär bl.a. att denna verksamhet ska vara helt skild från den anslagsfinansierade museiverksamheten. 

I försäljningsintäkterna nedan ingår all försäljning från museets butiker exklusive intäkterna från 

försäljning av museets utställningskataloger och -affischer. Intäkterna från den försäljningen redovisas 

i tabellen nedan i posten Övrigt. I kostnaderna för varuförsäljningen ingår, förutom 

kostnader för de sålda varorna, direkta försäljningsomkostnader och lönekostnader för butikspersonalen 

även lokalkostnader, kapitalkostnader för butikens inventarier samt kostnader för 

butikens utnyttjande av museets stödfunktioner. 

Verksamhet med full kostnadstäckning 

(tkr) 

30(42) 

+/- +/- Intäkt Kostnad +/- Ack +/- 

t.o.m. 2011 2012 2012 2012 utgå 

2010 2012 

Försäljning av varor i Sthlm 33 381 9 464 10 161 -697 -283 

Försäljning av varor i Malmö 36 -2 633 596 37 71 

Undersökningar, utredningar 

och andra tjänster 

0 0 0 0 0 0 

Summa 69 379 10 097 10 757 -660 -212 

Övrig avgiftsbelagd verksamhet 

(tkr) 

Entréer och visningar 

Övrigt 

Summa 

0 0 19506 0 19506 19506 

0 0 25500 0 25500 25500 

0 0 45006 0 45006 45006 

Underskottet i verksamheten med krav på full kostnadstäckning beror dels på att vissa särskilda 

insatser har gjort för arbetsmiljön i butiken, dels på att årets utställningar inte genererade samma 

försäljning som ett normalår. Vi bedömer att denna verksamhet kommer att vara i ekonomisk balans 

i och med utgången av 2013. 

Entré- och visningsintäkterna har minskat i Stockholm med cirka 5 mkr vilket var helt enligt budget 

och till största delen hänförligt till besöksökningen under Turner, Monet, Twomblyutställningen 

under 2011. I Malmö uppgår entréintäkterna till 1, 9 mkr vilket är en ökning med 0,4 

mkr jämfört med 2011.

Under Övrigt ingår bl.a. följande: 

Katalog- och bildförsäljning, 5,7 mkr 

Konferensverksamheten, 2,5 mkr 

Hyresintäkter, 1,9 mkr 

Sponsringsintäkter, 9,8 mkr 

Utlån och depositioner, 1,1 mkr 

Avgifter 100 vänner, 1,1 mkr. 

2. 2.10 2. 10 SAMARBETE OCH OCH SAMVERKAN 

SAMVERKAN 

2. 2.10 2. 

10 10.1 10 .1 Arkitekturmuseet 

Arkitekturmuseet 

Moderna Museet och Arkitekturmuseet har samverkat kring ett antal funktioner som främst 

hänger samman med att de båda museerna har gemensam entré och till en del gemensamma lokaler. 

Samarbetet har avsett biljettförsäljning och information, bevakning, lokalvård, konferenslokalerna, 

butiken, restaurang och café samt posthantering. Ett nytt avtal började gälla den 1 januari 

2013. Enligt detta avtal har samarbetet avseende bevakning, butik, konferenslokaler och restaurang 

upphört. Museerna fortsätter däremot samarbetet vad gäller biljetthantering och informationsdisk 

samt de lokalytor som museerna gemensamt disponerar. 

2. 2.10 2. 

10 10.2 10 .2 Nationalmuseum 

Moderna Museet och Nationalmuseum har haft två gemensamma funktioner, nämligen Konstbiblioteket 

och Transportavdelningen. Från och med den 1 januari 2013 är Transportavdelningen 

inte längre en del av samarbetet. Från och med den 1 juli 2013 kommer bibliotekssamarbetet att 

utvidgas på så sätt att Fotografibiblioteket, som varit en del av Moderna Museet, ingår i ett förändrat 

Konstbibliotek som kommer att vara en del av myndigheten Nationalmuseum. 

2.11 2.11 ÖVRIG ÖVRIG INFORMATION AV VÄSENTLIG BETYDELSE 

Moderna museet har under året inte hunnit slutföra upphandlingen av grafiska tjänster. Detta 

innebär att maxbeloppet för direktupphandling (LOU 15 kap 3§ 2st) i ett fall har överskridits. 

Upphandlingen kommer att slutföras under 2013. 

Museet har vidare skjutit upp arbetet med att omarbeta sin risk- och konsekvensanalys. Arbetet 

kommer att genomföras under 2013. 

31(42)

3. 3. FINANSIELL FINANSIELL FINANSIELL REDOVISNING 

REDOVISNING 

3.1 3.1 SAMMANSTÄLLNING SAMMANSTÄLLNING ÖVER ÖVER VÄSENTLIGA VÄSENTLIGA UPPGIFTER 

UPPGIFTER 

Avser (tkr) 2012 2011 2010 2009 2008 

Låneram hos Riksgälden 

Beviljad i regleringsbrev 18 000 19 000 21 000 19 000 17 000 

Utnyttjad 13 638 16 030 20 850 18 917 16 363 

Kontokredit hos Riksgälden 


Maximalt utnyttjad 5 588 0 0 2 461 11 524 

Räntekonto hos Riksgälden 

Ränteintäkter 301 269 66 119 675 

Räntekostnader 1 0 0 1 30 

Avgiftsintäkter 

Avgiftsintäkter som disponeras av myndigheten 55 103 59 302 47 901 46 547 53 865 

Beräknade avgiftsintäkter enligt regleringsbrev 35 000 35 000 25 000 25 000 40 000 

Anslagskredit, anslag 17 8:1 10 


Utnyttjad 0 0 1 371 0 0 

Anslagssparande 3 783 2 367 0 1 752 2 473 

- varav intecknat - - - - - 

Antal årsarbetskrafter totalt 112 111 110 103 110 

Medelantalet anställda totalt 126 126 127 121 127 

Driftkostnad per årsarbetskraft 1 608 1598 1 571 1 572 1 528 

Balanserad kapitalförändring 447 68 -235 558 -1 574 

Årets kapitalförändring -660 379 304 -793 295 

32(42)

3.2 3.2 3.2 RE RESULTATRÄKNING RE SULTATRÄKNING (TKR) (TKR) 

Not 2012 2011 

Verksamhetens intäkter 

Intäkter av anslag 1 121 628 116 707 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 55 103 59 302 

Intäkter av bidrag 3 7 616 7 214 

Finansiella intäkter 4 311 269 

= Summa verksamhetens intäkter 184 658 183 492 

Verksamhetens kostnader 

Kostnader för personal 5 -69 218 -68 587 

Kostnader för lokaler -59 898 -57 089 

Övriga driftkostnader -50 938 -51 746 

Finansiella kostnader 6 -421 -683 

Avskrivningar och nedskrivningar -4 843 -5 008 

= Summa verksamhetens kostnader -185 318 -183 113 

Verksamhetsutfall -660 379 

Årets kapitalförändring 7 -660 379 

33(42)

3.3 3.3 3.3 BALANSRÄKNING (TKR) 

TILLGÅNGAR Not 2012-12-31 2011-12-31 

Immateriella anläggningstillgångar 

Balanserade utgifter för forskning och utveckling 8 418 576 

Summa immateriella anläggningstillgångar 418 576 

Materiella anläggningstillgångar 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 9 2 257 3 141 

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 10 11 008 12 370 

Konstverk 11 423 432 406 943 

Pågående nyanläggning 12 652 548 

Summa materiella anläggningstillgångar 437 349 423 001 

Varulager m.m. 

Varulager och förråd 3 065 4 246 

Fordringar 

Kundfordringar 5 967 4 954 

Fordringar hos andra myndigheter 2 807 2 918 

Övriga fordringar 697 662 

Summa fordringar 9 471 8 534 

Periodavgränsningsposter 

Förutbetalda kostnader 13 16 229 14 041 

Upplupna bidragsintäkter 34 25 

Övriga upplupna intäkter 277 705 

Summa periodavgränsningsposter 16 540 14 771 

Avräkning med statsverket 

Avräkning med statsverket 14 -2 450 -698 

Kassa och bank 

Behållning räntekonto i Riksgälden 21 0 8 327 

Kassa, plusgiro och bank 15 426 760 

Summa kassa och bank 426 9 087 

SUMMA TILLGÅNGAR 464 819 459 518 

KAPITAL OCH SKULDER 

Myndighetskapital 

Statskapital 16 37 062 35 830 

Donationskapital 17 386 369 371 842 

Balanserad kapitalförändring 18 447 68 

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 7 -660 379 

Summa myndighetskapital 423 219 408 120 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner o liknande förpliktelser 19 199 0 

Skulder m.m. 

Lån i Riksgäldskontoret 20 13 638 16 030 

Räntekontokredit Riksgäldskontoret 21 3 769 0 

Skulder till andra myndigheter 22 3 313 16 094 

Leverantörsskulder 23 8 834 9 911 

Övriga skulder 24 1 071 1 201 

Summa skulder m.m. 30 625 43 236 

Periodavgränsningsposter 

Upplupna kostnader 25 8 610 6 912 

Oförbrukade bidrag 26 2 121 1 179 

Övriga förutbetalda intäkter 27 45 72 

Summa periodavgränsningsposter 10 776 8 163 

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 464 819 459 519 

ANSVARSFÖRBINDELSER 

ANSVARSFÖRBINDELSER ANSVARSFÖRBINDELSER 

Inga Inga 

34(42)

3.4 4 ANSLAGSREDOVISNING ANSLAGSREDOVISNING (TKR) 

(TKR) 

Redovisning mot statsbudgetens utgiftsanslag 

Nomenklatur 

Benämning 

Ingående 

överföringsbelopp 

Årets tilldelning 

enligt regleringsbrev 

Totalt disponibelt 

belopp 

Utgifter 

Utgående 

överföringsbelopp 

17 8:1 10 Moderna Museet, ramanslag 2 367 124 612 126 979 -123 196 3 783 Not 1 

Finansiella villkor Villkor Utfall 

17 8:1 10 Utöver tilldelat belopp under anslaget får Moderna Museet 

(MM) disponera en anslagskredit 

MM har tillgång till en kredit på räntekontot i Riksgäldskontoret 

MM disponerar under budgetåret en låneram i Riksgäldskontoret 

för investeringar i anläggningstillgångar som används i 

verksamheten 

Av anslaget använt till ersättningar till fler nu aktiva bildkonstnärer 

för vilka avtalet om medverkans- och utställningsersättning 

är tillämpligt 

Regeringsbeslut avseende anslaget 17 8:1 10 

1. Regeringsbeslut 46, 2011-12-15, regleringsbrev avseende år 2012 

3 738 0 

20 620 3 769 

18 000 13 638 

1 000 1 045 

35(42)

3.5 3.5 NNOTER 

N OTER 

Kommentarer till noter 

Belopp i tkr där annat ej anges. 

Redovisnings- och värderingsprinciper 

Allmänt 

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning 

och budgetunderlag (FÅB). 

Moderna Museets (MM) redovisning följer god redovisningssed enligt förordningen 

(2000:605) FÅB 2 kap 5 § samt förordningen (2000:606) FBF 6§. 

Värdering av fordringar och skulder 

Fordringarna har upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. 

I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag (2013-01-04) eller när 

fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprättas, redovisas beloppen 

som periodavgränsningsposter. Övriga händelser tas upp som fordringar respektive skulder. 

Fordringar och skulder i utländsk valuta har tagits upp till balansdagens kurs. 

Som periodavgränsningspost bokförs händelser med belopp överstigande 20 tkr. 

Värdering av varulager 

Varulagret är värderat till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Avdrag för bedömd 

faktisk inkurans har gjorts. 

Värdering av anläggningstillgångar 

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr och en be- 

räknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras fr.o.m. 2010 som tillgångar. Objekt 

utgörande en fungerande enhet vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till 20 tkr klassifi- 

ceras även som anläggningstillgång. 

Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden. Avskrivningen 

beräknas utifrån den månad då tillgången tas i bruk. 

MM tillämpar vanligtvis följande avskrivningstider, men gör en bedömning av varje anläggnings- 

tillgångs ekonomiska livslängd vid inköpstillfället: 

Datorer 3 år 

Dataprogram och rättigheter 5 år 

Maskiner och inventarier samt bilar 5 år 

Basutställningar 5 år 

Möbler 10 år 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 10 år 

MM avviker från den av Ekonomistyrningsverket (ESV) rekommenderade (allmänna råd till 

5 kap. 4 § FÅB) ekonomiska livslängden för datorer. MM redovisar inte bärbara datorer samt 

tillbehör till dessa som anläggningstillgångar utan kostnadsför dem direkt. Anledningen härtill är 

att utrustningen inte har en ekonomisk livslängd uppgående till tre år, p.g.a. det extra slitaget 

som användningen medför. 

Från och med den första januari 2003 ska så kallade kulturtillgångar redovisas enligt samma 

regler som andra typer av anläggningstillgångar. Inköp av konstverk finansieras med anslags- 

36(42)

medel (statskapital), donationsmedel (donationskapital), bidrag (statskapital) eller avbetalning 

från utomstående. Eftersom konstverken bedöms ha en obegränsad ekonomisk livslängs sker 

inga avskrivningar. 

Inköp av konst via stiftelser 

MM är förvaltare av fyra stiftelser; Gerard Bonniers stiftelse, Carl Fribergs stiftelse, Österlindska 

stiftelsen och Anna-Stina Malmborgs och Gunnar Höglunds stiftelse. I enlighet med stiftelsernas 

urkunder och stiftelsernas testamenten används avkastningen för att utöka MM:s konstsamling 

Varuförsäljning 

Från och med den första januari 2008 ska full kostnadstäckning gälla för varuförsäljning d.v.s . 

den ska ej anslagsavräknas. 

Brytdag 

Löpande redovisning och anslagsavräkning avseende räkenskapsåret har gjorts fram till och 

med 2013-01-04. 

Uppgifter om Ledande befattningshavare enligt 7 kap 2 § FÅB 

Från och med den första januari 2008 har Moderna Museet ingen styrelse. 

Ersättningar till ledande befattningshavare 

I beloppet ingår ersättningar till ledande befattningshavare. 

2012 2011 

Daniel Birnbaum, överintendent 1 271 1 269 

Ledande befattningshavarens styrelseuppdrag i andra statliga myndigheter och 

i aktiebolag 

Daniel Birnbaum Birnbaum & Birnbaum AB, ledamot 

37(42)

38(42) 


Not 1 Intäkter av anslag 

Utgifter enligt anslagsredovisning 123 196 118 933 

Förändring statskapital (inköp av konst, anslag) -1 232 -1 739 

Förändring 2008 års semesterdagar -336 -487 

121 628 116 707 

Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 

Intäkter av avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen 

Lokaluthyrning 2 504 2 638 

Restaurang 1 894 1 901 

4 398 4 538 

Intäkter enligt 6 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen 

Sponsorintäkter 5 501 7 619 

Barterintäkter 4 267 3 249 

9 768 10 868 

Entréer och visningar 19 506 24 302 

Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar 21 431 19 594 

55 103 59 302 

Not 3 Intäkter av bidrag 

Bidrag från statliga myndigheter 808 1 076 

Bidrag från Region Skåne 6 339 5 784 

Utomstatliga intäkter av bidrag 469 264 

7 616 7 124 

Not 4 Finansiella intäkter 

- Ränta på räntekonto hos Riksgälden 301 269 

- Övriga finansiella intäkter 10 0 

311 269 

Not 5 Kostnader för personal 

Lönekostnader (exkl. arbetsgivaravgifter o.dyl.) -46 812 -46 192 

Övriga personalkostnader -22 406 -22 396 

-69 218 -68 587 

Not 6 Finansiella kostnader 

- Ränta på lån hos Riksgälden -439 -525 

- Övriga finansiella kostnader 18 -158 

-421 -683 

Not 7 Årets kapitalförändring 

Varuförsäljning Butiken Stockholm -697 381 

Varuförsäljning Butiken Malmö 37 -2 

-660 379


Not 8 Immateriella anläggningstillgångar, Datorprogram 

Tillgångarnas anskaffningsvärde (IB) 1 385 1 385 

Tillkommande tillgångar 74 

Årets avskrivningar -232 -276 

Ackumulerade avskrivningar -809 -533 

Bokfört värde 418 576 

Not 9 Förbättringsutgifter på annans fastighet 


Tillkommande tillgångar 45 0 

Årets avskrivningar -928 -969 

Ackumulerade avskrivningar -9 676 -8 707 

Bokfört värde 2 257 3 141 

Not 10 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 


Tillkommande tillgångar 2 324 178 

Årets avskrivningar -3 681 -3 763 

Årets nedskrivningar -4 0 

Ackumulerade avskrivningar -44 258 -40 495 


Not 11 Konstverk 


Tillkommande tillgångar 16 489 13 984 


Not 12 Pågående nyanläggningar 

Pågående nyanläggningar, årets anskaffningar 652 548 

Not 13 Förutbetalda kostnader 

Förutbetalda hyror 11 492 11 966 

Övriga förutbetalda kostnader 4 737 2 075 

16 229 14 041 

Not 14 Avräkning med statsverket 

Anslag i räntebärande flöde 

Ingående balans -2 367 1 371 

Redovisat mot anslag 123 196 118 933 

Anslagsmedel som tillförts räntekonto -124 612 -122 671 

- Indragning av anslagsmedel 

Fordringar/Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -3 783 -2 367 

Fordran avseende semesterskuld som ej anslagsredovisats 

Ingående balans 1 669 2 156 

Redovisat mot anslag under året enl. undantagsregeln -336 -487 

Fordran avs semesterskuld som inte har redov. mot anslag 1 333 1 669 

Utgående balans -2 450 -698 

39(42)


Not 15 Kassa, plusgiro och bank 

Växelkassa (entré/butik) 83 133 

Dagskassa (entré/butik) 303 627 

Kurirkassa 40 0 

426 760 

Not 16 Statskapital 

Anslagsfinansierade inköp av konstverk 37 062 35 830 

37 062 35 830 

Not 17 Donationskapital 


- varav konst 371 112 358 317 

- varav likvida medel 730 0 

Under året erhållna donationer 11 551 11 106 

Ketchup Sandwich, avbetalning 0 549 

Under året inköpt konst 3 706 1 139 

Under året erhållna likvida medel 2 976 1 869 

Under året betalt för konst -3 706 -1 139 

Utgående balans 386 369 371 842 

- varav konst 386 369 371 112 

- varav likvida medel 0 730 

40(42) 

Kommentar: Museet har under året fått två stora donationer. The American Friends of the Moderna Museet Inc 

donerade konstverket Written in the wind av Mike Kelly, värderat till 3 900tkr. 

Åke och Pontus Bonnier samt Moderna Museets Vänner donerade konstverket Giant Triple Mushroom av Carsten 

Höller, värderat till 1 828tkr. 

Not 18 Balanserad kapitalförändring 

Ingående balans 68 -235 

Kapitalförändring från föregående år 379 304 

Utgående balans 447 68 

Not 19 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 

Ingående avsättning 0 0 

Årets pensionskostnad 235 0 

Årets pensionsutbetalningar -36 0 

199 0 

Not 20 Lån i Riksgäldskontoret 

Beviljad låneram 18 000 19 000 


Under året nyupptagna lån 2 443 185 

Årets amorteringar -4 835 -5 004 

Utgående balans 13 638 16 030 

Not 21 Räntekontokredit i Riksgälden 

Beviljad kreditram 20 620 20 620 

Utgående skuld på räntekontot -3 769 

Kommentar: Se kommentar not 22


Not 22 Skulder till andra myndigheter 

Leverantörsskulder andra myndigheter 809 13 458 

Skuld sociala avgifter samt moms 2 504 2 636 

3 313 16 094 

Kommentar: Leverantörsskulder till andra myndigheter har minskat då hyror för kvartal 1 2013 (11 454 tkr) har 

betalats ut från räntekontot i slutet av december. Motsvarande hyresfakturor för kv 1 2012 betalades i början 

av januari 2012 

Not 23 Leverantörsskulder 

Leverantörsskulder avs konsumtion 6 799 8 968 

Leverantörsskulder- utländska leverantörer 2 032 907 

Övriga leverantörsskulder 3 36 

8 834 9 911 

Not 24 Övriga skulder 

Övriga skulder 1 071 1 201 

1 071 1 201 

Not 25 Upplupna kostnader 

Semesterlöneskuld t om 2008 inkl. sociala avgifter 1 245 1 669 

Semesterlöneskuld fr om 2009 inkl. sociala avgifter 2 797 1 836 

Upplupna löner och arvoden inkl. sociala avgifter 1 896 2 266 

Övriga upplupna kostnader 2 672 1 141 

8 610 6 912 

Not 26 Oförbrukade bidrag 

Oförbrukade bidrag, inomstatliga 

Statens kulturråd 219 330 

Övriga 199 3 

Oförbrukade bidrag, utomstatliga 

Region Skåne 1 623 750 

Övriga 80 96 

2 121 1 179 

Not 27 Övriga förutbetalda intäkter 

Advokatfirman Vinge (sponsormedel) 45 57 

100 vänner år 2011 0 15 

45 72 

41(42)

4. UNDERSKRIFT 

UNDERSKRIFT 

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, 

intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. 

Stockholm den 22 februari 2013 

Daniel Birnbaum 

Överintendent 

42(42)

ÅRSREDOVISNING 2012 - Moderna museet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?