På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...

More documents

Recommendations

Info

erna på ett enhetligt sätt tillsammans med övriga dräneringsåtgärder inom jord- och skogsbruket framförallt på områden med sura sulfatjordar. Det är i första hand jord- och skogsbruksministeriet som har ansvar för att den surhet som sulfatjordarna orsakar i tillräcklig mån beaktas i stödsystemen för jord- och skogsbruket samt för att stödsystemen utvecklas. 5.4. Anvisningar och rekommendationer 5.4.1. Anvisningar och rekommendationer som gäller jordbruket och allmän torrläggning Våren 2007 gavs det ut en ny handbok om planering av markdränering och bevattning (Pajula m.fl., 2007). Handboken hade utarbetats av en arbetsgrupp som var tillsatt av jord- och skogsbruksministeriet. Planeringshandboken har publicerats i elektronisk form, och avsikten är att den ska uppdateras när den eventuella revideringen av vattenlagen genomförs. I handboken behandlas ingående aspekterna i anknytning till planering och tekniskt genomförande av markdräneringar. Dessutom innehåller den anvisningar gällande både teknik och miljö samt kvalitetskrav. I handboken fokuseras på dränering av jordbruksområden, men även skogsdikningar har behandlats kort. När handboken utarbetades fästes också uppmärksamhet vid problemen i fråga om de sura sulfatjordarna: man fastställer exempelvis vilken betydelse täckdikningen och ökningen av dräneringsdjupet har på försurningen av vattendragen nedströms och i planeringsanvisningarna om grundtorrläggning och (reglerbar) dränering finns det rekommendationer om hur man ska försöka minska försurningsolägenheterna på problemområden. De rekommendationer som framförs gäller kartering av var det finns sura sulfatjordar, minskning av dräneringsdjupen med bottendammar och reglerbar dränering samt våtmarker som jämnar ut plötsliga förändringar i vattenkvaliteten. Man nämner också kalkfilterdiken som en möjlighet vid bekämpning av försurningsolägenheterna. Vatten- och miljöstyrelsen publicerade år 1988 en handbok om planering av torrläggning på sura sulfatjordar (Palko m.fl., 1988). 5.4.2. Anvisningar och rekommendationer som gäller skogsbruket Den centrala avsikten med de nuvarande anvisningar och rekommendationer som gäller vattenskyddet inom skogsbruket har varit att minska belastningen på vattendragen 25 från fasta partiklar och näringsämnen. När det gäller dem har rekommendationerna varit ganska täckande (bl.a. vattenskyddet inom skogsbruket 2007, miljöhandboken för skogsbruket 2004, skogsvårdsrekommendationerna 2006, guiden för dem som ger utbildning i vattenskydd inom skogsbruket 2004). Samma åtgärder kan i någon mån också minska risken för försurning av vattendrag, men i dagens läge fattas nästan helt egentliga anvisningar om försurningsförebyggande åtgärder inom skogsbruket. I rekommendationerna om vattenskyddet konstateras huvudsakligen att man borde kartlägga förekomsten av sulfatjordsskikt på riskområden, att diken inte borde grävas djupare än de ursprungligen har varit och att man kunde kalka grävmassorna. Bland rekommendationerna nämns inte metoder som kunde användas för undersökning av jordlager. När man i framtiden ska revidera anvisningarna om vattenskyddet inom skogsbruket vore det skäl att fästa uppmärksamhet vid hur man i samband med skogsbruksåtgärder på sulfatjordar kunde undvika att vattnen och jordmånen försuras. Vid planering och genomförande av skogsbruksåtgärder kommer man att ha stor nytta av karteringen av riskområden. Väsentliga krav vad gäller vattenskyddet ingår också i det frivilliga skogscertifieringssystem som skogsägarna och virkesköparna tillsammans har tagit fram och som nästan alla skogsägare har anslutit sig till. Skogscertifieringssystemet revideras regelbundet och främjande av vattenskyddet är ett av de teman som är under utveckling. 5.4.3. Anvisningar och rekommendationer som gäller torvutvinningen För torvproduktionsområden på över 10 ha krävs enligt miljöskyddsförordningen miljötillstånd. Till exempel för mindre produktionsområden gäller den allmänna miljötillståndsplikten enligt 28 § i miljöskyddslagen, om verksamheten kan medföra risk för förorening av vattendrag. I tillstånden ges bestämmelser om bland annat de dränerings- och vattenbehandlingskonstruktioner som behövs på torvproduktionsområden. På grund av torvproduktionsområdenas natur har man i allmänhet inte gett några egentliga utsläppsgränser för belastningen förutom i några undantagsfall. Miljötillstånd för ett torvproduktionsområde ges i allmänhet så att den är i kraft tillsvidare, men det har bestämts att villkoren ska ses över med 10 års mellanrum. För torvproduktionsområden på över 150 hektar ska det göras en miljökonsekvensbedömning innan man ansöker om miljötillstånd för ett projekt. I miljötillstånden för torvproduktion avgörs vattenskyddet för verksamheten fall för fall. Förläggningen av torvproduktion koncentreras till områden som redan är dikade.
Miljövården vid torvproduktion styrs med riksomfattande anvisningar. Målet med den nuvarande anvisningen (Väyrynen m.fl. 2008) är bland annat att ge råd om hur goda tillståndsansökningar utarbetas samt råd om hur man i praktiken ska beakta de senaste miljöskyddskraven. För planeringen av efteranvändningen av torvproduktionsområdena har Turveteollisuusliitto (2008) utarbetat en handbok (Turvetuotantoalueiden jälkikäyttö) för aktörerna inom branschen. I de båda ovannämnda handböckerna har man behandlat miljöriskerna förenade med eventuella sulfidsediment i myrarnas bottenjord och i handboken om miljövård har man också nämnt områdena med berggrund av svartskiffer som riskområden. I miljöhandboken nämns kalkning av sura dikesjordar. I handboken om efteranvändning föreslås att samverkan mellan svavel och surhet ska utredas med mätningar av vattenlösligt svavel och pH i myrens botten och ges riktgivande gränsvärden. I handboken ges också instruktioner om hur man ska ta prov av bottenjorden. Som åtgärder föreslås kalkning vid odling, användning av torv som isolering vid återskapande av våtmark och i vissa fall specialbehandling av avrinnande vatten. Dessutom konstateras att inte endast sulfidlera hör till de sulfidsediment som är kritiska med avseende 26 på efteranvändningen. Höga sulfidhalter kan förekomma i alla grovleksklasser, dvs. även i medelgrova och grova jordarter. På initiativ av flera aktörer börjar jord- och skogsbruksministeriet år 2009 i samarbete med arbets- och näringsministeriet bereda en nationell strategi för myr- och torvmarker. Målet i strategin är att skapa en enhetlig, aktuell syn på mångsidig och hållbar användning av myrar och myrnatur samt torvmarker och att samordna de olika användningsbehoven i fråga om myrar och torvmarker. För utarbetandet av strategin tillsätts en arbetsgrupp vars mandatperiod går ut hösten 2010. 5.4.4. Anvisningar och rekommendationer som gäller ägoregleringar Med ägoregleringar förbättras skiftesläggningen genom ägobyten, vilket främjar bildningen av ändamålsenliga gränser mellan fastigheter och användningen av fastigheterna. Regleringar har traditionellt gjorts på områden med en splittrad fastighetsstruktur. Ägoregleringarna utförs som samarbetsprojekt, i vilka markägarna, lantmäte-
Page 1 and 2: På väg mot kontroll av de sura su
Page 3 and 4: Publikationens namn: På väg mot k
Page 6 and 7: Innehåll 1. Inledning ............
Page 8 and 9: 1. Inledning Jord- och skogsbruksmi
Page 10 and 11: Bild 1. Största delen av de sura s
Page 12 and 13: Man bedömer att iståndsättnings-
Page 14 and 15: mycket problematisk med tanke på v
Page 16 and 17: vid godkännande av planer bland an
Page 18 and 19: Isojoki-Teuvanjoki, kusten och åar
Page 20 and 21: Programmet för utveckling av lands
Page 22 and 23: I programmet för utveckling av lan
Page 24 and 25: Vård av skogsnatur Det är möjlig
Page 28 and 29: ibyråerna och andra sakkunniga ino
Page 30 and 31: 6. Förekomsten av sura sulfatjorda
Page 32 and 33: gjorde av samma material en annan t
Page 34 and 35: 6.1.5. Riktlinjer för fortsatta å
Page 36 and 37: Bild 8. Totalbedömning av ytvattne
Page 38 and 39: 6.2.2. Grundvattenområden och vatt
Page 40 and 41: på vissa ställen vid Bottniska vi
Page 42 and 43: 7. Förebyggande av uppkomsten av o
Page 44 and 45: 7.2. Dräneringssätt och dränerin
Page 46 and 47: andra dräneringar och muddringar.
Page 48 and 49: ings- och avrinningsvatten som rinn
Page 50 and 51: 8.2. Kalkning av vattendrag 8.2.1.K
Page 52 and 53: drag som sällan är sura. Det är
Page 54 and 55: toden beror förmodligen inte på m
Page 56 and 57: 9. Förslag för att bemästra olä
Page 58 and 59: Motiveringar Direktiv och handböck
Page 60 and 61: istfälligt känd. Också i fråga
Page 62 and 63: 10. Konsekvenser av förslagen 10.1
Page 64 and 65: 11. Sammandrag I denna rapport gran
Page 66 and 67: 12. Litteratur angående de sura su
Page 68 and 69: Kivinen, E. 1950. Sulphate soils an
Page 70 and 71: Palko J. & Saari M. 1987. Lapväär
Page 72 and 73: Valtakunnallinen pintavesien ekolog
Page 74 and 75: Suomen Geotutkimus SGT Oy. 1989. De
Page 76 and 77:
Bilaga 2. En förteckning över nat
Page 78 and 79:
Bilaga 3. En bedömning av de socio
Page 80 and 81:
Bilaga 4. En kalkyl över kostnader
Page 82 and 83:
Bilaga 5. Catermass-projektbeskrivn
Page 84 and 85:
Bilaga 6. Förslag till klassificer
Page 86:
ISBN 978-952-453-495-6 (Painettu) I
show all

På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?