På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...

10. Konsekvenser
av förslagen
10.1. Allmänt
Kunskapen angående effekterna av de åtgärdsförslag som
framläggs i denna rapport är rätt bristfällig. Därför har effekterna
bedömts enligt en verbal skala. I fråga om de
effekterna av merparten av de föreslagna åtgärderna finns
inga eller endast ringa resultat från fullskaliga fältförsök att
tillgå. Detta medför att det tillsvidare är mycket svårt att
utvärdera deras reella konsekvenser.
De åtgärder som granskats har en mycket varierande effekt
i fråga om att motverka försurning. Genom förändrad
markanvändning och en förändring av torrläggningspraxisen
kan man åstadkomma en märkbar effekt på försurnings-
och metallbelastningen förutsatt att förändringarna
genomförs på ett stort område. Genom reglerbar dränering
kan man effektivt minska belastningen från merparten
av sulfatjordarna förutsatt att regleringen sköts på
ett ändamålsenligt sätt. Likaså har anläggandet av bottendammar
bedömts vara en effektiv eller till och med
mycket effektiv metod. Effekten av direkt kalkning i vattendrag
varierar betydligt beroende på omständigheterna.
Erfarenheterna av användning av anaeroba kalkfilter och
dammar av kalkkross är små. Man har bedömt att effekten
hos de anaeroba kalkfiltren är medelmåttig men klimatet
i Finland medför låga vattentemperaturer då flödena är
stora. Den låga temperaturen hämmar de mikrober vars
verksamhet utgör metodens centrala funktion. Effekten
av justering av regleringen torde vara rätt god även om
metoden endast lämpar sig för utbyggda vattendrag. Kalkning
av det brukade skiktet på åkrar har ingen väsentlig
inverkan på surhets- och metallbelastningen från de sura
sulfatjordarna.
De direkta kostnader som förorsakas av förändrad markanvändning
och torrläggningspraxis är vanligen låga. De
indirekta effekterna på näringsidkandet kan dock vara
omfattande. Kalkning av vattendrag som omfattar en hel
å eller älv är vanligen en mycket kostsam åtgärd. Även de
anaeroba kalkfiltren har bedömts vara mycket kostsamma
enär metoden förutsätter användning av stora markområden.
De socioekonomiska konsekvenserna av de sura sulfatjordarna
har inte klarlagts och ett akut behov att ytterligare
kunskap föreligger. De socioekonomiska konsekvenserna
är direkt beroende av åtgärdernas omfattning samt av hur
stor del av fastighetens åkrar som berörs. I fall en förändrad
markanvändning och torrläggningspraxis skulle med-
61
föra en märkbar minskning av den odlade arealen eller
en förändring av lägenhetens produktionsinriktning skulle
de negativa ekonomiska konsekvenserna vara betydande.
De sociala konsekvenserna av de övriga metoder som
granskats är förmodligen av mindre omfattning. Å andra
sidan bör man också beakta övriga socioekonomiska konsekvenser
- särskilt i fråga om rekreationsbruket av vattendragen
och fiskeriekonomin. En preliminär granskning av
de socioekonomiska konsekvenserna för lantbruket finns
i tabell 3.
10.2. Kostnader
De lagstiftningsåtgärder som föreslås i denna rapport medför
rätt ringa kostnader. Det är närmast de projektspecifika
karteringarna av de sura sulfatjordarna som medför
kostnader. Kartering av sura sulfatjordar med hjälp av pHanalys
kostar 15 euro/prov.
De förändringar som föreslås i fråga om stödformerna förutsätter
en märkbar ökning av stödmedel för områden med
sura sulfatjordar. I synnerhet jordbruket skulle vara i behov
av utökat stöd för att möjliggöra att de mest problematiska
områdena kan tas ur odlingsbruk och för att man skall
kunna utöka odlandet av växter som kräver mindre torrläggningsdjup
samt anläggandet av reglerbar dränering.
Stödet för skötsel av reglerbar dränering är nu 54 euro/ha/
år och stödet för reglerbar underbevattning är 108 euro/ha/
år. Tagandet av åkrar ur odlingsbruk torde kunna jämföras
med det nuvarande stödet för skyddszoner, vilket innebär
att stödnivån kunde tänkas vara 350-450 euro/ha/år.
Det finns ingen heltäckande bedömning av kostnaderna
för att utöka informations- och rådgivnings-verksamheten.
I vattenvårdsplanen för Kumo älv-Skärgårdshavet-
Bottenhavet (2008) har man bedömt att en heltäckande
rådgivning under åren 2010-2015, för de fastigheter som
befinner sig på områden med sura sulfatjordar, skulle kosta
ca 800 000 euro/år. Detta innebär att man årligen skulle ge
fastighetsvis rådgivning åt 2600 lägenheter och kostnaden
per informationstillfälle skulle då vara 300 euro/lägenhet.
Enligt en preliminär beräkning av Geologiska forskningscentralen
(GTK) skulle kostnaderna för att utveckla metodiken
för att kartlägga de sura sulfatjordarna samt för
att genomföra karteringen i hela landet kosta 9,2 miljoner
euro. I fall karteringen skall utföras 2010-2015 är de årliga
kostnaderna ca 1,5 miljoner euro. En mer exakt kalkyl
erhålls då Geologiska forskningscentralen noggrannare
har kunnat definiera antalet objekt som skall karteras samt
karteringens kostnadsnivå. Karteringen ingår delvis i Geologiska
forsknings-centralens normala budgetreglerade
verksamhet.