LÄRARHANDLEDNING Den tidiga modernismen ... - Moderna museet

More documents

Recommendations

Info

D E T T I D I G A 1 9 0 0 - T A L E T VETENSKAP OCH NYA IDÉER Under artonhundratalet hade Europa industiraliserats. Samhället hade omvandlats från ett agrart samhälle där man levde på jordbruk till ett industrisamhälle där man arbetade för en lön. Många hade flyttat in till städerna för att arbeta i fabrikerna och genom att varorna nu tillverkades industriellt var det fler som hade råd att köpa föremål istället för att själv tillverka eller byta till sig det de behövde. Industrialismens idé var ju att massproducera varor och för att det skulle löna sig måste de vara så billiga att många hade råd att köpa dem. Industrialismens idé om massproduktion är inte möjlig utan en framväxande masskonsumtion. Med industrialiseringen följde en rad nya vetenskapliga rön som på många sätt förändrade människans sätt att förstå världen. Tidigare hade man haft ett statiskt sätt att se på världen som fast och förutbestämd. Nu blev förhållandet mer dynamiskt och man baserade istället sin världsuppfattning på rörelse och förändring. Innan hade man byggt sin kunskap på det man kunde uppfatta med sina sinnen, nu blev synen på världen och människans plats i den mer idébaserad. Förändringen berodde på att en rad nya vetenskapliga rön helt hade förändrat förutsättningarna för hur vi ser på världen. I slutet av 1800-talet hade man både hittat kromosomerna och förstått att de är nyckeln till kroppens uppbyggnad och uppfunnit röntgenstrålningen med vilken man kunde se rakt igenom materia. I början av 1900-talet kom man fram till vad radioaktivitet är och hur den påverkar levande organismer. Nu upptäckte man även att energi kan övergå i materia och materia kan upplösas i energi. 1905 publicerade Einstein sin relativitetsteori, där han bland annat hävdar att om man färdas snabbare än ljuset kröker sig rummet och tiden stannar. 1900 publicerar Freud sin bok om drömtydning och under seklets första år arbetar han fram sina teorier om det undermedvetna och psykoanalysen. Nu tillkom även en rad nya tekniska uppfinningar som flygmaskinen och färgfotografiet och flera äldre uppfinningar som telefonen, bilen, kameran och elektriciteten blev nu vanligare. DET POLITISK LÄGET I VÄRLDEN I början av seklet dominerade några av Europas stater resten av världen; England och Frankrike hade lagt under sig stora delar av Afrika, Asien och Indien och byggt mäktiga imperier. Tyskland var på stark frammarsch både militärt och ekonomiskt. Den enda stat som kunde mäta sig med dessa länder var USA, där man under 1800-talets andra hälft haft en snabb industriell utveckling. Politiska spänningar och rivalietet ledde 1914 till första världskrigets utbrott. När freden 1919 slöts i Versaille var Europas karta helt förändrad. I öster hade en kommunistisk revolution förvandlat det ryska tsardömet till en socialistisk diktatur, Sovjetunionen. De europeiska staterna var försvagade av kriget och endast USA behöll sin stormaktsställning. FOTOGRAFINS FÖDELSE En viktig orsak till konstens utveckling i början av 1900-talet var fotografins uppkomst och spridning under 1800-talet. Strävan efter att skapa realistiska bilder av verkligheten ledde i början av 1800-talet till ett experimenterande för att hitta tekniker med vilka man kunde avbilda det moderna samhället. Ur detta sökande uppstod fotografiet och när man med det kunde avbilda världen som den såg ut fanns det inte längre något skäl till varför konsten skulle sträva efter detta. Ordet fotografi kommer från det grekiska phos - ljus och graphe - teckna och betyder alltså teckna med ljus. Det första fotografiet tillkom 1822 när den franske uppfinnaren Joseph Nicéphore Niepce lyckades fästa en bild av verkligheten på plattor av metall och glas. Dessa tidiga fotografier hade en exponeringstid på ca åtta timmar och det var därför omöjligt att fotografera levande varelser. Man fick nöja sig med att ta kort på byggnader och föremål. I slutet av 1830-talet lyckades Louis Jacques Mandé Daguerre få ner exponeringstiden till femton minuter. Han kallade sin teknik för dagerrotypi. Den var baserad på positiva exponeringar och varje fotografi kunde bara framställas i ett unikt exemplar. Dessa tidiga fotografier arrangerades som om de var målningar man gjorde stilleben, porträtt och landskap. Det gjorde att man såg dessa bilder som ett alternativ till måleriet.
Nästa steg i utvecklingen togs av engelsmannen William Henry Fox Talbot. Inspirerad av de tidigare upptäckterna utvecklade han ytterligare en fotografisk process i vilken en negativ bild registerars på ett genomskinligt papper. Genom att sedan projicera ljus genom den negativa bilden på ett ljuskänsligt papper kunde han framkalla en positiv bild. Detta gjorde det möjligt att från ett negativ framställa ett oändligt antal fotografier med samma motiv. I det industriella samhället såg man det som postivt att den nya tekniken var mekanisk. Fotografin uppfyllde den växande medelklassens behov av bilder. Tidigare hade de som haft råd låtit en konstnär måla sitt porträtt men det var både tidsödande och dyrt. Med den fotografiska tekniken blev det möjligt för många fler att avporträttera sig. Den långa slutartiden hos de tidiga fotografierna gjorde att de bäst lämpade sig för att avbilda stillastående föremål. Det var därför nödvändigt att den som skulle fotograferas satt helt orörlig under exponeringen. Detta, och det faktum att de allra flesta bara hade råd med en enda bild av sig själv, förklarar varför människor på tidiga fotografier ser så stela och högtidliga ut. Först på 1870-talet hade tekniken utvecklats så mycket att det var möjligt att fånga rörelse i bilderna. MODERNISMENS GENOMBROTT Vid seklets början uppkom en mängd olika konstriktningar. Nu skulle konsten spegla sin tid och vara rebellisk och nyskapande. De unga konstnärerna “avantgardet” experimenterade med olika sätt att uttrycka sig. Deras konst representerade en mängd olika stilar och kallas med ett gemensamt namn modernism. De revolterade mot den akademiska traditionen och konstakademiernas makt att bestämma vad som var, och inte var, god konst. Paris var fortfarande den västerländska konstens huvudstad och en konstmarknad där konstkritiker och gallerister introducerade den nya konsten växte fram. Unga konstnärer från hela Europa sökte sig dit. Där kunde de utbilda sig, träffa kollegor och ställa ut sin konst. Det blev vanligt att de organiserade sig i grupper och ordnade utställningar tillsammans. Man gav ut tidningar och skrev gemensamma programförklaringar så kallade manifest där tankarna bakom konsten pre- senterades. Den franska konstakademin förlorade inflytande och i ett försök att behålla sin makt över konsten öppnades en höstsalong för modern konst. I början av 1900-talet hade man ännu inte uppfunnit färgfotografiet och även tryckta reproduktioner av konstverk i svartvitt var exklusiva och mycket ovanliga. Ville man se ett konstverk måste man besöka det museum eller den utställning där det visades. De flesta av postimpressionisternas verk tillhörde privata samlare och hade nästan aldrig visats offentligt. Men under 1900-talets först år organiserades flera separatutställningar med Cézannes, van Goghs och Gauguins målningar i Paris. Samtidens unga konstnärer besökte dessa och tog intryck av de färgstarka och uttrycksfulla målningarna. Samtidigt upptäckte många den utomeuropeiska konsten. Den hade tagits hem från kolonier och upptäcktsresor och visades nu på nya etnografiska och antropologiska museer. Dessa så kallde primitiva verk hade aldrig tidigare uppfattats som konst, men nu gjorde de utställda maskerna och skulpturerna från Afrika, Oceanien och Sydamerika ett djupt intryck på tidens konstnärer. De lockades av att denna konst helt skilde sig från den västerlänska och upptäckte i den helt nya sätt att uttrycka sig. (Delar av texten är hämtade från läroboken Konsten i Historien, Natur & Kultur 2007 av Greta Burman)
Page 1 and 2: LÄRARHANDLEDNING Den tidiga modern
Page 3: BOKADE VISNINGAR Vill du att en kon
Page 7 and 8: K U B I S M - P I C A S S O - B R A
Page 9 and 10: F A U V I S M - M A T I S S E Fauvi
Page 11 and 12: TYSK EXPRESSIONISM - DIE BRÜCKE 19
Page 13 and 14: DER BLAUE REITER - WASSILY KANDINSK
Page 15 and 16: M A R C E L D U C H A M P Genom sin

LÄRARHANDLEDNING Den tidiga modernismen ... - Moderna museet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?