På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...
På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...
På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Bilaga 6. Förslag till klassificeringsgrun<strong>de</strong>r<br />
för <strong>sura</strong> sulfatmarker<br />
Markku Yli-Halla/Helsingfors universitet<br />
I Finland har <strong>sura</strong> sulfatmarker hittills behandlas som en<br />
enda helhet, trots att <strong>de</strong>t bland <strong>de</strong>m finns marker som har<br />
många olika egenskaper. Sulfatmarker som ligger högre<br />
upp över h<strong>av</strong>sytan och som har dränerats för länge sedan<br />
har syresatts djupt ner och försurningen i marken har till<br />
stor <strong>de</strong>l sköljts bort. I sulfatmarker som ligger närmare<br />
kusten är däre<strong>mot</strong> <strong>de</strong>t syresatta och utsköljda ytskiktet<br />
ofta tunnare och <strong>de</strong> reducera<strong>de</strong> sv<strong>av</strong>elföreningarna ligger<br />
tämligen när markytan. Ju närmare markytan sulfidskikten<br />
ligger och ju större sulfidhalten i <strong>de</strong>m är, <strong>de</strong>sto mera försurning<br />
frigörs från <strong>de</strong>m, vilket i sin tur skadar jordbruket och<br />
orsakar problem i vattendragen. Åtminstone i kartläggningen<br />
<strong>av</strong> Sirppujokis <strong>av</strong>rinningsområ<strong>de</strong> (Palko m.fl. 1985)<br />
och i Life Lestijoki-projektet (Weppling m.fl. 1999) <strong>de</strong>la<strong>de</strong>s<br />
sulfatmarkerna i <strong>de</strong> un<strong>de</strong>rsökta områ<strong>de</strong>na in i klasser utgåen<strong>de</strong><br />
från hur stor försurningsbelastning som antogs<br />
frigöras ut i vattendragen. Även i internationella system<br />
för klassificering <strong>av</strong> mark <strong>de</strong>las <strong>de</strong> <strong>sura</strong> sulfatmarkerna in<br />
i olika klasser exempelvis på basis <strong>av</strong> sulfidskiktens djup,<br />
markprofilens minimi-pH och sv<strong>av</strong>elhalt. Lokalisering <strong>av</strong><br />
marker som representerar olika klasser gör <strong>de</strong>t möjligt att<br />
utföra effektivare riskbedömning jämfört med i dag och<br />
att rikta <strong>de</strong> åtgär<strong>de</strong>r som utförs i <strong>de</strong>ssa områ<strong>de</strong>n på ett<br />
effektivare sätt.<br />
Utgångspunkten för kartläggningen och klassificeringen<br />
är <strong>av</strong>gränsning <strong>av</strong> områ<strong>de</strong>n där <strong>de</strong>t sannolikt finns sulfatmarker<br />
exempelvis på basis <strong>av</strong> uppgifter från markkartor,<br />
höjddata och tidigare kartläggningar <strong>av</strong> sulfatmarker. I<br />
gränsdragningen kan man i viss mån även stöda sig på<br />
Klass Egenskaper<br />
83<br />
pH-analyser <strong>av</strong> <strong>av</strong>rinningsvatten från områ<strong>de</strong>na, men i<br />
<strong>de</strong>n egentliga kartläggningen un<strong>de</strong>rsöks <strong>de</strong> utvalda områ<strong>de</strong>nas<br />
markprofiler genom att utföra mätningar och organoleptiska<br />
observationer och genom att ta markprover<br />
för laboratorieanalyser.<br />
Med en borr tas vid behov markprover <strong>av</strong> markprofilen<br />
på t.o.m. 2,5 meters djup. Okulärt utförs observationer <strong>av</strong><br />
markprofilen på olika djup beträffan<strong>de</strong> jordarter, grundvattenstånd<br />
och på vilket djup <strong>de</strong>t eventuellt förekommer<br />
gulaktig <strong>ja</strong>rosit eller svart sulfid. Av färsk jord på olika djup<br />
(t.ex. 40 - 60 cm, 80 - 100 cm, 130 - 150 cm och 230 - 250<br />
cm) utförs pH-analys, eventuellt också analys <strong>av</strong> elektrisk<br />
ledningsförmåga. I laboratorium utförs analys <strong>av</strong> <strong>de</strong>n totala<br />
sv<strong>av</strong>elhalten i markproverna. Markproverna tillåts syresättas<br />
un<strong>de</strong>r 16 veckor, efter vilket pH-vär<strong>de</strong>t mäts. Vid sidan<br />
<strong>av</strong> pH-mätningen som utförs i fält är <strong>de</strong>tta <strong>de</strong>n allra viktigaste<br />
analysen, eftersom <strong>de</strong>n visar om <strong>de</strong>t finns sulfi<strong>de</strong>r<br />
i markskiktet där provet är taget. Om markens pH-vär<strong>de</strong><br />
sjunker un<strong>de</strong>r 4,5 un<strong>de</strong>r syresättningen och sänkningen<br />
är minst 0,5 pH-enheter, anses <strong>de</strong>t finnas sulfid i marken.<br />
<strong>På</strong> basis <strong>av</strong> <strong>de</strong>ssa uppgifter kan sulfatmarkerna <strong>de</strong>las in i<br />
exempelvis fyra klasser utgåen<strong>de</strong> från <strong>de</strong> problem som <strong>de</strong><br />
orsakar för jordbruket och miljön. Nedan skisseras eventuella<br />
klassificeringskriterier, vilka dock måste testas på<br />
basis <strong>av</strong> materialet som erhålls från markkarteringarna.<br />
Varje klass kan in<strong>de</strong>las i <strong>de</strong>lar exempelvis på basis <strong>av</strong><br />
sv<strong>av</strong>elhalten i sulfidskikten: 0,6 %.<br />
I: mycket hög Sulfid på 0-1,0 m djup och/eller i fält på 0-1,0 m djup uppmätt minimi-pH
Change language