På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...

More documents

Recommendations

Info

10. Konsekvenser av förslagen 10.1. Allmänt Kunskapen angående effekterna av de åtgärdsförslag som framläggs i denna rapport är rätt bristfällig. Därför har effekterna bedömts enligt en verbal skala. I fråga om de effekterna av merparten av de föreslagna åtgärderna finns inga eller endast ringa resultat från fullskaliga fältförsök att tillgå. Detta medför att det tillsvidare är mycket svårt att utvärdera deras reella konsekvenser. De åtgärder som granskats har en mycket varierande effekt i fråga om att motverka försurning. Genom förändrad markanvändning och en förändring av torrläggningspraxisen kan man åstadkomma en märkbar effekt på försurnings- och metallbelastningen förutsatt att förändringarna genomförs på ett stort område. Genom reglerbar dränering kan man effektivt minska belastningen från merparten av sulfatjordarna förutsatt att regleringen sköts på ett ändamålsenligt sätt. Likaså har anläggandet av bottendammar bedömts vara en effektiv eller till och med mycket effektiv metod. Effekten av direkt kalkning i vattendrag varierar betydligt beroende på omständigheterna. Erfarenheterna av användning av anaeroba kalkfilter och dammar av kalkkross är små. Man har bedömt att effekten hos de anaeroba kalkfiltren är medelmåttig men klimatet i Finland medför låga vattentemperaturer då flödena är stora. Den låga temperaturen hämmar de mikrober vars verksamhet utgör metodens centrala funktion. Effekten av justering av regleringen torde vara rätt god även om metoden endast lämpar sig för utbyggda vattendrag. Kalkning av det brukade skiktet på åkrar har ingen väsentlig inverkan på surhets- och metallbelastningen från de sura sulfatjordarna. De direkta kostnader som förorsakas av förändrad markanvändning och torrläggningspraxis är vanligen låga. De indirekta effekterna på näringsidkandet kan dock vara omfattande. Kalkning av vattendrag som omfattar en hel å eller älv är vanligen en mycket kostsam åtgärd. Även de anaeroba kalkfiltren har bedömts vara mycket kostsamma enär metoden förutsätter användning av stora markområden. De socioekonomiska konsekvenserna av de sura sulfatjordarna har inte klarlagts och ett akut behov att ytterligare kunskap föreligger. De socioekonomiska konsekvenserna är direkt beroende av åtgärdernas omfattning samt av hur stor del av fastighetens åkrar som berörs. I fall en förändrad markanvändning och torrläggningspraxis skulle med- 61 föra en märkbar minskning av den odlade arealen eller en förändring av lägenhetens produktionsinriktning skulle de negativa ekonomiska konsekvenserna vara betydande. De sociala konsekvenserna av de övriga metoder som granskats är förmodligen av mindre omfattning. Å andra sidan bör man också beakta övriga socioekonomiska konsekvenser - särskilt i fråga om rekreationsbruket av vattendragen och fiskeriekonomin. En preliminär granskning av de socioekonomiska konsekvenserna för lantbruket finns i tabell 3. 10.2. Kostnader De lagstiftningsåtgärder som föreslås i denna rapport medför rätt ringa kostnader. Det är närmast de projektspecifika karteringarna av de sura sulfatjordarna som medför kostnader. Kartering av sura sulfatjordar med hjälp av pHanalys kostar 15 euro/prov. De förändringar som föreslås i fråga om stödformerna förutsätter en märkbar ökning av stödmedel för områden med sura sulfatjordar. I synnerhet jordbruket skulle vara i behov av utökat stöd för att möjliggöra att de mest problematiska områdena kan tas ur odlingsbruk och för att man skall kunna utöka odlandet av växter som kräver mindre torrläggningsdjup samt anläggandet av reglerbar dränering. Stödet för skötsel av reglerbar dränering är nu 54 euro/ha/ år och stödet för reglerbar underbevattning är 108 euro/ha/ år. Tagandet av åkrar ur odlingsbruk torde kunna jämföras med det nuvarande stödet för skyddszoner, vilket innebär att stödnivån kunde tänkas vara 350-450 euro/ha/år. Det finns ingen heltäckande bedömning av kostnaderna för att utöka informations- och rådgivnings-verksamheten. I vattenvårdsplanen för Kumo älv-Skärgårdshavet- Bottenhavet (2008) har man bedömt att en heltäckande rådgivning under åren 2010-2015, för de fastigheter som befinner sig på områden med sura sulfatjordar, skulle kosta ca 800 000 euro/år. Detta innebär att man årligen skulle ge fastighetsvis rådgivning åt 2600 lägenheter och kostnaden per informationstillfälle skulle då vara 300 euro/lägenhet. Enligt en preliminär beräkning av Geologiska forskningscentralen (GTK) skulle kostnaderna för att utveckla metodiken för att kartlägga de sura sulfatjordarna samt för att genomföra karteringen i hela landet kosta 9,2 miljoner euro. I fall karteringen skall utföras 2010-2015 är de årliga kostnaderna ca 1,5 miljoner euro. En mer exakt kalkyl erhålls då Geologiska forskningscentralen noggrannare har kunnat definiera antalet objekt som skall karteras samt karteringens kostnadsnivå. Karteringen ingår delvis i Geologiska forsknings-centralens normala budgetreglerade verksamhet.
Kostnaderna för att utreda konsekvenserna av de sura sulfatjordarna har till en del beräknats i Catermass-projektets projektplan. För år 2010-2012 har man beräknat behovet till 2,6 miljoner euro. Då man ännu beaktar de övriga föreslagna utredningarna i denna rapport är behovet av medel för forskning - och utveckling åtminstone i storleksordningen 5 miljoner euro. Kostnaderna för att förändra markanvändningen och torrläggningsdjupet har inte beräknats. I vattenvårds-planen för Kumo älv-Skärgårdshavet-Bottenhavet (2008) har man bedömt att en reglering av dränerings-förhållanden borde utföras på ett 117 500 ha stort område. Om kostnaderna Tabell 3. Uppskattning av effekten hos åtgärder för att bemästra försurning orsakad av sura sulfatjordar. Åtgärd Byte av odlingsväxt eller tagande av åker ur odlingsbruk Effekt angående motverkande av försurning Mycket effektivt, delvis osäker effekt 62 för en reglering av dräneringsförhållandena beräknas utgående från den stödnivå som gäller i fråga om reglerbar dränering, skulle de årliga kostnaderna vara 16 miljoner euro. Man har inte utrett det totala behovet av reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller anläggande av bottendammar. I vattenvårdsplanen för Kumo älv-Skärgårdshavet-Bottenhavet (2008) har man beräknat att för att förbättra vattendragens tillstånd borde år 2015 reglerbar dränering och andra motsvarande åtgärder ha förverkligas på ett 78 400 ha stort område. Detta medför en årlig kostnad i storleksordningen 12 miljoner euro. Kostnad för förverkligande Sociala effekter Rekommendation för motverkande av försurning Fördelaktigt Omfattande Rekommenderas Ändring av dräneringsmetod Mycket effektivt Fördelaktigt Omfattande Rekommenderas Vattenskyddskonstruktioner vid dikning Reglerbar dränering Reglerbar underbevattning och återvinning av dräneringsvattnet Mycket effektivt Rätt dyrt Mycket små Rekommenderas Rätt effektivt, x), delvis osäker effekt Anläggande av bottendammar Effektivt Rätt dyrt Små Rekommenderas Rätt effektivt Rätt dyrt Små Rekommenderas Rätt fördelaktigt Små Rekommenderas Kalkning av jordmånen Ineffektivt Fördelaktigt Små Rekommenderas ej Kalkning av vattendrag Rätt effektivt Mycket dyrt Små Anaeroba kalkfilter Rätt effektivt Mycket dyrt Små Dammar och bäddar av kalkkross Osäker effekt Rätt dyrt Små Kalkfilterdikning Justering av reglering och pumpstationsregimer x) på områden där sulfidsedimenten är rätt djupt belägna xx) går att tillämpa endast i en del fall Rätt effektivt, delvis osäker effekt Rätt effektivt Dyrt Små Rätt fördelaktigt Mycket små Rekommenderas för specifika objekt Kräver tilläggskunskap Kräver tilläggskunskap Kräver tilläggskunskap Rekommenderas för specifika objekt
Page 1 and 2:
På väg mot kontroll av de sura su
Page 3 and 4:
Publikationens namn: På väg mot k
Page 6 and 7:
Innehåll 1. Inledning ............
Page 8 and 9:
1. Inledning Jord- och skogsbruksmi
Page 10 and 11:
Bild 1. Största delen av de sura s
Page 12 and 13: Man bedömer att iståndsättnings-
Page 14 and 15: mycket problematisk med tanke på v
Page 16 and 17: vid godkännande av planer bland an
Page 18 and 19: Isojoki-Teuvanjoki, kusten och åar
Page 20 and 21: Programmet för utveckling av lands
Page 22 and 23: I programmet för utveckling av lan
Page 24 and 25: Vård av skogsnatur Det är möjlig
Page 26 and 27: erna på ett enhetligt sätt tillsa
Page 28 and 29: ibyråerna och andra sakkunniga ino
Page 30 and 31: 6. Förekomsten av sura sulfatjorda
Page 32 and 33: gjorde av samma material en annan t
Page 34 and 35: 6.1.5. Riktlinjer för fortsatta å
Page 36 and 37: Bild 8. Totalbedömning av ytvattne
Page 38 and 39: 6.2.2. Grundvattenområden och vatt
Page 40 and 41: på vissa ställen vid Bottniska vi
Page 42 and 43: 7. Förebyggande av uppkomsten av o
Page 44 and 45: 7.2. Dräneringssätt och dränerin
Page 46 and 47: andra dräneringar och muddringar.
Page 48 and 49: ings- och avrinningsvatten som rinn
Page 50 and 51: 8.2. Kalkning av vattendrag 8.2.1.K
Page 52 and 53: drag som sällan är sura. Det är
Page 54 and 55: toden beror förmodligen inte på m
Page 56 and 57: 9. Förslag för att bemästra olä
Page 58 and 59: Motiveringar Direktiv och handböck
Page 60 and 61: istfälligt känd. Också i fråga
Page 64 and 65: 11. Sammandrag I denna rapport gran
Page 66 and 67: 12. Litteratur angående de sura su
Page 68 and 69: Kivinen, E. 1950. Sulphate soils an
Page 70 and 71: Palko J. & Saari M. 1987. Lapväär
Page 72 and 73: Valtakunnallinen pintavesien ekolog
Page 74 and 75: Suomen Geotutkimus SGT Oy. 1989. De
Page 76 and 77: Bilaga 2. En förteckning över nat
Page 78 and 79: Bilaga 3. En bedömning av de socio
Page 80 and 81: Bilaga 4. En kalkyl över kostnader
Page 82 and 83: Bilaga 5. Catermass-projektbeskrivn
Page 84 and 85: Bilaga 6. Förslag till klassificer
Page 86: ISBN 978-952-453-495-6 (Painettu) I
show all

På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?