På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...

More documents

Recommendations

Info

I programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland konstateras att med skötsel av mångfunktionell våtmark främjas bland annat vattenskyddet i de vattendrags- och kustområden där belastningen från jordbruket är kraftig. Åtgärden genomförs endast i områden där åkrarna upptar över 20 % av avrinningsområdet för ett vattendrag eller huvuddike. Åtgärden kan genomföras endast i avrinningsområden för de åar och älvar som mynnar ut i Finska viken, Skärgårdshavet eller Bottenhavet samt i de sjöars avrinningsområden där åtgärden på ett betydande sätt kan minska den belastning på vattendraget som jordbruket orsakar och öka den biologiska mångfalden på jordbruksområden samt främja vilt-, fiskeri- och kräfthushållningen. Åtgärden kan också genomföras i objekt som har anlagts med stöd för icke-produktiva investeringar samt objekt för vilka det har funnits ett motsvarande specialstödsavtal enligt statsrådets beslut 760/1995 eller statsrådets förordning 644/2000. De sedimenteringsbassänger och våtmarker som anlagts med femåriga avtal enligt miljöprogrammet för jordbruket 1995–1999 samt de våtmarker och sedimenteringsbassänger som anlagts med femåriga eller tioåriga avtal enligt miljöstödssystemet för jordbruket 2000–2006 kan omfattas av skötselavtal efter att ett tidigare specialstödsavtal har löpt ut. Stödet för anläggning av en våtmark uppgår till högst 4 000 euro/ha våtmark och stödet för skötsel till högst 450 euro/ ha/år. Målet är att åtgärden under åren 2007–2013 årligen genomförs av 250 gårdar och på 250 hektar. Stödets årliga totalbelopp har uppskattats bli 120 000 euro. Förutsättningen för att man ska få direkta stöd till jordbruket och bland annat miljöstöd är att man iakttar de kompletterande villkoren. Syftet med de kompletterande villkoren är bland annat att säkerställa att goda jordbruksmetoder används vid skötsel av åkrar och att de åkrar som inte används för produktion förblir i gott skick med avseende på odling och miljön. De kompletterande villkoren består av krav på ett gott jordbruk och en god miljö samt av lagstadgade krav på skötsel. De inkluderar skydd av marken, grundvattnet och naturen, men inte åtgärder som har samband med åkerdränering. I rådets förordning (1698/2005 EY) om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (landsbygdsfonden) finns ett så kallat stöd enligt artikel 38. I denna artikel regleras Natura 2000-stödet och de stöd som anknyter till verkställandet av EU:s vattenramdirektiv. Avsikten med det senare är att det ska vara ett medel vid verkställandet av vattenramdirektivet. Med dess hjälp är det möjligt att rikta stödåtgärder till avrinningsområdena för de vattendrag där det uppställda målet för vattendragets status inte nås. När det gäller att nå målen i vattenramdirektivet är miljöstödsystemet för jordbruket den huvudsakliga metoden i fråga om stödsystemen 21 enligt denna förordning. Detta så kallade vrd-stöd (vattenramdirektivsstöd) kunde tas i bruk om man med hjälp av det på vissa områden effektivt kunde stödja uppfyllelsen av målen i vattenramdirektivet. De åtgärder för vilka ska beviljas det egentliga stödet är fortfarande ostrukturerade i behandlingen i EU-kommissionen bland annat på grund av de olika tidpunkterna i de program för utveckling av landsbygden som föreskrivs i en rådsförordning och i vattenförvaltningsplanerna. Beredningen av ärendet förväntas framskrida när vattenförvaltningsplanerna är färdiga. Man borde utreda möjligheten att inkludera det så kallade vrd-stödet enligt artikel 38 i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Vid finansieringen av stödformen kunde man utnyttja de medel som från år 2010 i samband med hälsokontrollen av EU:s jordbrukspolitik överförs från tilläggsmoduleringen till landsbygdsutvecklingen. I MYTVAS 2-projektet (2000–2006) har man utrett hur olika åtgärder som omfattas av miljöstöd inverkar på miljöbelastningen från jordbruket och på miljöns status. Projektet är indelat i två delhelheter. I den så kallade Vattenmytvas-delen granskades miljöstödsåtgärdernas inverkan på vattendragen och på utsläppen i luften och i Natur- Mytvas-delen i sin tur undersöktes de förändringar som beror på miljöstödet och som inverkar på den biologiska mångfalden. I detta projekt gjordes dock ganska få utredningar som gäller markens surhet. 5.3.3. Stöd som betalas på basis av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk Planeringsstöd Med stöd av den gällande lagen om finansiering av hållbart skogsbruk får skogsägarna ersättning för de kostnader som planering av skogsförnyelse och iståndsättningsdikning av myrskogar medför helt och hållet enligt de grunder som jord- och skogsbruksministeriet fastställt. Enligt 5 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning 2/2008, som gäller finansieringslagen,är planeringsstödet för iståndsättningsdikesprojekt som omfattar flera gårdar högst 148,5 €/gård och 0,34 €/planerad meter dike. Om det vid planering av vattenskyddsåtgärder krävs från normal planering avvikande tilläggsåtgärder och mer krävande tilläggsåtgärder, kan planeringsstödet höjas högst 50 % så att det motsvarar kostnaderna för tilläggsåtgärderna. Vid skogsförnyelse kan statsstöd beviljas till objekt där avkastningen från trädbeståndet är låg jämfört med markens avkastningsförmåga och där trädbeståndet har lågt värde. Stöd kan beviljas också för beskogning av ett område som tidigare varit skoglöst om området av naturen är lämpligt för skogsodling. Även områden som blivit utsatta för förödelser i naturen kan förnyas med statliga medel
(JSM:s förordning 1311/1996 3 §). I projekt där skog förnyas uppgår planeringsstödet enligt finansieringslagen till högst 65 €/ha, då projektets areal är högst 1,2 ha, och i större projekt till högst 59,5 € + 18,5 €/ha. Stödet för naturlig förnyelse uppgår till 40 % av stödet för skogsodlingsprojekt. Planeringsstödet vid byggande av skogsvägar varierar i samprojekt mellan 2,52 och 3,08 €/m beroende på antalet delägarlägenheter. I projekt där grundliga förbättringar görs uppgår stödet till 70 % av det ovannämnda stödet för vägbyggen. Stöd betalas inte för normal skogsförnyelse efter avverkning, utan skogsägaren ansvarar med egna medel för kostnaderna för planering och genomförande av förnyelsearbetena. Stöd för genomförande Det stöd som beviljas för att vidta de vattenskyddsåtgärder som ingår i projekt med iståndsättningsdikningar bestäms på samma sätt som i fråga om stöd för andra arbeten som genomförs. I iståndsättningsdikningsprojekt som genomförs som samprojekt varierar stödet inom finansieringszonerna I–II mellan 40 och 55 % av de faktiska kostnaderna för genomförandet. Kostnader för vilka stöd beviljas är för närvarande främst kostnader för genomförande av vattenskyddsåtgärder (t.ex. sedimenteringsbassänger, slamgropar, tillförseldiken för översilningsfält, dammkonstruktioner mm.), men till exempel skogsområden som hamnar under konstruktioner ersätts för närvarande inte. Stödet för genomförande av ett samprojekt i vilket en ny skogsväg byggs uppgår till 20–30 %, och vid grundliga förbättringar till 40–50 % av de faktiska kostnaderna för genomförande av projektet i finansieringszonerna I och II. Lagstiftningen ändras år 2009 En ny lag om finansiering av ett hållbart skogsbruk (544/2007) torde träda i kraft under år 2009. I den statsrådsförordning som ges med stöd av lagen kommer man att noggrannare bestämma storleken på statsstödet till olika åtgärder. Arbetsslaget iståndsättningsdikning kommer att utvidgas till vård av myrskog, och inom detta arbetsslag är det fortfarande möjligt att inkludera även iståndsättningsdikning. Genom lagändringen är avsikten fortfarande att bevilja ett högre planeringsstöd för projekt inom vilka myrskogar vårdas, men dessutom även för projekt inom vilka man bygger och grundligt förbättrar skogsvägar, om planeringsarbetet är mer krävande än normal planering. Som krävande planering kunde man klassificera även planering som gäller sura sulfatjordar, om man på området genomför åtgärder som avviker från normal planering, såsom provtagningar av jordprofilen för att kunna utföra 22 en okulär bedömning av jordmånens egenskaper samt bestämningar av pH i terrängen. I projekt där man vårdar myrskogar kunde man utöver stöd för krävande planering med enbart statsstöd finansiera arbets- och materialkostnader för genomförande av vattenskyddsåtgärder (bl.a. sedimenteringsbassänger, översilningsfält, dammar, igenfyllning av enskilda diken). Detta gäller också ersättning för markområden som hamnar under konstruktioner (t.ex. översilningsfält). Inom de övriga arbetsslagen (t.ex. skogsförnyelse och skogsvägar) beviljas även i framtiden statsstöd för kostnader i samband med genomförande av vattenskyddsåtgärder som en del av kostnaderna för genomförandet av projektet: vid skogförnyelse 20–35 %, om man låter någon utomstående utföra arbetet; vid byggande av en ny skogsväg 25–40 % och vid grundlig förbättring av skogsväg 45–55 %, om projektet genomförs som ett samprojekt. (Statsrådets förordning om finansiering av ett hållbart skogsbruk, utkast 20.5.2008) De stöd som beviljas enligt finansieringslagen för ett hållbart skogsbruk beviljas även i framtiden skogsägare, och stödmedel kan inte beviljas till exempel en organisation för kartering av riskområden. Trots att stödsystemet som baserar sig på lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk är relativt flexibelt när det gäller effektivisering av vattenskyddet, har de medel som riktas till verkställandet av stödsystemet budgeterats på basis av planering och genomförande av så kallade normala vattenskyddsåtgärder. Stödnivåerna kan sålunda visa sig vara otillräckliga, om man med dem borde ersätta vattenskyddsåtgärder som är effektivare än normalt, såsom insamling och analysering av markprov eller kalkning av sura grävmassor. I statens finanser finns för närvarande inga medel reserverade för ersättning av denna typ av kostnader. Därför bör man vid planering och genomförande av vattenskydd inom skogsbruket iaktta principen om särskild försiktighet, dvs. de sura markskikten bör man försöka lämna orörda. De behövliga vattenskyddsåtgärderna bör vara effektiva och de ska planeras och genomföras kostnadseffektivt. Även härefter ska man till miljömyndigheterna i planeringsskedet skicka en anmälan om iståndsättningsdikningsprojekt som finansieras med stöd av lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk, på samma sätt som man gjorde i fråga om dikningsprojekt redan på 1980-talet. Vid behov förs förhandlingar mellan miljömyndigheten och skogscentralen om vattenskyddet kräver ändringar i planerna för iståndsättningsdikningar. Likaså kan man komma överens om när det med tanke på vattenskyddet är mest ändamålsenligt att utföra iståndsättningsåtgärder. De vattenskyddsplaner som är obligatoriska i samband med iståndsättningsdikningar som finansieras med statliga medel innehåller detaljerade beskrivningar av de vattenskyddsåtgärder som ska utföras vid iståndsättningsdikning.
Page 1 and 2: På väg mot kontroll av de sura su
Page 3 and 4: Publikationens namn: På väg mot k
Page 6 and 7: Innehåll 1. Inledning ............
Page 8 and 9: 1. Inledning Jord- och skogsbruksmi
Page 10 and 11: Bild 1. Största delen av de sura s
Page 12 and 13: Man bedömer att iståndsättnings-
Page 14 and 15: mycket problematisk med tanke på v
Page 16 and 17: vid godkännande av planer bland an
Page 18 and 19: Isojoki-Teuvanjoki, kusten och åar
Page 20 and 21: Programmet för utveckling av lands
Page 24 and 25: Vård av skogsnatur Det är möjlig
Page 26 and 27: erna på ett enhetligt sätt tillsa
Page 28 and 29: ibyråerna och andra sakkunniga ino
Page 30 and 31: 6. Förekomsten av sura sulfatjorda
Page 32 and 33: gjorde av samma material en annan t
Page 34 and 35: 6.1.5. Riktlinjer för fortsatta å
Page 36 and 37: Bild 8. Totalbedömning av ytvattne
Page 38 and 39: 6.2.2. Grundvattenområden och vatt
Page 40 and 41: på vissa ställen vid Bottniska vi
Page 42 and 43: 7. Förebyggande av uppkomsten av o
Page 44 and 45: 7.2. Dräneringssätt och dränerin
Page 46 and 47: andra dräneringar och muddringar.
Page 48 and 49: ings- och avrinningsvatten som rinn
Page 50 and 51: 8.2. Kalkning av vattendrag 8.2.1.K
Page 52 and 53: drag som sällan är sura. Det är
Page 54 and 55: toden beror förmodligen inte på m
Page 56 and 57: 9. Förslag för att bemästra olä
Page 58 and 59: Motiveringar Direktiv och handböck
Page 60 and 61: istfälligt känd. Också i fråga
Page 62 and 63: 10. Konsekvenser av förslagen 10.1
Page 64 and 65: 11. Sammandrag I denna rapport gran
Page 66 and 67: 12. Litteratur angående de sura su
Page 68 and 69: Kivinen, E. 1950. Sulphate soils an
Page 70 and 71: Palko J. & Saari M. 1987. Lapväär
Page 72 and 73:
Valtakunnallinen pintavesien ekolog
Page 74 and 75:
Suomen Geotutkimus SGT Oy. 1989. De
Page 76 and 77:
Bilaga 2. En förteckning över nat
Page 78 and 79:
Bilaga 3. En bedömning av de socio
Page 80 and 81:
Bilaga 4. En kalkyl över kostnader
Page 82 and 83:
Bilaga 5. Catermass-projektbeskrivn
Page 84 and 85:
Bilaga 6. Förslag till klassificer
Page 86:
ISBN 978-952-453-495-6 (Painettu) I
show all

På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?