På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...

More documents

Recommendations

Info

Bilaga 3. En bedömning av de socioekonomiska effekterna av en reglering av sulfat-jordarnas surhet ur jordbrukets synvinkel Markku Yli-Halla, Helsingfors universitet 2.1.2009 Man bedömer att det i vårt land finns mellan 50 000 och 336 000 ha åkrar, som är belägna på sura sulfatjordar. Jordbruket är en näring som direkt eller indirekt ger utkomst åt en märkbar del av befolkningen. Jordbrukaren har av tradition haft och har fortfarande nästan helt fria händer att välja hur åkern brukas, vad som skall odlas där och att vidta de dräneringsåtgärder som odlingen förutsätter. Det här gäller också för dränering av skogsmark. Jordbrukets kostnader kommer att stiga i fall man blir tvungen att vidta särskilda åtgärder för att minska eller stoppa den försurning som härrör från sulfatjordar. I fall åkrarna inte kan odlas på möjligast effektiva sätt kommer jordbrukarens inkomster att minska. Dessa faktorer har tveklöst en märkbar inverkan på jordbrukets lönsamhet på de sura sulfatjordarna. Av denna orsak kan bestämmelserna angående dessa områden inte enbart baseras på naturvetenskapliga argument. Man bör känna till de ekonomiska och sociala konsekvenserna av direktiven. Konsekvenserna bör också beaktas då man konstruerar de stödsystem som anknyter till bestämmelser och åtgärder som inverkar på markanvändningen. På basen av de slumpvisa prov som togs för KUTI-undersökningen (Puustinen et al 1993, Yli-Halla et al. 1999), som är den mest omfattande av de tillgängliga undersökningarna, ingår jordar av mycket varierande kvalitet i de jordar som på basen av olika kriterier klassats som sulfatjordar. I fråga om merparten av de i bruk varande sulfatjordarna ligger sulfidsedimenten rätt djupt, sulfidmängden har ursprungligen varit rätt låg och sulfidernas oxideringsprodukter har som en följd av en långvarig odlingsperiod redan hunnit urlakas. Belastningen på vattendragen från sådana områden är förmodligen rätt liten, såvida man inte märkbart ökar torrläggningsdjupet. På dylika områden exempelvis reglerbar dränering, möjligen kombinerad med kalkfilterdiken, utgöra en tillräcklig vattenskyddsåtgärd för motverka en försurning som härrör från sulfatjordar. Sådana åtgärder har endast en rätt liten inverkan på idkandet av jordbruk. På basen av KUTI-undersökningen kan man bedöma att det i vårt land på sura sulfatjordar finns cirka 50 000 ha odlad mark där sulfidsedimenten ligger nära (
markerna ur egentligt jordbruksanvändning förmodligen en effektiv lösning. Denna åtgärd skulle innebära att ingen odling sker på åkrarna och de skulle högst kunna fungera som någon sorts ängsbete. En möjlig inskränkning av användandet av odlingsmarken (val av dräneringsmetod, val av odlingsväxter) eller ett krav på nya åtgärder medför omfattande kostnader och märkbara socioekonomiska konsekvenser för de områden där det finns rikligt av den typ av sura sulfatjordar, som orsakar den mest märkbara belastningen på vattendragen. Effekten på den enskilda fastigheten beror på hur stor andel av fastighetens åkrar som är belägna på sura sulfatjordar och vilken fastighetens produktionsinriktning för närvarande är. Ett byte av produktionsinriktning innebär mycket stora investeringskostnader och även ett behov av skolning. I fall en märkbar del av fastigheterna på ett område berörs av ovannämnda omfattande åtgärder kan detta ha betydelse för hela byns eller hela kommunens ekonomiska och sociala livskraft. Kraftfulla åtgärder för att minska sulfatjordarnas belastning på vattendragen blir kostsamma, vilket innebär att de förutsätter ett stödsystem. En ändamålsenlig (kostnadseffektiv) fokusering av dyra åtgärder förutsätter en avsevärt förbättrad kartering av förekomsten av de sulfatjordar, som orsakar den största belastningen, samt noggrannare utredning av de reella effekterna av de åtgärder som nu presenteras. När det exakta läget för de suraste sulfatjordarna inte är känt kan man inte veta hur de fördelas på olika jordbruksfastigheter och hur stor andel av de enskilda fastigheterna, som utgörs av sådana sulfatjordar som troligtvis förutsätter de mest kraftfulla åtgärderna för surhetsbekämpning. För närvarande vet man inte heller vilka växter som skall odlas på suraste sulfatjordarna. Detta innebär att man inte kan bedöm på hur stora områden och på hur många fastigheter man i extremfall måste ändra produktionsinriktning och på hurudana områden en avslutning av odlingsverksamheten är en lösning som kan rekommenderas. Detta innebär att det tillsvidare är omöjligt att ens göra en grov uppskattning av de kostnader som skulle föranledas av att märkbart minska den belastning på vattendragen som de sura sulfatjordarna medför. För att en sådan uppskattning skall kunna göras är det nödvändigt att inleda en undersökning i vilken man utreder den fastighetsvisa produktionsstrukturen för det jordbruk som bedrivs på sulfatjordsområdet. På basen av en sådan undersökning kan man uppgöra scenarier för de ekonomiska och sociala konsekvenserna av att minska 78 belastningen från de suraste sulfatjordarna. Det är dock viktigt att inse att en märkbar minskning av belastningen från de suraste sulfatjordarna innebär ett behov av en utökad åtgärdsarsenal, höga kostnader och förmodligen omfattande lokala sociala konsekvenser.
Page 1 and 2:
På väg mot kontroll av de sura su
Page 3 and 4:
Publikationens namn: På väg mot k
Page 6 and 7:
Innehåll 1. Inledning ............
Page 8 and 9:
1. Inledning Jord- och skogsbruksmi
Page 10 and 11:
Bild 1. Största delen av de sura s
Page 12 and 13:
Man bedömer att iståndsättnings-
Page 14 and 15:
mycket problematisk med tanke på v
Page 16 and 17:
vid godkännande av planer bland an
Page 18 and 19:
Isojoki-Teuvanjoki, kusten och åar
Page 20 and 21:
Programmet för utveckling av lands
Page 22 and 23:
I programmet för utveckling av lan
Page 24 and 25:
Vård av skogsnatur Det är möjlig
Page 26 and 27:
erna på ett enhetligt sätt tillsa
Page 28 and 29: ibyråerna och andra sakkunniga ino
Page 30 and 31: 6. Förekomsten av sura sulfatjorda
Page 32 and 33: gjorde av samma material en annan t
Page 34 and 35: 6.1.5. Riktlinjer för fortsatta å
Page 36 and 37: Bild 8. Totalbedömning av ytvattne
Page 38 and 39: 6.2.2. Grundvattenområden och vatt
Page 40 and 41: på vissa ställen vid Bottniska vi
Page 42 and 43: 7. Förebyggande av uppkomsten av o
Page 44 and 45: 7.2. Dräneringssätt och dränerin
Page 46 and 47: andra dräneringar och muddringar.
Page 48 and 49: ings- och avrinningsvatten som rinn
Page 50 and 51: 8.2. Kalkning av vattendrag 8.2.1.K
Page 52 and 53: drag som sällan är sura. Det är
Page 54 and 55: toden beror förmodligen inte på m
Page 56 and 57: 9. Förslag för att bemästra olä
Page 58 and 59: Motiveringar Direktiv och handböck
Page 60 and 61: istfälligt känd. Också i fråga
Page 62 and 63: 10. Konsekvenser av förslagen 10.1
Page 64 and 65: 11. Sammandrag I denna rapport gran
Page 66 and 67: 12. Litteratur angående de sura su
Page 68 and 69: Kivinen, E. 1950. Sulphate soils an
Page 70 and 71: Palko J. & Saari M. 1987. Lapväär
Page 72 and 73: Valtakunnallinen pintavesien ekolog
Page 74 and 75: Suomen Geotutkimus SGT Oy. 1989. De
Page 76 and 77: Bilaga 2. En förteckning över nat
Page 80 and 81: Bilaga 4. En kalkyl över kostnader
Page 82 and 83: Bilaga 5. Catermass-projektbeskrivn
Page 84 and 85: Bilaga 6. Förslag till klassificer
Page 86: ISBN 978-952-453-495-6 (Painettu) I
show all

På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?