På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...

More documents

Recommendations

Info

Bilaga 6. Förslag till klassificeringsgrunder för sura sulfatmarker Markku Yli-Halla/Helsingfors universitet I Finland har sura sulfatmarker hittills behandlas som en enda helhet, trots att det bland dem finns marker som har många olika egenskaper. Sulfatmarker som ligger högre upp över havsytan och som har dränerats för länge sedan har syresatts djupt ner och försurningen i marken har till stor del sköljts bort. I sulfatmarker som ligger närmare kusten är däremot det syresatta och utsköljda ytskiktet ofta tunnare och de reducerade svavelföreningarna ligger tämligen när markytan. Ju närmare markytan sulfidskikten ligger och ju större sulfidhalten i dem är, desto mera försurning frigörs från dem, vilket i sin tur skadar jordbruket och orsakar problem i vattendragen. Åtminstone i kartläggningen av Sirppujokis avrinningsområde (Palko m.fl. 1985) och i Life Lestijoki-projektet (Weppling m.fl. 1999) delades sulfatmarkerna i de undersökta områdena in i klasser utgående från hur stor försurningsbelastning som antogs frigöras ut i vattendragen. Även i internationella system för klassificering av mark delas de sura sulfatmarkerna in i olika klasser exempelvis på basis av sulfidskiktens djup, markprofilens minimi-pH och svavelhalt. Lokalisering av marker som representerar olika klasser gör det möjligt att utföra effektivare riskbedömning jämfört med i dag och att rikta de åtgärder som utförs i dessa områden på ett effektivare sätt. Utgångspunkten för kartläggningen och klassificeringen är avgränsning av områden där det sannolikt finns sulfatmarker exempelvis på basis av uppgifter från markkartor, höjddata och tidigare kartläggningar av sulfatmarker. I gränsdragningen kan man i viss mån även stöda sig på Klass Egenskaper 83 pH-analyser av avrinningsvatten från områdena, men i den egentliga kartläggningen undersöks de utvalda områdenas markprofiler genom att utföra mätningar och organoleptiska observationer och genom att ta markprover för laboratorieanalyser. Med en borr tas vid behov markprover av markprofilen på t.o.m. 2,5 meters djup. Okulärt utförs observationer av markprofilen på olika djup beträffande jordarter, grundvattenstånd och på vilket djup det eventuellt förekommer gulaktig jarosit eller svart sulfid. Av färsk jord på olika djup (t.ex. 40 - 60 cm, 80 - 100 cm, 130 - 150 cm och 230 - 250 cm) utförs pH-analys, eventuellt också analys av elektrisk ledningsförmåga. I laboratorium utförs analys av den totala svavelhalten i markproverna. Markproverna tillåts syresättas under 16 veckor, efter vilket pH-värdet mäts. Vid sidan av pH-mätningen som utförs i fält är detta den allra viktigaste analysen, eftersom den visar om det finns sulfider i markskiktet där provet är taget. Om markens pH-värde sjunker under 4,5 under syresättningen och sänkningen är minst 0,5 pH-enheter, anses det finnas sulfid i marken. På basis av dessa uppgifter kan sulfatmarkerna delas in i exempelvis fyra klasser utgående från de problem som de orsakar för jordbruket och miljön. Nedan skisseras eventuella klassificeringskriterier, vilka dock måste testas på basis av materialet som erhålls från markkarteringarna. Varje klass kan indelas i delar exempelvis på basis av svavelhalten i sulfidskikten: 0,6 %. I: mycket hög Sulfid på 0-1,0 m djup och/eller i fält på 0-1,0 m djup uppmätt minimi-pH
MMM:n vuonna 2009 julkaisemat työryhmämuistiot ISSN: 0781-6723 (Painettu) ISSN 1797-4011 (Verkkojulkaisu) 2009:1 Lannoitevalmistesektorin tulevaisuuskatsaus vuosille 2009 – 2013 ISBN 978-952-453-455-0 (Painettu) ISBN 978-952-453-456-7 (Verkkojulkaisu) 2009:2 Korkeustieto-yhteistyöryhmän loppuraportti ISBN 978-952-453-461-1 (Painettu) ISBN 978-952-453-462-8 (Verkkojulkaisu) 2009:3 Pienten ja keskisuurten yritysten kokemia elintarvikelainsäädännön ja -valvonnan ongelmia selvittävän hanketyöryhmän raportti ISBN 978-952-453-465-9 (Painettu) ISBN 978-952-453-466-6 (Verkkojulkaisu) 2009:4 Maa- ja porotalouden luopumistukijärjestelmän jatkamistyöryhmän muistio ISBN 978-952-453-471-0 (Painettu) ISBN 978-952-453-472-7 (Verkkojulkaisu) 2009:5 Tulvariskityöryhmän raportti ISBN 978-952-453-475-8 (Painettu) ISBN 978-952-453-476-5 (Verkkojulkaisu) 2009:6 Maa- ja metsätalousministeriön geenitekniikkastrategia ja toimenpideohjelma vuosille 2009-2013 ISBN 978-952-453-479-6 (Painettu) ISBN 978-952-453-480-2 (Verkkojulkaisu) 2009:7 Metsäkeskusten metsätietotyöryhmä ISBN 978-952-453-491-8 (Painettu) ISBN 978-952-453-492-5 (Verkkojulkaisu) 2009:8 Kohti happamien sulfaattimaiden hallintaa. Ehdotus happamien sulfaattimaiden aiheuttamien haittojenvähentämisen suuntaviivoiksi ISBN 978-952-453-493-2 (Painettu) ISBN 978-952-453-494-9 (Verkkojulkaisu) 2009:8a På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna. Förslag till riktlinjer för minskning av de olägenheter som sura sulfatjordar orsakar ISBN 978-952-453-495-6 (Painettu) ISBN 978-952-453-496-3 (Verkkojulkaisu)
Page 1 and 2:
På väg mot kontroll av de sura su
Page 3 and 4:
Publikationens namn: På väg mot k
Page 6 and 7:
Innehåll 1. Inledning ............
Page 8 and 9:
1. Inledning Jord- och skogsbruksmi
Page 10 and 11:
Bild 1. Största delen av de sura s
Page 12 and 13:
Man bedömer att iståndsättnings-
Page 14 and 15:
mycket problematisk med tanke på v
Page 16 and 17:
vid godkännande av planer bland an
Page 18 and 19:
Isojoki-Teuvanjoki, kusten och åar
Page 20 and 21:
Programmet för utveckling av lands
Page 22 and 23:
I programmet för utveckling av lan
Page 24 and 25:
Vård av skogsnatur Det är möjlig
Page 26 and 27:
erna på ett enhetligt sätt tillsa
Page 28 and 29:
ibyråerna och andra sakkunniga ino
Page 30 and 31:
6. Förekomsten av sura sulfatjorda
Page 32 and 33:
gjorde av samma material en annan t
Page 34 and 35: 6.1.5. Riktlinjer för fortsatta å
Page 36 and 37: Bild 8. Totalbedömning av ytvattne
Page 38 and 39: 6.2.2. Grundvattenområden och vatt
Page 40 and 41: på vissa ställen vid Bottniska vi
Page 42 and 43: 7. Förebyggande av uppkomsten av o
Page 44 and 45: 7.2. Dräneringssätt och dränerin
Page 46 and 47: andra dräneringar och muddringar.
Page 48 and 49: ings- och avrinningsvatten som rinn
Page 50 and 51: 8.2. Kalkning av vattendrag 8.2.1.K
Page 52 and 53: drag som sällan är sura. Det är
Page 54 and 55: toden beror förmodligen inte på m
Page 56 and 57: 9. Förslag för att bemästra olä
Page 58 and 59: Motiveringar Direktiv och handböck
Page 60 and 61: istfälligt känd. Också i fråga
Page 62 and 63: 10. Konsekvenser av förslagen 10.1
Page 64 and 65: 11. Sammandrag I denna rapport gran
Page 66 and 67: 12. Litteratur angående de sura su
Page 68 and 69: Kivinen, E. 1950. Sulphate soils an
Page 70 and 71: Palko J. & Saari M. 1987. Lapväär
Page 72 and 73: Valtakunnallinen pintavesien ekolog
Page 74 and 75: Suomen Geotutkimus SGT Oy. 1989. De
Page 76 and 77: Bilaga 2. En förteckning över nat
Page 78 and 79: Bilaga 3. En bedömning av de socio
Page 80 and 81: Bilaga 4. En kalkyl över kostnader
Page 82 and 83: Bilaga 5. Catermass-projektbeskrivn
Page 86: ISBN 978-952-453-495-6 (Painettu) I
show all

På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?