Moderna Museets Årsredovisning 2008

ÅRSREDOVISNING 2008 

1. ÖVERINTENDENTENS INLEDNING 7 

2. RESULTATREDOVISNING 8 

2.1 INLEDNING, ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSMÅL 8 

2.2 EKONOMI 8 

2.2.1 Ett år med osedvanligt höga kostnader och intäkter 8 

2.2.2 Det andra önskemuseet blev en framgång 9 

2.2.3 Rekordstora gåvor och donationer 9 

2.2.4 Moderna Museet Malmö 10 

2.2.5 Accessprojektet 10 

2.2.6 Höga lokal- och bevakningskostnader 10 

2.3 SAMLINGENS BEVARANDE 11 

2.3.1 Måluppfyllelse 11 

2.3.2 Verksamhetsöversikt 11 

2.3.2.1 Konserveringsarbeten och förebyggande vård 12 

2.4 TILLGÄNGLIGHET TILL SAMLINGEN 13 



2.4.2.1 Samlingens tillgänglighet 14 

2.4.2.2 Den unga publiken 17 

2.4.2.3 Åtgärder för att öka tillgängligheten för funktionshindrade 18 

2.4.2.4 Antal besökare fördelat på olika kategorier 19 

2.5 KUNSKAPSUTVECKLING 20 



2.5.2.1 Kunskapsstrategier 21 

2.5.2.2 Kataloger och böcker 21 

2.5.2.3 Pontus Hulténs samling 22 

2.5.2.4 Konstdatabasen/Sök i Samlingen/Bildrättigheter 22 

2.5.2.5 Fotografibiblioteket 23 

2.5.2.6 Samverkan med universitet och högskola 24 

2.5.2.7 Symposier, seminarier och konferenser 24 

2.6 SVENSKA KONSTNÄRER UTOMLANDS 25 


2.7 LEDANDE INSTITUTION INOM 1900- OCH 2000-TALSKONSTEN 25 



2.7.2.1 Samlingen 26

2.7.2.2 Förvärv till samlingen 26 

2.7.2.3 Genusbalans – etnicitet – globalt – lokalt 27 

2.7.2.4 Det andra önskemuseet 27 

2.7.2.5 Gåvor, donationer 27 

2.7.2.6 Tillfälliga utställningar 27 

2.7.2.7 Program 31 

2.7.2.8 Stor publik 31 

2.7.2.9 Mottagande i media 32 

2.7.2.10 Internationellt intresse 33 

2.8 UTSTÄLLNINGSERSÄTTNING 34 

2.9 PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING 35 



2.9.2.1 Rätt kompetens 35 

2.9.2.2 Medarbetares kompetens nyttjas effektivt 36 

2.9.2.3 Personalsammansättning som präglas av mångfald 37 

2.9.2.4 Attraktiv arbetsgivare 38 

2.9.2.5 Hälsofrämjande arbetsplats med god arbetsmiljö 38 

2.10 LOKALKOSTNADER 39 

2.10.1 Hyra 39 

2.10.2 El och uppvärmning 39 

2.10.3 Reparationer och underhåll 39 

2.10.4 Övriga driftskostnader 40 

2.10.5 Fördelning på publik verksamhet, magasin och kontorslokaler 40 

2.11 AVGIFTER OCH BIDRAG 40 

2.11.1 Avgiftsbelagd verksamhet 40 

2.11.2 Sponsring 41 

2.11.3 Bidrag 42 

3. FINANSIELLREDOVISNING 43 

Bilaga 1: Förteckning över inköp och gåvor 53 

Bilaga 2: Förteckning över utlån 56 

Bilaga 3: Förteckning över programverksamheten 58 

Bilaga 4: Förteckning över producerade kataloger 61 

Bilaga 5: Förteckning över resebidrag 62 

Bilaga 6: Mätmetoder 63

1. ÖVERINTENDENTENS INLEDNING 

Vilket märkesår! Inte bara bokstavligen – Moderna Museet firade ju sin 50-åriga 

födelsedag. Utan i det närmaste i alla hänseenden! Med över 500 000 besökare hade 

vi en av de bästa besökssiffrorna i vår historia, vilket är roligt, inte minst med tanke 

på vad våra gäster erbjöds i form av utställningar, pedagogik och program just i år! 

Trots en i stort sett oförändrad grundfinansiering under de senaste åren kunde vi 2008 

producera innehåll i form av bl.a. utställningar, för mer än dubbelt så mycket pengar 

som ett normalår – närmare bestämt ca 30 mkr. Tack vare god hushållning tidigare år, 

bra sponsorsamarbeten och stark egen intjäning via framför allt entrébiljetter, uthyrningar, 

butik och restaurang, kunde vi göra utställningar som ytterst få moderna 

museer i världen mäktar med. Främst bör förstås de rosade Andy Warhol- och Max 

Ernst-retrospektiverna och samtidsutställningen Eklips – Konst i en mörk tid nämnas, 

liksom utställningsserien Tid & Plats, som i tur och ordning fokuserade på tiden 

runt 1960 i Rio de Janeiro, Milano/Turin och Los Angeles. Alla utställningarna fick 

ett fantastiskt mottagande i såväl svenska som internationella media och, i sig ett mått 

på museets internationella status, fem av de sex utställningarna turnerar sedan vidare 

till andra platser i Europa och USA. 

50-årsfirandet kulminerade kring månadsskiftet maj–juni med en rad festligheter 

för såväl den breda publiken, som för Moderna Museets Vänner, konstnärerna, konstvärlden 

och museets närmaste stöttepelare och donatorer. Just donatorerna bör få ett 

särskilt omnämnande detta år. Personer, främst med anknytning till våra supportergrupper 

100 Vänner i Sverige och den amerikanska vänföreningen The American 

Friends of the Moderna Museet, Inc. (AFMM) donerade kontanter för inköp till samlingen, 

eller verk till densamma, för sammanlagt 111,2 mkr! Moderna Museets Vänner, 

som vid årsskiftet passerade det magiska 10 000 strecket för antalet medlemmar 

bidrog med 2 mkr och AFMM med 7,3 mkr, varav drygt 6,6 mkr på den auktion föreningen 

ordnade i samband med museets jubileumsfirande. 

Det är, som framgår av förteckningen i slutet av årsredovisningen, många som 

visat extraordinär generositet, men jag vill särskilt nämna tre storslagna gåvor: 

Pontus, Åke, Eva, Karl Otto och Peggy Bonniers donation av Pablo Picassos, Tête de 

Femme, 1957, Anna-Stina Malmborgs donation av Cy Twomblys, Roman Notes, 1970 

och till sist Krister och Karin Olssons penninggåva, som möjliggjorde förvärvet av 

Lioubov Popovas, Space-force Construction, 1921. Den anda av generositet och vilja 

att ge till det allmännas bästa som lade grunden till att vi här långt upp i norr kan ha 

en av världens främsta samlingar av modern konst ser ut att vara återuppväckt! 

Det stöd museet fått från olika håll under året – publik, sponsorer, donatorer – är 

det yttersta beviset för att Moderna Museet möter de höga förväntningar som rätteligen 

också ställs på detta, ett av världens mest ansedda moderna museer. Ett varmt 

tack för ert stöd – och sist, men som bekant inte minst, till dem som realiserade detta 

makalösa år: konstnärerna – och museets fenomenala, alldeles fantastiska personal! 

Tack! 

Stockholm i februari 2009 

Lars Nittve 

Överintendent

2. RESULTATREDOVISNING 

2.1 INLEDNING, ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSMÅL 

Denna årsredovisning har en annorlunda disposition jämfört med de närmast föregående 

åren. Detta beror på att regeringen har beslutat att de tidigare tre verksamhetsgrenarna 

– Bevarande, Förmedling och Kunskapsuppbyggnad – ska ersättas av 

en verksamhetsgren – Museiverksamhet. Även målen och återrapporteringskraven 

har ändrats och blivit färre och mindre detaljerade. 

Moderna Museet har anpassat dispositionen efter återrapporteringskraven i 2008 

års regleringsbrev. Dock innehåller årets resultatredovisning i de flesta fall information 

som också har redovisats föregående år. Detta gäller särskilt beträffande de olika 

tabellerna. Trots ändrad struktur går det alltså att göra jämförelser med tidigare år. 

Museets övergripande verksamhetsmål är 

• Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv ska integreras i Modernas 

Museets verksamhet 

• Ett barnperspektiv ska integreras i Moderna Museets verksamhet, bl.a. 

genom att barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet 

ökar 

• Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete ska öka och 

integreras i Moderna Museets verksamhet. 

Moderna Museet ska redovisa måluppfyllelse samt analys av resultatet i syfte att 

utveckla verksamheten. 

De övergripande verksamhetsmålen genomsyrar hela verksamheten och kommer 

till uttryck på en rad olika sätt och måluppfyllelsen redovisas på flera olika ställen i 

resultatredovisningen. Eftersom de övergripande målen är att integrera olika perspektiv 

i verksamheten har någon särskild redovisning av dessa mål inte gjorts, utan 

det framgår vid redovisningen av de olika museiverksamhetsmålen på vilka sätt och 

i vilken utsträckning de övergripande målen har uppfyllts. 

Avsnitten för de olika målen har en likartad disposition som förgående år. Varje 

avsnitt innehåller en sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen angiven på en 

fyrgradig skala: helt uppfyllt, i huvudsak uppfyllt, delvis uppfyllt och inte uppfyllt. 

Därefter följer en verksamhetsöversikt som mer detaljerat beskriver årets verksamhet 

såväl kvalitativt som kvantitativt. 

De metoder som används för att mäta t.ex. antal konstverk av olika slag, antal 

besökande både på museet och på hemsidan och bevakning i massmedia redovisas i 

bilaga 6. 

2.2 EKONOMI 

2.2.1 Ett år med osedvanligt höga kostnader och intäkter 

År 2008 präglades av Moderna Museets 50-årsjubileum. Utställningsverksamheten, 

inklusive katalogproduktionen, var mer än dubbelt så omfattande som ett normalår. 

De sammanlagda kostnaderna för utställningar och kataloger, exklusive kostnader 

för museets egen personal, uppgick till 30 mkr, vilket är ca 17 mkr mer än ett normalår.

Tabell 1. Resultatredovisning totala kostnader och intäkter 

2008 2007 2006 

Intäkter av anslag 111 6 4 104 4 112 52 

Intäkter av avgifter 54 541 45 222 2 30 

Intäkter av bidrag * 41 0 4 4 

TOTALA INTÄKTER 1 3 653 15 4 1 146 2 

Personalkostnader 5 40 56 0 3 51 010 

Lokalkostnader 55 001 54 2 53 2 5 

Övriga driftskostnader 5 61 4 2 6 43 1 2 

TOTALA KOSTNADER 1 3 35 15 66 14 4 

*I årsredovisningen för 200 redovisades Intäkter av bidrag med 13 0 tkr. I detta belopp ingick de 5 mkr som regeringen 

under 200 gav som engångsbidrag för inköp av konst till Det andra önskemuseet. Denna extraordinära post stör jämförelsen 

mellan åren och har därför inte tagits med i årets redovisning. 

Som framgår av tabell 1 ovan har museets totala kostnader ökat med 14,4 mkr (9,1 %) 

under 2008 jämfört med 2007. 

Kostnadsökningen är, förutom effekten av avtalsenliga löne- och hyresökningar, 

helt hänförlig till utställnings- och katalogproduktionen. 

Intäkterna har ökat med 15,2 mkr (9,6 %) under 2008 jämfört med 2007. 

Intäkter av anslag har ökat med 7,2 mkr, vilket beror på att tidigare anslagssparande 

har ianspråktagits (2,7 mkr), att inköp av konst för anslagsmedel tillfälligt har 

minskats (2,5 mkr) samt att anslaget har ökats (1,0 mkr). 

Avgiftsintäkter har sammantaget ökat med 9,3 mkr. De största posterna är ökade 

entréintäkter (3,2 mkr), ökade sponsringsintäkter (2,3 mkr), höjda ersättningar för 

turnering av museets utställningar till utländska museer (2,5 mkr) samt stöd från 

Moderna Museets Vänner (1,0 mkr). 

Intäkterna av bidrag har minskat med 1,4 mkr. Denna minskning är en kombination 

av minskade bidrag för Accessprojektet och ökade bidrag för bl.a. museets historieprojekt. 

Redovisningsmässigt är intäkterna från bidrag lika stora som kostnaderna. 

Det sammantagna resultatet för 2008 blev att museet, tack vare de osedvanligt 

höga avgifts- och bidragsintäkterna och genom att använda större delen av tidigare 

års anslagssparande, kunde finansiera de osedvanligt höga kostnaderna som årets 

omfattande utställningsverksamhet innebar. 

2.2.2 Det andra önskemuseet blev en framgång 

Till och med den 31 december 2008 hade museet tagit emot sammanlagt drygt 37 mkr 

i bidrag till Det andra önskemuseet, varav drygt 32 mkr från privata donatorer och 

5 mkr i engångsbidrag från regeringen. Detta har möjliggjort inköp av flera nyckelverk 

av kvinnliga konstnärer, primärt verksamma under 1900-talets första hälft. Under 

2008 förvärvades två särskilt betydande verk av Mary Kelly och Lioubov Popova. Till 

och med den 31 december 2008 hade inköp för sammanlagt ca 30 mkr genomförts. 

Därutöver har tre konstverk donerats till ett värde av 1,4 mkr. Bakgrunden och inköpen 

till Det andra önskemuseet beskrivs närmare i avsnitt 2.7.2.4 (s. 27). 

2.2.3 Rekordstora gåvor och donationer 

Jubileumsåret innebar också att museet fick ta emot – utöver till Det andra önskemuseet 

– extraordinära gåvor och donationer för inköp till samlingen, eller verk till 

densamma. Konstverk till ett värde av sammanlagt 100 mkr förvärvades på så vis till 

samlingen 2008. Samtliga förvärv redovisas i bilaga 1.

2.2.4 Moderna Museet Malmö 

År 2008 blev ett märkesår också för att det blev året då staten, Malmö stad och Region 

Skåne träffade en överenskommelse om ett unikt samarbete för att kunna etablera 

Moderna Museet i Malmö. Verksamheten som bedrivs inom ramen för den statliga 

myndigheten Moderna Museet skall hålla samma höga internationella klass som 

denna. Hösten 2008 beviljade regeringen ett särskilt bidrag på 3 mkr för att museet 

ska kunna etablera och påbörja verksamheten i Malmö. Rekryteringen av personal 

har inletts, en chef har utsetts och ombyggnadsprojektet har påbörjats. Allt med sikte 

på att Moderna Museet ska kunna öppna i Malmö under hösten 2009. 

2.2.5 Accessprojektet 

Accessprojektet, som var en särskild sysselsättningssatsning för kultursektorn varigenom 

Kulturrådet fördelat bidrag till olika kulturinstitutioner i hela landet fr.o.m. 

2006, gav museet en tillfällig personalförstärkning på 24 personer under delar av 

2006, hela 2007 och delar av 2008. Härigenom har museet fått en mycket välkommen 

möjlighet att ordna, vårda, dokumentera, registrera och fotografera stora delar 

av museets samling, arkiv och bibliotek. Satsningen omfattade också en ökad tillgänglighet 

till de nyregistrerade verken i museets konstdatabas och på hemsidan. 

En begränsad förlängning 2009 har beviljats i januari 2009. Resultaten av de olika 

Accessinsatserna kommer att slutredovisas till Kulturrådet senast i augusti 2009. 

2.2.6 Höga lokal- och bevakningskostnader 

Moderna Museet har en exceptionellt hög hyra. I föregående årsredovisningar har 

beskrivits hur Moderna Museets lokalkostnadsandel är mer än tre gånger så hög som 

genomsnittet för hela statsförvaltningen. Under 2008 uppgick kostnaderna för hyror, 

andra nödvändiga kostnader för fastighetsbunden utrustning och inredning, lokalvård 

och bevakning till knappt 60 % av statsanslaget. 

Konsekvensen av att Moderna Museet har så höga fasta kostnader för lokaler och 

bevakning är att utrymmet för personal och de direkt verksamhetsknutna kostnaderna 

blir mycket begränsat. För att klara sin verksamhet måste museet uppnå mycket 

höga intjänandekrav. Statsanslaget räcker knappt till att täcka enbart de fasta kostnaderna. 

Något mer än hela den rörliga delen av budgeten måste täckas av egengenererade 

intäkter. Med tanke på osäkerheten i de flesta inkomstkällorna (entréintäkter, 

sponsorer, butik etc.) blir det nödvändigt för museet att kunna bygga upp och disponera 

ett större anslagssparande som buffert mellan ekonomiskt goda och dåliga år. 

10

2.3 SAMLINGENS BEVARANDE 

Mål 

Förbättrade förutsättningar för samlingarnas bevarande. 

Återrapportering 

Moderna Museet ska redovisa måluppfyllelse samt en analys av resultatet 

i syfte att utveckla verksamheten. 

2.3.1 Måluppfyllelse 

De tekniska förutsättningarna för samlingens långsiktiga bevarande är goda. Arbetet 

med att vårda samt registrera och dokumentera samlingen digitalt har fortgått under 

2008 och har gett betydande resultat tack vare de extra resurser som Accessprojektet 

har inneburit. 

Den sammanfattande bedömningen är att målet helt har uppfyllts 

under året. 

2.3.2 Verksamhetsöversikt 

Moderna Museet har en mycket fin samling 1900- och 2000-talskonst. Den anses 

vara en av Europas främsta och har under 2008, museets Jubileumsår, berikats med 

många högintressanta nyförvärv se vidare avsnitt 2.6 (s. 25). Samlingen växte med 91 

konstverk 2008 och vid årets slut var 62 557 konstverk registrerade i museets konstdatabas 

vartill kommer omkring 205 000 oregistrerade fotografiska verk. Totalt uppgick 

samlingen till 267 557 konstverk. 

Tabell 2. Antal föremål i samlingen 

Antal föremål 1 2008 200 2006 

Måleri, skulptur och installation 5 1 4 4 44 

Teckning och grafik 2 33 2 6 0 2 233 

Fotografi 2 362 26 605 23 1 

Rörlig bild (Film och video) 354 344 334 

Övrigt 2 1 1 1 2 1 445 

Totalt registrerade i konstdatabasen 62 55 61 6 5 5 5 

Fotografi 3 205 000 205 000 205 000 

Samlingens totala omfång 267 557 266 6 263 5 5 

1 I tabellen Antal föremål i samlingen redovisas verk klassificerade som måleri, skulptur, installation, teckning, grafik, fotografi 

och rörlig bild (rörlig bild klassificerades tidigare som film och video). Samtliga verk är digitalt registrerade i konstdatabasen 

2 I kategorin övrigt ingår verk klassificerade som affisch, annat, artist’s books, auktoriserat dokument, ej klassificerat och 

konst på papper i konstdatabasen. Att antalet verk inom kategorin är färre än tidigare årsredovisning beror på att t.ex. verk 

klassificerade som ej klassificerat har fått en klassificering under 200 och därför ingår i en annan kategori. 

3 En kvalificerad uppskattning av antalet oregistrerade fotografiska verk som ingår i samlingen. 

I arbetet med att bevara denna stora konstsamling ingår dels att säkra rätt klimat i 

byggnaden där konst visas och förvaras, dels direkta konserverings- och underhållsarbeten 

på enskilda konstverk. 

11

2.3.2.1 Konserveringsarbeten och förebyggande vård 

Samarbetet med Statens Fastighetsverk för att klimatanläggningarna ska fungera 

för utställningsrummen, magasinen, konserveringsatejéerna har varit fortsatt tillfredsställande. 

Förutom löpande underhåll på uteskulpturerna har ett större arbete lagts ned på 

Alexander Calders De fyra elementen där den del som är ”elden” har arbetats om så 

att det inte är någon risk att vingarna tar fatt i ”luften”. Större konserveringsarbeten 

har även lagts ner på Elli Hembergs Husgavel och Liga Pangs Cat Woman. 

Depositioner och utlån: 

Arbetet med depositioner har varit något mindre under året. Tillståndsrapporter har 

gjorts för 79 konstverk och 47 av dessa har konserverats. Det löpande konserveringsarbetet 

har ändrats så att det genomförs vid behov hos depositionsmottagaren. 

Inför varje utlån har en besiktningsrapport utförts för varje konstverk. Denna 

medföljer sedan verket till utställningsplatsen. Detta föregås alltid av restaureringar 

och av konservering vid behov. Större konserveringar inför utlån har varit Niki de 

Saint Phalles King Kong och Eva Löfdahls Utan titel. 

Utställningar: 

Under Jubileumsåret 2008 koncentrerades arbetet på utställningsverksamheten. 

Tillståndsrapporter för varje enskilt verk har upprättats vid ankomst och efter utställningens 

slut. Speciella insatser gjordes i samband med utställningarna Andy Warhol 

– Andra röster, andra rum och Max Ernst – Dröm och revolution. Även Eklips och Tid & 

Plats: Rio de Janeiro, Milano – Turin och Los Angeles, liksom för utställningsserierna 

Den 1:a på Moderna och Moderna Museet Nu. 

Konstnärsintervjuer: 

Under året har sex konstnärsintervjuer gjorts med konstnärerna Joseph Kosuth, 

Mike Nelson, Felix Gmelin, Magnus Bärtås, Peter Geschwind och Keith Sonnier. 

Metadata från intervjuerna har sedan registrerats i databasen International Network 

for the Conservation of Contemporary Arts (INCCA). 

Nyförvärv: 

Alla 91 nyförvärv (inköp och donationer) har gåtts igenom i konservatorsateljén. 

Material, teknik och måttuppgifter samt komponenter har dokumenterats och registrerats 

i konstdatabasen. Tillståndsrapport har införts i konservatorernas särskilda 

databas och nödvändiga konserveringsåtgärder har utförts. Exempel på nyförvärv 

under året är Ann Böttcher: Ryamatta, Sverige, Felix Gmelin: Tools and Grammar 2:5, 

Cy Twombly: Roman Notes, Pablo Picasso: Tête de femme, David Douglas Duncan: 

Ett porträtt av ett porträtt. 

Tre större konserveringsprojekt med Accessbidrag har avslutats under året: 

12 

• Pontus Hulténs donation 

Arbetet med de sista verken ur donationen har blivit dokumenterade och 

konserverade. Registrering i konstdatabasen samt konserveringens 

databas har utförts. 

• Grafik- och teckningsmagasinet 

Utformandet av en vårdplan har fortsatt. Det nya förvaringssystemet har 

tagits i bruk för att under kommande år fullt ut ersätta det gamla. 

• Direktpositivsamlingen 

Dokumentation och akut konservering har genomförts. Ändamålsenlig 

förvaring av de ca 400 föremålen har införskaffats.

2.4 TILLGÄNGLIGHET TILL SAMLINGEN 

Mål 

Ökad tillgänglighet för samlingarna. 


Moderna Museet ska redovisa: 

– måluppfyllelse samt en analys av resultatet i syfte att utveckla verksamheten 

– den verksamhet som avser eller svarar mot den unga publikens behov samt 

insatser för att öka andelen ung publik 

– de åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för funktionshindrade 

– antal besökare med fördelning på bl.a. ålder, kön, utbildningsbakgrund, 

geografisk hemvist samt antal skolbesök. 


Moderna Museet arbetar fortgående med att öka tillgängligheten till samlingen, dels 

genom att presentera samlingen på ett intresseväckande och kunskapsgivande sätt, 

dels genom att på olika vis nå ut till såväl återbesökare som en ny publik. Ett brett 

utbud av visningar, workshops, program och kurser syftar till att förbättra tillgängligheten 

för olika kategorier besökare. Till detta kan läggas den museala grundverksamheten 

med samlingspresentation, depositioner och utlån av konstverk till många 

andra orter i landet och utomlands. 

I det följande redovisas ett antal aktiviteter för att öka tillgängligheten, sammanfattningsvis: 

• Pontus Hulténs visningsmagasin har invigts. Detta möjliggör ett helt nytt 

sätt att tillgängliggöra samlingen – magasinet bygger på interaktivitet och 

möjliggör fördjupning på ett banbrytande vis. 

• Närmare 18 000 barn och unga har deltagit i program, visningar och work- 

shops riktade till den unga publiken, vilket är en stor ökning från år 2007. 

• Tre Zon Moderna-projekt har genomförts med gymnasielever, vilket är en 

ökning med 50 %. 

• Omkring 400 lärare från hela landet har deltagit i fortbildning på museet 

och ett helt nytt bildpaket har tagits fram som lärare ska kunna använda i 

sin undervisning – även dessa insatser innebär en ökning i förhållande till 

föregående år. 

• En helt ny folder Lättläst om samlingen, har tagits fram, för att underlätta 

för en bredare publik att tillgodogöra sig samlingen. 

• Flera olika kurser, workshops och visningsserier har ordnats för besökare 

med olika funktionshinder såsom synsvaga, elever med neurologiska 

skador, personer med hörselnedsättning och skolbarn med kognitiva 

funktionshinder – även dessa insatser har ökat jämfört med föregående år. 

• Antalet besökare har ökat med drygt 10 %. Med 500 000 besökare blev 

Moderna Museet det mest besökta konstmuseet i Sverige 2008. 


under året. 

13


2.4.2.1 Samlingens tillgänglighet 

Samlingsprestentationen 

Samlingen hängdes helt om inför Jubileumsåret, med den omvända kronologin kvar 

som en grundläggande princip för installationen. Vissa kompletteringar har senare 

gjorts i några av salarna. Några omhängningar påkallade av utlån och utställningar 

har också genomförts under året. 

Det stora rummet i blocket Samtid på temat samhällsmodeller har fått ett avgörande 

tillskott genom att Andrea Zittels A-Z Mobile Compartment Units (2003/2008) 

har kommit på plats. Verket, som ursprungligen gjordes i en turnerande version för 

en utställningsbuss under museets ”exilperiod” (2002–2003), har producerats inom 

museet under överinseende av konstnären och är nu slutgiltigt införlivat i samlingen. 

I det s.k. Richter-rummet har andra måleriska sammanhang uppstått då Bach-sviten 

lånats ut för en Gerhard Richter-retrospektiv. Tonvikten har lagts vid samtida svenska 

målare som Kristina Jansson, Erik Jeor och Karin Mamma Andersson i sällskap med 

Nigel Cook samt keramiska skulpturer av Klara Kristalova. I Videopassagen har 

programmet växlat, och även i det rum där måleri som handling varit temat. Här har 

tillfälliga utställningar visats, och sedan återgått till grundtanken: videoverk av bl.a. 

Bruce Nauman och Chris Burden samt fotografibaserade verk av Susan Hiller och 

Carolee Schneeman, grupperade kring Paul McCarthys ikoniska verk Ketchup 

Sandwich. 

I mittblocket, med underrubrik Framtid, har rummen varit i stort sett intakta, med 

tillägget att den remarkabla donationen av Picassos Tête de femme och den fotografiska 

sviten av David Douglas Duncan, Ett porträtt av ett porträtt (i urval) har hängts 

i nära anslutning till konstverk av Dorothea Tanning och Jean Fautrier. 

I den äldsta delen, betecknad Ny tid, har det stora rummet installerats på nytt: stor 

vikt har lagts vid Duchamp, Brancusis Le nouveau-né II har placerats centralt, 

Alexander Calders The white frame har lyfts fram vid sidan av ryska konkretister, bl.a. 

Malevitj och Alexandra Exter. 

Visningsmagasinet 

Färdigställandet och öppnandet av Visningsmagasinet var en av Jubileumsårets stora 

höjdpunkter. Visningsmagasinet är ett lagerrum för konst i två våningar. Magasinet 

är öppet för publik, och här visas delar av Pontus Hulténs samling tillsammans med 

andra donationer. En specialritad maskin transporterar konstverken från sin magasinsplats 

på det övre planet i lokalen ned till publiken, med hjälp av ett datorverktyg 

som styrs av en museivärd eller annan personal. Visningsmagasinet innehåller också 

ett referensbibliotek med studieplatser och är öppet för forskare efter överenskommelse 

och för museets besökare vissa timmar dagligen. 

Pontus Hulténs historiska donation har således fått den inramning som är hans 

gärning värdig, hans idéer kring konstmuseet som en dynamisk mötesplats kommer 

här till uttryck. Arkitekten Renzo Piano har utformat ett rum i hjärtat av museet som 

ger besökarna nya möjligheter att möta konsten, här finns ramverket för närstudier, 

samtal och fördjupningar av allehanda slag. 

14

Depositioner 

Under 2008 var 2 156 konstverk ur samlingen deponerade och antalet har således 

minskat något från 2007. Det är en trend när det gäller deponerade verk i Stockholm 

såväl som i övriga landet. Myndigheter upphör med sin verksamhet eller byter adresser, 

ofta till kontorsmiljöer med fler glasade ytor. 

Tabell 3. Depositioner 

Totalt 

Område Måleri Skulptur Grafik Teckning Övrigt 2008 2007 2006 

Stockholm 44 4 466 43 13 1 01 1 060 1 214 

Övriga Sverige 354 21 356 5 5 4 45 4 

Utland 204 110 1 6 345 324 3 1 

Totalt 1 006 76 932 118 24 2 156 2 229 2 543 

Många av låntagarna återfinns i området runt Stockholm där 1 017 konstverk är deponerade, 

vilket till stor del en följd av omfattande depositionsverksamhet hos departementen 

och andra statliga myndigheter. I övriga landet är spridningen stor, med 

nästan lika stor andel måleri som grafik, 354 verk respektive 356 verk. När det gäller 

svensk konst placerad runtom i världen är konstverken i huvudsak deponerade på 

svenska ambassader och konsulat. 

Utlån 

Under 2008 har antalet utlån legat på en relativt låg nivå i förhållande till tidigare år. 

Detta beror på att museet dels inte turnerat större samlingsutställningar, dels medvetet 

avslog utlån av verk som skulle ingå i museets 50-års hängning samt en ambition 

att begränsa arbetsinsatsen under det arbetsintensiva Jubileumsåret. 

Årligen (2002–2008) inkommer ca 125 låneansökningar. Under 2008 behandlades 

104 ansökningar om utlån under de kommande åren. För utställningar under 2008 

lånades 209 konstverk ut till 68 institutioner i Sverige och utomlands, medan 86 institutioner 

fick avslag för 187 verk. Fördelningen av beviljade utlån framgår i tabell 4. 

Lån har beviljats till betydande monografiska och tematiska utställningar, bland 

andra Cézanne / Giacometti: Paths of Doubt, Louisiana Museum, Humlebæk, Thea 

Ekström, Länsmuseet, Halmstad och Västerås Konstmuseum, R E T R O – ett svenskt 

romantiskt perspektiv, Kalmar Konstmuseum; Andy Warhol – Other Voices Other 

Rooms, Wexner Center for the Arts, Columbus, Ohio och Southbank Center, London; 

Rolf de Maré, Dansmuseet, Stockholm; Giuseppe Penone, MAMBO, Bologna; 

Marcel Duchamp: A Work that is not a Work of Art, Museo de Arte Moderna, São 

Paulo och Fundación Proa, Buenos Aires. Det nyinköpta verket Pillar av Louise 

Bourgeois lånades fortsatt ut till Centre Pompidou, Paris, Guggenheim Museum, 

New York och MOCA, Los Angeles, för att efter visning våren 2009 i Hirshhorn 

Museum, Washington äntligen kunna visas i Moderna Museets samling. 

Samtliga beviljade utlån finns förtecknade i bilaga 2. 

Tabell 4. Utlån 

Låntagare Konstverk 

Område 2008 2007 2006 2008 2007 2006 

Stockholm 14 10 42 64 102 

Övriga Sverige 20 34 22 116 15 3 4 

Utland 34 46 44 51 564 311 

Totalt 68 87 76 209 785 797 

Avslag 6 6 1 232 1 

15

Diagram 1. Fördelning av lånande institutioner 2008 

16 

29% 

21% 

50% 

Diagram 2. Fördelning av utlånade konstverk 2008 

56% 

Visningar 

24% 

20% 

Utland 

Stockholm 

Övr Sverige 

Utland 

Stockholm 

Övr Sverige 

För att göra samlingen och utställningarna mer tillgängliga har de avgiftsfria visningarna 

utökats. Varje vecka ordnas flera offentliga (kostnadsfria och ej bokningsbara) 

visningar för vuxna och för barn. Totalt har 219 st offentliga visningar genomförts 

under året, varav 32 på engelska. 

Nytt för året var de offentliga visningarna av Pontus Hulténs visningsmagasin en 

gång i veckan alltsedan öppningen i början av maj. Moderna Museet genomför även 

andra typer av kostnadsfria visningar, t.ex. babyvisningar, visningar för synsvaga 

och visningar med teckentolk. 

Offentliga visningar för barn ges i samband med Familjesöndag och lovprogram. 

87 st visningar har gjorts i samband med Familjesöndag och 62 st i samband med lovprogram. 

Antalet bokade avgiftsbelagda visningar av museets samling och tillfälliga utställningar 

har totalt varit 891 st. Av dessa var 501 st för förskolor och skolor och 390 för 

vuxna (inkl. Hylanders våning). 

I samband med särskilda besök från Sverige och utlandet samt studiebesök från 

högskolor och universitet genomfördes därutöver ett antal visningar av museets 

intendenter.

Tabell 5. Visningar 

2008 200 2006 

Offentliga visningar 21 20 1 0 

Bokade visningar, vuxna 344 3 5 343 

Skolvisningar 3 5 3 0 440 

Förskolor 106 40 31 

Konstskola/kurs 5 6 60 

Familjesöndag 3 0 

Studiedagar 4 1 2 

Lovprogram för barn 62 35 35 

Visning Hylanders våning 46 22 23 

Företagsprogram 5 3 

Totalt 1 355 1 1 0 1 12 

Audioguiden 

Audioguiden fortsätter att vara ett populärt pedagogiskt verktyg för både svenska 

och utländska besökare. Genom sponsoravtal har museet även 2008 kunnat erbjuda 

besökarna gratis Audioguide. Den nya handenhet som introducerades 2007 har 

under året uppdaterats ett antal gånger både vad det gäller hårdvara och mjukvara. 

En grundaudioguide finns på svenska, engelska, tyska och franska. En konstnärsaudioguide, 

med konstnärskommentarer, och en familjeaudioguide för yngre besökare 

finns på svenska. En ny hörselslinga har även införskaffats till Audioguiden. 

2.4.2.2 Den unga publiken 

Familjesöndag – museets öppna programverksamhet för barn som äger rum varje 

söndag året runt – fortsätter att dra en stor och trogen publik. 2 063 deltagare räknades 

in under 2008. Lovprogrammen är en annan mycket uppskattad kostnadsfri 

verksamhet för barn. Varje skollov arrangeras visning av aktuell utställning och verkstad. 

2 245 deltog i årets lovprogram. Bara jullovet 2008 hade 832 deltagare i visning 

och verkstad. 

Förskolan och skolan, årskurs 0–6, kan boka visning och verkstadsprogram för 

en hel klass. 106 st visning och verkstadsprogram har bokats av förskoleklasser. 

Särskilda kurser arrangeras i Verkstan för barn och tonåringar, under året gavs 

9 kurser med 10 deltagare i varje kurs, vid 85 tillfällen. 

För högstadiet och gymnasiet har de 2,5 timmar långa workshops som etablerades 

2007 fortsatt och ökat markant. I samband med Andy Warhol – Andra Röster, andra 

rum hölls workshops där man arbetade med frågor kring kommersialism, tid och rum, 

färg och form. Till utställningen Max Ernst – Dröm och revolution erbjöds en surrealistisk 

workshop där eleverna fick möjlighet att iscensätta slumpmässiga situationer 

med hjälp av dadaistiska instruktioner. 607 elever, fördelade på 30 workshops, deltog 

i denna workshop. Ett antal workshops har också hållits med verk ur samlingen som 

utgångspunkt. Exempelvis har elever arbetat med surrealistiska och dadaistiska verk 

och skapat ljudpoesi utifrån Tristan Tzaras recept. Totalt har 64 st workshops genomförts 

med sammanlagt 1 214 elever. 

I de sammanlagt 935 skolvisningarna har närmare 9 900 elever deltagit. 

Totalt har närmare 18 000 barn och unga deltagit i de aktiviteter som är riktade till 

den unga publiken – en stor ökning i förhållande till år 2007. 

1

Zon Moderna 

Zon Moderna vänder sig direkt till gymnasieskolan där eleven och konstnären, samhället 

och konsten kopplas samman. Projektet har rönt stor uppmärksamhet och 

under året har Zon Moderna presenterats nationellt såväl som internationellt. Zon 

Moderna har även en efterföljare på 21st Century Museum of Contemporary Art, 

Kanasawa, Japan. 

Inom ramen för Zon Moderna har tre projekt under ledning av tre konstnärer 

genomförts under året. Det första projektet knöt an till Tid & Plats: Rio de Janeiro 

1956–1964, under ledning av Laercio Redondo. Arbetet resulterade i en kollektiv 

mobil skulptur, en vagn inpirerad av Rios slumområden, ”las favelas”. Det andra 

projektet utgick från Andy Warhol – Andra röster, andra rum med Åsa Cederqvist som 

konstnärlig ledare. Tillsammans med museets fotografer och tekniker genomförde 

eleverna en filmproduktion, iscensatt i ett silverfolierat Zon Moderna. Höstens projekt 

utgick från Tid & Plats: Los Angeles 1957–1968 med Matti Kallioinen som konstnärligt 

ansvarig. Zon Moderna byggdes om till en suggestiv installation av ljus, ljud 

och film med en pneumatisk skulptur i centrum, inspirerat av L A:s undergroundscen. 

Varje projekt har redovisats i form av en utställning. 

Under 2008 inleddes ett samarbete med Kungliga Konsthögskolan där Zon 

Moderna-elever erbjuds besöka skolans studenter i deras ateljéer och verkstäder. 

Syftet är breddad rekrytering och mångfald på Konsthögskolan. 

Totalt har 65 gymnasieelever deltagit i Zon Moderna-projekten. 

Skolan, lärarna och övrig pedagogisk verksamhet 

För att nå den unga publiken utgör visningarna av utställningar och samling samt 

verksamheten i Verkstan och i Zon Moderna grundfundamenten. Till detta kan läggas 

direkt riktade åtgärder mot lärare för att de i sin tur ska kunna ge sina elever en 

insikt och ett intresse för den moderna och samtida konsten. Moderna Museet producerar 

därför lärarhandlingar till ett urval utställningar och har under Jubileumsåret 

också framställt ett nytt pedagogiskt paket: 50 högupplösta bilder av verk ur samlingen 

med texter, färdiga att använda i undervisningen. Till detta kan läggas de alltid 

fulltecknade lärarkvällarna, då en aktuell utställning presenteras – under året 

arrangerades tre lärarkvällar för cirka 300 lärare. 

I samarbete med Nationalmuseum genomfördes en två dagars kostnadsfri fortbildningskurs 

för lärare i olika skolformer och ämnen. Ett hundratal lärare från hela 

Sverige fick ta del av hur båda museernas samlingar kan fungera som inspiration och 

kunskapskälla i skolarbetet. 

Totalt har antalet deltagande lärare ökat något i förhållande till år 2007. 

2.4.2.3 Åtgärder för att öka tillgängligheten för funktionshindrade 

Moderna Museet definierar begreppet tillgänglighet i såväl fysiska som intellektuella 

termer. Målet är att tillgänglighetsarbetet ska vara en naturlig del av museets arbete 

och verksamhet – med generella lösningar och integrerade insatser. 

Ett antal offentliga visningar för besökare med funktionshinder har genomförts: 

för synsvaga vid nio tillfällen, för personer i gruppboende vid nio tillfällen, med teckentolk 

för personer med hörselnedsättning vid åtta tillfällen. 

I samarbete med Jorielskolan, en skola för elever med neurologiska skador, har 

två heldagar med workshops genomförts i samband med Andy Warhol- och Max 

Ernst-utställningarna. 

En särskild kurs i samverkan med Lillholmsskolan har givits, skolbarn med kognitiva 

funktionshinder arbetade i Verkstan och gjorde en utställning tillsammans. 

1

2.4.2.4 Antal besökare fördelat på olika kategorier 

Museet delar systematiskt och löpande under året ut enkäter till de besökare som 

löser en biljett i kassan. Målgruppen består av museets besökare över 14 år. Enkäten 

ställer frågor om besökarens ålder, kön, geografisk hemvist etc. men även frågor om 

vad de nyttjade av museets stora utbud samt synpunkter på dagens besök i synnerhet 

och museet i allmänhet. Året innan gjordes samma typ av enkätundersökningar 

istället under tre fastställda mätveckor. Den nya metoden är tänkt att ge ett än mer 

rättvisande resultat över året. 

Alla åldersgrupper besöker museet. Den positiva trenden med en blandad publik 

åldersmässigt håller i sig jämfört med tidigare perioder med entré (fram till 2001). Men 

den största gruppen besökare under 2008 är fortfarande vuxna yrkesarbetande 25–65 

år. Den andel av besökarna som främst har ökat är från Stockholms län och med 

utbildning på högskole- och universitetsnivå. Medelåldern bland besökarna är 45 år. 

Antalet bokade skolbesök har varit högt de senaste åren och ökat med 16 % under 

2008 från 430 st till 500 st. Uppskattningsvis 13 000 skolelever har, under ledning av 

sina lärare, besökt museet på egen hand. 

Som det ofta är i kultursammanhang överväger antalet kvinnliga besökare, men 

under 2008 ökade faktiskt antalet manliga besökare med 23 %. Bland utländska besökare 

är det däremot helt jämn könsfördelning. 

Under sommaren utgjorde de utländska besökarna över hälften av besöken. Men 

om man slår ut andelen svenska och utländska besökare över hela året blir andelen 

lägre än tidigare år 24 %. 

Andelen besökare med högre utbildning har ökat väsentligt efter det att den fria 

entrén togs bort, från 73 % år 2006 till 81 % år 2008. 

Andelen förvärvsarbetande har gått upp från drygt 50 % till 62 %, 11 % studerar 

och 17 % är pensionärer. Andelen besökare över 65 år har dock gått ned under året 

jämfört med de senaste åren. 

Detta år har de tillfälliga utställningarna varit det starkaste skälet till att besöka 

museet. 77 % angav det som avgörande eller av stor betydelse jämfört med samlingen 

som fick 48 % . Om vi ser enbart på de svenska besökarna så har 83 % tillfälliga utställningar 

som avgörande eller stor betydelse för besöket. Bland de utländska besökarna 

är det istället samlingen som avgör med 80 %. Ca 68 % går på museet för att tillbringa 

tid med familj och vänner. 

70 % av besökarna tog del av samlingshängningen (95 % av de utländska besökarna 

och 62 % av de svenska). Andy Warhol – Andra röster, andra rum var årets mest 

besökta utställning. Under sin utställningsperiod gick 93 % av besökarna på just den 

utställningen. Näst mest välbesökt var Max Ernst – Dröm och revolution med 85 % 

och på tredje plats kommer Eklips – Konst i en mörk tid med 67 % av besöket under 

sin utställningsperiod. 

Hälften av besökarna går även in i museets butik och 34 % besöker restaurangen. 

Av de senare är det främst de svenska besökarna. 

Längden på besöket har ökat för tredje året i rad och nu stannar 95 % av besökarna i 

mer än en timme (90 % år 2007 och 85 % år 2006). 52 % av besöken är två timmar eller 

längre. Det genomsnittliga besöket varar 113 min varav 86 minuter tillbringas i utställningarna. 

Museet fortsätter få oerhört positiva omdömen från besökarna; 93 % ger högsta 

eller näst högsta betyg. 1 % har en negativ helhetsbild av museet och sitt besök. De 

utställningar som uppskattas mest av årets besökare är i ordning Max Ernst – Dröm 

och revolution, Andy Warhol – Andra röster, andra rum och samlingen. Vad gäller den 

övriga verksamheten får även guidade visningar, museipersonalen och butiken högsta 

betyg. 

1

Tabell 6. Totala antalet besökare fördelade på kön och ålder 

2008 200 2006 

Fördelning män/kvinnor (%) 43/5 3 /61 41/5 

Vuxna över 25 år (%) 66 56 5 

Pensionärer (%) 14 20 1 

Ungdom 15-25 år (%) 20 24 25 

Totalt (avrundat) 500 000 455 000 606 000 

c/o och övrigt i Sverige (avrundat) 0 00 15 000 

TOTALT I SVERIGE (avrundat) 500 000 455 00 621 000 

Tabell 7. Besökarnas geografiska ursprung, utbildning och tidigare besök 

2008 200 2006 

Geografiskt ursprung % % % 

Storstockholm 51 41 41 

Övriga Sverige 23 2 2 

Utlandet 26 32 2 

Ej svar 0 0 3 

Högsta utbildning 

Universitet/högskola 1 6 3 

Gymnasium 1 1 21 

Grundskola 2 5 6 

Ingen uppgift 0 0 0 

Tidigare besök 

1:a besöket någonsin 31 34 35 

1:a besöket på 12 månader 3 3 35 

Besökt museet någon gång förut 6 66 65 

2-3 gånger per år 3 3 35 

4 gånger eller fler per år 23 23 30 

2.5 KUNSKAPSUTVECKLING 

20 

Mål 

Ökad kunskap inom det område museet verkar, bl.a. genom forskning och 

utveckling samt samverkan med universitet och högskolor. 


Moderna Museet ska redovisa måluppfyllelse samt en analys av resultatet i 

syfte att utveckla verksamheten. 


Museets resurser för att bedriva kunskapsuppbyggnad har alltid varit och är fortfarande 

begränsade. Samarbetet med universitet och högskolor är dock i tilltagande, 

liksom det internationella kunskapsutbytet med konstmuseer i andra länder. 

Forskningsprojektet om museets historia har kunnat avslutas under 2008 med stöd av 

Gertrude och Ivar Philipsons stiftelse och Statens kulturråd. Konstdatabasen har, tack 

vare Accessprojekten, blivit till en allt större källa för kunskapssökning, en mängd verk

har registrerats och samlingen har gjorts än mer tillgänglig för internt och externt bruk. 

Pontus Hulténs visningsmagasin har därutöver bidragit med ett helt nytt verktyg 

för kunskapsinhämtning för såväl besökarna, forskarna som personalen. 

Den sammanfattande bedömningen är att målet delvis har uppfyllts, men 

att museet skulle behöva ökade resurser för att tillvarata den potential som 

finns både i samlingen och i personalens kompetens. 


2.5.2.1 Kunskapsstrategier 

Vid årsskiftet 2007/2008 utarbetade Moderna Museet på uppdrag av regeringen nya 

kunskapsstrategier för sitt verksamhetsområde. Museets kunskapsstrategiska mål 

är att intensifiera och vidareutveckla positionen som ledande institution inom 1900och 

2000-talskonsten i Sverige och norra Europa. För att tillgodose behoven av forskning 

och kvalificerat utvecklingsarbete inom den moderna och samtida konsten avser 

museet att konkretisera målen enligt tre handlingslinjer: 

• Ett fortsatt kunskapsutbyte i seminarieform där museets samling och 

utställningar utgör den naturliga grunden 

• Ett samarbete med två likvärdiga internationella museiparter för ömsesidig 

kunskapsutveckling 

• Ett djupgående genusorienterat projekt med utgångspunkt i museets 

satsning Det andra önskemuseet. 

Tabell 8. Prestation inom Kunskapsuppbyggnad 

2008 200 2006 

Föredrag vid seminarier, konferenser och liknande 4 41 5 

Kataloger och övrig bokproduktion 5 5 

Uppdrag i forskningsråd och liknande 1 1 1 

Redaktionella uppdrag i tidskrifter 2 3 1 

Forskarbesök vid museet (antal besök) 54 44 44 

Arrangerade seminarier 5 4 12 

Handledning av studerande på universitetsnivå 4 15 

2.5.2.2 Kataloger och böcker 

Moderna Museet har en omfattande utgivning av utställningskataloger och böcker. 

Samarbetet med Steidl förlag i Göttingen medför att museets kataloger får en stor 

internationell spridning. Till varje stor utställning har en katalog utgivits, med texter 

av ansvarig intendent, kompletterade med essäer av inbjudna skribenter. 

Den stora satsningen har varit Historieboken. Om Moderna Museet 1958–2008, 

resultatet av ett flerårigt forskningsprojekt. Resultatet har blivit en omfattande publikation, 

en antologi som kommer att ligga till grund för fortsatt forskning när museernas 

roll och konsthistorien under främst 1900-talet skärskådas. Tolv skribenter, 

externa forskare och museets egna intendenter, har bidragit med texter om Moderna 

Museet ur olika synvinklar. Materialet är strukturerat i tre delar: Moderna Museets 

historia, Moderna Museets verksamhet och Moderna Museet i ett internationellt 

perspektiv. Därutöver innehåller boken ett rikt bildmaterial och en konstnärlig intervention 

av Neil Cummings och Marysia Lewandowska. 

I bilaga 4 förtecknas museets hela katalog- och bokutgivning för 2008. 

21

2.5.2.3 Pontus Hulténs samling 

Pontus Hulténs donation av konst, arkiv och bibliotek har i princip uppordnats klart, 

med undantag av biblioteket som kvarstår. Tack vare Accessprojektet var konsten 

färdigregistrerad, konserveringsinsatserna gjorda och arkivet uppordnat i tid till 

öppningen av Pontus Hulténs visningsmagasin. 

2.5.2.4 Konstdatabasen/Sök i Samlingen/Bildrättigheter 

Digitaliseringen av samlingen och det utställningsdokumentära bildmaterialet har, 

tack vare Accessprojekten, tagit ännu ett stort kliv framåt och gjort samlingen mer 

tillgänglig både för externt och för internt bruk. 

I slutet av 2007 var 61 689 verk registrerade i databasen och vid utgången av 2008, 

62 557 verk. På grund av att verk som består av flera komponenter som portfolios, 

artist’s books, skissböcker etc., sedan hösten 2008 registreras som överordnade verk 

med underordnade virtuella föremål, har antalet verk i kategorierna artist’s books, 

fotografi, grafik, konst på papper och teckning minskat med 1 237 nummer. Inklusive 

de virtuella föremålen omfattade samlingen 63 794 verk vid utgången av 2008. 

Tabell 9. Antal verk registrerade i konstdatabasen 

Teknik/klassificering 2008 200 2006 1 -2005 TOTALT 

Affisch 3 5 2 4 371 

Annat (trycksaker t.ex.) 4 -1 5 10 18 

Artist´s Books 4 4 3 6 61 

Auktoriserat dokument 1 0 0 1 2 

Fotografi 5 2 6 3 233 20 5 6 27 362 

Grafik 45 261 26 15 36 15 944 

Konst på papper 6 10 1 33 68 

Måleri 2 1 43 3 540 3 961 

Rörlig bild 10 10 326 354 

Rörlig bild - film 1 0 0 0 0 0 

Rörlig bild - filminstallation 1 0 0 0 0 0 

Rörlig bild - video 1 0 0 0 0 0 

Rörlig bild - videoinstallation 1 0 0 0 0 0 

Teckning 11 1 6 205 12 3 0 12 889 

Tredimensionellt verk 1 0 0 0 0 0 

Tredimensionellt verk 1 - Installation 13 6 14 23 56 

Tredimensionellt verk 1 - Skulptur 1 4 4 1 0 1 172 

Ej klassificerat verk 2 -3 1 -40 462 62 299 

Totalt registrerade i konstdatabasen 868 3 114 4 313 54 262 62 557 

Antal registrerade konstverk med bild 3 1 02 1 1 334 15 150 20 173 

Utställningsdokumentära bilder 4 1 402 632 2 1 533 4 339 

1 Klassificeringar som har utgått under 200 . Nya Klassificeringskategorier: installation och skulptur 

2 3 1 verk i kategorin ej klassificerade verk, har klassificerats och ingår i andra kategorier 

3 Antal registrerade konstverk med bild inkluderar även virtuella föremål (se text ovan). Verket kan ha registrerats tidigare och bilden lagts till under 200 

4 På grund av ett misstag i förra årsredovisningen redovisades enbart statistik av utställningsdokumentära bilder från 2006 och framåt (arbete som ingick i 

Accessprojektet). Kolumnen 1 –2005 har kompletterats med siffror i efterhand 

Museet bedriver sedan 2005 ett omfattande projekt för att tillgängliggöra konstdatabasen 

på hemsidan. Under åren 2006–2008 kunde museet med bidrag från Accessprojektet 

utöka resurserna för Sök i Samlingen. Tack vare denna personalförstärk- 

ning har antalet sökbara verk i Sök i Samlingen mer än fördubblats från 18 995 st 

år 2005 till 44 736 st och antalet konstverk med bild ökat från 9 995 st år 2005 till 

17 126 st. 

22

Tabell 10. Antal sökbara verk i Sök i Samlingen 

2008 200 2006 

Teknik/klassificering Antal verk varav m bild Antal verk varav m bild Antal verk varav m bild 

Blandteknik 2 1 115 2 25 21 1 

Affisch 3 0 232 311 2 2 2 212 

Annat (trycksaker t.ex.) 16 5 13 4 2 0 

Artist´s Books 124 0 16 6 2 0 

Auktoriserat dokument 2 0 1 0 1 0 

Fotografi 665 32 03 12 401 

Grafik 16 150 2 2 6 15 633 1 15 4 4 1 4 

Installation1 54 35 

Konst på papper 3 4 4 2 43 1 

Måleri 3 52 1 6 5 3 5 1 41 3 435 1 24 

Rörlig bild 353 1 4 335 156 32 4 

Skulptur1 1 1 1 4 1 

Teckning 13 515 3 646 12 62 2 6 12 4 1 1 4 

Tredimensionellt verk1 0 0 1 1 465 1 114 402 

Totalt i SIS 44 736 17 126 41 820 14 753 40 915 12 767 

1 Tredimensionellt verk har utgått som klassificeringskategori i konstdatabasen och ersatts med skulptur och installation 

För att kunna visa bilder i Sök i Samlingen till verk av konstnärer som inte är anslutna 

till BUS (Bildkonst Upphovsrätt i Sverige) eller som avlidit för mer än 70 år sedan, 

måste tillstånd ansökas direkt från konstnären eller från annan bildrättsinnehavare. 

Av totalt 5 370 konstnärer är bildrättigheterna vid utgången av 2008 klara för 82 % 

eller för 4 400 konstnärer. Även detta arbete görs till största del med hjälp av extra 

Accessanställda. 

2.5.2.5 Fotografibiblioteket 

Fotografibiblioteket har under året flyttat från Prästgården till hus 21, Sjökarteverket, 

på Skeppsholmen. Fr.o.m. mars–april har arbetet huvudsakligen inriktats på flytten, 

vilken genomfördes under sommaren 2008. Höstens arbete har präglats av att återupprätta 

verksamheten inför öppnandet av biblioteket som är planerat till januari 

2009. Under denna tid har även löpande arbete som katalogisering, förvärv, fjärrlån 

etc. bedrivits. 

Ärende 2008 1 

Registrerade besökare 102 

Läsesalslån 2 153 

Libris fjärrutlån 40 

Libris fjärrinlån 4 

Kopior till externa besökare 116 

Löpande tidskrifter 2 

Nya katalogposter i Libris 2 

Uppdaterade poster i Libris 1 312 

Nya beståndsposter i Libris 532 

Nya monografiska poster i Mikromarc 503 

Nya periodikaposter i Mikromarc, huvudposter och häftesposter 616 

Nyinlagda Video/Dvd 3 

1 Begränsat öppethållande p.g.a. flytt 

2 Förutom böcker som besökare själva hämtar i öppna hyllor 

23

2.5.2.6 Samverkan med universitet och högskola 

Universitetens och högskolornas intresse för Moderna Museet är stort. Ett antal 

introduktioner för universitetsstuderande och doktorander har gjorts om samlingen, 

om utställningsverksamheten, om publikt och pedagogiskt arbete. Introduktioner 

och specialvisningar har bl.a. resulterat i uppsatsskrivande inom området. På forskarnivå 

har arbetet med att närstudera Moderna Museets egen historia resulterat i 

utgivningen av Historieboken. Moderna Museet 1958–2008. 

Museets intendenter har bidragit till undervisningen på Kungliga Konsthögskolan, 

Konstfack, Södertörns Högskola samt universiteten i Stockholm och Uppsala. I 

seminarieform har flera utbyten möjliggjorts: tillsammans med International Artists 

Studio Program in Sweden (IASPIS) har en offentlig diskussion om konstnärlig forskning 

och praktik hållits, i samarbete med bl.a. Stockholms Universitet genomfördes 

tvådagarsseminariet Feminisms, historiography and curatorial practices och i samband 

med utgivningen av Historieboken arrangerades ett stort seminarium med deltagare 

från ett antal internationella lärosäten. 

2.5.2. Symposier, seminarier och konferenser 

Moderna Museet arrangerar symposier, seminarier och konferenser i syfte att öka 

kunskapsutbytet inom området. I samverkan med bl.a. universitet och högskola 

fördjupas verksamheten ytterligare i detta avseende (se ovan). Därutöver deltar 

museets personal i ett kontinuerligt kunskapsutbyte vid symposier, vetenskapliga 

seminarier och föreläsningar inom och utom landet. Inom nätverk som CIMAM 

(International Committee of ICOM for Museums and Collections of Modern 

Art), IKT (International Association of Curators of Contemporary Art), IIC (The 

International Institute for Conservation of Historic and Artistic Works), INCCA 

(International Network for the Conservation of Contemporary Art), ICROM 

(Center for Renovation and Maintenance), NKF (Nordiska Konservatorsförbundet), 

Engage (The National Association for Gallery Education) m.fl. nätverk har medarbetarna 

deltagit i seminarier och bidragit med föreläsningar inom sina respektive 

specialistområden. 

Museet anordnar kontinuerligt kurser för personal från andra museer i olika frågor, 

under året hölls en fulltecknad kurs för hantering, packning och transport av 

konstföremål. 

Tillsammans med nätverket för konst och publikfrågor (förutom Moderna Museet 

ingår Nationalmuseum, Riksutställningar, Statens konstråd, Västra Götalands- 

regionen och Region Skåne) arrangerades ett välbesökt nordiskt seminarium om 

forskning kring konst- och publikfrågor. 

Med utgångspunkt från projektet Det andra önskemuseet arrangerade museet 

det första publika seminariet i en serie om flera under rubriken Ljuset på – Det andra 

önskemuseet, med fokus på Dorothea Tannings konstnärskap. De publika seminarierna 

är en del av ett forsknings- och utvecklingsprojekt, delvis finansierat av Kulturrådet 

som också omfattar mer forskningsinriktade symposier samt texter. 

24

2.6 SVENSKA KONSTNÄRER UTOMLANDS 

Mål 

Svenska konstnärer ska ges möjlighet att medverka vid internationella konstbiennaler 

och andra viktiga utställningar utomlands. 





Målet att medverka i internationella konstbiennaler och viktiga utställningar utomlands 

har, med de begränsade medel som står till förfogande, kunnat infrias. Tre 

svenska konstnärer (konstnärsduon Goldin/Senneby och Carsten Höller) har under 

året deltagit i Sao Paulo-biennalen och två svenska konstnärer (Emily Sundblad och 

Klara Lidén) i Sydney-biennalen, alla med framgång. 

Museet arbetar långsiktigt och aktivt för att stimulera kontakter mellan konstliv 

och betydande konstscener runtom i världen. Sammanlagt fick 13 sökande, huvudsakligen 

konstnärer, resebidrag under 2008 för utställningar i utlandet och främjande 

av internationella kontakter. 

Samtliga mottagare av resebidrag framgår av bilaga 5. 

Den sammanfattande bedömningen är att målet i huvudsak har uppfyllts 

under året. 

2.7 LEDANDE INSTITUTION INOM 1900- OCH 2000-TALSKONSTEN 

Mål 

Moderna Museet ska vidareutveckla sin position som ledande institution inom 

1 00- och 2000-talskonsten. 





Moderna Museets position som ledande institution inom 1900- och 2000-talskonsten 

bygger på att museet har en enastående samling och gör utställningar och program av 

högsta kvalitet. Graden av måluppfyllelse kan mätas på många sätt, både med kvantitativa 

och kvalitativa mått. Museet har under ett antal år bedömt måluppfyllelsen 

med hjälp av följande kriterier: 

• Publikens storlek och sammansättning 

• Uppmärksamheten i svenska och utländska media 

• Kritiken av museets utställningar och program 

• Det internationella intresset för museets verksamhet. 

25

Under 2008 har museet: 

26 

• Nått en av sina största och bredaste publiker någonsin och återigen blivit 

det mest besökta konstmuseet i Sverige 

• Fått en oerhört hög närvaro i svenska och utländska medier. Utöver de 

stora utställningarna har Visningsmagasinet, Det andra önskemuseet och 

Moderna Museet Malmö väckt stort intresse 

• Fått recensioner av samtliga sina utställningar, små som stora, med i stort 

sett undantagslöst positiv kritik 

• Deltagit i sju internationella utställningssamarbeten med utställningar 

som turnerar till Belgien, USA, England, Danmark och Schweiz. 

Därutöver har museet fått enastående donationer av verk från internationellt 

framstående konstnärer och genom bidrag från bl.a. American 

Friends of Moderna Museet kunnat köpa in nyckelverk till samlingen. 


under 2008. 


2. .2.1 Samlingen 

En nyckelfaktor för att kunna vara ”en ledande institution inom 1900- och 2000talskonsten” 

är samlingens kvalitet och hur den visas. Under 2008 har museet tack 

vare flera enastående donationer och bidrag kunnat förvärva osedvanligt många i 

alla avseenden värdefulla konstverk till samlingen. Museet har dessutom under året 

färdigställt sitt Visningsmagasin, som innebär ett helt nytt sätt att tillgängliggöra 

verk ur samlingen och som redan har väckt stort intresse bland andra ledande konstmuseer 

i världen. 

2. .2.2 Förvärv till samlingen 

Tabell 11. Förvärv 

2008 200 2006 

Inköpta verk 40 143 5 

Donationer 31 36 245 

Pontus Hulténs donation 1 1 

Annat 2 20 12 2 

Totalt 91 1 1 1 0 5 

1 Pontus Hulténs donation förvärvades 2006-01-10. Donationen registrerades inom ett Accessprojekt åren 

2006–200 och har därför inte kunnat redovisas förrän 200 . 

2 Annat utgörs av överföringar samt verk som inte har registrerats vid förvärvstillfället 

Under 2008 har förvärven legat på en fortsatt hög nivå, 91 verk totalt, inte minst tack 

vare satsningen på Det andra önskemuseet som gått in i sin slutfas. I numerärt avseende 

är tendensen dock tydlig: 2008 har färre verk införskaffats i jämförelse med föregående 

år och den gradvisa förskjutningen mot att göra enskilda, mer kostnadskrävande 

åtaganden har tilltagit. Bland orsakerna kan räknas konstmarknaden med 

eskalerande priser samt museets egen strävan att förvärva nyckelverk till den utländska 

delen av samlingen. Ett antal kostnadskrävande inköp har gjorts av namnkunniga 

konstnärer, såväl historiska (Valle Rosenberg) som samtida (Andrea Zittel, Mike 

Kelly, Marie-Louise Ekman, Jockum Nordström). Inköpen har varit strategiska och

inriktade på att kunna visas i samlingspresentationen. Det sammanlagda värdet på 

årets nyförvärv uppgår till 117,3 mkr inklusive gåvor och donationer. Samtliga förvärv 

och donationer finns förtecknade i bilaga 1. 

2. .2.3 Genusbalans – etnicitet – globalt – lokalt 

Genusperspektivet har i hög grad beaktats. I och med satsningen på Det andra önskemuseet 

har också den äldre delen av samlingen fått en jämnare fördelning mellan 

kvinnliga och manliga konstnärskap. Sammanlagt har verk av något fler kvinnliga 

(15) än manliga (13) konstnärer köpts in. Trots att tyngdpunkten ligger vid förvärv 

av svenska konstnärer, har det utländska perspektivet betonats med inköp av flera 

icke-nordiska konstnärer. Museet har förvärvat verk av 19 svenska konstnärer och 

nio av utländsk härkomst, en fördelning som har varit relativt konstant sedan några 

år. Härvidlag är museets förvärvspolicy vägledande: svenska konstnärskap ska samlas 

på bredden och djupet medan förvärv av utländska konstnärer är inriktade på 

nyckelverk. 

2. .2.4 Det andra önskemuseet 

Satsningen på Det andra önskemuseet har under Jubileumsåret gått in i en slutfas. 

Projektet, vars mål har varit att med särskilda medel kunna korrigera den nedärvda 

snedfördelningen mellan kvinnlig och manlig representation i samlingen, har fått ett 

gensvar över all förväntan. 

Med privata donationer och en särskild tilldelning av regeringen har närmare 

80 % av den totala önskesumman uppnåtts: drygt 37 mkr för att förvärva nyckelverk 

av kvinnliga konstnärer, primärt verksamma under 1900-talets första hälft. Under 

året har Mary Kellys banbrytande verk Post-Partum Document från 1977 kunnat 

förvärvas direkt från konstnären. Vidare har en privat donator möjliggjort förvärvet 

av Lioubov Popovas målning Space-force Construction från 1921, ett ikoniskt verk av 

världsklass. Därutöver har tre konstverk donerats till ett värde av 1,4 mkr. 

2. .2.5 Gåvor, donationer 

Donationer har en avgörande betydelse för museets samling, förutan dessa skulle den 

internationella nivån inte kunna upprätthållas. Jubileumsåret kommer att gå till historien 

som ett extraordinärt år i detta avseende: bland de riktigt stora donationerna, 

Det andra önskemuseet oräknat, återfinns Pablo Picassos Tête de femme (1957) och Cy 

Twomblys Roman Notes (1970). Bland mer märkvärdiga donationer kan nämnas verk 

av Robert Mapplethorpe, Julie Roberts, Tony Bevan, Karel Appel och Per Kirkeby. 

Värdet på de under 2008 donerade konstverken uppgår till 100,4 mkr. 

2. .2.6 Tillfälliga utställningar 

En andra nyckelfaktor för att kunna vara ”en ledande institution inom 1900- och 

2000-talskonsten” är förmågan att göra högkvalitativa utställningar och spännande 

program som kan väcka intresse hos en stor och bred publik och samtidigt upplevas 

som relevanta för dagens konstliv (konstnärer och andra professionella grupper). 

2008 kommer att gå till historien med ett av de i särklass mest omfattande utställningsprogrammen, 

som också drog en av de största publikerna i museets historia. 

Utställningsplanen är sammansatt utifrån museets grundläggande vision: det 

paradoxala gränssnittet mellan historia och samtid, det optimala mötet mellan konstverk, 

konstnär och betraktare samt bejakandet av konstens vidgade fält, såväl i geo- 

2

grafisk som i teknisk mening. 2008 var ett särdeles intensivt, komplext och intressant 

utställningsår, ett mångfaldigt firande av museets 50 år. 

I anslutning till jubileet gjordes tre utställningar som riktade strålkastarna mot 

tre andra kreativa centra under museets formativa period i slutet av 1950- och i början 

av 1960-talet: Rio de Janeiro, Milano/Turin och Los Angeles. Därutöver gjordes två 

stora monografiska utställningar – Andy Warhol och Max Ernst – samt en omfattande 

exposé över samtiden. Till detta lades sex projekt inom serien Den 1:a på 

Moderna samt inledningen till en ny utställningsserie, Moderna Museet Nu. 

Tabell 12. Tillfälliga utställningar 

2 

2008 200 2006 

Utställningar 6 6 

Den 1:a på Moderna 6 12 12 

Moderna Museet Nu 2 - - 

Turnerande utställningar 1 5 3 2 

c/o-projekt 0 1 1 

MM utomlands 2 1 3 

Summa 21 24 24 

1 Dessutom förbereddes ytterligare två utställningar för turné första kvartalet 200 

Tid & Plats: Rio de Janeiro 1956–1964 

(19 januari–6 april 2008) 

Den första utställningen i serien Tid & Plats: Rio de Janeiro 1956–1964 visade verk 

från Brasiliens neokonkretistiska period som den kom till uttryck i smältdegeln Rio 

de Janeiro. Här skedde en kulturell och konstnärlig explosion under några få år, inom 

konsten, arkitekturen, musiken, poesin och filmen. Den fristående curatorn Paolo 

Venancio Filho sammanställde en utställning som visade tidiga verk av konstnärer 

som Hélio Oiticica, Lygia Clark och Lygia Pape, tillsammans med skisser av Oscar 

Niemeyer och poem av Ferreira Gullar. Redan utanför utställningsrummet angavs 

tonen med en arkitektonisk rekonstruktion från Casa das Canoas, som sedan fortsatte 

in i utställningen, där konsten och ett urval möbler tog vid. I utställningen ingick 

12 konstnärskap och ett 90-tal verk visades. I anslutning till utställningen producerades 

en filmad intervju med Paolo Venancio Filho. 

Andy Warhol – Andra röster, andra rum 

(9 februari–4 maj 2008) 

Fyrtio år efter den legendariska utställningen i Stockholm 1968 återkom Andy Warhol 

till Moderna Museet i helfigur våren 2008. I ett samarbete mellan The Andy Warhol 

Museum, Pittsburgh och Stedelijk Museum, Amsterdam producerade Moderna 

Museet en utställning med välkända mästerverk, såväl som tidigare okänt eller sällan 

visat material. Curator var Eva Meyer-Hermann. 

Andy Warhol – Andra röster, andra rum visade på delvis nya sidor av ett oerhört 

känt och inflytelserikt konstnärskap genom att sätta fokus på Warhols drivkrafter 

och metod. Utställningen tog sin utgångspunkt i de centrala filmerna från 1960-talets 

början, som Sleep, Empire och Screen Tests. I arbetet med filmmediet, och med 

reklambranschens massproducerande tekniker, utvecklade Warhol ett konstnärligt 

uttryck som spelade mycket med upprepning och perception. 

Utställningen fick en genomgripande scenografi skapad av chezweitz & roseapple, 

Berlin i dialog med presentationen 1968. Ett 30-tal filmer presenterades i ett loungeliknande 

filmlandskap, en inverterad black box med möjlighet för besökaren att ta del 

av verken i egen takt. 42 målningar, ca 20 teckningar och 250 fotografier från några av 

världens främsta samlingar, blandades här med tapet, tidskrifter, skivomslag och 

ljudverk på vägg och i vitriner.

Tid & Plats: Milano – Turin 1958–1968 

(1 maj–7 september 2008) 

Den andra utställningen i serien Tid & Plats tog sin utgångspunkt i de två städerna 

Milano och Turin. Regionen var centrum för det nya moderna och ekonomiskt framgångsrika 

Italien – i konstens värld talade man samtidigt om att nollställa uttrycket, 

om att reducera färgerna och om att vidga skulpturens och måleriets gränser. 

Frilanscuratorn Luca Massimo Barbera lät milanesiska konstnärer som Fontana, 

Paolini och Manzoni, med en orientering mot monokromen och de konceptuella, 

möta konstnärskap från Turin. I Turin-delen visades ett antal banbrytande verk 

inom arte povera av konstnärer som Penone, Pistoletto, Fabro, Anselmo och Merz. 

Utställningens slutpunkt sattes till 1968 då en våg av demonstrationer skakade Italien, 

en tid från vilken fotografier och dokument visades. 

Totalt deltog 42 konstnärer i utställningen med över 100 verk varav fyra sedan 

tidigare fanns i Moderna Museets samling. 

I anslutning till utställningen producerades en filmad intervju med Luca Massimo 

Barbero. 

Eklips – Konst i en mörk tid 

(31 maj–24 augusti 2008) 

I samband med Moderna Museets 50-årsjubileum invigdes utställningen Eklips 

– Konst i en mörk tid. Det var en grupputställning med nio internationellt verksamma 

konstnärer: Lucas Ajemian, Michaêl Borremans, Nathalie Djurberg, Ellen 

Gallagher, Paul McCarthy, Tom McCarthy, Mike Nelson, Anri Sala och Dana 

Schutz. Ljusmetaforen i titeln hänvisar till att utställningen kretsar kring den mörka 

sidan – dit upplysningen inte nått. Konstnärerna i utställningen intresserar sig för det 

irrationella och absurda i den mänskliga tillvaron. 

En stark tendens under 90-talet (och även idag) är att låta konsten närma sig vardagen 

och verkligheten. Detta resulterade i många verk av dokumentär karaktär. Men 

konstnärerna i Eklips använder konstens och fiktionens unika möjlighet att tala inte 

bara om det som är, utan även om det som inte existerar annat än som möjlighet. 

Utställningen innehöll konst i olika medier och tekniker, måleri, skulptur, teckning, 

grafik, collage, video och installation och även ljudverk och performance. 

Bortsett från lån från såväl privata samlare som museer så producerades ett antal nya 

verk för Eklips. 

I samband med utställningen startade Moderna Museet en sida på Youtube, med 

konstnärsintervjuer. Sedan Youtube lanserades för Eklips har 23 filmer publicerats 

på kanalen. Totalt har 12 402 enskilda filmvisningar ägt rum under året. 

Museum Futures: Distributed 

(6 juni–31 augusti 2008) 

Som en del av konstnärerna Neil Cummings och Marysia Lewandowskas arbete för 

Historieboken. Om Moderna Museet 1958–2008, producerade de en ny film, baserad 

på intervjuer med museipersonal och arkivstudier. Resultatet utmynnade i en iscensättning 

av Moderna Museet om 50 år, d.v.s. år 2058, där en fiktiv framtida museidirektör 

lät sig intervjuas om verksamheten av en journalist. 

Moderna Museet Nu: Alice Neel – Själasamlare 

(6 september–7 december 2008) 

En ny utställningsserie inleddes under hösten, Moderna Museet Nu. Utställningarna 

är i mindre format och visar samtidskonst med utrymme för historiskt intressanta 

konstnärskap. Först ut var Alice Neel, en pionjär bland kvinnliga amerikanska konstnärer. 

Hon porträtterade människor, eller ”samlade själar” som hon uttryckte det och 

i presentationen av elva målningar på museet kunde publiken ta del av ett säreget och 

drabbande måleri. Neel bröt mot konventionerna och tog sig an ämnen som dittills 

varit reserverat för de manliga kollegorna. I anslutning till utställningen visades en 

svensk film om hennes liv och verk samt en dokumentär av hennes son. 

2

Max Ernst – Dröm och revolution 

(20 september 2008–11 januari 2009) 

Max Ernst är en av 1900-talskonstens störste förnyare. 

Utställningen gav en bild av ett mångfasetterat, mångbottnat och mycket inflytelserikt 

konstnärskap. Aktuellt än idag. Utställningen var anlagd som en retrospektiv 

och omfattade Max Ernsts Dada-period i Köln, hans surrealistiska period i Frankrike, 

åren i exil i USA samt återvändandet till Frankrike innan han dog 1976. 

I utställningen ingick 95 målningar, 16 skulpturer och 67 verk på papper. Verken 

lånades in från i princip hela världen, mer än 100 långivare, varav 70 % privata bidrog. 

Max Ernst – Dröm och revolution var en av museets mest omfattande utställningar genom 

tiderna, och kunde genomföras tack vare de stora resurser som planerades in i projektet. 

Werner Spies, Max Ernst-expert var delaktig från början och utställningen producerades 

av Moderna Museet i samarbete med Louisiana Museum of Modern Art . 

Tid & Plats: Los Angeles 1957–1968 

(4 oktober 2008–6 januari 2009) 

I den tredje utställningen i serien Tid & Plats, var utgångspunkten det alldeles speciella 

växelspel mellan utopi och dystopi – sunshine & noir – som präglar kreativiteten 

i Los Angeles under efterkrigstiden. I New Yorks skugga gjorde konstnärer som 

Edward Kienholz, David Hockney, Ed Ruscha, Sam Francis, James Turrell och John 

Baldessari verk som i sin egensinniga visualitet kom att inspirera generation efter 

generation av konstnärer världen över. 

Los Angeles-konstnärernas verk är svåra att kategorisera och paketera, de tycks 

röra sig fritt mellan olika positioner och olika realiteter. Samma lust till ett liv i limbo 

återkommer i de miljöer som tidens arkitekter och formgivare skapade. I Case Study 

House-programmets villor upplöses gränserna mellan inne och ute, mellan arkitektur 

och natur, i en radikal, soldränkt fortsättning på funktionalismen. 

Totalt deltog 23 konstnärer och en arkitekt i utställningen med över ett 60-tal verk, 

varav två sedan tidigare fanns i Moderna Museets samling: Sam Francis Untitled 

(Edge Painting) samt Judy Chicagos Car Hood. 

I anslutning till utställningen producerades en filmad intervju med Lars Nittve. 

Moderna Museet Nu: Inta Ruka – Amalia Street 5A 

(24 oktober 2008 – 1 mars 2009) 

Den estniska fotografen Inta Ruka visade ett urval fotografier från ett dokumentärt 

projekt från ett bostadshus i Tallin: Amalia Street 5 A. Med stöd av handskrivna texter 

invid bilderna och med osviklig blick för varje porträtterad människa kom publiken 

nära en annan verklighet på andra sidan Östersjön – fattig, men värdig. 

Den 1:a på Moderna 

Utställningsserien med svensk och utländsk samtidskonst avslutades andra halvåret 

2008. Ett drygt 50-tal utställningar har genomförts sedan återflytten till Skepps- 

holmen 2004, alla med en gemensam nämnare, nämligen tidpunkten: den första 

dagen i varje månad öppnas en ny utställning på olika platser i och utanför museet, 

oftast visade parallellt. Under första halvåret visades följande: 

30 

1.1 Hito Steyerl, Journal No 1 – An Artist’s impression, Videopassagen 

och Bion 

1.2 Valeria Montti Colque, Romantic Styling, Rum 4 + performance 

1.3 Maria Heimer Åkerlund, Exercis, Exercisplan + torg i Stockholms 

innerstad 

1.4 Enno Hallek, Bärbar solnedgång, Korridoren + performance 

1.5 Ivan Moudov, Rum 4 

1.6 Joseph Kosuth, Kosuth och Warhol: Ett utbyte, Samlingen

Barbara Kruger Untitled (In between being born and dying) 

Väggbaserat collage i museets entréer 

Lagom till Moderna Museets 50-årsjubileum 2008 installerades ett nytt verk av den 

amerikanska konstnären Barbara Kruger i museets entréer. Verket består av tre stora 

väggbaserade collage: två i huvudentrén och ett i sjösideentrén samt utsmyckning av två 

pelare i huvudentrén. Barbara Kruger har använt sig av den stil som har blivit signifikant 

för henne – färgerna rött och vitt dominerar, svartvita fotografier och text samverkar 

i en odelbar helhet. Barbara Kruger blandar sina egna sentenser med citat av bland 

andra Johann Wolfgang von Goethe, Mary McCarthy och Roland Barthes. Verket 

kommer att visas i 3–4 år vartefter det kommer att ersättas av en ny konstnärs verk. 

Joseph Kosuth, Freedom and Belief (their own affair) 

I samband med Joseph Kosuths utställning på Moderna Museet och finalen för 

serien Den 1:a på Moderna, installerades ett permanent verk av konstnären ute på 

husfasaden och inne i korridoren, vid samlingspresentationen. Verket, ursprungligen 

utfört till Kulturhuvudstadsåret 1998 och därefter omarbetat för museet, består av 

ett antal citat i neonskrift. Utvändigt möter ett citat av August Strindberg, invändigt 

ett citat av Selma Lagerlöf. Utsagorna berör frågor som frihet, representativitet och 

parlamentarism. 

2. .2. Program 

Moderna Museets programverksamhet syftar i första hand till att fördjupa kunskapen 

om och reflektera över innehållet i utställningarna, till att göra museet till 

en plattform för aktuella och intressanta debatter, seminarier, symposier och filmvisningar. 

Under året har filmprogrammen utvecklats och intensifierats, i Bion, i direkt 

anslutning till pågående utställning och i vissa fall som fristående program. 

Studion har varit platsen för en ny programverksamhet som framför allt vänder 

sig till en yngre publik med rörlig bild och internetbaserad konst. Programverk- 

samheten har arrangerats i samverkan med högskolor, nätverk och olika kulturinstitutioner. 

Programverksamheten är förtecknad i bilaga 3. 

2. .2. Stor publik 

Ett viktigt mått för att bedöma museets förmåga att vara en ledande institution inom 

sitt verksamhetsområde är antalet besök och publikens sammansättning. 

Diagram 3. Besöksstatistik för de tio bästa åren sedan museet öppnade 1958 

31

Jubileumsåret 2008 kom att bli mycket välbesökt, det femte mest besökta i museets 50åriga 

historia. För att kunna jämföra besökssiffror med andra museer som både visar 

entrébelagd och fritt tillgänglig konst räknas antal besök till hela byggnaden. Under 

2008 kom drygt 500 000 besökare till Moderna Museets byggnad på Skeppsholmen 

(exklusive ca 50 000 besök till Arkitekturmuseet) varav ca 340 000 besökare löste en 

biljett. Jubileet och utställningen Andy Warhol – Andra röster, andra rum är de främsta 

orsakerna till framgången. Med denna höga siffra blev Moderna Museet det mest 

besökta konstmuseet i Sverige. 

Jämfört med 2007 har besökare till museet som har löst biljett ökat med 11,5 %. 

Besöket till huset har ökat 10 %. (Den senare siffran mäts genom optisk avläsning i 

entrédörrarna med en schablonmässig reducering med 150 besök/dag och exklusive 

besök till Arkitekturmuseet). 

Fördelningen av nya och gamla besökare förhåller sig relativt konstant genom 

åren kring 30 %, så även detta år. I antal personer har siffran dock stigit till ca 105 000 

(ca 90 000 år 2007) då det totala besöket är större 2008. 

Antal besökare som gått på museet minst två gånger samma år har ökat med 11 % 

från 2007. 

Även hemsidan är sedan många år en viktig kontaktyta mellan besökare och 

museum. P.g.a. att statistikprogrammet delvis varit avstängt under året saknar museet 

fullständiga fakta om antal besök. Det som blivit registrerat är ca 1,8 miljoner unika 

besökare som bl.a. kunde se 17 800 bilder av verk ur museets samling och från utställningar. 

I förhållande till 2007 har antalet besök och sidleveranser minskat med 12 %, 

men förklaringen ligger alltså i att statistikprogrammet delvis varit avstängt och 

sedan ej fungerat tillfredställande efter en serverkrasch tidigare under året. Under 

2009 kommer museet att införa en helt ny webbplats med avancerat och tillförlitligt 

statistikprogram samt förlägga servern på driftssäker plats utanför huset. 

Tabell 13. Webbplats 

2008 200 2006 

Besökare totalt 1 6 451 * 2 004 2 1 24 3 1 

Sidleveranser 5 36 4 * 6 40 5 305 1 

Antal verk med bild på webbplatsen 1 00 Ca 16 200 Ca 13 500 

* Uppgiften ofullständig p.g.a. fel i statistikprogrammet 

2. .2. Mottagande i media 

Andra kriterier för att bedöma museets position är hur stor uppmärksamhet museet 

får i media och vilken kritik utställningar och program får. 

2008 blev, även mediemässigt, ett märkesår i Moderna Museets historia. Press- 

och mediekontakterna ökade avsevärt, framför allt internationellt. 

Moderna Museets närvaro i svenska medier var under 2008 oerhört hög, där rivstarten 

med ett enormt genomslag för Warhol-utställningen i februari krattade för 

uppmärksamhet på kommande begivenheter. En bredare och större publik nåddes, 

mycket tack vare att utställningen presenterades med live-reportage i både TV4:s och 

SVT:s ”morgonsoffor”. 

Antalet artiklar i tryckt media hade vid årets slut kommit upp till över 1 400 

stycken. 

32

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Diagram 4. Antal omnämnande/artiklar om Moderna Museet 

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 

Recensioner och presentationer i kulturorienterade tv- och radioprogram var legio 

under året, och i tryckta medier syntes Moderna Museet ständigt, inte bara på kultursidor 

utan även i ledare, krönikor och nöjesbilagor. Några exempel som ger en vink 

om bredden i årets medietäckning: I kvällspressen utlovades Studio 54-stämning på 

Skeppsholmen inför öppningen av Andy Warhol – Andra röster, andra rum. Samma 

utställning gavs både djuplodande och hyllande recensioner i alla typer av medier. 

Tid & Plats-utställningarna, trots att de visades i en mindre sal och är av förhållandevis 

smal karaktär, väcker mycket intresse – samtliga presenterades på SvD:s förstasida 

i kulturdelen. Martin Kellerman lät sin figur Rocky på DN Serier diskutera 

och besöka Moderna Museets Max Ernst-utställning varje dag en höstvecka. Strax 

därpå ägnades Historieboken en understreckare i SvD. 

Exempel på negativ ton i press och media är svåra att finna. De inslag som potentiellt 

skulle kunna vålla kritik – tvisten med arvtagarna till den ursprungliga ägaren av en 

Emil Nolde målning i Moderna Museets samling, som visar sig vara konfiskerad under 

Tredje riket, är ett sådant – resulterade i att ståndpunkten från museets sida redovisades 

sakligt. Där stannade det ”drev” som kontroversiella frågor riskerar starta. 

En inbrytning på den sociala mediearenan gjordes just innan årsskiftet, då presssekreteraren 

i filmade intervjuer med intendenterna presenterar 2009 års program 

via Youtube. 

2. .2.10 Internationellt intresse 

Det fjärde kriteriet för att bedöma museets position är i vilken utsträckning verksamheten 

väcker intresse i utlandet. Även i detta avseende nådde museet goda resultat 

2008. 

Två egenproducerade utställningar från 2007 har turnerat utomlands under året: 

Paul McCarthy HeadShop/ShopHead avslutade sin utställningsturné på SMAK i Gent, 

Belgien och Olle Bærtling – A Modern Classic fick ett stort gensvar på The Chinati 

Foundation i Marfa, Texas. Bærtling-utställningen var en omarbetad version av den 

stora utställningen på museet föregående år, där den svenske konstnärens måleri kom 

i ett nytt sammanhang, i fruktbar dialog med Donald Judd och Dan Flavin. Därutöver 

har museet tillsammans med Stedelijk Museum i Amsterdam varit engagerat i den 

fortsatta turnén för Andy Warhol – Other Voices, Other Rooms, som under året har 

vistats på Hayward Gallery i London och Wexner Center for Art, USA. 

I höstens stora Max Ernst-utställning var en av världens främsta Max Ernst-kännare, 

Werner Spies, djupt engagerad och utställningen genomfördes i samarbete med Louisiana 

Museum of Modern Art. Utställningen visas under våren 2009 på Louisiana. 

Även de tre Tid & Plats-utställningarna har lett till ett internationellt samarbete 

och de visas i något omarbetad form under våren 2009 i Zürich, Schweiz. 

33

Sammanlagt turnerar sålunda sju utställningar från Moderna Museet i utlandet 

under 2008 och 2009. 

Mediemässigt gjordes en medveten satsning för att nå medier utanför Sverige, med 

ett överväldigande resultat. Grundbudskapet var att ett av Europas viktigaste museer 

för modern och samtida konst firade sitt 50-årsjubileum, ett tema med följande variationer: 

Warhol åter på Moderna, 40 år efter den första separatutställningen i Europa 

på samma institution, men en Warhol man inte hade sett förut; i Tid & Plats-utställningarna 

tog Moderna Museet ett överraskande och internationellt grepp på den 

historiska återblick som ett Jubileumsår gav anledning till; med Eklips gjordes den 

samtida, prövande och tematiska grupputställningen, också den internationell; och 

slutligen visades en stor monografisk utställning med en av 1900-talets mest betydande 

konstnärer och surrealister, Max Ernst. 

Samtliga dessa större utställningar, liksom ett flertal av 1:a på Moderna/Moderna 

Museet Nu-utställningarna, blev också omskrivna och recenserade internationellt, 

men även Moderna Museets verksamhet i stort, dess historia och samling, har varit 

ämne för längre artiklar. Exempel på dagspress som uppmärksammat Moderna 

Museet är Frankfurter Allgemeine Zeitung, Wall Street Journal, Le Monde, Los 

Angeles Times, Il Sole 24 ore och Ventiquattro Magazine, Govanski Nedjelja, Taipei 

Times med flera. Synligheten i nordisk dagspress har varit frekvent, med ett antal 

placeringar på förstasidan och i de flesta fall flera uppslag inne i tidningen. Här kan 

särskilt nämnas Kauppalehti Optio, Helsingin Sanomat och Keskisuomalainen i 

Finland; Dagens Naeringsliv, Klassekampen och Dagbladet i Norge; Berlingske 

Tidende och Weekendavisen i Danmark. Notiser och omnämnanden har förekommit 

rikligt, bland annat i New York Times och på en rad internationella nyhets-, kultur/ 

konst- och modesajter, i rese- och flygbolagsmagasin, mode- och inredningstidningar, 

i de senare handlade det ofta om butiken. 

Det som väckte intresse både i och utanför Norden, utöver de tillfälliga utställningarna, 

var bland annat Pontus Hulténs visningsmagasin, Det andra önskemuseet, 

och att Moderna Museet Malmö kommer att öppna. 

I tunga utländska konst/kulturtidskrifter publicerades ett flertal längre artiklar. 

Bland annat branschorganen The Art Newspaper och Artforum hade Moderna 

Museet på agendan i flertalet nummer under 2008, både i förhandstips, nyhetsartiklar 

och fördjupande recensioner. I Artforums tio i topp-listor i decembernumret fanns 

Warhol-utställningen med hos två av de internationella kritikerna/experterna. 

Museum Practice Magazine presenterade Visningsmagasinet stort. 

2.8 UTSTÄLLNINGSERSÄTTNING 

Moderna Museet har betalat utställningsersättning i enlighet med det avtal mellan 

staten (Kulturrådet) och konstnärsorganisationerna som gällde 2008. Enligt avtalet 

ska ersättningen betalas endast till svenska konstnärer som ställer ut konstverk som 

är i deras egen ägo. 

Av totalt drygt 100 konstnärer som medverkade i utställningar på Moderna 

Museet 2008 var det endast sex konstnärer som var från Sverige och som omfattas av 

det svenska utställningsersättningsavtalet, d.v.s. till vilka museet ska betala en ersättning 

avseende hyra för konstverk som är i konstnärers ägo. I två utställningsserier, 

Den 1:a på Moderna och Moderna Museet Nu, valde museet att behandla alla utställande 

konstnärer lika och betalade utställningsersättning även till de medverkande 

utländska konstnärerna. Sammanlagt betalade museet under året 100 014 kr till tio 

konstnärer. Därutöver har alla andra kostnader i samband med utställningsproduktionen 

betalats av Moderna Museet, också i alla de fall där den specifika utställningsersättningen 

inte har varit aktuell. 

34

2.9 PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING 

Myndigheten skall redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att 

kompetens finns för att nå verksamhetens mål. I redovisningen skall det ingå en analys 

och en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till 

att nå verksamhetens mål. (3 kap § 3 Förordning (2000:605) om årsredovisning och 

budgetunderlag). 

Moderna museets mål för kompetensförsörjningen är att: 

1. Medarbetarna har rätt kompetens för att nå verksamhetens mål och 

för att kunna vidareutveckla verksamheten långsiktigt. 

2. Varje medarbetares kompetens nyttjas på ett effektivt sätt 

3. Ha en personalsammansättning som präglas av mångfald 

4. Vara en attraktiv arbetsgivare 

5. Vara en hälsofrämjande arbetsplats med god arbetsmiljö. 

2.9.1 MÅLUPPFyLLELSE 

Moderna museets bedömning är att kompetensförsörjningen är god. Medarbetarna 

har hög kompetens, medelåldern är relativt låg, personalrörligheten låg och det är 

relativt få anställda som ska avgå med pension inom den närmaste femårsperioden. 

Det har inte varit brist på sökande i samband med rekrytering och museet har kunnat 

rekrytera kvalificerad personal vilket tyder på att museet är en attraktiv arbetsgivare. 


2. .2.1 Rätt kompetens 

Moderna museets medarbetare har hög yrkesmässig kompetens. Ca 80 % av medarbetarna 

har minst treårig högskoleutbildning. Samtliga medarbetare har bidragit till 

en god kompetensförsörjning så att regeringens mål för verksamheten uppnåtts. 

Inom följande områden har kompetensutveckling skett 2008: 

• Chefs- och ledarskapsutveckling 

• Utbytestjänstgöring ett år, Skansens – Moderna Museets personalchefer 

• Arbetsmiljö inkl. Första hjälpen 

• Konsten att skriva lättläst, bl.a. utställningstexter 

• Tillgänglighet för funktionshindrade 

• Säkerhetskurs 

• Utveckling av personal- och ekonomiadministrativa system och rutiner 

• Offentlighet och sekretess för registratorer 

• IT-området bl.a. EPiServer 

• Upphovsrätt 

• Kommunikationsplanering, varumärkesarbete 

• Museiteknisk utbildning om AV-system, verktyg och speciella konstverk 

• Deltagande i internationella biennaler, mässor och konferenser såsom 

konstbiennalen i Venedig, Berlin-biennalen, Art Basel, EUs standardiseringsprojekt 

och Getty Conservation Institute, europeiskt registratorsmöte 

i Basel m.m. 

• Studiebesök på museer i Sverige och utomlands, bl.a. Malmö, Wanås, 

Köpenhamn, London och Los Angeles. 

35

Av museets vid årets slut totalt 141 anställda har ca 85 % genomfört kompetensutveckling 

under 2008. Av de totalt 141 anställda har 24 varit Accessanställda som i genomsnitt 

haft en utbildningsdag/anställd. 

Kostnaden för kompetensutveckling uppgick till drygt 400 tkr. Det är en minskning 

med 24 % jämfört med 2007. Orsaken är att det under 2008 var museets 

Jubileumsår och att den därmed ökade arbetsbelastningen för samtliga medarbetare 

innebar att det tidsmässiga utrymmet för kompetensutveckling blev mindre. 

Kompetensutveckling 200 

Kompetensutvecklingen ska följa verksamhetens mål. Utveckling av verksamheten 

kräver ständiga förbättringar med kontinuerlig kompetenshöjning som motiverar 

medarbetarna och gör organisationen till en effektiv och lärande organisation. 

Museet satsar på följande kompetensutveckling år 2009: 

36 

• Individuell befattningsinriktad kompetensutveckling 

• Chefsutveckling (kontinuerligt) 

• Arbete i projektform 

• Gästbemötande och tillgänglighet 

• Dataprogram och digitala verktyg, individuell inriktning 

• Eventuella utbildningsbehov som följd av planerad utvärdering av museets 

omorganisation 

• Kontinuerlig utbildning i säkerhet och Första hjälpen 

• Utbilda chefer samt skyddsombud i psykosocial arbetsmiljö 

• Introduktionsutbildning för nyanställda medarbetare vid Moderna 

Museet Malmö. 

Museet planerar följande kompetensutveckling för åren 2010–2011: 

• Individuell befattningsinriktad kompetensutveckling 

• Ledarutveckling på ledningsnivå samt gruppledarnivå 

• ”Praktisera” hos motsvarande befattning på andra ledande nationella 

samt internationella museer. 

• Kontinuerlig utbildning i säkerhet och Första hjälpen 

• Dataprogram och digitala verktyg, individuell inriktning 

• Utveckla förmedlingsverksamheten. 

2. .2.2 Medarbetares kompetens nyttjas effektivt 

Museet satsar målmedvetet på intern rörlighet vilket innebär att medarbetarna kan 

utvecklas och få nya arbetsuppgifter utan att sluta vid museet. När ett personalbehov 

uppkommer, antingen i samband med att en anställd beviljas tjänstledighet, eller slutar, 

så prövas möjligheten att omfördela arbetsuppgifter/befattningar till andra medarbetare. 

Detta för att dels höja individuella kompetensen, dels öka produktiviteten 

och uppfylla verksamhetens mål med hög kvalité. 

Introduktionen av nyanställda sker individuellt eftersom museet anställer nya 

medarbetare vid olika tidpunkter. Den interna kommunikationen fungerar med personalmöten, 

för samtliga medarbetare, varannan vecka och regelbundna arbetsplatsträffar. 

All information är lätt tillgänglig för alla anställda genom intranätet. All 

nyanställd frontpersonal utbildas särskilt i säkerhetsfrågor och Första hjälpen. 

Genom regelbundna utvecklingssamtal stämmer chef och medarbetare av att det 

för medarbetaren är ”rätt” arbetsuppgifter och ”rätt” ansvarsområde för att uppnå

målen. Vid lönerevisionen sker en bedömning utifrån de lönekriterier som satts upp 

och bör uppnås för att museet ska nå goda resultat för verksamheten. 

2. .2.3 Personalsammansättning som präglas av mångfald 

Museet eftersträvar en jämn ålders- och könsfördelning. Personalen har en medelålder 

på 43 år vilket är ca 3 år lägre än staten i helhet. Den var densamma, d.v.s. 43 år 

2007 och var 42 år 2006. Eftersom museet strävar efter en jämn åldersfördelning hos 

besökarna, är det önskvärt att även personalen har en jämt fördelad åldersstruktur 

Diagram 5. Åldersstruktur 

Totalt Kvinnor Män 

–2 år 6 3 

30–3 år 40 25 15 

40–4 år 56 40 16 

50–5 år 25 15 10 

60 år– 11 3 

Totalt 141 94 47 

Totalt på museet är majoriteten av medarbetarna mellan 30–40 år. 

Personalstrukturen 

Nedan följer en redovisning av könsfördelning och personalomsättning i de tre 

grupperna. 

• Ledningskompetens, personal med uppgift att planera och leda museets 

verksamhet d.v.s. ledningsgruppen 

• Kärnkompetens, personal med sakområdeskompetens inom museets 

verksamhetsområde, d.v.s. Konst & Förmedling, Konservering, Teknikenheten, 

samt Museivärdar och Foto & Bildbyrå. 

• Stödkompetens, personal med stöd/supportfunktion för lednings- och 

kärnkompetens, d.v.s. delar av Kommunikations- och Administrations- 

enheterna. 

Tabell 14. Personalstruktur 

Totalt 

antal 

Män Kvinnor 

Personalförändring 

antal % antal % Medelålder Börjat Slutat 

Ledningskompetens 6 3 50 3 50 55 0 0 

Kärnkompetens 33 34 64 66 42 3 22 

Stödkompetens 3 11 2 2 1 44 2 6 

Totalt 141 47 33 94 67 43 5 28 

Museet verkar för en jämn könsfördelning inom samtliga befattningar. Det finns fler 

kvinnor än män vid museet. Av de anställda är 67 % kvinnor och 33 % män. 

Det är kärnkompetensen och stödkompetensen som är kvinnodominerad medan 

ledning har jämnare könsfördelning. 

Eftersom museet av integritetsskäl inte kan registrera antalet anställda med 

utländsk bakgrund kan vi inte utgå från ett specifikt antal. Mångfald är i sig en kvalitet 

och vårt mål. I platsannonsering betonas att museet strävar efter jämn könsfördelning 

och kulturell mångfald. 

3

2. .2.4 Attraktiv arbetsgivare 

Museet har låg personalomsättning ca 4 % när det gäller den tillsvidareanställda personalen. 

Under året har fyra tillsvidareanställda slutat på egen begäran. Moderna 

Museet hade 94 tillsvidareanställda vid årets slut. Av de 24 visstidsanställda som slutat 

var 15 Accessanställda. Dessa avgångar beror alltså på att tidsbegränsade anställningarna 

upphört. 

Tabell 15. Extern personalrörlighet 

3 

2008 200 2006 

Konst & Förmedling 5 3 

Tekniska enheten 3 0 2 

Konservatorsenheten 5 1 0 

Kommunikation (inkl. värdar) 4 5 

Administration 1 2 

Totalt 28 12 16 

Totala personalrörligheten 2008 var betydligt högre än tidigare år (2007, 2006) vilket 

beror på de 15 medarbetare från Accessprojektet som slutat under året. 

Museet har inte upplevt några rekryteringssvårigheter. 

2. .2.5 Hälsofrämjande arbetsplats med god arbetsmiljö 

Museets målsättning är att sjukfrånvaron inte ska överstiga nivån för den statliga 

sektorn (4 %). Detta ska uppnås genom att genomföra aktivt individuellt rehabiliteringsarbete 

samt förebyggande och hälsofrämjande insatser. 

Museet erbjuder regelbundna hälsokontroller till samtliga medarbetare. Museet 

stimulerar till friskvård genom ett friskvårdsbidrag och har utökat bokningsbar tid till 

en massör som till subventionerat pris ger massage på arbetsplatsen. 

Sjukfrånvaron 200 

Under 2008 har sjukfrånvaron varit 4,7 % vilket är en ökning med 0,9 % sedan 2007. 

Ökningen beror på att ytterligare två medarbetare har blivit långtidssjukskrivna. 

Nivån 2008 är densamma som 2006. Att museet fick en lägre sjukfrånvaro 2007 beror 

på att två långtidssjukskrivna tog tjänstledigt 2007 men var fortsatt sjukskrivna 

2008. 

Tabell 16. Sjukstatistik, procentuell sjukfrånvaro 

2008 200 2006 

Kvinnor 2,6 2,5 5,0 

Män ,3 6,2 4,2 

50 år och äldre 5,6 1,5 5, 

30–4 år 4,5 4, 4, 

2 år och yngre 2,1 3,0 1,3 

Alla 4, 3, 4, 

Andel långtidsfrånvaro 61,5 4 ,4 2,0 

Sjukfrånvaron bland män har varit betydligt högre än bland kvinnor. Av männens sjukfrånvaro 

är 82 % långtidsfrånvaro (mer än 60 dagar) medan motsvarande andel hos kvinnorna 

är 23 %. Den högsta sjukfrånvaron är hos medarbetare som är 50 år och äldre.

2.10 LOKALKOSTNADER 

Moderna Museet ska i årsredovisningen specificera museets totala lokalkostnader 

för 2008 enligt följande: 

• Hyra 

• El och uppvärmning 

• Reparationer och underhåll 

• Övriga driftskostnader. 

Om museet har fler än en hyresvärd ska kostnaderna fördelas per hyresvärd. 

Moderna Museets lokalkostnader uppgick under 2008 till 59,3 mkr. Till detta ska 

läggas fastighetsanknutna kostnader för utrustning på sammanlagt drygt 5 mkr, 

d.v.s. totalt 64 mkr. 

2.10.1 Hyra 

Hyresvärd Hyra (tkr) 

Statens Fastighetsverk 1 43 042 

Svensk Museitjänst/Riksarkivet 1 325 

Gemensamma funktioner med Nationalmuseum 443 

Förvaltnings AB Harpan 141 

Övriga utomstatliga förhyrningar 2 

Totala hyreskostnader 44 980 

1 Avser samtliga förhyrningar på Skeppsholmen (Museibyggnaden, Hus 11 , Hus 21, Prästgården och Arresten) 

2.10.2 El och uppvärmning 

Uppvärmning ingår i hyreskostnaden för samtliga förhyrningar. 

El ingår i hyresbeloppen för samtliga förhyrningar utom Hus 117 och de med 

Nationalmuseum gemensamma funktionerna. För Hus 117 uppgick kostnaden för 

el till 22 tkr. Moderna Museets del elkostnaderna i de gemensamma funktionerna 

med Nationalmuseum uppgick till 65 tkr. 

De sammanlagda kostnaderna för el och uppvärmning uppgick alltså till 87 tkr. 

2.10.3 Reparationer och underhåll 

Kostnaderna för reparationer och underhåll för de förhyrda lokalerna har under år 

2008 uppgått till 8 tkr. 

3

2.10.4 Övriga driftskostnader 

Typ av kostnad Kostnad (tkr) 

Larm 2 

Städning (brutto) 2 356 

Bevakning (brutto) inkl. värdar 11 2 

Gemensamma funktioner med Nationalmuseum 

Totalt 15 2 

Intäkter städning -156 

Intäkter bevakning - 12 

Netto 14 229 

2.10.5 Fördelning på publik verksamhet, magasin och kontorslokaler 

Museets huvudbyggnad uppgår totalt till 15 101 m 2 och består till största del av publika 

ytor (67 %) samt magasin och verkstäder (24 %). Endast 4 % av ytan används för kontor. 

Resterande 6 % av ytan används av restaurangen. 

2.11 AVGIFTER OCH BIDRAG 

2.11.1 Avgiftsbelagd verksamhet 

Från och med 2008 har krav införts att museets varuförsäljning ska ha full kostnadstäckning. 

Detta innebär bl.a. att denna verksamhet ska vara helt skild från den 

anslagsfinansierade museiverksamheten. 

Det varulager som fanns när de nya kraven trädde i kraft är finansierat med avgiftsmedel. 

Enligt de redovisningsregler som gäller i staten ska detta lager föras bort från 

anslaget och redovisas under varuförsäljningen. Det ingående lagret den 1 januari 2008 

uppgick till 1 945 tkr. Redovisnings-mässigt leder detta till en minskad anslagsbelastning, 

d.v.s. ett anslagssparande på 1 945 tkr. 

Verksamhet med full kostnadstäckning 

(tkr) 

I försäljningsintäkterna ovan ingår all försäljning från museets butik exklusive intäkterna 

från försäljning av utställningskataloger. Intäkterna från katalogförsäljningen 

redovisas i tabellen nedan i posten övrigt. I kostnaderna för varuförsäljningen ingår, 

förutom kostnader för de sålda varorna, direkta försäljningsomkostnader och lönekostnader 

för butikspersonalen, även lokalkostnader, kapitalkostnader för butikens 

inventarier samt schablonmässigt beräknade kostnader för butikens utnyttjande av 

museets stödfunktioner. 

40 

+/- t.o.m. 

2006 +/- 200 

Intäkt 

200 

Kostnad 

200 

Försäljning av varor – – 65 100 55 55 

Undersökningar, utredningar och 

andra tjänster 

+/- 

200 

– – 0 0 0 0 

Summa – – 65 100 55 55 

Ack +/utgå. 

200

Övrig avgiftsbelagd verksamhet (tkr) 2008 2007 2006 

Entréer och visningar 1 014 13 62 3 02 

Övrigt 1 2 1 2 30 3 1 25 001 

Summa 45 206 44 233 2 03 

1 I övrigt ingår 2006 och 200 även de intäkter som fr.o.m. 200 redovisas för varuförsäljning under verksamhet med full 

kostnadstäckning 

Den stora ökningen för entré och visningar mellan 2006 och 2007 beror på återinförandet 

av entréavgifter. Mellan 2007 och 2008 ökade entréintäkterna med 2,9 mkr 

främst till följd av stor publiktillströmning under Warhol-utställningen. 

Under övrigt ingår bl.a. följande: 

• Katalogförsäljningen, som för 2008 års utställningar har uppgått till 

1,4 mkr (-0,2 mkr jämfört med 2007) 

• Konferensverksamhetens intäkter som uppgick till 2,9 mkr (-0,4 mkr 

jämfört 2007) 

• Hyresintäkterna uppgick till 1,9 mkr (oförändrat jämfört med 2007) 

• Ersättningar för egenproducerade eller samproducerade utställningar 

som visas på andra ställen som har ökat med 2,5 mkr till 5,2 mkr 

• Sponsringsintäkterna har också ökat, med 2,2 mkr från 2007 till 8,4 mkr. 

Se vidare nästa avsnitt. 

2.11.2 Sponsring 

Moderna Museets sponsorsamarbeten följer den sponsorpolicy som fastställdes 2002 

och syftar till att generera intäkter, reducera kostnader och höja kvaliteten på utvalda 

aktiviteter i verksamheten. Sponsringen ska fungera som ett stöd, en buffert och en 

möjlighet att nå nya målgrupper. 

Genom en långsiktig strategi och ett nära samarbete känner sig sponsorn delaktig 

och engagerad i verksamheten, så som den utformas av intendenter och ledning. Det 

önskade resultatet av sponsringen ska vara att båda parter upplever att prestation och 

motprestation motsvarar varandra på ett sätt som inte kan ifrågasättas konstnärligt 

eller ekonomiskt. Moderna Museet arbetar med objektsponsring, vilket innebär att 

verksamheten delas upp i olika paket, exempelvis samlingen, stora utställningar och 

utställningsserier eller skolverksamheten. Varje sponsorobjekt definieras vad avser 

tid, pris och motprestationer och erbjuds företag vars profil och inriktning kan antas 

stämma väl med dess karaktär. 

Moderna Museets sponsorer 2008 var Advokatfirman Vinge, Berns Salonger, 

Brummer&Partners, Dataton, Eurocard, HQ Fonder, Investor, Nove Capital, 

Orrefors Kostaboda, PrimeWine, Scania, Sheraton Stockholm, Storåkers McCann 

och WeSC. 

• Advokatfirman Vinge sponsrade utställningsserien Den 1:a på Moderna, 

Moderna Museet Nu och Videopassagen 

• Berns Salonger sponsrade museet med eventtjänster 

• Brummer&Partners sponsrade utställningen Andy Warhol – Andra röster, 

andra rum 

• Dataton sponsrade museets audioguider 

• Eurocard sponsrade utställningen Max Ernst – Dröm och revolution 

• Investor sponsrade museets skolverksamhet och projektet Zon Moderna 

• HQ Fonder sponsrade presentationen av Moderna Museets samling 

• Nove Capital sponsrade utställningen Tid & Plats: Los Angeles 

• Orrefors Kostaboda sponsrade produktion av museets jubileumsgåva 

• PrimeWine sponsrade museet med vin till vernissager och middagar 

41

42 

• Sheraton Stockholm sponsrade museet med hotellrum 

• Scania sponsrade utställningarna Tid & Plats: Rio de Janeiro och 

Milano – Turin 

• Storåkers McCann sponsrade museet med reklambyråtjänster 

• WeSC sponsrade utställningen Tid & Plats: Los Angeles. 

Under 2008 uppgick sponsorintäkten till sammanlagt 8,4 mkr, varav 3,0 mkr i s.k. 

barter. Detta utgjorde 4,8 % av de totala intäkterna. 

Moderna Museet har under 2008 även haft marknadsföringssamarbete med 

Micael Bindefeldt, Clear Channel, Dagens Nyheter och Systemtext. 

2.11.3 Bidrag 

Moderna Museet samverkar med en rad konstinstitutioner, myndigheter och andra 

organisationer för att på bästa vis nå målen för verksamheten. 

Under året har museet använt bidrag från Kulturrådet för anställda i olika Accessprojekt 

uppgående till 4,7 mkr. 

För arbete med Historieboken inför Jubileumsåret 2008 har museet använt bidrag 

från Kulturrådet och Gertrude och Ivar Philipsons stiftelse uppgående till 1,3 mkr. 

För arbetet med uppbyggnaden av Moderna Museet i Malmö har regeringen anvisat 

ett särskilt bidrag på 3 mkr. Under 2008 har 0,4 mkr av det bidraget använts. 

För projekten Läshörna och I skuggan av har bidrag från Kulturrådet på sammanlagt 

0,5 mkr använts. 

Under året har vidare gamla bidrag från Svenska Institutet och NCC använts för 

att delfinansiera Bærtling-utställningen i Marfa, Texas (0,1 mkr) resp. för underhåll 

och renovering av skulpturgruppen Paradiset (0,1 mkr). 

Slutligen har bidragsmedel, som varit orörda sedan museet blev egen myndighet 

1999, uppgående till sammanlagt 0,4 mkr omförts till anslagsmedel. 

Under 2008 uppgick bidragsintäkten till sammanlagt 7,4 mkr. Detta utgjorde 4,3 % 

av de totala intäkterna.

3. FINANSIELL REDOVISNING 

SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 

Avser (tkr) 2008 2007 2006 2005 2004 

Låneram hos Riksgälden 

Beviljad i regleringsbrev 1 000 20 000 25 000 30 000 30 000 

Utnyttjad 16 363 14 545 1 52 22 61 2 2 5 

Kontokredit hos Riksgälden 

Beviljad i regleringsbrev 16 566 16 120 15 0 1 0 6 14 350 

Maximalt utnyttjad 11 524 0 1 1 15 1 11 344 

Räntekonto hos Riksgälden 

Ränteintäkter 6 5 0 533 

Räntekostnader 30 0 1 6 6 

Avgiftsintäkter 

Avg.intäkter som disp. av myndigheten 53 65 44 233 2 02 30 35 24 32 

Beräknade avgiftsintäkter enl. regl.brev 40 000 3 500 2 000 25 000 15 000 

Anslagskredit, anslag 17 28:27 10 

Beviljad i regleringsbrev 3 32 3 2 3 40 0 3 3 6 

Utnyttjad 0 0 0 0 4 

Anslagssparande 2 4 3 3 24 2 26 2 52 0 

- varav intecknat - - - - 

Antal årsarbetskrafter totalt * 110 113 110 5 2 

Medelantalet anställda totalt * 12 132 126 112 11 

Driftkostnad per årsarbetskraft 1 52 1 33 1 2 2 1 3 1 40 

Balanserad kapitalförändring -1 5 4 -4 452 -3 04 -2 16 -2 6 

Årets kapitalförändring 2 5 4 24 -64 - -4 

* Inkl. Accessanställda 

43

RESULTATRÄKNING (TKR) 

Verksamhetens intäkter 

44 

Not 2008 2007 

Intäkter av anslag 1 111 6 4 104 4 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 53 65 44 232 

Intäkter av bidrag 3 41 13 0 

Finansiella intäkter 4 6 6 0 

= Summa verksamhetens intäkter 1 3 653 163 4 1 

Verksamhetens kostnader 

Kostnader för personal 5 -5 40 -56 0 3 

Kostnader för lokaler -55 001 -54 2 

Övriga driftkostnader -54 353 -40 61 

Finansiella kostnader 6 - 5 - 32 

Avskrivningar och nedskrivningar -4 505 -6 502 

= Summa verksamhetens kostnader -1 3 35 -15 66 

Verksamhetsutfall 295 4 824 

Årets kapitalförändring 7 295 4 824

BALANSRÄKNING (TKR) 

TILLGÅNGAR Not 2008-12-31 2007-12-31 

Immatriella anläggningstillgångar 

Balanserade utgifter för forskning och utveckling 8 2 225 

Summa immatriella anläggningstillgångar 2 225 

Materiella anläggningstillgångar 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 9 3 1 3 55 

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 10 13 3 11 2 6 

Konstverk 11 356 45 23 1 6 

Pågående nyanläggning 14 5 3 

Summa materiella anläggningstillgångar 3 3 161 254 601 

Varulager m.m. 

Varulager och förråd 12 4 5 0 3 5 3 

Fordringar 

Kundfordringar 1 612 2 3 

Fordringar hos andra myndigheter 1 6 3 63 

Övriga fordringar 10 241 1 1 4 

Summa fordringar 13 2 04 

Periodavgränsningsposter 

Förutbetalda kostnader 13 11 40 11 12 

Avräkning med statsverket 

Avräkning med statsverket 14 -2 4 3 -3 24 

Kassa och bank 

Behållning räntekonto i Riksgälden 21 0 6 3 

Kassa, plusgiro och bank 63 43 

Summa kassa och bank 63 6 420 

SUMMA TILLGÅNGAR 401 397 280 422 

KAPITAL OCH SKULDER 

Myndighetskapital 

Statskapital 15 22 245 20 266 

Donationskapital 16 32 4 21 35 

Balanserad kapitalförändring 17 -1 5 4 -4 452 

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 7 2 5 4 24 

Summa myndighetskapital 34 50 23 5 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner o liknande förpliktelser 18 103 0 

Skulder m.m. 

Lån i Riksgäldskontoret 19 16 363 14 545 

Övriga lån 20 0 1 4 

Räntekontokredit i Riksgäldskontoret 21 0 3 0 

Skulder till andra myndigheter 22 14 0 3 24 

Leverantörsskulder 3 40 12 16 

Övriga skulder 23 2 11 1 265 

Summa skulder m.m. 43 642 32 6 

Periodavgränsningsposter 

Upplupna kostnader 24 4 213 3 1 

Oförbrukade bidrag 25 3 236 4 153 

Övriga förutbetalda intäkter 26 253 42 

Summa periodavgränsningsposter 01 451 

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 401 397 280 422 

ANSVARSFÖRBINDELSER Inga Inga 

45

ANSLAGSREDOVISNING (TKR) 

Redovisning mot statsbudgetens utgiftsanslag 

Nomenklatur Benämning 

46 

Ing. över- 

förings belopp 

Årets 

tilldelning enl. 

regl.brev 

Totalt 

disp. 

belopp Utgifter 

Utg. över- 

föringsbelopp 

1 2 :2 10 Moderna Museet (MM) ramanslag 3 24 110 52 114 200 -111 2 2 4 3 

Finansiella villkor Villkor Utfall 

1 2 :2 10 Utöver tilldelat belopp under 

anslaget får MM disponera 

en anslagskredit 

MM har tillgång till en kredit på 

räntekontot i Riksgäldskontoret 

MM disponerar under budgetåret 

en låneram i Riksgäldskontoret för 

investeringar i anläggningstillgångar 

som används i verksamheten 

Regeringsbeslut avseende anslaget 1 2 :2 10 

1. Regeringsbeslut 24, 200 -12-13, regleringsbrev avseende år 200 

2. Regeringsbeslut 1, 200 -03-13, ändring av regleringsbrev avseende år 200 

3 32 

16 566 

1 000 

0 

11 524 

16 363 

Not 1

NOTER 

Kommentarer till noter 

Belopp i tkr där annat ej anges. 

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER 

Allmänt 

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning 

och budgetunderlag (FÅB). 

Moderna Museets (MM) redovisning följer god redovisningssed enligt förordningen 

(2000:605) FÅB 2 kap 5 § samt förordningen (2000:606) FBF 6§. 

Värdering av fordringar och skulder 

Fordringarna har upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. 

I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag (200 -01-12) eller när 

fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprättas, redovisas beloppen 

som periodavgränsningsposter. Övriga händelser tas upp som fordringar respektive skulder. 

Fordringar och skulder i utländsk valuta har tagits upp till balansdagens kurs. 

Som periodavgränsningspost bokförs händelser med belopp överstigande 10 tkr. 

Värdering av varulager 

Varulagret är värderat till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Avdrag 

för bedömd faktisk inkurans har gjorts. 

Värdering av anläggningstillgångar 

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 

10 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar. 

Objekt utgörande en fungerande enhet vars sammanlagda anskaffningsvärde 

uppgår till 10 tkr klassificeras även som anläggningstillgång. 

Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden. 

Avskrivningen beräknas utifrån den månad då tillgången tas i bruk. 

MM tillämpar vanligtvis följande avskrivningstider, men gör en bedömning av varje 

anläggningstillgångs ekonomiska livslängd vid inköpstillfället. 

Datorer 3 år 

Dataprogram och rättigheter 5 år 

Maskiner och inventarier samt bilar 5 år 

Basutställningar 5 år 

Möbler 10 år 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 10 år 

MM avviker från den av Ekonomistyrningsverket (ESV) rekommenderade (allmänna råd till 

5 kap. 4 § FÅB) ekonomiska livslängden för datorer. MM redovisar inte bärbara datorer 

samttillbehörtilldessasomanläggningstillgångarutankostnadsfördemdirekt.Anledningen 

härtill är att utrustningen inte har en ekonomisk livslängd uppgående till tre år, p.g.a. det 

extra slitaget som användningen medför. 

Från och med den första januari 2003 ska så kallade kulturtillgångar redovisas enligt 

samma regler som andra typer av anläggningstillgångar. Inköp av konstverk finansieras 

med anslagsmedel (statskapital), donationsmedel (donationskapital), bidrag eller lån från 

utomstående. Eftersom konstverken bedöms ha en obegränsad ekonomisk livslängd sker 

inga avskrivningar. 

4

Inköp av konst via stiftelser 

MM är förvaltare av fyra stiftelser; Gerard Bonniers stiftelse, Carl Fribergs stiftelse, 

Österlindska stiftelsen och Anna-Stina Malmborgs och Gunnar Höglunds stiftelse. I enlighet 

med stiftelsernas urkunder och stiftelsernas testamenten används avkastningen för att 

utöka MM:s konstsamling. 

Varuförsäljning 

Från och med den första januari 200 ska fullkostnadstäckning gälla för varuförsäljning 

d.v.s. den ska ej anslagsavräknas. 

Brytdag 

Löpande redovisning och anslagsavräkning avseende räkenskapsåret har gjorts fram till 

och med 200 -01-12. 

UPPGIFTER OM LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE ENLIGT 7 KAP 2 § FÅB 

Från och med den första januari 200 har Moderna Museet ingen styrelse. 

Under år 200 uppgick ersättningar till styrelsen med 10 tkr 

Ersättningar till ledande befattningshavare 

I beloppet ingår ersättningar till ledande befattningshavare. 

2008 2007 

Lars Nittve, överintendent 1 345 1 2 2 

Ledande befattningshavarens styrelseuppdrag 

i andra statliga myndigheter och i aktiebolag 

Lars Nittve Nittve Information AB, ordförande 

Shaygan Arkitektkontor AB, suppleant 

4

2008 2007 

Not 1 Intäkter av anslag 

Utgifter enligt anslagsredovisning 111 2 10 44 

Förändring statskapital (inköp av konst, anslag) -1 -4 444 

Återföring varulager 1 45 0 

111 694 104 499 

Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 

Intäkter av avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen 0 0 

Entréer och visningar 1 014 13 62 

Försäljningsintäkter, varuförsäljning 65 141 

Försäljningsintäkter, museiverksamhet 2 422 1 0 

Konferensverksamhet 2 65 3 315 

Reavinst vid försäljning av anläggningstillgång 0 0 

Övriga intäkter av avgifter 14 563 10 35 

Summa exkl. sponsring 45 523 38 123 

Öresutjämning, kassadiff -12 -15 

Sponsorintäkter (enl. 15a § kapitalförsörjningsförordningen) 5 3 3 36 

Barterintäkter (enl. 15a § kaptalförsörjningsförordningen) 2 2 2 

Summa intäkter av avgifter och andra ersättningar 53 865 44 232 

Andel sponsorintäkter av den totala intäkten 5% 4% 

Not 3 Intäkter av bidrag 7 418 13 770 

Andel bidragsmedel av den totala intäkten 4% 8% 

Kommentar: Den kraftiga minskningen beror på ett engångsanslag från 

regeringen år 200 för inköp av konst till Det andra önskemuseet 

Not 4 Finansiella intäkter 

- Ränta på räntekonto hos Riksgälden 6 5 0 

- Övriga finansiella intäkter 1 0 

676 990 

Not 5 Kostnader för personal 

Lönekostnader (exkl. arbetsgivaravgifter o.dyl.) -3 160 -3 313 

Övriga personalkostnader -1 5 0 -1 60 

-58 740 -56 073 

Not 6 Finansiella kostnader 

- Ränta på lån hos Riksgälden -565 -640 

- Ränta på räntekonto hos Riksgälden -30 0 

- Övriga finansiella kostnader -164 -1 2 

-759 -832 

Not 7 Årets kapitalförändring 

Periodiseringar i anslagsfinansierad verksamhet -262 -1 6 

Varuförsäljning 55 0 

Bidrag från kulturdepartementet till Det andra önskemuseet 0 5 000 

295 4 824 

Kommentar: Differensen beror på förändringar i redovisningsprinciper 

för varuförsäljning, d.v.s. kravet på fullkostnadstäckning 

4

Not 8 Immatriella anläggningstillgångar, Datorprogram 

Tillgångarnas anskaffningsvärde (IB) 25 0 

Tillkommande tillgångar 122 25 

Årets avskrivningar -5 -34 

Ackumulerade avskrivningar -34 0 

Korrigeringar av tidigare års avskrivningar 0 0 

Bokfört värde 288 225 

Not 9 Förbättringsutgifter på annans fastighet 

Tillgångarnas anskaffningsvärde (IB) 10 22 03 

Tillkommande tillgångar 461 

Avgående tillgångar 0 -14 11 

Omklassificering 0 655 

Årets avskrivningar -1 26 -1 2 0 

Avgående avskrivning 0 0 

Ackumulerade avskrivningar -5 552 -4 261 

Bokfört värde 3 178 3 557 

Not 10 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 

Tillgångarnas anskaffningsvärde (IB) 41 321 51 2 0 

Tillkommande tillgångar 5 2 1 1 532 

Avgående tillgångar 0 -10 2 

Omklassificering 0 -655 

Årets avskrivningar -3 1 -5 1 

Avgående avskrivning 0 0 

Ackumulerade avskrivningar -30 044 -24 66 


Not 11 Konstverk 

Tillgångarnas anskaffningsvärde (IB) 23 1 6 216 3 

Tillkommande tillgångar 11 2 2 22 43 


50 

Kommentar: Differensen mellan året beror på att Moderna Museet under 200 erhållit 

mycket stora donationer. För utförligare information se vidare resultatredovisning 

med bilagor. 

Not 12 Varulager 

Varulager, butiken, ack. anskaffningsvärde 1 45 1 03 

Förändring varulager, butiken 1 014 -26 

Varulager, museiverksamhet, ack. anskaffningsvärde 1 64 1 50 

Förändring varulager, museiverksamhet -16 -35 

4 590 3 593 

Not 13 Förutbetalda kostnader 

Förutbetalda hyror 11 0 11 062 

Övriga förutbetalda kostnader 133 66 

11 940 11 128

Not 14 Avräkning med statsverket 

Ingående balans -3 24 -2 26 

Redovisat mot anslag 111 2 10 44 

Anslagsmedel som tillförts räntekonto -110 52 -10 24 

Utgående balans -2 473 -3 248 

Kommentar: Se intäkter av anslag, not 1 

Not 15 Statskapital 

Anslagsfinansierade inköp av konstverk 22 245 20 266 

22 245 20 266 

Not 16 Donationskapital 

Ingående balans 21 35 20 4 0 

- varav konst 215 0 200 15 

- varav likvida medel 3 2 1 6 565 

Under året erhållna donationer 100 446 5 0 2 

Ketchup Sandwich, avbetalning 400 0 

Under året inköpt konst 11 30 100 

Under året erhållna likvida medel 0 5 06 

Under året betalt för konst -11 30 - 100 

Utgående balans 328 984 218 358 

- varav konst 32 63 215 0 

- varav likvida medel 1 121 3 2 1 

Not 17 Balanserad kapitalförändring 

Ingående balans -4 452 -3 04 

Kapitalförändring från föregående år 4 24 -64 

Återföring varulager, varuförsäljning -1 45 0 

Utgående balans -1 574 -4 452 

Kommentar: Balanserad kapitalförändring består av 

periodiseringseffekter i den anslagsfinansierade verksamheten. 

Not 18 Avsättningar 

Ingående avsättning 0 0 

Årets pensionskostnad 223 0 

Årets pensionsutbetalningar -120 0 

Utgående avsättning 103 0 

Not 19 Lån i Riksgäldskontoret 

Beviljad låneram 1 000 20 000 

Ingående balans 14 545 1 52 

Under året nyupptagna lån 6 166 2 53 

Årets amorteringar -4 34 -6 44 

Utgående balans 16 363 14 545 

Not 20 Övriga lån 

Avbetalning anskaffning av konstverk 0 1 4 

Kommentar: Se övriga skulder, not 23. Beloppet omfört under 200 . 

51

Not 21 Räntekontokredit i Riksgälden 

Beviljad kreditram 16 566 16 120 

Not 22 Skulder till andra myndigheter 

Leverantörsskulder andra myndigheter 12 505 1 14 

Skuld sociala avgifter samt moms 1 5 2 2 102 

14 077 3 249 

52 

Kommentar: Förändringen mellan åren består av fakturor till Statens Fastighetsverk 

avseende lokalkostnader som betalades i januari 200 istället för i december 200 . 

Not 23 Övriga skulder 

Övriga skulder 1 362 1 265 

Ketchup Sandwich, avbetalning 1 34 0 

2 711 1 265 

Not 24 Upplupna kostnader 

Semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter 3 2 6 3 16 

Upplupna löner och arvoden inkl. sociala avgifter 536 40 

Övriga upplupna kostnader 400 2 4 

4 213 3 871 

Not 25 Oförbrukade bidrag 

Statens kulturråd 561 2 6 

Regeringen, uppbyggnad Moderna Museet Malmö 2 63 0 

Övriga oförbrukade bidrag inomstatliga 0 4 

Gertrude och Ivar Philipsons stiftelse 3 60 

Oförbrukade bidrag utomstatliga 0 4 5 

3 236 4 153 

Not 26 Övriga förutbetalda intäkter 

Advokatfirman Vinge (sponsormedel) 253 427

Bilaga 1: Förteckning över inköp och gåvor 

INKÖP 2008 

Annat 

Mary Kelly, Post-Partum Document: 

Documentation V, Classified Specimens, 

Proportional Diagrams, Statistical Tables, 

Research and Index, 1 Det andra önskemuseet 

Ann Böttcher, Ryamatta, Sverige (Brevkort, NSB: 

God Helg. 1 30-tal), 200 Österlindska stiftelsen 

Fotografi 

Amy Simon, Manège – from the Central Park Portfolio – No 4, 200 /200 Anslag 

Eva Marklund, Lilla flack, 2002 Anslag 

Tom Hunter, The Vale of Rest, 2000 Anslag 

Martina Hoogland Ivanow Österlindska stiftelsen 




Cindy Sherman, Untitled, 200 The American Friends of the Moderna Museet 

Grafik 

Andy Warhol, SAS Passenger Ticket, 1 6 Anslag 

Torsten Renqvist, ur serien Upplopp, 1 5 Anslag 








Installation 

Andrea Zittel, A-Z Mobile Compartment Units, 2003/200 Anslag 

Felix Gmelin, Tools and Grammar 2:5, 200 Anslag 

Tabaimo, Public ConVENience The American Friends of the Moderna Museet 

Måleri 

Lotta Hannerz, Secrétaire, 2006 Anslag 

Karin Mamma Andersson, Scen, 200 Anslag 

Anna Bjerger, Soil II, 200 Anslag 

Bo Swenson, Dammen, 200 Anslag 

Jockum Nordström, Den kultiverade världen, 200 Anslag 

Nils Gehlin, Siciliansk kust, 1 64 Anslag 

Nils Gehlin, Terräng, 1 2 Anslag 

Karin Broos, Spegling 2, 200 Österlindska stiftelsen 

Lars Lerin, OKQ , natt, 200 Anslag 

Valle Rosenberg, Damporträtt, 1 14 Carl Fribergs stiftelse, 

Tore och Ragnhild Palms stiftelse 

Marie-Louise Ekman, Min mammas lägenhet, 

min pappas grav och min ateljé Gerard Bonniers donationsfond 

Peter Ern, Alaska, 200 Anslag 

Andrea Zittel, Prototype for Billboard at A-Z West: 

Radiating Arenas of Enhancement #1, 2006 The American Friends of Moderna Museet 

Rörlig bild 

Jonas Dahlberg, Three Rooms, 200 Anslag 

Catti Brandelius, Ellen Key, 2001 Österlindska stiftelsen 

Yinka Shonibare, Un Ballo in Maschera (A Masked Ball), 2004 

53

Skulptur 

Jockum Nordström, Mig finner ingen, jag finner ingen, 200 Anslag 

Sirous Namazi, Box, 200 Gerard Bonniers donationsfond 

Teckning 

Lena Gustavsson, Grötlista, 2004 Anslag 

INKÖP OCH DONATION 

Installation 

Mike Nelson, AMNESIAC SHRINE or Double Coop Displacement, 2006-200 MMV, Anslag 

DONATIONER 2008 

Auktoriserat dokument 

Benedict Mason, Musik för Moderna Museet, 200 

Fotografi 

Adam Fuss, Untitled (Positive Mask), 2004 

Per Bak Jensen,Skov,200 

Robert Mapplethorpe, Robert Rauschenberg, 1 3 

David Douglas Duncan, Ett porträtt av ett porträtt, 1 5 

Joakim Eneroth, Photo 01 Testimony, 2005 




Man Ray, Fashion photograph, 1 30/ca 1 4 

Man Ray, A View of the Artist’s Studio, 1 34/ca 1 4 

Grafik 

Tor Bjurström, sent på jorden, 

Konst på papper 

Burhan Dogancay, NYC Aids Cares, 2000 

Måleri 

Cy Twombly, Roman Notes, ca 1 0 

Martin Bornholm, Utmaningen, 1 4 

Pablo Picasso, Tête de femme, 1 5 

Julião Sarmento, Kiss My Eyes, 2004 

Tony Bevan, Foot in Violet Interior, 1 0 

Julie Roberts, Dentist Chair, 1 th Century, 1 4 

Julião Sarmento, Three Grand Amorous Variations, 1 

Karel Appel, Deux têtes, 1 64 

Karel Appel, Titre Bleu, 1 4 

Karel Appel, Dutch Girl, 1 2 

Lioubov Popova, Space-force Construction, 1 21 

Skulptur 

Gustav Kraitz, Närkontakt, 200 

Teckning 

Per Kirkeby, Titel saknas 





54

ANNAT 2008 

(Överföringar och verk som inte registrerades vid förvärvstillfället 200 ) 

(Ej klassificerad) 

Elis Eriksson, Fyrdelad svit 

Gösta Kriland 

Gösta Kriland 

Sven Nordqvist 

Petter Zennström 

Annat (Collage) 

Lenke Rothman, Två föregångskvinnor i kriget mot kriget, 1 

Grafik 

[samling av seriestrippar] 

Lea Ahmed Jussilainen 

Sven X-et Erixson, Staden 

Petter Pettersson, Toaletten IV 

Konst på papper 

Petter Pettersson, Man och kvinna 

Måleri 

Petter Pettersson, Kvinnoporträtt III 

Petter Pettersson, Soprummet III 

Petter Pettersson, Etude I 

Linn Fernström, Pigtittaren, 2000 

Skulptur 

Oscar Reutersvärd, Luft under vingarna, 1 50 

Oscar Reutersvärd, Luft under vingarna, 1 50 

Teckning 

Olof Sandahl 

Hans Wigert 

Peter Tillberg, Där trollen dansa 

55

Bilaga 2: Förteckning över utlån 

Utställningarna förtecknas i kronologisk ordning. 

STOCKHOLM 

Monografiska utställningar: 

Nils Kölare – Konstakademien 

Harald Lyth – Thielska galleriet 

Einar Hylander – Prins Eugens Waldemarsudde 

Nils Gehlin – Konstakademien 

Hertha Hillfon – Prins Eugens Waldemarsudde 

Erland Cullberg – Konstakademien 

Bengt Olson – Prins Eugens Waldemarsudde 

Lars Lerin – Prins Eugens Waldemarsudde 

Tematiska utställningar: 

Tänd mörkret – Millesgården 

Julia Margaret Cameron & Miroslav Tichy – Magasin 3 Stockholm Konsthall 

Tidens form – Nationalmuseum 

Rolf de Maré. Konstamlare Balettledare Museiskapare – Dansmuseet 

Lura ögat – Nationalmuseum 

Den stora färgskrällen – Liljevalchs konsthall 

ÖVRIGA SVERIGE 


Otto G. Carlsund. Konstnär Kritiker Utställningsarrangör – Norrköpings Konstmuseum 

Thea Ekström – Länsmuseet Halmstad & Västerås Konstmuseum 

Lenke Rothman – Dunkers Kulturhus, Helsingborg 

William Kentridge – Sundsvalls Konstmuseum 

Agda Holst. Med ögon känsliga för grönt – Säfstaholms slott, Vingåker; Regionmuseet 

Kristianstad 

Hilding Linnqvist – Leksands Konstmuseum 

Ann Böttcher – Grafikens Hus, Mariefred 

Skördetid. Bruno Knutman – Skövde Konsthall 

Karin Broos – Kristinehamns Konstmuseum 


På plats mitt i det upplevda – Ystads Konstmuseum 

Tänd mörkret – Växjö Konsthall; Ystads Konstmuseum; Länsmuseet Gävleborg, Gävle; Jamtli, 

Östersund 

R E T R O – ett svenskt romantiskt perspektiv – Kalmar Konstmuseum 

Svenska självporträtt – Mjellby Konstmuseum, Halmstad 

När solen står som högst – Norrköpings Konstmuseum 

Tio fotografer – Lunds Konsthall 

UTLAND 


Ola Pehrson – Museum of Contemporary Art, Belgrad 

Niki de Saint Phalle – Tate Modern, Liverpool 

Modigliani and His Times – Museo Thyssen Bornemisza, Madrid 

Louise Bourgeois – Centre Georges Pompidou, Paris; The Solomon R. Guggenheim Museum, 

New York; Museum of Contemporary Art (MOCA), Los Angeles, California 

Fernand Léger. Paris – New York – Fondation Beyeler, Basel 

56

Miró: the Earth – Museo Thyssen-Bornemisza, Madrid 

La partie de campagne – Musée National Fernand Léger, Biôt 

Marcel Duchamp: A Work that is not a Work of Art – Museu de Arte Moderna de São Paulo; 

Fundació PROA, Buenos Aires 

Andy Warhol: Other Voices Other Rooms – Wexner Center for the arts, Columbus, Ohio 

Jacques Villeglé – Centre Georges Pompidou, Paris 

Giuseppe Penone – Museo d’Arte Moderna di Bologna 

Andy Warhol: Other Voices Other Rooms – Southbank Centre, London 

Munch blir “Munch”. Kunstneriske strategier 1 0-1 2 – Munch-Museet, Oslo 

Olle Bærtling. A Modern Classic – The Chinati Foundation, Marfa, Texas 

Alexander Calder: The Paris Years – The Whitney Museum of American Art, New York 

Large Abstracts. Gerhard Richter – Museum Ludwig, Köln 

Julio González – Museu Nacional d’Art de Catalunya, Barcelona 

Kandinsky – Lenbachhaus, München 

Das Universum Klee – Neue Nationalgalerie, Berlin 

Daniel Tremblay – Musée des Beaux-Arts, Angers 


Paris tur och retur – svenska och nordiska Matisseelever – Kunstforeningen Gl. Strand, 

Köpenhamn 

Europop – Kunsthaus Zürich 

Cézanne / Giacometti: Paths of Doubt – Lousiana, Humlebaek 

Narration Figurative – Grand Palais, Paris; IVAM Centro Julio Gonzalez, Valencia 

Eurasia. Geographic cross-overs in art – Museo di arte moderna e contemporanea di trento 

e rovereto (MART), Rovereto 

Das Geistige in der Kunst – Haus der Kunst, München 

Mika Waltari – Ateneum, Helsingfors 

Schönberg-Strindberg – Arnold Schönberg Center, Wien 

Picasso et le Déjeuner sur l’herbe de Manet – Musée d’Orsay, Paris 

Whatever happened to Sex in Scandinavia? – Office for Contemporary Art, Oslo 

Sonia Delaunay – international Modernism in Bielefeld from 1 5 -200 – Kunsthalle Bielefeld 

5

Bilaga 3: Förteckning över programverksamheten 

SEMINARIER OCH KONFERENSER 

• Feminisms, historiography and curatorial practices. I samarbete med Stockholms 

Universitet, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet. Auditoriet. 300 deltagare. 

Ordinarie museientré. 

• New Communities – Nya gemenskaper. Ett internationellt symposium om nya konstnärliga 

gemenskaper i en global värld. I samarbete med Kungliga Konsthögskolan. Biografen. 100 

deltagare. Fritt. 

• Dåtid, samtid, framtid – Det moderna konstmuseets historia. Ett internationellt symposium 

med utgångspunkt från Historieboken. Om Moderna Museet 1 5 –200 . Auditoriet. 300 

deltagare. Ordinarie museientré. 

KONSERTER 

• Art’s Birthday 200 . Direktsänd experimentmusik och mingel i samarbete med Sveriges 

Radio P2. Plan 2, Auditoriet och Biografen. 600 besökare. Fritt. 

• Benedict Mason: Orchestral installation for Moderna Museet Stockholm. Uruppförande av 

musikkomposition tillägnad Moderna Museet i samarbete med Stockholm New Music. Hela 

Moderna Museet. 1 500 åhörare. Ordinarie museientré. 

• Konsert i samarbete med Stockholm Jazz Festival. Auditoriet. 300 åhörare. Fritt. 

• Den israeliska kören The Moran Singers Ensemble Ensemble tillsammans med den georgiska 

Anschiskata ensemblen med avslutning av tibetansk munkars välsignelse till utsatta 

områden. I samarbete med Vox Pacis – Fredens röst. Auditoriet. 200 åhörare. Ordinarie 

museientré. 

• Sonoscope av KammarensembleN. Tre kvartetter spelar specialskriven musik till filmer av 

bland andra Gary Hill och Luis Buñuel. Auditoriet. 250 åhörare. Fritt. 

PROGRAMPUNKTER 

• Samtal med John Cale, musiker och Ronald Nameth, filmare i samband med öppningen av 

Andy Warhol-utställningen. Auditoriet. 300 åhörare. Ordinarie museientré. 

• Cullbergbaletten. Unika platsspecifika dansinstallationer av koreografen Alexander 

Ekman. Samlingen. 1 000 besökare. Ordinarie museientré. 

• Artist Talk Show 

Anders Karnell i samtal om konst med tre artister under tre dagar, Lykke Li, Irma Schultz- 

Keller och Marina Schiptjenko. I samarbete med Europride. 

Auditoriet. 200 åhörare. Ordinarie museientré. 

• Shoot – Dansfilmsfestival. Biografen och Auditoriet. 500 besökare. Fritt. 

• Möt Renzo Piano 

Ett samtal med arkitekten Renzo Piano med anledning av öppningen av Pontus Hulténs 

visningsmagasin. Auditoriet. 100 åhörare. Fritt. 

• Publikens dag 

Visningar och program den 6 juni, inträde 1 kr. 

• Werner Spies om Max Ernst. 

Föreläsning av Max Ernst-kännaren Werner Spies. Biografen. 0 åhörare. Fritt. 

• Teoristafett 

Hur påverkar digitala gränssnitt estetik och tänkande? 

Ett program av philosophy.se, i samarbete med node.stockholm, Södertörns högskola, 

Kungliga Konsthögskolan och KTH. Biografen. 0 besökare. Fritt. 

• Mind Feed 

Ett program för att fjärrstyra en människa genom Stockholm. Produktion Interacting Arts, i 

samarbete med node.stockholm, två tillfällen. Zon Moderna. 60 besökare. Fritt. 

• Geist om metod och forskning 

Med bl.a. Magnus Bärtås, konstnär och redaktionen för Geist. I samarbete med tidskriften 

Geist och Iaspis. Plats: Iaspis. 60 deltagare. Fritt. 

• Ljuset på – Det andra önskemuseet. Om Dorothea Tanning. 

Med bl.a. Lars Nittve och Cecilia Sjöholm, lektor, Södertörns högskola. I samarbete med 

MMV. Auditoriet. 40 deltagare. Fritt. 

5

AFTER ART 

• Om neokonkretism – i samband med Tid & Plats: Rio de Janeiro 1 56–1 64. 

Medverkande: Marcia Sá Cavalcante Schuback, docent i filosofi och Irina Sandomirskaja, 

professor i Cultural Studies vid Södertörns högskola, Olle Granath, Kungliga Akademien 

för de fria konsterna. Peter Schuback, cellist och tonsättare. I samarbete med Södertörns 

högskola. 0 deltagare. Ordinarie museientré. 

• Andy Warhol, social entreprenör och the Exploding Plastic Inevitable. 

Medverkande: Geralyn Huxley, The Warhol Museum, Pittsburgh, Ronald Nameth, filmare. 

DJ: Jakob Krajcik, konstnär. 50 deltagare. Ordinarie museientré. 

• Eklips – är vår tid mörkare än andra generationers? 

Medverkande: Milou Allerholm, konstkritiker, Sara Arrhenius, chef för Bonniers Konsthall, 

Carl Michael Edenborg, bokförläggare och idéhistoriker, Sinziana Ravini, konstskribent, 

Magnus af Petersens och Catrin Lundqvist, Moderna Museet. Entrén. 120 deltagare. Fritt. 

• Surrealistiskt mingel apropå Max Ernst. 

Performances, DJ/VJ, film, installationer med konstnärsgruppen Candyland. Entrén. 500 

deltagare. Fritt. 

KONSTNÄRSSAMTAL 

• Konstnärssamtal med ansvarig intendent vid samtliga vernissager för Den 1:a på Moderna 

och Moderna Museet Nu, sammanlagt sju tillfällen. Därutöver konstnärssamtal i samband 

med invigningen av Barbara Krugers vägginstallationer samt vid öppningen av Eklips – 

Konst i en mörk tid. Fritt. 

PROGRAMVERKSAMHET FÖR BARN 

• Familjesöndag, 43 söndagar, 2 063 deltagare, fritt. 

• Sportlovsprogram, 1 0 deltagare, fritt. 

• Påsklovsprogram, 152 deltagare, fritt. 

• Sommarlovsprogam, 2 deltagare, fritt. 

• Höstlovsprogram, 1 6 deltagare, fritt. 

• Jullovsprogram, inkl filmprogram i Studion, 32 deltagare, fritt. 

• Piz –Piz eller min lilla Picasso, fyra teaterföreställningar + visning och handledning, 110 

barn, fritt. 

• Jazzkonsert i samarbete med Stockholms Jazzfestival 

• Barnjazz med Sliding Hammars till Gerhards Richters Bachsviten vid fyra tillfällen + 

måleriövningar i Verkstan, 300 barn, fritt. 

• Konst och barn – Maria Taube berättar. Film producerad av Svenska Filminstitutet och 

Moderna Museet 

PROGRAM I STUDION 

• Art in the Auditorium. Ett samarbetsprojekt med Whitechapel Gallery, London, Kunstsenter 

Henie Onstad, Oslo, Ullens Center, Beijing, Kunsthaus Zürich m.fl. Videoverk från respektive 

konstinstitution visades en vecka i taget under sommaren 200 . Fritt. 

• Dockpojken med animatören och konstnären Johannes Nyholm. Performancekväll, konsert 

på öppningen och filmer. 

• 4/ öppning, 250 besökare. Fritt. 

• Decorative Newsfeed & Beacon med konstnärerna Thomson och Craighead – i samband 

med utställningen Max Ernst – Dröm och Revolution, i samarbete med Mejan Labs. 

• Samtal om Max Ernst med samtida konstnärer och utställningsintendent Iris Müller 

Westermann. 

• 2/10 öppning, 100 besökare; 30/10 samtal, 40 besökare. Fritt. 

• Sound Design for Future Films med Dubbin & Davidsson i samarbete med Kungliga 

Konsthögskolan (ett filmprojekt där konstnärerna parallellt genomförde en workshop på 

Konsthögskolan) 

• 6/11, öppning, 150 besökare. Fritt. 

• Ett Mästerverk av Diggapony. Fyra föreställningar i samarbete med Moderna Dansteatern 

4/12 , 5/12 0–100 besökare per föreställning, 350 besökare. Fritt. 

5

ZON MODERNA 

• Zon Moderna Tid & Plats: Rio de Janeiro 1 56–1 64 Meeting Point Konstnärlig ledare: 

Laercio Redondo Vernissage 22.2, 150 besökare. Fritt. 

• Zon Moderna Andy Warhol – Andra röster, andra rum 

• The Head, Altered Ego & the liquid liquid Magic Konstnärlig ledare: Åsa Cederqvist 

Vernissage 26.4, 250 besökare. Fritt. 

• Zon Moderna Tid & Plats: Los Angeles 1 5 –1 6 Kandy Kolored, Kvasi Konscious 

Konstnärlig ledare: Matti Kallioinen Vernissage 13.12, 260 besökare. Fritt. 

FILMPROGRAM 

• Dokumentärserie i samband med Andy Warhol – Andra röster, andra rum: 

A Walk into the Sea: Danny Williams and The Warhol Factory/Pie in the Sky: The Brigid 

Berlin Story av Vincent Fremont och Shelly Dunn Fremont/Andy Warhol: A Documentary 

Film av Ric Burns/Superstar: The Life and Times of Andy Warhol av Chuck Workman. Fyra 

filmkvällar i Biografen, 40- 0 besökare per gång. Fritt. 

• Film och video i samband med Moderna Museet Nu: Alice Neel 

Den mänskliga komedin. En film om Alice Neel av Lars Lambert/Alice Neel Documentary 

av Andrew Neel. Samtliga helger under utställningsperioden i Biografen. Fritt. 

• Film och video i samband med Tid & Plats: Los Angeles 1 5 –1 6 

Venice West and the LA Scene Swinging in the Shadows (Part One) av Mary Kerr. Julhelgerna 

i Biografen. The Cool School: Story of the Ferus Art Gallery av Morgan Neville. 

Samtliga helger under utställningsperioden och alla dagar under julhelgerna i Biografen. 

Fritt. 

• Dokumentärfilmaren Maud Nycander visade delar ur en kommande dokumentär för Kspecial, 

SVT och berättade om Inta Rukas konstnärskap i Biografen, 40 personer. Fritt. 

60

Bilaga 4: Förteckning över producerade kataloger 

TID & PLATS: RIO DE JANEIRO 1 56–1 64 

1 000 ex sv, 300 ex eng 

Språk: svenska + engelska 

Omfång: 112 sid 

Antal bilder: 135 (23 verk, 112 illustrationer) 

Moderna Museets katalog nr 344 

I samarbete med Steidl Verlag, Göttingen 

ANDY WARHOL. ANDRA RÖSTER, ANDRA RUM 

MM översatte texterna till katalogen som producerades av Stedelijk Museum. 

2 000 ex sv + tilltryck 2 000 ex sv, 00 ex eng 



Antal bilder: 2 


I samarbete med Stedelijk Museum, Amsterdam och Nai Publishers, Rotterdam 

TID & PLATS: MILANO/TURIN 1 5 –1 6 

1 000 ex sv, 00 ex eng 


Omfång: 1 6 sid 

Antal bilder: 163 ( verk, 4 illustrationer) 



EKLIPS 

2 500 ex 

Språk: svenska/engelska 


Antal bilder: 



MAX ERNST. DRÖM OCH REVOLUTION 

2 500 ex sv, 00 ex eng, 0 ex ty 

Språk: svenska + engelska + tyska 


Antal bilder: 2 5 


I samarbete med Louisiana Museum, Humlebaek och Hatje Cantz Verlag, Ostfildern 

TID & PLATS: LOS ANGELES 1 5 –1 6 

1 200 ex sv, 00 ex eng 



Antal bilder: 13 (4 verk, 0 illustrationer) 


I samarbete med Steidl Verlag 

HISTORIEBOKEN. OM MODERNA MUSEET 1 5 –200 

2 000 ex sv, 1 000 ex eng 


Omfång: 4 2 sid 

Antal bilder: 521 


61

Bilaga 5: Förteckning över resebidrag 

Katja Aglert 

Natalie Djurberg 

Andrzej Ekwinski 

Geralyn Huxley 

Per Hüttner 

Maria Lantz 

Matts Leiderstam 

Jockum Nordström 

Joanna Rytel 

Anders Rönnlund 

Marianne Stockenbrand 

Alexander Vaindorf 

Ulla West 

62

Bilaga 6: Mätmetoder 

Återrapporteringen bygger på statistik som samlas in på olika sätt bl.a. från museets 

olika datasystem t.ex. konstdatabasen, webbplatsen med bl.a. Sök i Samlingen och 

museets egenutvecklade konserveringsdatabas. 

Museets besök mäts via kassasystemet och antal lösta biljetter. Via ett sensoriskt 

system, kopplat till en dator, mäter museet även det antal besökare som passerar 

genom museets olika entrédörrar. Det på så vis registrerade antalet besökare minskas 

schablonmässigt med 150 besökare/dag (motsvarande ca 8–9 %) för att räkna bort 

besökare som endast kommer till butik och restaurang samt museipersonal. För att 

uppnå jämförbarhet med andra museers statistik använder Moderna Museet fr.o.m. 

2008 antal besök till hela byggnaden exklusive besökare till Arkitekturmuseet. 

Fördelningen av besökare på ålder, kön och geografisk hemvist etc. redovisas 

genom enkätundersökningar. Museet delar systematiskt och löpande under året ut 

enkäter till de besökare som löser en biljett i kassan. Målgruppen består av museets 

besökare över 14 år. Enkäten ställer frågor om besökarens ålder, kön, geografisk hemvist 

etc. men även frågor om vad de nyttjade av museets stora utbud samt synpunkter 

på dagens besök i synnerhet och museet i allmänhet. Året innan gjordes samma typ 

av enkätundersökningar istället under tre fastställda mätveckor. Den nya metoden 

är tänkt att ge ett än mer rättvisande resultat över året. 

Moderna Museet redovisar både föranmälda och oanmälda skolbesök. Dessa 

fördelas per kategori i kassa- och bokningssystemet. 

Antal besök på hemsidan är detsamma som det antal IP-adresser som kommer i 

kontakt med vår webbserver. Detta år har webbservern kraschat och efter det har 

mätresultatet varit osäkert. Årets siffror är därför för första gången ej fullt tillförlitliga. 

I sommar sjösätts en ny webbplats med nytt säkert statistikprogram samt säkrad 

server utanför huset. 

Moderna Museets bevakning av tryckt media görs internt och omfattar Dagens 

Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen, samt konsttidskrifter och 

utländska konstmagasin. Retriever anlitas för bevakning av webbpublicering, och 

Cision för tv- och radiobevakning. Det kan finnas en felkälla i denna bevakning då 

inte våra befintliga system täcker all mediabevakning globalt, speciellt av utländska 

medier både tryckta och tv, radio. 

63

Omslagsbilder framsida: 

Tid & Plats: Milano-Turin 1 5 -1 6 , 1 maj– sep. Höger tumavtryck, 

1 60 © Piero Manzoni/BUS 200 . 

Olle Bærtling – En modern klassiker, 6 okt 200 – 6 jan 200 . Interiör 

från utställningen. 

Eklips – Konst i en mörk tid 31 maj – 24 aug. Putting down the prey, 

200 © Nathalie Djurberg. 

Moderna Museet Nu: Alice Neel 6 sep– dec. Don Perlis och 

Jonathan, 1 2 © Alice Neel. 

Andy Warhol – Andra röster, andra rum feb–4 maj. Andy Warhol 

Självporträtt, 1 4. Founding Collection The Andy Warhol Museum, 

Pittsburgh © The Andy Warhol Foundation for the Visual Arts, Inc. 

Barbara Kruger Untitled (In between being born and dying), 200 . 

Nytt verk i Moderna Museets båda entréer. 

Robyn på Moderna Museet 50-års jubileumsfest 2 maj. 

Tid & Plats: Los Angeles 1 5 –1 6 , 4 okt–6 jan 200 . Solbadare, 

1 66 © David Hockney. 

Studion: med anknytning till Max Ernst – Dröm och revolution. 2 okt 

konstnärsgruppen Thomson & Craighead. 

Baksida: 

Donation av Pablo Picassos, Tête de Femme 1 5 på jubileumsmiddagen 

30 maj. 

Den 1:a på Moderna. Enno Hallek: Bärbar solnedgång 1 april–1 maj. 

Musik för Moderna med Sveriges Radios Symfoniorkester 23 feb. 

Av Benedict Mason. Beställt av Rikskonserter och Sveriges Radio 

Berwaldhallen. 

Max Ernst – Dröm och revolution, 20 sep 200 –11 jan 200 . 

Människobild, 1 31 © Max Ernst/BUS 200 . 

Verkstan: alla besökare har tillsammans gjort ett monster i samband 

med utställningen Ekilps – Konst i en mörk tid. 

Tid & Plats: Rio Janeiro 1 56–1 64, 1 jan–6 apr. Interiör från 

utställningen. 

Öppning av Pontus Hulténs visningsmagasin 30 maj med Lars Nittve 

och arkitekten Renzo Piano. 

Babyvisning. 

After Art : Max Ernst. Surrealistiskt mingel med Candyland 14 nov. 

Moderna Museet 

Box 163 2, 103 2 Stockholm 

Telefon, växel: 0 -51 5 5200 

Fax: 0 -51 5 5210 

www.modernamuseet.se

Moderna Museets Årsredovisning 2008

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?