På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...
På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...
På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Bild 13. Principbild <strong>av</strong> reglerbrunnarnas påverkan på grundvattenytans höjd.<br />
Kostna<strong>de</strong>rna för <strong>de</strong>n reglerbara dräneringen är 20–30 %<br />
högre än vid normal täckdikning. För skötseln <strong>av</strong> <strong>de</strong>n reglerbara<br />
dräneringen betalas i dagens läge miljöstöd på 54<br />
euro/hektar/år (Miljöstöd för jordbruket 2008). För reglerbar<br />
un<strong>de</strong>rbevattning betalas miljöstöd på 108 euro/hektar/<br />
år och för återanvändning <strong>av</strong> <strong>av</strong>rinningsvatten 140 euro/<br />
hektar/år. År 2007 fanns sammanlagt <strong>av</strong>tal som omfatta<strong>de</strong><br />
21 542 ha; reglerbar dränering 21 460 ha och reglerbar<br />
un<strong>de</strong>rbevattning 82 ha. Det betala<strong>de</strong> stö<strong>de</strong>t uppgick till<br />
3 000 000 euro. I tabell 2 visas kommunvis <strong>de</strong> arealer där<br />
man år 2005 använ<strong>de</strong> reglerbar dränering och reglerbar<br />
un<strong>de</strong>rbevattning. Villkoret för betalning <strong>av</strong> stöd har inte<br />
varit att objekten ligger på <strong>sura</strong> sulfatjordsområ<strong>de</strong>n. De<br />
objekt för vilka bevil<strong>ja</strong><strong>de</strong>s stöd ligger dock huvudsakligen<br />
un<strong>de</strong>r höjdkurvan 60 meter och kan till stora <strong>de</strong>lar vara<br />
<strong>sura</strong> sulfatjordar.<br />
7.4.2. Riktlinjer för fortsatta åtgär<strong>de</strong>r<br />
De reglerbara dräneringar och reglerbara un<strong>de</strong>rbevattningar<br />
som görs med stödfinansiering för jordbruket bor<strong>de</strong><br />
i första hand vara inrikta<strong>de</strong> på <strong>sura</strong> sulfatjordar och i stället<br />
för vanliga täckdikningar <strong>av</strong> <strong>sura</strong> sulfatjordar bor<strong>de</strong> man<br />
göra reglerbara täckdikningar. De reglerbara dräneringarna<br />
bör planeras och skötas väl. I samband med nyskiften<br />
bor<strong>de</strong> man utreda möjligheterna att i stället för täckdikning<br />
anlägga reglerbar dränering eller reglerbar un<strong>de</strong>rbevattning.<br />
Man bör fästa särskild uppmärksamhet vid användningen<br />
och skötseln <strong>av</strong> <strong>de</strong>n reglerbara dräneringen<br />
exempelvis genom att i stöd<strong>av</strong>talen ställa som villkor att<br />
<strong>de</strong>t utarbetas en bruks- och skötselplan. För jordbrukarna<br />
bor<strong>de</strong> ordnas utbildning så att <strong>de</strong> kan sköta reglerbrunnarna<br />
så att man får ut mesta möjliga nytta <strong>av</strong> <strong>de</strong>m bå<strong>de</strong><br />
med tanke på odlingen och vattenskyd<strong>de</strong>t.<br />
Den reglerbara dräneringen och reglerbrunnarna bor<strong>de</strong><br />
utvecklas vidare så att <strong>kontroll</strong>en över grundvattennivån<br />
skulle bli bättre och möjligheterna för oxidation <strong>av</strong> sulfi<strong>de</strong>r<br />
46<br />
minska. För att man ska kunna förhindra oxidation även<br />
un<strong>de</strong>r sommarens torra perio<strong>de</strong>r bor<strong>de</strong> man främ<strong>ja</strong> möjligheterna<br />
att skaffa tilläggsvatten och ledningen <strong>av</strong> vattnet<br />
från områ<strong>de</strong>t utanför åkrarna till täckdikena. Detta kompenserar<br />
<strong>de</strong>n sänkning <strong>av</strong> grundvattenytan som sker när<br />
vattnet i växterna <strong>av</strong>dunstar. <strong>På</strong> alla platser finns <strong>de</strong>t inte<br />
något lämpligt vattendrag från vilket man kun<strong>de</strong> pumpa vatten<br />
och pumpningen medför kostna<strong>de</strong>r. Av <strong>de</strong>tta förfaran<strong>de</strong><br />
bor<strong>de</strong> man få mera driftserfarenheter i Finland.<br />
Utveckling <strong>av</strong> <strong>de</strong>n reglerbara dräneringen ingår i <strong>de</strong>n ansökan<br />
för projektet life som Finlands miljöcentral tillsammans<br />
med Forskningscentralen för jordbruk och livsme<strong>de</strong>lsekonomi<br />
och några andra aktörer håller på att bereda (projektet<br />
Catermass, Bilaga 5). Via <strong>de</strong>tta projekt försöker man<br />
un<strong>de</strong>r åren 2010–2012 få mera kunskap om utveckling<br />
och optimal skötsel <strong>av</strong> <strong>de</strong>n reglerbara dräneringen. Det<br />
bor<strong>de</strong> säkerställas att <strong>de</strong>ssa fältförsök genomförs även om<br />
projektet Catermass inte skulle finansieras.<br />
7.5. Bottendammar i vattendrag<br />
7.5.1. Nuläge<br />
Med bottendammar kan man reglera vattenytans höjd i<br />
dikena och förebygga bland annat erosion som beror på<br />
dränering genom att dämma upp vatten i dikessystem<br />
eller på mark. Sätt- och rördammarnas funktionsprincip<br />
är <strong>de</strong>nsamma som bottendammarnas, <strong>de</strong>t vill säga <strong>de</strong><br />
reglerar vattenytans höjd. Ursprungligen har bottendammar<br />
använts för att sänka vattnets strömningshastighet<br />
och därmed minska erosionen. Med hjälp <strong>av</strong> dammarna<br />
minskas transporten <strong>av</strong> fasta partiklar och näringsämnen<br />
till vattendragen. Med åtgär<strong>de</strong>rna kan man i någon mån<br />
också inverka på vattenytans minimihöjd un<strong>de</strong>r sommaren.<br />
Un<strong>de</strong>r <strong>de</strong> värsta torrperio<strong>de</strong>rna kan dock mäng<strong>de</strong>n dräne-