På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...
På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...
På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Miljövår<strong>de</strong>n vid torvproduktion styrs med riksomfattan<strong>de</strong><br />
anvisningar. Målet med <strong>de</strong>n nuvaran<strong>de</strong> anvisningen<br />
(Väyrynen m.fl. 2008) är bland annat att ge råd om hur<br />
goda tillståndsansökningar utarbetas samt råd om hur man<br />
i praktiken ska beakta <strong>de</strong> senaste miljöskyddskr<strong>av</strong>en. För<br />
planeringen <strong>av</strong> efteranvändningen <strong>av</strong> torvproduktionsområ<strong>de</strong>na<br />
har Turveteollisuusliitto (2008) utarbetat en<br />
handbok (Turvetuotantoaluei<strong>de</strong>n jälkikäyttö) för aktörerna<br />
inom branschen. I <strong>de</strong> båda ovannämnda handböckerna<br />
har man behandlat miljöriskerna förena<strong>de</strong> med eventuella<br />
sulfidsediment i myrarnas bottenjord och i handboken om<br />
miljövård har man också nämnt områ<strong>de</strong>na med berggrund<br />
<strong>av</strong> svartskiffer som riskområ<strong>de</strong>n. I miljöhandboken nämns<br />
kalkning <strong>av</strong> <strong>sura</strong> dikesjordar. I handboken om efteranvändning<br />
föreslås att samverkan mellan sv<strong>av</strong>el och surhet ska<br />
utredas med mätningar <strong>av</strong> vattenlösligt sv<strong>av</strong>el och pH i<br />
myrens botten och ges riktgivan<strong>de</strong> gränsvär<strong>de</strong>n. I handboken<br />
ges också instruktioner om hur man ska ta prov <strong>av</strong><br />
bottenjor<strong>de</strong>n. Som åtgär<strong>de</strong>r föreslås kalkning vid odling,<br />
användning <strong>av</strong> torv som isolering vid återskapan<strong>de</strong> <strong>av</strong><br />
våtmark och i vissa fall specialbehandling <strong>av</strong> <strong>av</strong>rinnan<strong>de</strong><br />
vatten. Dessutom konstateras att inte endast sulfidlera<br />
hör till <strong>de</strong> sulfidsediment som är kritiska med <strong>av</strong>seen<strong>de</strong><br />
26<br />
på efteranvändningen. Höga sulfidhalter kan förekomma<br />
i alla grovleksklasser, dvs. även i me<strong>de</strong>lgrova och grova<br />
jordarter.<br />
<strong>På</strong> initiativ <strong>av</strong> flera aktörer bör<strong>ja</strong>r jord- och skogsbruksministeriet<br />
år 2009 i samarbete med arbets- och näringsministeriet<br />
bereda en nationell strategi för myr- och torvmarker.<br />
Målet i strategin är att skapa en enhetlig, aktuell syn på<br />
mångsidig och hållbar användning <strong>av</strong> myrar och myrnatur<br />
samt torvmarker och att samordna <strong>de</strong> olika användningsbehoven<br />
i fråga om myrar och torvmarker. För utarbetan<strong>de</strong>t<br />
<strong>av</strong> strategin tillsätts en arbetsgrupp vars mandatperiod går<br />
ut hösten 2010.<br />
5.4.4. Anvisningar och rekommendationer<br />
som gäller ägoregleringar<br />
Med ägoregleringar förbättras skiftesläggningen genom<br />
ägobyten, vilket främ<strong>ja</strong>r bildningen <strong>av</strong> ändamålsenliga<br />
gränser mellan fastigheter och användningen <strong>av</strong> fastigheterna.<br />
Regleringar har traditionellt gjorts på områ<strong>de</strong>n<br />
med en splittrad fastighetsstruktur. Ägoregleringarna utförs<br />
som samarbetsprojekt, i vilka markägarna, lantmäte-