På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...
På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...
På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bilaga 3. En bedömning <strong>av</strong> <strong>de</strong> socioekonomiska<br />
effekterna <strong>av</strong> en reglering <strong>av</strong> sulfat-jordarnas<br />
surhet ur jordbrukets synvinkel<br />
Markku Yli-Halla, Helsingfors universitet 2.1.2009<br />
Man bedömer att <strong>de</strong>t i vårt land finns mellan 50 000 och<br />
336 000 ha åkrar, som är belägna på <strong>sura</strong> sulfatjordar.<br />
Jordbruket är en näring som direkt eller indirekt ger utkomst<br />
åt en märkbar <strong>de</strong>l <strong>av</strong> befolkningen. Jordbrukaren har<br />
<strong>av</strong> tradition haft och har fortfaran<strong>de</strong> nästan helt fria hän<strong>de</strong>r<br />
att väl<strong>ja</strong> hur åkern brukas, vad som skall odlas där och att<br />
vidta <strong>de</strong> dräneringsåtgär<strong>de</strong>r som odlingen förutsätter. Det<br />
här gäller också för dränering <strong>av</strong> skogsmark. Jordbrukets<br />
kostna<strong>de</strong>r kommer att stiga i fall man blir tvungen att vidta<br />
särskilda åtgär<strong>de</strong>r för att minska eller stoppa <strong>de</strong>n försurning<br />
som härrör från sulfatjordar. I fall åkrarna inte kan<br />
odlas på möjligast effektiva sätt kommer jordbrukarens<br />
inkomster att minska. Dessa faktorer har tveklöst en märkbar<br />
inverkan på jordbrukets lönsamhet på <strong>de</strong> <strong>sura</strong> <strong>sulfatjordarna</strong>.<br />
Av <strong>de</strong>nna orsak kan bestämmelserna angåen<strong>de</strong><br />
<strong>de</strong>ssa områ<strong>de</strong>n inte enbart baseras på naturvetenskapliga<br />
argument. Man bör känna till <strong>de</strong> ekonomiska och sociala<br />
konsekvenserna <strong>av</strong> direktiven. Konsekvenserna bör också<br />
beaktas då man konstruerar <strong>de</strong> stödsystem som anknyter<br />
till bestämmelser och åtgär<strong>de</strong>r som inverkar på markanvändningen.<br />
<strong>På</strong> basen <strong>av</strong> <strong>de</strong> slumpvisa prov som togs för KUTI-un<strong>de</strong>rsökningen<br />
(Puustinen et al 1993, Yli-Halla et al. 1999), som<br />
är <strong>de</strong>n mest omfattan<strong>de</strong> <strong>av</strong> <strong>de</strong> tillgängliga un<strong>de</strong>rsökningarna,<br />
ingår jordar <strong>av</strong> mycket varieran<strong>de</strong> kvalitet i <strong>de</strong> jordar<br />
som på basen <strong>av</strong> olika kriterier klassats som sulfatjordar.<br />
I fråga om merparten <strong>av</strong> <strong>de</strong> i bruk varan<strong>de</strong> <strong>sulfatjordarna</strong><br />
ligger sulfidsedimenten rätt djupt, sulfidmäng<strong>de</strong>n har ursprungligen<br />
varit rätt låg och sulfi<strong>de</strong>rnas oxi<strong>de</strong>ringsprodukter<br />
har som en följd <strong>av</strong> en långvarig odlingsperiod redan<br />
hunnit urlakas. Belastningen på vattendragen från sådana<br />
områ<strong>de</strong>n är förmodligen rätt liten, såvida man inte märkbart<br />
ökar torrläggningsdjupet. <strong>På</strong> dylika områ<strong>de</strong>n exempelvis<br />
reglerbar dränering, möjligen kombinerad med kalkfilterdiken,<br />
utgöra en tillräcklig vattenskyddsåtgärd för <strong>mot</strong>verka<br />
en försurning som härrör från sulfatjordar. Sådana åtgär<strong>de</strong>r<br />
har endast en rätt liten inverkan på idkan<strong>de</strong>t <strong>av</strong> jordbruk.<br />
<strong>På</strong> basen <strong>av</strong> KUTI-un<strong>de</strong>rsökningen kan man bedöma att<br />
<strong>de</strong>t i vårt land på <strong>sura</strong> sulfatjordar finns cirka 50 000 ha<br />
odlad mark där sulfidsedimenten ligger nära (