På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...
På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ... På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...
Motiveringar Direktiv och handböcker styr markanvändning och de olika sektorernas vattenskyddsverksamhet på ett entydigt sätt. I de nuvarande direktiven och handböckerna nämns de sura sulfatjordarna överlag endast sporadiskt. En metodisk presentation av hur sura sulfatjordar kan lokaliseras och av de potentiella vattenskyddsåtgärderna höjer vattenskyddets nivå och ökar medvetandet om den markbundna försurningen. I direktiven och handböckerna bör man behandla objekt som förorsakar omfattande respektive ringa försurningsskador skilt. 9.5. Information och rådgivning Förslag Information och rådgivning angående de sura sulfatjordarna bör ges i större utsträckning inom alla sektorer. Speciellt utövare av jord- och skogsbruk, planerare och förverkligare av projekt som påverkar markens torrläggningsläge, myndigheter, skolor och den stora allmänheten är i behov att tilläggsinformation. Det behövs såväl informationsmaterial, skolningstillfällen som fastighetsvis rådgivning. I fortsättningen bör det skolningsmaterial, som behandlar 57 den försurningsbelastning som förorsakas av oxideringen av sulfider i alven och motverkandet av den, utgöra en egen helhet. Detta material bör särskiljas från det material som behandlar motverkandet av försurning av markens ytskikt eftersom dessa problem måste lösas på helt skilda sätt. Man bör grunda ett informationsnätverk som garanterar att information alltid finns tillgänglig i samband med problematiska försurningssituationer. Även landsbygdens utvecklingsprogram och landsbygdsnätverk bör utnyttjas för informations- och rådgivningsarbetet. Motiveringar I nuläget är information och rådgivning angående de sura sulfatjordarna icke enhetlig. I den rådgivning som ges åt jordbrukare och skogsägare i den fastighetsvisa rådgivningen behandlas den markbundna försurning som orsakas av oxidering av sulfider endast sporadiskt. Planerarna skolas inte systematiskt angående identifiering av sura sulfatjordar eller de vattenskyddsåtgärder som behövs i sådana områden. Samhällsplanerare, dräneringsplanerare, skogsbruksplanerare, vägplanerare, planerare av nyskiften, grävmaskinsförare och andra aktörer på områden med sura sulfatjordar känner nödvändigtvis inte igen de sura sulfatjordarna och äger inte heller nödvändig kunskap om vilka åtgärder som förutsätts för att minimera den belastning de orsakar.
Det tillgängliga informationsmaterialet angående den försurning som förorsakas av de sura sulfatjordarna är inte enhetligt. För objekt som förorsakar betydande respektive ringa försurningsbelastning föreslås likadana åtgärder. Befintlig kunskap om de problem som de sura sulfatjordarna orsakar i vattendragen sprids inte omedelbart till aktörerna inom områden med sura sulfatjordar. Då informationsspridningen förbättras kan försurningsproblemen minskas genom en optimal skötsel av områden med reglerbar dränering och justeringar av regleringen av vattendragen. 9.6. Kartering av sura sulfatjordar Förslag En med enhetliga metoder genomförd kartering av förekomsten av de sura sulfatjordarna, och den risk för belastning av vattendragen de utgör, bör färdigställas före utgången av år 2015. Man bör överenskomma, helst redan år 2009, om enhetliga karteringsmetoder och definitioner av sura sulfatjordar i Finland. I bilaga 6 finns förslag till klassificeringsgrunder för sura sulfatmarker. Uppgifter från tidigare karteringar av sulfatjordar bör samlas som GIS-databas och slutmålet för den nationella karteringen bör vara att nationell GISdatabas för de sura sulfatjordarna, som kostnadsfritt är tillgänglig för alla. Ända tills den nationella karteringen är klar bör man ha möjlighet att få projektspecifikt stöd för att kartera sura sulfatjordar. För karteringarna bör anvisas tillräckliga budgetmedel. Ansvaret för den nationella karteringen av de sura sulfatjordarna vilar i första hand på Geologiska forskningscentralen (GTK). De som planerar projekt på områden där sura sulfatjordar kan förekomma är ansvariga för lokaliseringen av de sura sulfatjordarna inom projektområdet. Karteringsarbetet bör organiseras så att man omedelbart karterar de mest problematiska områdena. Motiveringar De sura sulfatjordarna bör karteras och definieras på ett enhetligt sätt före år 2015. En kartering av de sura sulfatjordarna skulle ge tillräckliga basuppgifter om förekomsten av riskområden för samhällsplanering och planering av torrläggning och vattenskydd. Karteringen skulle också utgöra en grund för att kunna rikta jord- och skogsbruksstöden till områden med den mest akuta försurningsproblematiken. De tidigare karteringarna av sura sulfatjordarna med åtföljande riskbedömningar har gjorts med varierande metodik och med användande av olika kriterier. Man bör snarast möjligt åstadkomma en överens-kommelse om vilka karteringsmetoder och vilka klassificeringskriterier som skall användas i Finland. På så sätt skulle man kunna använda de 58 karteringar som utförs inom ramen för enskilda projekt som en del av den nationella karteringen. Karteringsmetoden bör också vara sådan att den lämpar sig för att lokalisera sura sulfatjordar inom ett enskilt skogs- eller åkerskifte. Sådana karteringar behövs ända tills den landsomfattande karteringen är klar. Man bör överenskomma om att projekt- eller fastighetsvisa karteringsdata överlämnas till den nationella karteringen. Uppgifterna från den nationella karteringen och riskbedömningen bör sammanställas till GIS-databas som kostnadsfritt kan användas av var och en. Man bör säkerställa att tillräckliga resurser reserveras för den nationella karteringen. Karteringen bör inledas i kända problemområden, vilket till exempel innebär sådana vattendrag där man konstaterat att den markbundna försurningen förorsakat fiskdöd. Då man prioriterar de områden som skall karteras bör man nyttja tidigare utförda karteringar och data från tidigare karteringar bör omedelbart sammanställas till en GIS-databas. 9.7. Utredningar angående olägenheter orsakade av försurning Förslag De olägenheter som försurningen från de sura sulfatjordarna förorsakar för fiskeriekonomin, skogsbruket, torvtäktverksamheten och vattenförsörjningen bör utredas bättre än vad nu är fallet. Försurningen bör också i tillräcklig mån beaktas vid uppföljningen av tillståndet i miljön. Man bör prioritera utredandet av de socioekonomiska konsekvenserna av de sura sulfatjordarna. Man bör också utveckla beslutsprocessen för de till problematiken anknutna stödformerna. Dessutom bör man inleda projekt där man genomför en deltagande planering i anknytning till detta ämne. Ansvaret för att utreda effekterna av de sura sulfatjordarna ligger i första hand hos universiteten och forskningsinstitutionerna såsom till exempel Finlands miljöcentral (SYKE), Vilt- och fiskeriforsknings-institutet (RKTL), Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) och Skogsforsknings-institutet (Metla). Motiveringar De olägenheter som dräneringarna av de sura sulfatjordarna medför för jordbruksproduktionen och tillståndet hos ytvattnen är rätt väl kända. De sura sulfatjordarnas inverkan på trädens tillväxt, torvtäkter och torvtäktområdenas fortsatta användning samt på råvattenanskaffningen är
- Page 8 and 9: 1. Inledning Jord- och skogsbruksmi
- Page 10 and 11: Bild 1. Största delen av de sura s
- Page 12 and 13: Man bedömer att iståndsättnings-
- Page 14 and 15: mycket problematisk med tanke på v
- Page 16 and 17: vid godkännande av planer bland an
- Page 18 and 19: Isojoki-Teuvanjoki, kusten och åar
- Page 20 and 21: Programmet för utveckling av lands
- Page 22 and 23: I programmet för utveckling av lan
- Page 24 and 25: Vård av skogsnatur Det är möjlig
- Page 26 and 27: erna på ett enhetligt sätt tillsa
- Page 28 and 29: ibyråerna och andra sakkunniga ino
- Page 30 and 31: 6. Förekomsten av sura sulfatjorda
- Page 32 and 33: gjorde av samma material en annan t
- Page 34 and 35: 6.1.5. Riktlinjer för fortsatta å
- Page 36 and 37: Bild 8. Totalbedömning av ytvattne
- Page 38 and 39: 6.2.2. Grundvattenområden och vatt
- Page 40 and 41: på vissa ställen vid Bottniska vi
- Page 42 and 43: 7. Förebyggande av uppkomsten av o
- Page 44 and 45: 7.2. Dräneringssätt och dränerin
- Page 46 and 47: andra dräneringar och muddringar.
- Page 48 and 49: ings- och avrinningsvatten som rinn
- Page 50 and 51: 8.2. Kalkning av vattendrag 8.2.1.K
- Page 52 and 53: drag som sällan är sura. Det är
- Page 54 and 55: toden beror förmodligen inte på m
- Page 56 and 57: 9. Förslag för att bemästra olä
- Page 60 and 61: istfälligt känd. Också i fråga
- Page 62 and 63: 10. Konsekvenser av förslagen 10.1
- Page 64 and 65: 11. Sammandrag I denna rapport gran
- Page 66 and 67: 12. Litteratur angående de sura su
- Page 68 and 69: Kivinen, E. 1950. Sulphate soils an
- Page 70 and 71: Palko J. & Saari M. 1987. Lapväär
- Page 72 and 73: Valtakunnallinen pintavesien ekolog
- Page 74 and 75: Suomen Geotutkimus SGT Oy. 1989. De
- Page 76 and 77: Bilaga 2. En förteckning över nat
- Page 78 and 79: Bilaga 3. En bedömning av de socio
- Page 80 and 81: Bilaga 4. En kalkyl över kostnader
- Page 82 and 83: Bilaga 5. Catermass-projektbeskrivn
- Page 84 and 85: Bilaga 6. Förslag till klassificer
- Page 86: ISBN 978-952-453-495-6 (Painettu) I
Det tillgängliga informationsmaterialet angåen<strong>de</strong> <strong>de</strong>n försurning<br />
som förorsakas <strong>av</strong> <strong>de</strong> <strong>sura</strong> <strong>sulfatjordarna</strong> är inte<br />
enhetligt. För objekt som förorsakar betydan<strong>de</strong> respektive<br />
ringa försurningsbelastning föreslås likadana åtgär<strong>de</strong>r. Befintlig<br />
kunskap om <strong>de</strong> problem som <strong>de</strong> <strong>sura</strong> <strong>sulfatjordarna</strong><br />
orsakar i vattendragen sprids inte ome<strong>de</strong>lbart till aktörerna<br />
inom områ<strong>de</strong>n med <strong>sura</strong> sulfatjordar. Då informationsspridningen<br />
förbättras kan försurningsproblemen minskas<br />
genom en optimal skötsel <strong>av</strong> områ<strong>de</strong>n med reglerbar<br />
dränering och justeringar <strong>av</strong> regleringen <strong>av</strong> vattendragen.<br />
9.6. Kartering <strong>av</strong> <strong>sura</strong> sulfatjordar<br />
Förslag<br />
En med enhetliga meto<strong>de</strong>r genomförd kartering <strong>av</strong> förekomsten<br />
<strong>av</strong> <strong>de</strong> <strong>sura</strong> <strong>sulfatjordarna</strong>, och <strong>de</strong>n risk för belastning <strong>av</strong><br />
vattendragen <strong>de</strong> utgör, bör färdigställas före utgången <strong>av</strong> år<br />
2015. Man bör överenskomma, helst redan år 2009, om enhetliga<br />
karteringsmeto<strong>de</strong>r och <strong>de</strong>finitioner <strong>av</strong> <strong>sura</strong> sulfatjordar<br />
i Finland. I bilaga 6 finns förslag till klassificeringsgrun<strong>de</strong>r<br />
för <strong>sura</strong> sulfatmarker. Uppgifter från tidigare karteringar<br />
<strong>av</strong> sulfatjordar bör samlas som GIS-databas och slutmålet<br />
för <strong>de</strong>n nationella karteringen bör vara att nationell GISdatabas<br />
för <strong>de</strong> <strong>sura</strong> <strong>sulfatjordarna</strong>, som kostnadsfritt är<br />
tillgänglig för alla. Ända tills <strong>de</strong>n nationella karteringen är<br />
klar bör man ha möjlighet att få projektspecifikt stöd för<br />
att kartera <strong>sura</strong> sulfatjordar. För karteringarna bör anvisas<br />
tillräckliga budgetme<strong>de</strong>l.<br />
Ansvaret för <strong>de</strong>n nationella karteringen <strong>av</strong> <strong>de</strong> <strong>sura</strong> <strong>sulfatjordarna</strong><br />
vilar i första hand på Geologiska forskningscentralen<br />
(GTK). De som planerar projekt på områ<strong>de</strong>n där <strong>sura</strong><br />
sulfatjordar kan förekomma är ansvariga för lokaliseringen<br />
<strong>av</strong> <strong>de</strong> <strong>sura</strong> <strong>sulfatjordarna</strong> inom projektområ<strong>de</strong>t. Karteringsarbetet<br />
bör organiseras så att man ome<strong>de</strong>lbart karterar <strong>de</strong><br />
mest problematiska områ<strong>de</strong>na.<br />
Motiveringar<br />
De <strong>sura</strong> <strong>sulfatjordarna</strong> bör karteras och <strong>de</strong>finieras på ett<br />
enhetligt sätt före år 2015. En kartering <strong>av</strong> <strong>de</strong> <strong>sura</strong> <strong>sulfatjordarna</strong><br />
skulle ge tillräckliga basuppgifter om förekomsten <strong>av</strong><br />
riskområ<strong>de</strong>n för samhällsplanering och planering <strong>av</strong> torrläggning<br />
och vattenskydd. Karteringen skulle också utgöra<br />
en grund för att kunna rikta jord- och skogsbruksstö<strong>de</strong>n till<br />
områ<strong>de</strong>n med <strong>de</strong>n mest akuta försurningsproblematiken.<br />
De tidigare karteringarna <strong>av</strong> <strong>sura</strong> <strong>sulfatjordarna</strong> med åtföl<strong>ja</strong>n<strong>de</strong><br />
riskbedömningar har gjorts med varieran<strong>de</strong> metodik<br />
och med användan<strong>de</strong> <strong>av</strong> olika kriterier. Man bör snarast<br />
möjligt åstadkomma en överens-kommelse om vilka karteringsmeto<strong>de</strong>r<br />
och vilka klassificeringskriterier som skall användas<br />
i Finland. <strong>På</strong> så sätt skulle man kunna använda <strong>de</strong><br />
58<br />
karteringar som utförs inom ramen för enskilda projekt som<br />
en <strong>de</strong>l <strong>av</strong> <strong>de</strong>n nationella karteringen. Karteringsmeto<strong>de</strong>n<br />
bör också vara sådan att <strong>de</strong>n lämpar sig för att lokalisera<br />
<strong>sura</strong> sulfatjordar inom ett enskilt skogs- eller åkerskifte.<br />
Sådana karteringar behövs ända tills <strong>de</strong>n landsomfattan<strong>de</strong><br />
karteringen är klar.<br />
Man bör överenskomma om att projekt- eller fastighetsvisa<br />
karteringsdata överlämnas till <strong>de</strong>n nationella karteringen.<br />
Uppgifterna från <strong>de</strong>n nationella karteringen och riskbedömningen<br />
bör sammanställas till GIS-databas som kostnadsfritt<br />
kan användas <strong>av</strong> var och en.<br />
Man bör säkerställa att tillräckliga resurser reserveras för<br />
<strong>de</strong>n nationella karteringen. Karteringen bör inledas i kända<br />
problemområ<strong>de</strong>n, vilket till exempel innebär sådana vattendrag<br />
där man konstaterat att <strong>de</strong>n markbundna försurningen<br />
förorsakat fiskdöd. Då man prioriterar <strong>de</strong> områ<strong>de</strong>n<br />
som skall karteras bör man nytt<strong>ja</strong> tidigare utförda karteringar<br />
och data från tidigare karteringar bör ome<strong>de</strong>lbart<br />
sammanställas till en GIS-databas.<br />
9.7. Utredningar angåen<strong>de</strong><br />
olägenheter orsaka<strong>de</strong> <strong>av</strong> försurning<br />
Förslag<br />
De olägenheter som försurningen från <strong>de</strong> <strong>sura</strong> <strong>sulfatjordarna</strong><br />
förorsakar för fiskeriekonomin, skogsbruket, torvtäktverksamheten<br />
och vattenförsörjningen bör utredas bättre<br />
än vad nu är fallet. Försurningen bör också i tillräcklig<br />
mån beaktas vid uppföljningen <strong>av</strong> tillstån<strong>de</strong>t i miljön. Man<br />
bör prioritera utredan<strong>de</strong>t <strong>av</strong> <strong>de</strong> socioekonomiska konsekvenserna<br />
<strong>av</strong> <strong>de</strong> <strong>sura</strong> <strong>sulfatjordarna</strong>. Man bör också utveckla<br />
beslutsprocessen för <strong>de</strong> till problematiken anknutna<br />
stödformerna. Dessutom bör man inleda projekt där man<br />
genomför en <strong>de</strong>ltagan<strong>de</strong> planering i anknytning till <strong>de</strong>tta<br />
ämne.<br />
Ansvaret för att utreda effekterna <strong>av</strong> <strong>de</strong> <strong>sura</strong> <strong>sulfatjordarna</strong><br />
ligger i första hand hos universiteten och forskningsinstitutionerna<br />
såsom till exempel Finlands miljöcentral (SYKE),<br />
Vilt- och fiskeriforsknings-institutet (RKTL), Forskningscentralen<br />
för jordbruk och livsme<strong>de</strong>lsekonomi (MTT) och<br />
Skogsforsknings-institutet (Metla).<br />
Motiveringar<br />
De olägenheter som dräneringarna <strong>av</strong> <strong>de</strong> <strong>sura</strong> <strong>sulfatjordarna</strong><br />
medför för jordbruksproduktionen och tillstån<strong>de</strong>t hos<br />
ytvattnen är rätt väl kända. De <strong>sura</strong> <strong>sulfatjordarna</strong>s inverkan<br />
på trä<strong>de</strong>ns tillväxt, torvtäkter och torvtäktområ<strong>de</strong>nas<br />
fortsatta användning samt på råvattenanskaffningen är
Change language