På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...
På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ... På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...
toden beror förmodligen inte på metoden som sådan. Det kan till exempel bero på att den reglerbara dräneringen inte använts på ett ändamålsenligt sätt. 8.3.2. Riktlinjer för fortsatta åtgärder Man bör anlägga mera kalkfilterdiken på sådana marker där den största delen av sulfiderna oxiderats och största delen av oxidationsprodukterna har urlakats. Eftersom olika jordarter har olika stor kapacitet att buffra pH-värdet borde man redan i planeringsskedet karlägga vilket 1 2 3 Bild 16. Principskiss för kalkfilterdikning (Weppling 1997). Tabell 2. Total yta dränerad med kalkfilterdiken i Finland år 2000 baserat på miljöstödsavtal. 4 7 53 5 6 kalkningsbehovet är för olika jordarter. Användningen av bränd kalk medför att jordens partikelstruktur förbättras. Möjligheterna och effekten av att samordna användandet av kalkfilterdiken och reglerbar dränering bör ytterligare utredas. Metoden skulle förutom inom jordbruket möjligen kunna användas i skogsbruket fastän dräneringen där utförs med öppna diken. Kalfilterdikning kunde utgöra en del av skogsbrukets vattenskydd. Dränerings- och flödesvattnen kunde efter de gängse vattenskyddsanordningarna ledas 1. Muokkauskerros 2. Hapan sulfaattimaa 3. Hapeton neutraali pohjamaa 4. Maa-aine + poltettu kalkki 5. Pohjaveden pinta 6. Salaojasora 7. Salaojaputki 1. Bearbetningsskikt 2. Sur sulfatjord 3. Syrefri, neutral bottenjord 4. Marksubstans + bränd kalk 5. Grundvattenyta 6. Täckdikesgrus 7. Täckdikesrör Kalfilterdikning TE-central ha st Nyland 42 1 Egentliga Finland 285 22 Satakunta Tavastland 255 19 Birkaland 80 8 Sydöstra Finland 22 4 Södra Savolax Norra Savolax Norra Karelen Mellersta Finland 13 1 Sydösterbotten 7 2 Österbotten 299 29 Norra Österbotten Kajanaland Lappland 15 3 TOTALT 1018 89
via ett kalkfilterdike till recipienten. Man bör ytterligare utreda användningsmöjligheterna för kalkfilterdikning inom skogsbruket. 8.4. Justering av vattendragets reglering och användningen av pumpstationer 8.4.1. Nuläge En potentiell vattenskyddsmetod i ett reglerat vattendrag är att justera regleringen så att man genom att öka flödet kan späda ut tillflöden av surt vatten. I fall områden i avrinningsområdet dräneras med pumpstationer kan man ordna torrläggningen så att surt vatten pumpas upp i vattendraget från en pumpstation i taget (Teppo et al. 2006) (bild 17). De invallade områdena utgör endast en liten andel av de sura sulfatjordarna. Torrläggningsgraden innan invallningen har ofta varit mycket låg, vilket innebär att endast en liten der av den sura belastningen har urlakats. Vattnet som pumpas från dessa områden är därför mycket surt och en effektiv pumpning kan medföra betydande lokala surhetsproblem. Genom att justera vattenflödet i reglerade vattendrag kan man i undantagsfall minska på försurningsolägenheterna. Genom reglering kan man under de mest sura perioderna lindra försurnings-olägenheterna genom att späda ut de sura tillflödena. En annan möjlighet är att leda det sura 54 flödet till områden där de gör så liten skada som möjligt. Förutsättningarna för att tillämpa dessa metoder har utretts åtminstone i fråga om Kyro älv. 8.4.2. Riktlinjer för fortsatta åtgärder För alla vattendrag där en justering av regleringen och användandet av pumpstationerna konkret kan motverka försurning bör man uppgöra en för vattendraget specifik plan för tillämpningen. Sådana vattendrag är till exempel Esse ås vattendragsområde och Larsmo-Öjasjön samt Kyro älv. Det är att rekommendera att som ett led i vattenskyddet för sura sulfatjordar nyttja användandet av pumpstationer. Ändrandet av pumpningsregimen förutsätter dock tillstånd av dikningsbolaget. Genom att justera intervallen för att starta och stoppa pumpningen kan man påverka grundvattennivån på åkermarken och därmed också påverka den sura belastningen. I praktiken innebär detta att man under vegetationsperioden håller grundvattennivån på en så hög nivå som möjligt. Speciellt under torra somrar kan denna typ av reglering även höja på skördenivån. Under plöjnings- och såningstiden samt under skördetiden bör grundvattennivån likväl hållas så låg att åkrarna håller för jordbruksmaskinerna. Metoden fungerar bäst i fall det dikessystem som leder vattnet till pumpstationen endast har en liten lutning (vilket ofta är fallet på invallade områden) och om man har tillgång till minst två pumpar med olika effekt. Med den mindre pumpen sköter man regleringen under vegetationsperioden då vattenmängderna är mindre. Bild 17. Den gamla pumpstationen från 1926 och den nya pumpstationen från år 1964 vid det 2300 ha stora torrläggningsområdet Söderfjärden.
- Page 3 and 4: Publikationens namn: På väg mot k
- Page 6 and 7: Innehåll 1. Inledning ............
- Page 8 and 9: 1. Inledning Jord- och skogsbruksmi
- Page 10 and 11: Bild 1. Största delen av de sura s
- Page 12 and 13: Man bedömer att iståndsättnings-
- Page 14 and 15: mycket problematisk med tanke på v
- Page 16 and 17: vid godkännande av planer bland an
- Page 18 and 19: Isojoki-Teuvanjoki, kusten och åar
- Page 20 and 21: Programmet för utveckling av lands
- Page 22 and 23: I programmet för utveckling av lan
- Page 24 and 25: Vård av skogsnatur Det är möjlig
- Page 26 and 27: erna på ett enhetligt sätt tillsa
- Page 28 and 29: ibyråerna och andra sakkunniga ino
- Page 30 and 31: 6. Förekomsten av sura sulfatjorda
- Page 32 and 33: gjorde av samma material en annan t
- Page 34 and 35: 6.1.5. Riktlinjer för fortsatta å
- Page 36 and 37: Bild 8. Totalbedömning av ytvattne
- Page 38 and 39: 6.2.2. Grundvattenområden och vatt
- Page 40 and 41: på vissa ställen vid Bottniska vi
- Page 42 and 43: 7. Förebyggande av uppkomsten av o
- Page 44 and 45: 7.2. Dräneringssätt och dränerin
- Page 46 and 47: andra dräneringar och muddringar.
- Page 48 and 49: ings- och avrinningsvatten som rinn
- Page 50 and 51: 8.2. Kalkning av vattendrag 8.2.1.K
- Page 52 and 53: drag som sällan är sura. Det är
- Page 56 and 57: 9. Förslag för att bemästra olä
- Page 58 and 59: Motiveringar Direktiv och handböck
- Page 60 and 61: istfälligt känd. Också i fråga
- Page 62 and 63: 10. Konsekvenser av förslagen 10.1
- Page 64 and 65: 11. Sammandrag I denna rapport gran
- Page 66 and 67: 12. Litteratur angående de sura su
- Page 68 and 69: Kivinen, E. 1950. Sulphate soils an
- Page 70 and 71: Palko J. & Saari M. 1987. Lapväär
- Page 72 and 73: Valtakunnallinen pintavesien ekolog
- Page 74 and 75: Suomen Geotutkimus SGT Oy. 1989. De
- Page 76 and 77: Bilaga 2. En förteckning över nat
- Page 78 and 79: Bilaga 3. En bedömning av de socio
- Page 80 and 81: Bilaga 4. En kalkyl över kostnader
- Page 82 and 83: Bilaga 5. Catermass-projektbeskrivn
- Page 84 and 85: Bilaga 6. Förslag till klassificer
- Page 86: ISBN 978-952-453-495-6 (Painettu) I
via ett kalkfilterdike till recipienten. Man bör ytterligare utreda<br />
användningsmöjligheterna för kalkfilterdikning inom<br />
skogsbruket.<br />
8.4. Justering <strong>av</strong> vattendragets<br />
reglering och användningen <strong>av</strong><br />
pumpstationer<br />
8.4.1. Nuläge<br />
En potentiell vattenskyddsmetod i ett reglerat vattendrag<br />
är att justera regleringen så att man genom att öka flö<strong>de</strong>t<br />
kan späda ut tillflö<strong>de</strong>n <strong>av</strong> surt vatten. I fall områ<strong>de</strong>n i <strong>av</strong>rinningsområ<strong>de</strong>t<br />
dräneras med pumpstationer kan man ordna<br />
torrläggningen så att surt vatten pumpas upp i vattendraget<br />
från en pumpstation i taget (Teppo et al. 2006) (bild 17). De<br />
invalla<strong>de</strong> områ<strong>de</strong>na utgör endast en liten an<strong>de</strong>l <strong>av</strong> <strong>de</strong> <strong>sura</strong><br />
<strong>sulfatjordarna</strong>. Torrläggningsgra<strong>de</strong>n innan invallningen har<br />
ofta varit mycket låg, vilket innebär att endast en liten <strong>de</strong>r <strong>av</strong><br />
<strong>de</strong>n <strong>sura</strong> belastningen har urlakats. Vattnet som pumpas<br />
från <strong>de</strong>ssa områ<strong>de</strong>n är därför mycket surt och en effektiv<br />
pumpning kan medföra betydan<strong>de</strong> lokala surhetsproblem.<br />
Genom att justera vattenflö<strong>de</strong>t i reglera<strong>de</strong> vattendrag kan<br />
man i undantagsfall minska på försurningsolägenheterna.<br />
Genom reglering kan man un<strong>de</strong>r <strong>de</strong> mest <strong>sura</strong> perio<strong>de</strong>rna<br />
lindra försurnings-olägenheterna genom att späda ut <strong>de</strong><br />
<strong>sura</strong> tillflö<strong>de</strong>na. En annan möjlighet är att leda <strong>de</strong>t <strong>sura</strong><br />
54<br />
flö<strong>de</strong>t till områ<strong>de</strong>n där <strong>de</strong> gör så liten skada som möjligt.<br />
Förutsättningarna för att tillämpa <strong>de</strong>ssa meto<strong>de</strong>r har utretts<br />
åtminstone i fråga om Kyro älv.<br />
8.4.2. Riktlinjer för fortsatta åtgär<strong>de</strong>r<br />
För alla vattendrag där en justering <strong>av</strong> regleringen och användan<strong>de</strong>t<br />
<strong>av</strong> pumpstationerna konkret kan <strong>mot</strong>verka försurning<br />
bör man uppgöra en för vattendraget specifik plan<br />
för tillämpningen. Sådana vattendrag är till exempel Esse<br />
ås vattendragsområ<strong>de</strong> och Larsmo-Ö<strong>ja</strong>sjön samt Kyro älv.<br />
Det är att rekommen<strong>de</strong>ra att som ett led i vattenskyd<strong>de</strong>t<br />
för <strong>sura</strong> sulfatjordar nytt<strong>ja</strong> användan<strong>de</strong>t <strong>av</strong> pumpstationer.<br />
Ändran<strong>de</strong>t <strong>av</strong> pumpningsregimen förutsätter dock tillstånd<br />
<strong>av</strong> dikningsbolaget. Genom att justera intervallen för att<br />
starta och stoppa pumpningen kan man påverka grundvattennivån<br />
på åkermarken och därmed också påverka<br />
<strong>de</strong>n <strong>sura</strong> belastningen. I praktiken innebär <strong>de</strong>tta att man<br />
un<strong>de</strong>r vegetationsperio<strong>de</strong>n håller grundvattennivån på en<br />
så hög nivå som möjligt. Speciellt un<strong>de</strong>r torra somrar kan<br />
<strong>de</strong>nna typ <strong>av</strong> reglering även hö<strong>ja</strong> på skör<strong>de</strong>nivån. Un<strong>de</strong>r<br />
plöjnings- och såningsti<strong>de</strong>n samt un<strong>de</strong>r skör<strong>de</strong>ti<strong>de</strong>n bör<br />
grundvattennivån likväl hållas så låg att åkrarna håller för<br />
jordbruksmaskinerna. Meto<strong>de</strong>n fungerar bäst i fall <strong>de</strong>t dikessystem<br />
som le<strong>de</strong>r vattnet till pumpstationen endast har<br />
en liten lutning (vilket ofta är fallet på invalla<strong>de</strong> områ<strong>de</strong>n)<br />
och om man har tillgång till minst två pumpar med olika effekt.<br />
Med <strong>de</strong>n mindre pumpen sköter man regleringen un<strong>de</strong>r<br />
vegetationsperio<strong>de</strong>n då vattenmäng<strong>de</strong>rna är mindre.<br />
Bild 17. Den gamla pumpstationen från 1926 och <strong>de</strong>n nya pumpstationen från år 1964 vid <strong>de</strong>t 2300 ha stora torrläggningsområ<strong>de</strong>t Sö<strong>de</strong>rfjär<strong>de</strong>n.
Change language