På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...

en rapport utgiven av Sydvästra Finlands miljöcentral
(Triipponen 1997).
• Undersökningar har gjorts i avrinningsområdena för de
vattendrag som mynnar i Larsmo-Öjasjön (Kovjoki å,
Purmo å, Kronoby å och Esse å): Palko et al. (1988) och
Palko & Alasaarela (1988); Noggrannare undersökningar
har gjorts i Särsjöbäcken; Palko (1988).
• I Lappjärds å-Storås avrinningsområde har undersökningar
gjorts i de torrlagda sjöbottnarna i Storsjön och
Lillsjön
(Palko & Saari (1987).
• I avrinningsområdet för Liminganjoki: Erviö & Palko
(1984).
• Närpes ås avrinningsområde; Ruiz & Bonde (2004)
• Perho ås avrinningsområde; Mellersta Österbottens vatten-
och miljödistrikt (En karta finns hos Västra Finlands
miljöcentral)
• Avrinningsområdet för Lestijoki; Eden et al (1999) och
Weppling et al (1999). En noggrannare kartering av Kinarehenoja
publicerades av Weppling et al (1999).
• Avrinningsområdet för Louhuanjoki (Kelhä & Hynninen,
PPO, 2004). Undersökning av sura sulfatjordar på åkrar
i åns avrinningsområde.
• Harrström å: En kartering av Harrström å och Bjurbäcken
(Palko & Kujala 1989)
Åtminstone följande enstaka markprofiler från sura sulfatjordar
finns publicerade:
• Markprofiler från Limingo: Purokoski (1958)
• Mälsor, Storsjö och Härkmeri (enstaka markprofiler):
Yli-Halla & Hartikainen (1983), Hartikainen & Yli-Halla
(1986)
• Kyro älvs avrinningsområde. Markprofiler gjorda för
att utveckla MAPSU-modellen. Hutka et al. (1996)
• Limingo, Ylistaro och Valkojärvi sjö i Laitila: Yli-Halla
(1997)
• Markprofiler från lantburksskolorna i Ilmajoki och Korsholm:
Erviö (1991) och Joukainen & Yli-Halla (2003)
• En markprofil från Lappo: Paasonen-Kivekäs & Ylihalla
(2005).
För att kunna fokusera åtgärderna är det viktigt att känna
till vilken roll de undersökta områdena har för uppkomsten
av surhets- och metallbelastningen. Därför presenteras i
det följande resultat från projekt i vilka specifika avrinningsområdens
betydelse för surhets- och metallbelastningen
har klargjorts.
• Avrinningsområden i Vasanejden (Manninen 19972)
I detta arbete granskades i november-december 1971,
med hjälp av vattenprover, sulfathalter och pH-värden
i diken på Litorina-områden (Invallningsområdet vid
76
Toby å, Mäenpäänloukunoja, Herttoolanoja och diken
i Ylistaro och Kvevlax). Den gångna sommaren
hade varit torr och förutsättningarna för oxidering av
sulfider hade varit goda. Från öppna diken togs 70
vattenprover och från täckdikningsrör togs 113 prov.
Särdeles höga sulfathalter noterades i dikena i invallningsområdet
vid Toby å. (I detta område finns
förmodligen det område som tillhör Korsholms skolor
där ett fältförsök med reglerbar dränering utfördes.
Publikationer: Joukainen & Yli-Halla (2003), Bärlund
et al. (2002, 2005). Manninens rapport är svår att få
tag på men resultaten refereras i Yli-Halla (1983).
• Delavrinningsområden i Sirppujoki (Palko et al 1985,
Triipponen 1997,1998)
Triipponen (1997) har gjort intressanta beräkningar
angående från vilka delavrinningsområden surheten
och sulfaterna i ån härstammar.
• Pumpstationerna i Kyro älvs övre lopp: Österholm et al.
(2005), Teppo et al (2006)
• Hela Lestijoki och Kinarehenoja: Eden et al. (1999) och
Weppling et al (1999)
• Åar och älvar på västkusten
• 21 åar och älvar inom det tidigare Vasa län (Roos &
Åström 2005)
▪ 47 åar och älvar som huvudsakligen mynnar i Bottniska
viken (Roos & Åström 2006)
• Munsala å: Åström & Spiro (2005)