LÄRARHANDLEDNING Den tidiga modernismen ... - Moderna museet

LÄRARHANDLEDNING
Den tidiga modernismen
19.3.2011-8.4.2012
George Braque, Stilleben med fiol, 1911 © Georges Braque/BUS 2011

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ INFÖR BESÖKET
ANSVAR FÖR GRUPPEN
Läraren ansvarar för klassen under besöket i museet. Vi rekommenderar att
elevgrupper t.o.m. högstadiet går tillsammans med lärare.
SKOLMATERIAL
Använd gärna det material som finns på vår hemsida www.modernamuseet.se.
Om eleverna behöver teckna eller anteckna får man endast använda blyertspennor
i utställningssalarna. Använd inte väggar, montrar eller andra ytor i utställningen
som skrivunderlägg.
VAR FÖRSIKTIG I SALARNA
Eftersom det är lätt att stöta till konstverk i salarna ska ryggsäckar, större väskor,
paraplyer etc. lämnas i förvaringsboxarna. Man får inte dricka eller äta i salarna
eller i korridoren utanför. Rör er lugnt i salarna. Visa hänsyn till pågående
visningar. Grupper under ledning av Moderna Museet Malmös personal har
företräde i utställningssalarna. Använd gärna de hopfällbara svarta pallarna som
finns i museet men bär dem försiktigt så konsten omkring inte skadas. Kom ihåg
att sätta tillbaka pallen på ställningen.
VARFÖR FÅR MAN INTE RÖRA KONSTEN?
Det är inte tillåtet att röra vid konstverken. Museets uppdrag är att bevara konstverken
för kommande generationer av museibesökare. Att försiktigt ta på något
verk innebär stora skador genom att saltet och fettet på fingrarna alltid orsakar
märken på alla material.
FOTOGRAFERING
Det är tillåtet att utan blixt fotografera i utställningssalarna men de bilder man
tagit som innehåller konstverk eller delar av konstverk får av upphovsrättsliga
skäl bara användas för privat bruk. Ljuset från kamerablixtar kan skada konsten
varför blixten alltid måste vara avstängd när man fotograferar i utställningarna.
MUSEIVÄRDAR
Under ert besök på Moderna Museet Malmö kommer ni att träffa museivärdar i
informationsdisken eller i utställningarna. Vänd er gärna till dem om ni har frågor
om konstverk, utställningar, program eller vill ge tips och synpunkter.
ATT BESÖKA MUSEET PÅ EGEN HAND
Kontakta museet och boka att ni kommer även om du kommer på egenhand med
din klass. Anmäl er sedan vid kassadisken när ni kommer.
SKOLPROGRAM
Du kan boka en visning av utställningen på svenska, engelska eller spanska. Du
kan också boka visning med workshop eller verkstad. För mer information om
vår skolverksamhet se www.modernamuseet.se

BOKADE VISNINGAR
Vill du att en konstpedagog från Moderna Museet Malmö visar utställningen?
Kontakta bokningen via mail: bokning.malmo@modernamuseet.se
En skolvisning kostar 600:- för en grupp på max 30 personer.
Visning med verkstad kostar 900:- förskola-åk3 15 barn, åk4-gymnasiet 25
elever
När du kontaktar oss vänligen invänta en bekräftelse från Moderna Museet
Malmö att vi tagit emot den förfrågan. Vid kontakt ange:
• Namn, e-post, telefon och faktureringsadress
• Deltagarnas antal ålder/årskurs
• Datum och tid för besök (gärna några alternativ)
• Vilken/a utställning/ar ni vill se och om har några speciella önskemål eller
vill att visningen skall anknyta till något speciellt tema.
OBS! Glöm inte att ta med dig en rekvisition när du kommer till museet
ÖPPETTIDER
Tisdag och torsdag – söndag 11-18
Måndag Stängt
FRI ENTRÉ
För barn och ungdomar till och med 18 år och lärare som kommer i sällskap med
sin klass, men kom ihåg att du måste boka även om du kommer på egen hand.
HITTA TILL MUSEET
Museet ligger i det gamla gasverket på Gasverksgatan 22 i centrala Malmö

D E T T I D I G A 1 9 0 0 - T A L E T
VETENSKAP OCH NYA IDÉER
Under artonhundratalet hade Europa industiraliserats.
Samhället hade omvandlats från ett
agrart samhälle där man levde på jordbruk till ett
industrisamhälle där man arbetade för en lön.
Många hade flyttat in till städerna för att arbeta i
fabrikerna och genom att varorna nu tillverkades
industriellt var det fler som hade råd att köpa
föremål istället för att själv tillverka eller byta till
sig det de behövde. Industrialismens idé var ju att
massproducera varor och för att det skulle löna
sig måste de vara så billiga att många hade råd att
köpa dem. Industrialismens idé om massproduktion
är inte möjlig utan en framväxande masskonsumtion.
Med industrialiseringen följde en rad nya vetenskapliga
rön som på många sätt förändrade människans
sätt att förstå världen. Tidigare hade
man haft ett statiskt sätt att se på världen som
fast och förutbestämd. Nu blev förhållandet mer
dynamiskt och man baserade istället sin världsuppfattning
på rörelse och förändring. Innan hade
man byggt sin kunskap på det man kunde uppfatta
med sina sinnen, nu blev synen på världen och
människans plats i den mer idébaserad.
Förändringen berodde på att en rad nya vetenskapliga
rön helt hade förändrat förutsättningarna
för hur vi ser på världen. I slutet av 1800-talet
hade man både hittat kromosomerna och förstått
att de är nyckeln till kroppens uppbyggnad
och uppfunnit röntgenstrålningen med vilken
man kunde se rakt igenom materia. I början av
1900-talet kom man fram till vad radioaktivitet är
och hur den påverkar levande organismer. Nu upptäckte
man även att energi kan övergå i materia
och materia kan upplösas i energi. 1905 publicerade
Einstein sin relativitetsteori, där han bland
annat hävdar att om man färdas snabbare än ljuset
kröker sig rummet och tiden stannar.
1900 publicerar Freud sin bok om drömtydning
och under seklets första år arbetar han fram sina
teorier om det undermedvetna och psykoanalysen.
Nu tillkom även en rad nya tekniska uppfinningar
som flygmaskinen och färgfotografiet och flera
äldre uppfinningar som telefonen, bilen, kameran
och elektriciteten blev nu vanligare.
DET POLITISK LÄGET I VÄRLDEN
I början av seklet dominerade några av Europas
stater resten av världen; England och Frankrike
hade lagt under sig stora delar av Afrika, Asien
och Indien och byggt mäktiga imperier. Tyskland
var på stark frammarsch både militärt och ekonomiskt.
Den enda stat som kunde mäta sig med
dessa länder var USA, där man under 1800-talets
andra hälft haft en snabb industriell utveckling.
Politiska spänningar och rivalietet ledde 1914
till första världskrigets utbrott. När freden 1919
slöts i Versaille var Europas karta helt förändrad.
I öster hade en kommunistisk revolution förvandlat
det ryska tsardömet till en socialistisk diktatur,
Sovjetunionen. De europeiska staterna var
försvagade av kriget och endast USA behöll sin
stormaktsställning.
FOTOGRAFINS FÖDELSE
En viktig orsak till konstens utveckling i början
av 1900-talet var fotografins uppkomst och
spridning under 1800-talet. Strävan efter att skapa
realistiska bilder av verkligheten ledde i början
av 1800-talet till ett experimenterande för att
hitta tekniker med vilka man kunde avbilda det
moderna samhället. Ur detta sökande uppstod
fotografiet och när man med det kunde avbilda
världen som den såg ut fanns det inte längre något
skäl till varför konsten skulle sträva efter detta.
Ordet fotografi kommer från det grekiska phos -
ljus och graphe - teckna och betyder alltså teckna
med ljus. Det första fotografiet tillkom 1822
när den franske uppfinnaren Joseph Nicéphore
Niepce lyckades fästa en bild av verkligheten på
plattor av metall och glas. Dessa tidiga fotografier
hade en exponeringstid på ca åtta timmar och
det var därför omöjligt att fotografera levande
varelser. Man fick nöja sig med att ta kort på byggnader
och föremål.
I slutet av 1830-talet lyckades Louis Jacques
Mandé Daguerre få ner exponeringstiden till femton
minuter. Han kallade sin teknik för dagerrotypi.
Den var baserad på positiva exponeringar och
varje fotografi kunde bara framställas i ett unikt
exemplar. Dessa tidiga fotografier arrangerades
som om de var målningar man gjorde stilleben,
porträtt och landskap. Det gjorde att man såg
dessa bilder som ett alternativ till måleriet.

Nästa steg i utvecklingen togs av engelsmannen
William Henry Fox Talbot. Inspirerad av de
tidigare upptäckterna utvecklade han ytterligare
en fotografisk process i vilken en negativ bild
registerars på ett genomskinligt papper. Genom
att sedan projicera ljus genom den negativa bilden
på ett ljuskänsligt papper kunde han framkalla en
positiv bild. Detta gjorde det möjligt att från ett
negativ framställa ett oändligt antal fotografier
med samma motiv.
I det industriella samhället såg man det som postivt
att den nya tekniken var mekanisk. Fotografin
uppfyllde den växande medelklassens behov
av bilder. Tidigare hade de som haft råd låtit en
konstnär måla sitt porträtt men det var både tidsödande
och dyrt. Med den fotografiska tekniken
blev det möjligt för många fler att avporträttera
sig. Den långa slutartiden hos de tidiga fotografierna
gjorde att de bäst lämpade sig för att avbilda
stillastående föremål. Det var därför nödvändigt
att den som skulle fotograferas satt helt orörlig
under exponeringen. Detta, och det faktum att
de allra flesta bara hade råd med en enda bild av
sig själv, förklarar varför människor på tidiga
fotografier ser så stela och högtidliga ut. Först på
1870-talet hade tekniken utvecklats så mycket att
det var möjligt att fånga rörelse i bilderna.
MODERNISMENS GENOMBROTT
Vid seklets början uppkom en mängd olika konstriktningar.
Nu skulle konsten spegla sin tid och
vara rebellisk och nyskapande. De unga konstnärerna
“avantgardet” experimenterade med olika
sätt att uttrycka sig. Deras konst representerade
en mängd olika stilar och kallas med ett gemensamt
namn modernism. De revolterade mot
den akademiska traditionen och konstakademiernas
makt att bestämma vad som var, och inte var,
god konst.
Paris var fortfarande den västerländska konstens
huvudstad och en konstmarknad där konstkritiker
och gallerister introducerade den nya konsten
växte fram. Unga konstnärer från hela Europa
sökte sig dit. Där kunde de utbilda sig, träffa
kollegor och ställa ut sin konst. Det blev vanligt
att de organiserade sig i grupper och ordnade
utställningar tillsammans. Man gav ut tidningar
och skrev gemensamma programförklaringar så
kallade manifest där tankarna bakom konsten pre-
senterades. Den franska konstakademin förlorade
inflytande och i ett försök att behålla sin makt
över konsten öppnades en höstsalong för modern
konst.
I början av 1900-talet hade man ännu inte uppfunnit
färgfotografiet och även tryckta reproduktioner
av konstverk i svartvitt var exklusiva och
mycket ovanliga. Ville man se ett konstverk
måste man besöka det museum eller den utställning
där det visades. De flesta av postimpressionisternas
verk tillhörde privata samlare och
hade nästan aldrig visats offentligt. Men under
1900-talets först år organiserades flera separatutställningar
med Cézannes, van Goghs och
Gauguins målningar i Paris. Samtidens unga
konstnärer besökte dessa och tog intryck av de
färgstarka och uttrycksfulla målningarna.
Samtidigt upptäckte många den utomeuropeiska
konsten. Den hade tagits hem från kolonier och
upptäcktsresor och visades nu på nya etnografiska
och antropologiska museer. Dessa så kallde
primitiva verk hade aldrig tidigare uppfattats som
konst, men nu gjorde de utställda maskerna och
skulpturerna från Afrika, Oceanien och Sydamerika
ett djupt intryck på tidens konstnärer. De
lockades av att denna konst helt skilde sig från
den västerlänska och upptäckte i den helt nya sätt
att uttrycka sig.
(Delar av texten är hämtade från läroboken Konsten i
Historien, Natur & Kultur 2007 av Greta Burman)

Pablo Picasso, Bröstbild av kvinna, 1907 © Succession Picasso/BUS
2011
George Braque, Fruktskålen, 1909 © George Braque/BUS 2011
George Braque, Slottet i La Roche-Guyon, 1909 © George
Braque/BUS 2011

K U B I S M - P I C A S S O - B R A Q U E
1907 började Pablo Picasso och George
Braque att oberoende av varandra utforska
formens möjligheter i den målade bilden. De
bröt upp och vek ut perspektivet och delade
upp motivet i små flata ytor som de komponerade
ihop i sina målningar. På det sättet
skapade de ett helt nytt sätt att avbilda en
tredimensionell verklighet på en platt duk.
Denna stil, som kallas kubism, förändrade
helt synen på rymd och volym både i målningar
och i skulpturer. Den blev den mest
inflytelserika av det tidiga 1900-talets nya
konstnärliga uttryck.
En viktig impuls till förändringen var den
utomeuropeiska konsten. Dessa masker och
skulpturer från Afrika, Oceanien och Sydamerika
visade andra sätt att representera
den mänskliga kroppen som skiljde sig ifrån
den tidigare konstens ideal.
Picasso tyckte så mycket om de afrikanska
maskerna att han började samla på dem.
Inspirerad av dem gjorde han flera modellstudier
där han bröt upp volymerna till
geometriska former.
Nu gjorde han målningen Bröstbild av kvinna
som visas i utställningen. Den schematiskt
framställda kvinnofiguren har tjocka, svarta
konturer och onaturliga färger i grönt, gult
och rött. Den avbildade kvinnan är starkt
förenklad och bryter mot alla, vid den här
tiden, kända skönhetsideal. Inspirationen från
de afrikanska maskerna är tydlig, samtidigt
som det frontalt framställda ansiktet med
sin profilerade näsa får oss att tänka på antik
egyptisk konst.
Både Braque och Picasso såg och tog starka
intryck av den stora Cézanneutställningen i
Paris 1907. Cezannes sätt att med färg modellera
fram en bild av verkligheten och hans
idé att allt går att reducera till de geometriska
formerna klotet, konen och cylindern gjorde
ett starkt intryck på de båda konstnärerna.
1908 möttes Braque och Picasso och från
hösten samma år fram till första världskrigets
utbrott arbetade de tillsammans med att utveckla
kubismen i dess olika faser.
Sommaren 1909 målade Braque Slottet i La
Roche-Guyon. Konstnären har reducerat den
medeltida borgen till geometriska volymer
samtidigt som han låter grönskan slingrar
mellan byggnadskropparna. De fasta formerna
möter den smaragdgröna vegetationens
mjuka formspråk och ger bilden rytm.
I vissa av fasaderna syns fönsteröppningar.
Centralperspektivet har övergivits och vi ser
slottet både underifrån och från ovan samtidigt
som tonerna i grönt, blått och ockra
fortfarande överenstämmer med landskapets
naturliga färgskala.
Picasso och Braque fortsätter att bryta upp
bildytan i allt mindre bitar så att motivets
olika sidor syns bredvid varandra i samma
bild. Det tar tid att gå runt ett föremål för
att se alla sidor och man kan därför säga att
dessa målningar även avbildar tid.
Braques målning Stilleben med fiol från
1911 är ett bra exempel på den här typen av
kubism som kallas analytisk kubism.
1912 förändrades kubismen och blir åter mer
föreställande. De båda konstnärerna började
skapa målningar av sammanfogade flata färgytor
som komponerades ihop till bilder. För
att bilderna inte skulle förlora kontakten med
verkligheten infogade de bitar av verkliga
föremål i dem. Tekniken, som kallas collage,
gjorde att den kubistiska konsten blev mer
föreställande.
Picassos målning Gitarrspelare från 1916,
som påminner om ett målat collage, är typisk
för den sena syntetiska kubismen.

Henri Matisse, Marockanskt landksap (Akantus), 1912 © Succession H Matisse/BUS 2011

F A U V I S M - M A T I S S E
Fauvismen brukar ses som den första av det
tidiga 1900-talets många avantgardistiska
konstriktningar.
Det var en löst sammanhållen konstnärsgrupp
med medlemmar som Henri Matisse, Maurice
Vlaminck och André Derain. Rörelsen
som uppkom i Paris 1904, var kortlivad och
upphörde redan 1907.
Fauvisternas gjorde färgstarka målningar
i onaturliga färger som saknade bilddjup.
De förenklade sina motiv och byggde upp
bilderna av färgfält och tydliga konturer där
pensledragen syntes. När gruppen 1905
ställde ut på akademins höstsalong såg en
kritiker de färgstarka verken hänga kring en
traditionell skulptur och skrev: här står Donatello
bland vilddjuren. På franska betyder
Les Fauves vilddjur och riktningen kallas
sedan dess för fauvism.
Idag kan det vara svårt att förstå att målningarna
som de fauvistiska konstnärerna gjorde
uppfattades som chockerande, men i början
av 1900-talet var man van vid att konsntärer
med hjälp av bilddjup, naturliga färger och
målat ljus och skuggor försökte efterlikna
verkligheten när de skapade en målning.
Den här konsten var alltså helt tvärt emot allt
man tyckte att konst skulle vara och även
om många tidigare konstnärer hade använt
starka färger hade ingen tidigare sett något
liknande.
Fauvisterna hade sett konst av postimpressionister
som van Gogh, Gauguin, och Seurat
och inspirerades av deras sätt att använda
färg på ett fritt och nyskapande sätt. Cezanne
var också en viktig förebild. Hans sätt att
försöka måla av de färger han såg och på
det sättet liksom modellera fram en bild av
verkligheten på duken uppfattades som nytt
och spännande.
Andra viktiga intryck fick fauvisterna från
den utomeuropeiska konsten. De såg masker
och skulpturer från Afrika, Oceanien och
Sydamerika och beundrade den orientaliska
dekorativa konstens färgstarka och välkomponerade
växtornamentik och de persiska
miniatyrernas utvikta perspektiv och färgstarka
mönsterprakt.
Henri Matisse var fauvisternas centralgestalt.
Han strävade inte efter att med färgen uttrycka
sina egna känslor. Istället ville han med
starka klara färger skapa en behaglig konst
som byggde på jämvikt, renhet och ro. Han
hade inte en tanke på att uppröra med sin
konst och valde därför att måla traditionella
motiv som stilleben, interiörer, landskap och
naketstudier.
Han gjorde flera resor till Nordafrika och
inspirerades av de orientaliska kulturernas
mönsterskatter. Utställningens blåskimrande
parklandskap, Marockanskt landskap, Akantus
målat i Tanger 1912, är ett fint exempel
på hur Matisse kombinerade sin strävan efter
harmoni mellan färg och form med den orientaliska
konstens dekorativa uttryck.
1908 öppnade Matisse en konstskola där
han fram till 1911, när skolan stängde,
undervisade ett snabbt växande antal unga
konstnärer. Skolan fick stor betydelse för
spridningen av de nya idéerna kring färg,
form och komposition till andra europeiska
länder. Många av studenterna var skandinaver
och bland de svenska eleverna fanns Isaac
Grünewald och Sigrid Hjertén vars måleri har
samma dekorativa skönhet och starka klara
färgfält som man ser i Matisses målningar.
.

Ernst Ludwig Kirchner, Marzella, 1909-1910 © Ernst Ludwig Kirchner

TYSK EXPRESSIONISM - DIE BRÜCKE
1905 bildade fyra arkitekturstuderande i
Dresden konstnärsgruppen Die Brücke, bron.
De hade ingen erfarenhet av måleri men såg
konsten som en väg mot frihet och som ett
medel att förmedla sitt budskap. De var emot
en borgerlig livsstil och alla akademiska konventioner
och ville att det emotionella och
visionära skulle genomsyra konsten.
Det medeltida skrået var en förebild och periodvis
levde och arbetade de tillsammans på
samma sätt som man hade gjort i de medeltida
verkstäderna. De lockades av medeltidens
konstnärliga uttryck och skapade förutom
målningar även grovskurna träsnitt.
De afrikanska träsniderierna och den oceaniska
konst som de såg på den etnografiska
avdelningen i Dresdens museum var en förebild
samtidigt som de hämtade inspiration
från konstnärer som van Gogh och Gauguin.
En annan viktig förebild var den norske
konstnären Edvard Munch som med sina
målningar, Skriket och Pubertet från 1800-talets
slut, visat att man i en målning även kan
uttrycka starka inre känslor som förtvivlan,
utsatthet och sexualitet.
Konstnärerna i Die Brücke var inte lika
intresserade av form, balans och komposition
som fauvisterna. Istället ville de skapa
ett helt nytt starkt uttryck. De undvek medvetet
rumslighet, proportioner, perspektiv
och realistisk färgåtergivning och i starka
färger uttryckte de hur de upplevde det hårda
och stressiga samhället som industrialismen
skapat. De ville med konsten hitta vägen
tillbaka till det oförfalskade och rena som de
ansåg ha gått förlorat och valde ofta motiv
som underströk enheten människa och natur.
Ernst Ludwig Kirchner var gruppens ledare.
Han skrev ett manifest som han skar ut i trä
och tryckte som träsnitt. I det uppmanade
han alla unga, både de som ville skapa och de
som ville njuta av det skapade, att ansluta sig
till gruppen.
Kirchners målning Marzella är med sina
kontrasterande färgfält och avsaknaden av
perspektiv ett bra exempel på den tyska expressionismen.
Den nioåriga flickan Marzella
är avbildad i konstnärens ateljé. Naken med
händerna korslagda i skötet möter hon vår
blick. Kroppen är platt nästan klippdocksaktig
och den vita rosetten i håret står i stark
kontrast till de mörka ögonen och den röda
markerade munnen. De starka klara färgerna
är pålagda med snabba, lite yviga penseldrag
och på många ställen lyser linnedukens vita
grundfärg igenom.

Wassily Kandinsky, Improvisation Nr 2, Sorgmars, 1908 © Wassily Kandinsky/BUS 2011

DER BLAUE REITER - WASSILY KANDINSKY
Till skillnad från Frankrike, där Paris var
konstens centrum, var konsten i Tyskland
spridd till flera olika städer och Dresden,
München och Berlin var alla viktiga konstcentra.
1911 bildade den ryske konstnären Wassily
Kandinsky tillsammans med bland andra
Franz Marc, och Gabriele Münter expressionistgruppen
Der Blaue Reiter i München. För
dem var färgernas och formernas inre uttryck
viktiga och de såg konsten som ett medel för
andlig förnyelse.
Kandinsky ville genom konsten förmedla en
andlig upplevelse medan Marc sökte svar i
naturens inneboende kraft och Münter som
förutom rysk folkkonst och religiösa glasmålningar
även inspirerades av barnteckningar,
försökte överföra den känslomässiga direkthet
som hon såg i dem till sina egna bilder.
Kandinsky, som var gruppens ledare, ses
som en av de första konstnärerna som når ett
rent abstrakt uttryck i sina målningar. Han
ville inte skapa berättande bilder utan byggde
istället upp icke föreställande rytmiska
kompositioner av lysande färgytor, där linjer,
färger och former skulle förmedla en andlig
upplevelse till betraktaren.
I målningen Improvisation nr 2 Sorgmarsch
som tillkom 1908 ser vi ett exempel på Kandinskys
stegvisa övergång till abstraktion.
Här kan man fortfarande urskilja figurativa
element, som den gula ryttaren på vit häst
som kommer in i bilden från vänster och de
fyra gestalterna till höger. De orörliga figurerna
bildar en stark konstrast till den dynamiskt
flammande orangea bakgrunden och
det är tydligt att det figurativa får stå tillbaka
för färgerna och formernas rytmiska struktur
av lysande färgytor.
Verkets undertitel Sorgmasch anspelar på
den överensstämmelse Kandinsky såg mellan
färgklanger och musikaliska klanger.
Han jämförde färgen med musik och döpte
sina målningar till opus eller improvisation
och numrerade dem sedan som om de vore
musikstycken.
Kandinskys programskrift Om det andliga
i konsten från 1912 brukar ses som ett av
de viktigaste dokumenten inom den tidiga
modernismen. Där beskriver han en målning
som ett ljudande kosmos av fritt svävande
färger och former sprungna ur en inre nödvändighet.
Det väsentliga för Kandinsky var inte att
framställa en yttre värld, utan att genom konsten
synliggöra en andlig värld. Med färg och
form ville han stimulera våra sinnen att alstra
en andlig dynamik och genom att använda
konsten som medium tänkte han sig att alla
skulle kunna dela denna upplevelse.

Marcel Duchamp, Fontain, 1917 © Succession Marcel Duchamp/BUS 2011

M A R C E L D U C H A M P
Genom sin djärva syn på vad konst är har
Duchamp (1887-1968) blivit en av de mest
inflytelserika av 1900-talets konstnärer.
Duchamp valde ut fabrikstillverkade föremål
och ställde ut dem som konstverk. Han kallade
dem för ready-mades. Det hade ingen
betydelse om föremålen var hantverksmässigt
utförda eller om de var vackra. Duchamp
ansåg att de blev konstverk genom att han
som konstnär valde ut dem.
Därmed utmanande han alla traditionella
kriterier för vad konst är och hur “god” konst
skall se ut. Men inga av Duchamps readymades
blev konstverk om inte publiken
accepterade dem. En ready-made som behöll
sin identitet som bruksföremål i mötet med
publiken blev inte konst. Men blev publiken
upprörd över de utställda verken, bevisade
det enligt Duchamp att den redan hade accepterat
och godtagit de utställda föremålen
som konst.
Enligt Duchamp var det alltså betraktaren
som i mötet med konstverket slutgiltigt fullbordade
det. På bilden ser du den ready-made
som väckte mest uppståndelse, Fontän. En
urinoar som konstnären köpt direkt från fabriken
och sedan lagt på rygg, döpt till Fontän
och signerat med pseudonymen ”R.Mutt”.
Duchamp anmälde verket till
Sällskapet för oberoende konstnärers första
utställning i New York 1917. Där fick alla
konstnärer som betalade sex dollar ställa ut
två verk. Som en av organisatörerna ville
han se hur långt de övriga medlemmarna i
urvalskommittén skulle gå för att tillämpa det
generösa regelverket. Trots alla konstverkets
attribut som titel och signatur refuserades
Fontän.
Efter utställningen fortsatte debatten och
Duchamp skrev:
Huruvida Mr. Mutt skapat fontänen med sina
egna händer eller inte har mindre betydelse.
Han valde den. Han tog ett tillsynes vardagligt
objekt och placerade det på ett nytt sätt.
Genom att erbjuda en ny synvinkel och ge
objektet en titel ändrades dess betydelse som
bruksföremål och en ny tanke om objektet
skapades.
Tanken att idéerna konstnären vill uttrycka
är viktigare än den skapande akten och att
konstnärer därför inte måste vara hantverkare
uppstod redan under renässansen. Det nyskapande
hos Duchamp är dock idén att konstnären
bara genom att välja ett fabrikstillverkat
objekt och ge det en titel och en signatur
omvandlar det till konst. Det viktiga med
Duchamps readymades är deras fårmåga att
väcka frågor. När blir verket konst? Kan man
göra verk som inte är konst? På det sättet
utmanade han publiken, som tvingas fundera
över vad konst är.
Duchamp var den förste vars arbete helt byggde
på idéer. Sådana verk är väldigt vanliga
idag och kallas konceptuell konst.

A T T G Ö R A I S K O L A N
Låt klassen ta reda på mer om tiden
vid sekelskiftet.
Uppfinningar och vetenskapliga rön.
Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet
kommer en mängd nya uppfinningar och
vetenskapliga rön som helt kom att ändra vår
syn på världen. Låt eleverna ta fram uppgifter
om vilka dessa var och vad de har betytt.
Politik och ideologi - politiska ismer.
Många av de politiska ismerna som liberalism
och konservatism uppkommer redan
under 1700- och 1800-talen och i slutet av
1800-talet gör socialismen och komunismen
sitt intåg. Låt eleverna ta reda på vad dessa
idéer innebär och låt dem sedan jämföra de
olika ideologierna med varandra och dra
paralleller med dagens politik.
Kvinnornas situation.
Hur såg kvinnornas situation ut i början av
nittonhundratalet? Vad hade en kvinna för
möjligheter att arbeta utanför hemmet? Vem
tog hand om barnen? Vilka politiska rättigheter
hade man som kvinna vid den här
tiden (t ex rösträtt)?
Arbetare och överklass.
Vid den här tiden var Sverige fortfarande
ett klassamhälle. Vad innebar det? Hur såg
skillnaderna ut? Vilka möjligheter fanns det
att röra sig mellan klasserna? Fick alla gå i
skolan och i så fall hur mycket?
Låt klassen ta reda på mer om den
tidiga modernismen.
Konstriktningar - konstens ismer
Låt eleverna ta reda på mer om de olika konstrikningarna
som uppkom under tiden före
första världskriget. Hur dom speglar tiden,
vad det är konstnärerna vill uttrycka och på
vilket sätt man försöker göra detta.
Det sena 1800-talets konst Cezanne, van
Gogh, Gauguin och Seurat
Postimpressionister som Cezanne van Gogh
Gauguin och Seurat var viktiga förebilder för
det tidiga 1900-talets modernister. Låt eleverna
ta reda på mer om dessa konstnärer och
deras konst. Vad är speciellt för dem och vad
är det i deras konst som de unga konsntärerna
tar intryck av?
Konst från Afrika, Oceanien och orienten
Låt eleverna ta fram mer information och
exempel på den utomeuropeiska konst som
inspirerade den tidiga modernismens konstnärer.
Utställningens konstnärer.
Ta fram mer material om de konstnärer som
är med i utställningen. Ge en fylligare bild av
dem genom en kort historik och exempel på
fler målningar. Vad var speciellt för konsten
och hur såg publiken på konstnärens verk?
Förändras konstnärens verk över tid och i så
fall på vilket sätt?
Ta reda på mer om Duchamp
Utgå ifrån Duchamps idéer om vad konst är
och diskutera vad klassen tycker. Diskutera
även begreppet konceptuell idébaserad konst
vad är det?
Arkitektur och design
Det är inte bara konsten som förändras under
1900-talets första decennier. Låt klassen ta
reda på hur arkitektur och design påverkades
av de nya idéerna. Hur ser modernistisk
arkitektur och design ut och vilka idéer utgår
de ifrån?