På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...

More documents

Recommendations

Info

9. Förslag för att bemästra olägenheter orsakade av sura sulfatjordar 9.1. Lagstiftning Förslag Man bör utreda möjligheterna att i vattenlagen, miljöskyddslagen och i lagstiftningen angående jord- och skogsbruk tillägga ett omnämnande om att en sur jordmån, förorsakad av sura sulfatjordar, är en faktor som bör beaktas vid projektplanering. Genom att stifta nya lagar eller uppgöra kompletterande direktiv för nu gällande lagar bör man säkerställa att förbudet mot ändring av vattendrag i tillräcklig omfattning tas i beaktande vid bedömning av tillståndsbehov för dränering av sura sulfatjordar. Dessutom bör man överväga att införa en anmälningsplikt till miljömyndigheterna angående omfattande projekt som inverkar på torrläggningsstatusen hos sura sulfatjordar. Förverkligandet av vattenskyddsanordningar bör underlättas så att behövliga åtgärder kan förverkligas på även på områden med passiva markägare. Ansvaret för den fortsatta beredningen ligger hos jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet samt hos justitieministeriet. Motiveringar I vattenlagen och miljöskyddslagen samt i lagstiftningen angående jord- och skogsbruk finns i nuläget inget sårskilt omnämnande om att sura sulfatjordar är en faktor som bör beaktas i projektplanering. Omnämnandet av de sura sulfatjordarna ökar medvetenheten om och beaktandet av detta miljöproblem. På detta sätt förbättras också karteringen av de sura sulfatjordarna. Enligt nu gällande lagstiftning kan dikning genomföras utan markägarens medgivande, det vill säga på en så kallad passiv markägares marker, men vattenskyddsanordningar kan inte placeras på sådana områden. Man bör utreda möjligheterna att ändra vatten- eller miljöskyddslagen så att man på en annans mark kan genomföra åtgärder för att minska på försurningen (t.ex. anlägga våtmarker) enligt samma principer som man i samband med dikning kan stadga om pumpstationer och invallningar. Ärendena skulle då behandlas som förrättningar. Man bör säkerställa att dikningar i sura sulfatjordar inte i onödan belastar vattendragen. Ärendet kan skötas an- 55 tingen med hjälp av administrativa direktiv eller genom att justera vattenlagens stadganden. En anmälningsplikt till miljömyndigheterna är en möjlighet att förverkliga denna målsättning. Nuförtiden beaktar man vid bedömning av tillståndsplikt inte i tillräcklig mån den sammanlagda inverkan av flere dikningsprojekt, som på basen av lagstiftningen kunde förutsätta ett åläggande om att minska belastningen. 9.2. Nationella och regionala program Förslag De sura sulfatjordarna och deras inverkan bör särskilt nämnas i alla nationella och regionala program, genom vilka man strävar till att inverka på vattendragens tillstånd och markens torrläggningsstatus. Sådana program är till exempel det nationella vattenskyddsprogrammet, regionala vattenskyddsprogram, nationella och regionala skogsprogram, program för utveckling av landbygden samt nationella program för torrläggning. Dessutom bör de sura sulfatjordarna uppmärksammas i all markplanering som utförs på sura sulfatjordar. På basen av denna rapport bör en nationell strategi angående markbunden försurning uppgöras. Ansvaret för beaktandet av detta förslag ligger hos dem som gör uppgör programmen. Ansvaret för beaktandet av de sura sulfatjordarna vid planering av markanvändning ligger hos landskapsförbunden och kommunerna. Ansvaret för beredandet av en nationell strategi för den markbundna försurningen ligger hos jord- och skogsbruksministeriet och hos miljöministeriet. Motiveringar Via markplanering och de nationella och regionala programmen kan man styra markanvändningen och vattenskyddet på de sura sulfatjordarna. I de nu gällande nationella målsättningsprogrammen har de sura sulfatjordarna inte behandlats skilt och även i de regionala programmen har de uppmärksammats ganska bristfälligt. Ett systematiskt uppmärksammande av de sura sulfatjordarna vid all markplanering samt i de nationella och regionala målprogrammen ökar avsevärt medvetandet om de sura sulfatjordarna och deras betydelse, samt styr markanvändningen så att man i ett så tidigt skede som möjligt kan beakta problematiken kring de sura sulfatjordarna och vidta preventiva åtgärder för att förhindra att problem uppstår.
9.3. Stödsystem Förslag Beaktandet av sura sulfatjordar, och de speciella vattenskyddsåtgärder de förutsätter, bör på ett mer heltäckande och mångsidigt sätt än vad som nu är fallet ingå i stödsystemen för jordbruk, skogsbruk och torrläggning. Utbudet av stödformer för vattenskyddsåtgärder på sura sulfatjordar bör utökas. Man bör också utreda möjligheten att använda Europeiska Unionens vattenramdirektivstöd enligt § 38 i förordningen om utvecklandet av landsbygden. Ett villkor för att godkänna stöd för bastorrläggning av sura sulfatjordar kunde vara en godkänd plan för att bemästra försurningsproblematiken. Jord- och skogsbrukets stödformer bör i första hand styras till kända problemområden. Eftersom dessa inte systematiskt har kartlagts bör man överväga att via stödmedel tillsvidare även ersätta de kostnader som sökanden åsamkas av att kartlägga de sura sulfatjordar som finns i projektområdet. I brist på heltäckande karteringar bör man också överväga att tillgodogöra sig nuvarande kunskap. Detta innebär att man som stödområde kunde avgränsa hela avrinningsområdet för en å eller älv, som har omfattande försurningsproblem och där åkerbruk och skogsbruk utgör en märkbar form av markanvändning. Gränserna för de regioner där man kan erhålla lantbruksstöd för att anlägga våtmarker bör justeras så att stöd kan erhållas även i avrinningsområdena för de vattendrag som mynnar i Kvarken eller Bottenviken. Den förnyade lagen om ett hållbart skogsbruk beräknas träda i kraft år 2009. Den borde möjliggöra ett förhöjt planeringsstöd för speciellt krävande objekt och ett flertal vattenskyddsåtgärder torde kunna komma att utföras helt på statens bekostnad. Vid tillämpandet av lagen bör man utvärdera huruvida planering och förverkligande av vattenskydd på sura sulfatjordar kan anses vara en speciellt krävande verksamhet. Ägoregleringsverksamheten och stödet av den bör utvecklas så att man vid de dräneringsarbeten som utförs i samband med ägoregleringen även beaktar miljö- och vattenskyddsaspekter. Detta görs i enlighet med övrig torrläggningsverksamhet inom jord- och skogsbruksverksamhet i synnerhet på områden med sura sulfatjordar. Ansvaret för utvecklandet av stödsystemen ligger i första hand hos jord- och skogsbruksministeriet. Motiveringar I villkoren för de stöd som erhålls för ägoregleringar och dränering nämns inget om sura sulfatjordar och de speciel- 56 la vattenskyddsåtgärder de skulle förutsätta. Stödvillkoren för dränering bör kompletteras eller så bör man på annat sätt säkerställa att uppkomsten av försurningsolägenhet förhindras, t.ex. genom att förutsätta uppgörandet av planer för att bemästra försurningen. Vid tillämpandet av den nya lagen för hållbart skogsbruk bör man säkerställa att planering och förverkligande av vattenskyddsåtgärder på sura sulfatjordar kan anses vara en speciellt krävande verksamhet, som bör åtnjuta en förhöjd stödnivå. I jordbrukets investeringsstöd ingår inte för närvarande (2008) åtgärder som speciellt lämpar sig för sura sulfatjordar. I fråga om jordbrukets miljöstöd är stöden för reglerbar dränering och underhåll av bevattning inte bundna till jordmånens egenskaper. På områden med sura sulfatjordar bör man kunna bevilja stöd för att ta de mest problematiska områdena ur bruk. Man bör också stöda odling av grödor som inte kräver så stort torrläggningsdjup samt stöda anläggandet och underhållet av våtmarker, reglerbar dränering, reglerbar underbevattning och andra motsvarande metoder. Man bör också utreda i vilken mån dessa åtgärder kan få stöd via vattenramdirektivet. Åtgärder angående de sura sulfatjordarna borde riktas till speciellt besvärliga så kallade hot spot-områden, men sådana områden har ännu inte systematiskt karterats. Avsaknaden av en heltäckande kartering skall inte hindra utförandet av vattenskyddsåtgärder. Därför bör man via stödsystemen kunna ersätta kostnaderna för vattenprover och jordprovtagning genom borrning vid kartering av försurningsläget i planeringsområdet. Dessutom bör man överväga möjligheterna att rikta åtgärderna till avrinningsområdena för de vattendrag där torrläggning av sura sulfatjordar förorsakar märkbara olägenheter. 9.4. Direktiv och rekommendationer Förslag Nuvarande direktiv och rekommendationer för torrläggning, nyskiften, jordbruk och torvtäkt bör kompletteras sålunda att de innehåller konkreta direktiv för hur sura sulfatjordar skall lokaliseras och med vilka åtgärder försurningsolägenheterna skall motverkas. Man bör också förtydliga direktiven för hur vattenlagens stadganden om förbudet mot förändring av vattendrag skall tillämpas i fråga om dikningsprojekt som utförs i sura sulfatjordar. Ansvaret för att direktiven och handböckerna uppdateras ligger i första hand hos jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet.
Page 1 and 2:
På väg mot kontroll av de sura su
Page 3 and 4:
Publikationens namn: På väg mot k
Page 6 and 7: Innehåll 1. Inledning ............
Page 8 and 9: 1. Inledning Jord- och skogsbruksmi
Page 10 and 11: Bild 1. Största delen av de sura s
Page 12 and 13: Man bedömer att iståndsättnings-
Page 14 and 15: mycket problematisk med tanke på v
Page 16 and 17: vid godkännande av planer bland an
Page 18 and 19: Isojoki-Teuvanjoki, kusten och åar
Page 20 and 21: Programmet för utveckling av lands
Page 22 and 23: I programmet för utveckling av lan
Page 24 and 25: Vård av skogsnatur Det är möjlig
Page 26 and 27: erna på ett enhetligt sätt tillsa
Page 28 and 29: ibyråerna och andra sakkunniga ino
Page 30 and 31: 6. Förekomsten av sura sulfatjorda
Page 32 and 33: gjorde av samma material en annan t
Page 34 and 35: 6.1.5. Riktlinjer för fortsatta å
Page 36 and 37: Bild 8. Totalbedömning av ytvattne
Page 38 and 39: 6.2.2. Grundvattenområden och vatt
Page 40 and 41: på vissa ställen vid Bottniska vi
Page 42 and 43: 7. Förebyggande av uppkomsten av o
Page 44 and 45: 7.2. Dräneringssätt och dränerin
Page 46 and 47: andra dräneringar och muddringar.
Page 48 and 49: ings- och avrinningsvatten som rinn
Page 50 and 51: 8.2. Kalkning av vattendrag 8.2.1.K
Page 52 and 53: drag som sällan är sura. Det är
Page 54 and 55: toden beror förmodligen inte på m
Page 58 and 59: Motiveringar Direktiv och handböck
Page 60 and 61: istfälligt känd. Också i fråga
Page 62 and 63: 10. Konsekvenser av förslagen 10.1
Page 64 and 65: 11. Sammandrag I denna rapport gran
Page 66 and 67: 12. Litteratur angående de sura su
Page 68 and 69: Kivinen, E. 1950. Sulphate soils an
Page 70 and 71: Palko J. & Saari M. 1987. Lapväär
Page 72 and 73: Valtakunnallinen pintavesien ekolog
Page 74 and 75: Suomen Geotutkimus SGT Oy. 1989. De
Page 76 and 77: Bilaga 2. En förteckning över nat
Page 78 and 79: Bilaga 3. En bedömning av de socio
Page 80 and 81: Bilaga 4. En kalkyl över kostnader
Page 82 and 83: Bilaga 5. Catermass-projektbeskrivn
Page 84 and 85: Bilaga 6. Förslag till klassificer
Page 86: ISBN 978-952-453-495-6 (Painettu) I
show all

På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?