På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...

More documents

Recommendations

Info

Bilaga 2. En förteckning över nationella undersökningar som behandlar förekomsten av sura sulfatjordar • Gyttjeområdet vid Papulaviken i Viborg: Kivinen (1938c) • En nationell kartering: (Purokoski (1959b) Fortfarande en ofta refererad undersökning. Inom ramen för den togs från åkermarker mellan Litorinahavets översta strandlinje och den nuvarande strandlinjen 1 259 jordprover. Dess togs från områden som på basen av lokal kunskap misstänktes vara sura. Proverna uppdelades i olika kategorier på basen av svavelinnehållet. Detta bestämdes genom ur prover från 40-60 cm djup extrahera svavlet med en sur ammoniumacetatlösning (samma analyslösning som används vid markkartering). Resultaten har endast publicerats i form av en översiktlig nationell karta så att sulfatjordarna yta anges för sju delområden (Norra Österbotten, Mellersta Österbotten, Kustområdet vid Vasa, Sydösterbotten, Satakunda kustområde, Kustområdet vid Skärgårdshavet samt Västnyland och Östnyland och Kymmene älvdal. • Den nationella KUTI- undersökningen; Puustinen et al.(1994) Inom ramen för ett projekt där man utvärderade de finländska åkrarnas torrläggningsstatus togs slumpmässigt jordprover från 1065 åkerskiften. Vart och ett av dessa skiften representerade 2100 ha åkermark. Det undersökta skiftets jordprofil undersöktes på två ställe till två meters djup med en genomströmningsborr. Markens pH-värde och redoxpotential mättes med 10 centimeters mellanrum. Enligt de kriterier som användes i undersökningen (på 04-60cm djup är den obehandlade jordens pH
en rapport utgiven av Sydvästra Finlands miljöcentral (Triipponen 1997). • Undersökningar har gjorts i avrinningsområdena för de vattendrag som mynnar i Larsmo-Öjasjön (Kovjoki å, Purmo å, Kronoby å och Esse å): Palko et al. (1988) och Palko & Alasaarela (1988); Noggrannare undersökningar har gjorts i Särsjöbäcken; Palko (1988). • I Lappjärds å-Storås avrinningsområde har undersökningar gjorts i de torrlagda sjöbottnarna i Storsjön och Lillsjön (Palko & Saari (1987). • I avrinningsområdet för Liminganjoki: Erviö & Palko (1984). • Närpes ås avrinningsområde; Ruiz & Bonde (2004) • Perho ås avrinningsområde; Mellersta Österbottens vatten- och miljödistrikt (En karta finns hos Västra Finlands miljöcentral) • Avrinningsområdet för Lestijoki; Eden et al (1999) och Weppling et al (1999). En noggrannare kartering av Kinarehenoja publicerades av Weppling et al (1999). • Avrinningsområdet för Louhuanjoki (Kelhä & Hynninen, PPO, 2004). Undersökning av sura sulfatjordar på åkrar i åns avrinningsområde. • Harrström å: En kartering av Harrström å och Bjurbäcken (Palko & Kujala 1989) Åtminstone följande enstaka markprofiler från sura sulfatjordar finns publicerade: • Markprofiler från Limingo: Purokoski (1958) • Mälsor, Storsjö och Härkmeri (enstaka markprofiler): Yli-Halla & Hartikainen (1983), Hartikainen & Yli-Halla (1986) • Kyro älvs avrinningsområde. Markprofiler gjorda för att utveckla MAPSU-modellen. Hutka et al. (1996) • Limingo, Ylistaro och Valkojärvi sjö i Laitila: Yli-Halla (1997) • Markprofiler från lantburksskolorna i Ilmajoki och Korsholm: Erviö (1991) och Joukainen & Yli-Halla (2003) • En markprofil från Lappo: Paasonen-Kivekäs & Ylihalla (2005). För att kunna fokusera åtgärderna är det viktigt att känna till vilken roll de undersökta områdena har för uppkomsten av surhets- och metallbelastningen. Därför presenteras i det följande resultat från projekt i vilka specifika avrinningsområdens betydelse för surhets- och metallbelastningen har klargjorts. • Avrinningsområden i Vasanejden (Manninen 19972) I detta arbete granskades i november-december 1971, med hjälp av vattenprover, sulfathalter och pH-värden i diken på Litorina-områden (Invallningsområdet vid 76 Toby å, Mäenpäänloukunoja, Herttoolanoja och diken i Ylistaro och Kvevlax). Den gångna sommaren hade varit torr och förutsättningarna för oxidering av sulfider hade varit goda. Från öppna diken togs 70 vattenprover och från täckdikningsrör togs 113 prov. Särdeles höga sulfathalter noterades i dikena i invallningsområdet vid Toby å. (I detta område finns förmodligen det område som tillhör Korsholms skolor där ett fältförsök med reglerbar dränering utfördes. Publikationer: Joukainen & Yli-Halla (2003), Bärlund et al. (2002, 2005). Manninens rapport är svår att få tag på men resultaten refereras i Yli-Halla (1983). • Delavrinningsområden i Sirppujoki (Palko et al 1985, Triipponen 1997,1998) Triipponen (1997) har gjort intressanta beräkningar angående från vilka delavrinningsområden surheten och sulfaterna i ån härstammar. • Pumpstationerna i Kyro älvs övre lopp: Österholm et al. (2005), Teppo et al (2006) • Hela Lestijoki och Kinarehenoja: Eden et al. (1999) och Weppling et al (1999) • Åar och älvar på västkusten • 21 åar och älvar inom det tidigare Vasa län (Roos & Åström 2005) ▪ 47 åar och älvar som huvudsakligen mynnar i Bottniska viken (Roos & Åström 2006) • Munsala å: Åström & Spiro (2005)
Page 1 and 2:
På väg mot kontroll av de sura su
Page 3 and 4:
Publikationens namn: På väg mot k
Page 6 and 7:
Innehåll 1. Inledning ............
Page 8 and 9:
1. Inledning Jord- och skogsbruksmi
Page 10 and 11:
Bild 1. Största delen av de sura s
Page 12 and 13:
Man bedömer att iståndsättnings-
Page 14 and 15:
mycket problematisk med tanke på v
Page 16 and 17:
vid godkännande av planer bland an
Page 18 and 19:
Isojoki-Teuvanjoki, kusten och åar
Page 20 and 21:
Programmet för utveckling av lands
Page 22 and 23:
I programmet för utveckling av lan
Page 24 and 25:
Vård av skogsnatur Det är möjlig
Page 26 and 27: erna på ett enhetligt sätt tillsa
Page 28 and 29: ibyråerna och andra sakkunniga ino
Page 30 and 31: 6. Förekomsten av sura sulfatjorda
Page 32 and 33: gjorde av samma material en annan t
Page 34 and 35: 6.1.5. Riktlinjer för fortsatta å
Page 36 and 37: Bild 8. Totalbedömning av ytvattne
Page 38 and 39: 6.2.2. Grundvattenområden och vatt
Page 40 and 41: på vissa ställen vid Bottniska vi
Page 42 and 43: 7. Förebyggande av uppkomsten av o
Page 44 and 45: 7.2. Dräneringssätt och dränerin
Page 46 and 47: andra dräneringar och muddringar.
Page 48 and 49: ings- och avrinningsvatten som rinn
Page 50 and 51: 8.2. Kalkning av vattendrag 8.2.1.K
Page 52 and 53: drag som sällan är sura. Det är
Page 54 and 55: toden beror förmodligen inte på m
Page 56 and 57: 9. Förslag för att bemästra olä
Page 58 and 59: Motiveringar Direktiv och handböck
Page 60 and 61: istfälligt känd. Också i fråga
Page 62 and 63: 10. Konsekvenser av förslagen 10.1
Page 64 and 65: 11. Sammandrag I denna rapport gran
Page 66 and 67: 12. Litteratur angående de sura su
Page 68 and 69: Kivinen, E. 1950. Sulphate soils an
Page 70 and 71: Palko J. & Saari M. 1987. Lapväär
Page 72 and 73: Valtakunnallinen pintavesien ekolog
Page 74 and 75: Suomen Geotutkimus SGT Oy. 1989. De
Page 78 and 79: Bilaga 3. En bedömning av de socio
Page 80 and 81: Bilaga 4. En kalkyl över kostnader
Page 82 and 83: Bilaga 5. Catermass-projektbeskrivn
Page 84 and 85: Bilaga 6. Förslag till klassificer
Page 86: ISBN 978-952-453-495-6 (Painettu) I
show all

På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?