På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...
På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ... På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...
Bilaga 5. Catermass-projektbeskrivning Climate Change Adaptation Tools for Environmental Risk Mitigation of Acid Sulphate Soils – CATERMASS (Metoder för att beakta klimatförändringen då man avser minska miljöriskerna hos de sura sulfatjordarna) Projektets målsättning är att utveckla en beredskap för att anpassa nyttjandet av de sura sulfatjordarna och vattenskyddet till klimatförändringen. Den redan stora miljöbelastningen från sulfatjordarna hotar att öka ytterligare som en följd av klimatförändringen. Det är oundvikligt att vidta åtgärder för att kunna nå de miljömålsättningar som vattenramdirektivet, direktivet om en strategi för den marina miljön, direktivet om miljö-kvalitetsnormer inom vattenpolitikens område, direktivet om bedömning och hantering av översvämningsrisker och habitatdirektivet medför. Beredskap angående skador på vattenmiljön, fiskfaunan och biodiversiteten och en kapacitet att motverka dessa skador förutsätter ett systematiskt insamlande av kunskap angående problemområden, scenarier för försurnings- och metallbelastning, miljöriskernas karaktär och prioriterade områden samt kunskap om de till buds stående vattenskyddsplanerna och deras funktionalitet i ett föränderligt klimat. Problemområdena är i huvudsak privatägd jordbruksmark och ett åtgärdande av problemet förutsätter förändrade odlingsmetoder och torrläggningsstrategier. Det är möjligt att uppnå resultat endast genom en möjligast brett förankrad och interaktiv process där man jämsides med de naturvetenskapliga synpunkterna även beaktar de socioekonomiska faktorerna. Inom ramen för projektet insamlas information om förekomsten av de sura sulfatjordarna, om deras belastningspotential, om deras påverkan på vattendragen samt om de nuvarande vattenskyddsmetoderna och deras funktion. Vidare utvecklas beredskapen att anpassa vattenskyddet till ett föränderligt klimat genom att ordna demonstrationer av de bästa miljöskyddsåtgärderna. Man har planerat att projektet skall fokusera på följande uppgifter (inom parentes nämns först den ansvariga organisationen, de övriga är medarbetare eller underleverantörer): Uppgift 1: En kartering och riskkategorisering av de sura sulfatjordarna (GTK, HU, LSU, ÅA) 81 • Befintligt material och uppgifter om karteringsmetodik insamlas • Metoderna för kartering och riskkategorisering av objekten utvecklas • En kompletterande jordartskartering utförs på pilotområden i prioriserade avrinningsområden • För vattenskyddsområdena uppgörs en karta över de existerande/potentiella områden som orsakar surhets- eller metallbelastning och en riskkategorisering görs. Vid kategoriseringen används det av EU rekommenderade WRB-systemet (http://www.fao.org/ag/agl/agII/wrb/) • Informationen produceras på basen av EU:s INSPIREdirektiv (www.inspire-geoportal.eu) och materialet kompletterar Finlands andel i Europas databas för jordarter (European Soil Data Center; http://eusoils.jcr.eu.europa. eu). Uppgift 2: Identifiering och påvisande av befintliga riskfaktorer gällande ytvattnens ekologiska tillstånd och fiskbestånden (SYKE, RKTL, LSU, ÅA) • Kunskapen om SS-jordarnas metall- och surhetsbelastning och deras effekter insamlas. Vidare bedöms hur effekterna av SS-jordarna utvecklats under de senaste decennierna. • Monitoringkunskapen angående SS-jordarnas toxicitet och inverkan på fiskafaunan kompletteras i de pilotundersökningar som görs i SS-jordområden. • Klimatförändringens inverkan på belastningen och vattendragens tillstånd samt på fiskfaunan bedöms • Effekten av anpassningen av vattenskyddsåtgärderna utvärderas och uppföljningen av effekterna förbättras • De områden som utgör den största risken för en negativ utveckling identifieras och karta över riskområden gällande vattendragspåverkan sammanställs. Uppgift 3: Utvecklande av metoder för att minska olägenheterna samt anpassande av dessa metoder till jord- och skogsbrukets produktionssystem, med beaktande av ett föränderligt klimat (MTT, HU, ÅA, SYKE, GTK) • Befintlig kunskap om existerande vattenskyddsmetoder på SS-jordar och deras tillämpning insamlas • SS-jordarnas andel i Finlands utsläpp av växthusgaser bedöms och en metod för att beakta den vid beräknan-
det av landets totala utsläpp utvecklas (http//:www.stat. fi/tup/khkinv/index.html) • Vattenskyddsmetodernas funktion och utvecklingsbehov med beaktande av klimatförändringen testas. Metoder för att skräddarsy dem för reella problemställningar demonstreras via pilotunderökningsobjekt. För jordbrukets del torde detta innebära en mer exakt reglering av torrläggningen och en strävan att hålla grundvattnet på än högre nivå än nu är fallet, samt att odla växter som tål sådana förhållanden. • Kunskap om de metoder som används för att behandla surt vatten från gruvor insamlas och metodernas lämplighet för SS-jordar utvärderas • Direktiv för hur metoderna skall anpassas till klimatförändringen sammanställs. Uppgift 4: De socioekonomiska konsekvenserna av de olika åtgärdsalternativen för SS-jordar samt deras brister utvärderas (SYKE, LSU, MTT, RKTL) • Kostnader och fördelar hos de olika vattenskyddsmetoderna granskas ur jordbrukarnas, viktiga intressegruppers och myndigheternas synvinkel. • Älvdelegationerna motiveras att delta i utvärderingen av målsättningarna till den del de berör vattenskyddet och anpassningen till klimatförändringen. • Direktiv för hur man kan välja kostnadseffektiva metoder för en anpassning till klimatförändringen uppgörs Uppgift 5: Spridning av information angående de miljömässigt bästa vattenskyddsmetoderna för SSjordar i en period av klimatförändring (SYKE, LSU, HU, ÅA, GTK, RKTL, PPO och ÖSP, Pro Agria) • Tillgänglig kunskap angående de miljömässigt bästa metoderna samlas, utgående från det PM som försurningsstrategigruppen sammanställde och från resultat från tidigare projekt • En databank angående vattenskydd på SS-marker grundas • Demonstrationer av förverkligade vattenskyddsåtgärder ordnas i pilotförsöksområden • www-sidor sammanställs, audiovisuella presentationer produceras och råd i hur man kan minska miljöriskerna hos SS-jordar i ett föränderligt klimat publiceras på finska och svenska • På sommaren 2012 ordnas ett internationellt sulfatjordssymposium. Detta skulle vara det sjunde i sitt slag. De sonderingar som gjorts angående möjligheterna att ordna tillställningen i Finland har rönt ett positivt mottagande internationellt på det symposium som ordnades i Kina hösten 2008 (International Union of Soil Sciences, Working Group Acid Sulphate Soils; (http://www.iuss. org/popup/Working%20Groups.htm). 82 Projektet administreras och koordineras av Finlands miljöcentral (SYKE), där projektet leds av forsknings-professor, FD Kari-Matti Vuori. Man har planerat att förverkliga projektet år 2010-2012. (SYKE= Finlands miljöcentral, GTK = Geologiska forskningscentralen, MTT= Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi, RKT= Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, PPO= Norra Österbottens miljöcentral, LSU = Västra Finlands miljöcentral, ÅA= Åbo Akademi, HU= Helsingfors universitet och ÖSP = Österbottens svenska producentförbund r.f.)
- Page 32 and 33: gjorde av samma material en annan t
- Page 34 and 35: 6.1.5. Riktlinjer för fortsatta å
- Page 36 and 37: Bild 8. Totalbedömning av ytvattne
- Page 38 and 39: 6.2.2. Grundvattenområden och vatt
- Page 40 and 41: på vissa ställen vid Bottniska vi
- Page 42 and 43: 7. Förebyggande av uppkomsten av o
- Page 44 and 45: 7.2. Dräneringssätt och dränerin
- Page 46 and 47: andra dräneringar och muddringar.
- Page 48 and 49: ings- och avrinningsvatten som rinn
- Page 50 and 51: 8.2. Kalkning av vattendrag 8.2.1.K
- Page 52 and 53: drag som sällan är sura. Det är
- Page 54 and 55: toden beror förmodligen inte på m
- Page 56 and 57: 9. Förslag för att bemästra olä
- Page 58 and 59: Motiveringar Direktiv och handböck
- Page 60 and 61: istfälligt känd. Också i fråga
- Page 62 and 63: 10. Konsekvenser av förslagen 10.1
- Page 64 and 65: 11. Sammandrag I denna rapport gran
- Page 66 and 67: 12. Litteratur angående de sura su
- Page 68 and 69: Kivinen, E. 1950. Sulphate soils an
- Page 70 and 71: Palko J. & Saari M. 1987. Lapväär
- Page 72 and 73: Valtakunnallinen pintavesien ekolog
- Page 74 and 75: Suomen Geotutkimus SGT Oy. 1989. De
- Page 76 and 77: Bilaga 2. En förteckning över nat
- Page 78 and 79: Bilaga 3. En bedömning av de socio
- Page 80 and 81: Bilaga 4. En kalkyl över kostnader
- Page 84 and 85: Bilaga 6. Förslag till klassificer
- Page 86: ISBN 978-952-453-495-6 (Painettu) I
Bilaga 5. Catermass-projektbeskrivning<br />
Climate Change Adaptation Tools for Environmental<br />
Risk Mitigation of Acid Sulphate Soils –<br />
CATERMASS<br />
(Meto<strong>de</strong>r för att beakta klimatförändringen då man <strong>av</strong>ser<br />
minska miljöriskerna hos <strong>de</strong> <strong>sura</strong> <strong>sulfatjordarna</strong>)<br />
Projektets målsättning är att utveckla en beredskap för<br />
att anpassa nytt<strong>ja</strong>n<strong>de</strong>t <strong>av</strong> <strong>de</strong> <strong>sura</strong> <strong>sulfatjordarna</strong> och vattenskyd<strong>de</strong>t<br />
till klimatförändringen. Den redan stora miljöbelastningen<br />
från <strong>sulfatjordarna</strong> hotar att öka ytterligare<br />
som en följd <strong>av</strong> klimatförändringen. Det är oundvikligt att<br />
vidta åtgär<strong>de</strong>r för att kunna nå <strong>de</strong> miljömålsättningar som<br />
vattenramdirektivet, direktivet om en strategi för <strong>de</strong>n marina<br />
miljön, direktivet om miljö-kvalitetsnormer inom vattenpolitikens<br />
områ<strong>de</strong>, direktivet om bedömning och hantering<br />
<strong>av</strong> översvämningsrisker och habitatdirektivet medför.<br />
Beredskap angåen<strong>de</strong> skador på vattenmiljön, fiskfaunan<br />
och biodiversiteten och en kapacitet att <strong>mot</strong>verka <strong>de</strong>ssa<br />
skador förutsätter ett systematiskt insamlan<strong>de</strong> <strong>av</strong> kunskap<br />
angåen<strong>de</strong> problemområ<strong>de</strong>n, scenarier för försurnings- och<br />
metallbelastning, miljöriskernas karaktär och prioritera<strong>de</strong><br />
områ<strong>de</strong>n samt kunskap om <strong>de</strong> till buds ståen<strong>de</strong> vattenskyddsplanerna<br />
och <strong>de</strong>ras funktionalitet i ett förän<strong>de</strong>rligt<br />
klimat. Problemområ<strong>de</strong>na är i huvudsak privatägd jordbruksmark<br />
och ett åtgärdan<strong>de</strong> <strong>av</strong> problemet förutsätter<br />
förändra<strong>de</strong> odlingsmeto<strong>de</strong>r och torrläggningsstrategier.<br />
Det är möjligt att uppnå resultat endast genom en möjligast<br />
brett förankrad och interaktiv process där man jämsi<strong>de</strong>s<br />
med <strong>de</strong> naturvetenskapliga synpunkterna även beaktar <strong>de</strong><br />
socioekonomiska faktorerna.<br />
Inom ramen för projektet insamlas information om förekomsten<br />
<strong>av</strong> <strong>de</strong> <strong>sura</strong> <strong>sulfatjordarna</strong>, om <strong>de</strong>ras belastningspotential,<br />
om <strong>de</strong>ras påverkan på vattendragen samt om<br />
<strong>de</strong> nuvaran<strong>de</strong> vattenskyddsmeto<strong>de</strong>rna och <strong>de</strong>ras funktion.<br />
Vidare utvecklas beredskapen att anpassa vattenskyd<strong>de</strong>t<br />
till ett förän<strong>de</strong>rligt klimat genom att ordna <strong>de</strong>monstrationer<br />
<strong>av</strong> <strong>de</strong> bästa miljöskyddsåtgär<strong>de</strong>rna. Man har planerat att<br />
projektet skall fokusera på föl<strong>ja</strong>n<strong>de</strong> uppgifter (inom parentes<br />
nämns först <strong>de</strong>n ansvariga organisationen, <strong>de</strong> övriga<br />
är medarbetare eller un<strong>de</strong>rleverantörer):<br />
Uppgift 1: En kartering och riskkategorisering <strong>av</strong> <strong>de</strong><br />
<strong>sura</strong> <strong>sulfatjordarna</strong> (GTK, HU, LSU, ÅA)<br />
81<br />
• Befintligt material och uppgifter om karteringsmetodik<br />
insamlas<br />
• Meto<strong>de</strong>rna för kartering och riskkategorisering <strong>av</strong> objekten<br />
utvecklas<br />
• En kompletteran<strong>de</strong> jordartskartering utförs på pilotområ<strong>de</strong>n<br />
i priorisera<strong>de</strong> <strong>av</strong>rinningsområ<strong>de</strong>n<br />
• För vattenskyddsområ<strong>de</strong>na uppgörs en karta över <strong>de</strong><br />
existeran<strong>de</strong>/potentiella områ<strong>de</strong>n som orsakar surhets-<br />
eller metallbelastning och en riskkategorisering görs. Vid<br />
kategoriseringen används <strong>de</strong>t <strong>av</strong> EU rekommen<strong>de</strong>ra<strong>de</strong><br />
WRB-systemet (http://www.fao.org/ag/agl/agII/wrb/)<br />
• Informationen produceras på basen <strong>av</strong> EU:s INSPIREdirektiv<br />
(www.inspire-geoportal.eu) och materialet kompletterar<br />
Finlands an<strong>de</strong>l i Europas databas för jordarter<br />
(European Soil Data Center; http://eusoils.jcr.eu.europa.<br />
eu).<br />
Uppgift 2: I<strong>de</strong>ntifiering och påvisan<strong>de</strong> <strong>av</strong> befintliga<br />
riskfaktorer gällan<strong>de</strong> ytvattnens ekologiska tillstånd<br />
och fiskbestån<strong>de</strong>n (SYKE, RKTL, LSU, ÅA)<br />
• Kunskapen om SS-jordarnas metall- och surhetsbelastning<br />
och <strong>de</strong>ras effekter insamlas. Vidare bedöms hur<br />
effekterna <strong>av</strong> SS-jordarna utvecklats un<strong>de</strong>r <strong>de</strong> senaste<br />
<strong>de</strong>cennierna.<br />
• Monitoringkunskapen angåen<strong>de</strong> SS-jordarnas toxicitet<br />
och inverkan på fiskafaunan kompletteras i <strong>de</strong> pilotun<strong>de</strong>rsökningar<br />
som görs i SS-jordområ<strong>de</strong>n.<br />
• Klimatförändringens inverkan på belastningen och vattendragens<br />
tillstånd samt på fiskfaunan bedöms<br />
• Effekten <strong>av</strong> anpassningen <strong>av</strong> vattenskyddsåtgär<strong>de</strong>rna<br />
utvär<strong>de</strong>ras och uppföljningen <strong>av</strong> effekterna förbättras<br />
• De områ<strong>de</strong>n som utgör <strong>de</strong>n största risken för en negativ<br />
utveckling i<strong>de</strong>ntifieras och karta över riskområ<strong>de</strong>n gällan<strong>de</strong><br />
vattendragspåverkan sammanställs.<br />
Uppgift 3: Utvecklan<strong>de</strong> <strong>av</strong> meto<strong>de</strong>r för att minska<br />
olägenheterna samt anpassan<strong>de</strong> <strong>av</strong> <strong>de</strong>ssa meto<strong>de</strong>r<br />
till jord- och skogsbrukets produktionssystem, med<br />
beaktan<strong>de</strong> <strong>av</strong> ett förän<strong>de</strong>rligt klimat (MTT, HU, ÅA,<br />
SYKE, GTK)<br />
• Befintlig kunskap om existeran<strong>de</strong> vattenskyddsmeto<strong>de</strong>r<br />
på SS-jordar och <strong>de</strong>ras tillämpning insamlas<br />
• SS-jordarnas an<strong>de</strong>l i Finlands utsläpp <strong>av</strong> växthusgaser<br />
bedöms och en metod för att beakta <strong>de</strong>n vid beräknan-
Change language