På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...

More documents

Recommendations

Info

Isojoki-Teuvanjoki, kusten och åarna inom Västra Finlands miljöcentrals område samt Satakunda. Den sura jordmånen och dräneringen av den inverkar på den ekologiska och kemiska statusen för de åar och älvar som mynnar ut i Bottniska viken. Surheten inverkar särskilt på fiskbeståndet och bottendjuren och därmed på den ekologiska klassificeringen. Vattendragen inom områdena med sulfatjordar har huvudsakligen en status som är otillfredsställande eller dålig. Metallerna som lakas ur med det sura vattnet inverkar på den kemiska klassificeringen av älvarna. På grund av den sura jordmånen är kadmium- och nickelhalterna i de österbottniska åarna och älvarna så höga att vattendragens kemiska status har klassificerats som dålig. I vattenförvaltningsplanerna och åtgärdsprogrammen har man i fråga om jordmånens surhet föreslagit att speciellt följande åtgärder vidtas före år 2015: • De sura sulfatjordarna karteras och risken för urlakning bedöms på hela sulfatjordsområdet • Dräneringsförhållandena regleras både på åkrar och i skogsmark så att urlakningen blir så liten som möjligt • Antalet reglerbara dräneringar ökas betydligt • Alla som driver jord- och skogsbruk på områden med sulfatjordar får gårdsvis rådgivning • Nya metoder för kontroll av surheten utvecklas • Stödsystemen inom jord- och skogsbruket ändras så att de beaktar de sura sulfatjordarna • Åtgärder vidtas för att förhindra och minska surhetsbelastningen från torvproduktionsmyrarna på områden med sulfatjordar • En riksomfattande surhetsstrategi utarbetas Dräneringen av sura jordar och dess effekter har i vattenförvaltningsplanerna konstaterats vara ett så stort problem att vattenförekomsterna på dessa områden inte kommer att nå en god status ännu år 2015. För områdena med de största surhetsproblemen har man föreslagit att tidsfristen förlängs till år 2027 och för områdena med mindre problem till år 2021. Målen att minska försurningen ska jämföras med naturtillståndet i vattendragen i fråga och åtgärderna för att nå målen ska inriktas på att minska den belastning som människan orsakar. 5.2.3. Nationella och regionala skogsprogram Nationella skogsprogrammet Statsrådet godkände i mars 2008 principbeslut om två stora program som drar upp linjerna för skogsbruket: det nationella skogsprogrammet som spänner fram till år 2015 och handlingsprogrammet för mångfalden i Södra Finlands skogar, METSO (2008–2016). Målnivån i skogsprogrammet 17 är att minska belastningen från skogsbruket till år 2015 så att kvaliteten på vattnet vid avverkning och markberedning av förnyelseytor är utmärkt eller god på 95 % av arealen. De centrala åtgärder som behövs inom vattenskyddet är följande: man ska se till att anvisningar och rekommendationer uppdateras enligt de senaste studierna, man ska genomföra vattenskydd med kostnadseffektiva metoder, man ska iståndsätta småvatten och man ska grunda och upprätthålla ett riksomfattande övervakningsnät. Dessutom är det nödvändigt att öka forskningen kring skogsbrukets effekter på vattendragen och jordmånen samt att före år 2010 grunda ett geodatasystem med vars hjälp man kan bedöma den erosionsrisk som skogsbruksåtgärder medför samt åskådliggöra de egenskaper hos avrinningsområdet som påverkar risken. Avsikten är att utnyttja geodatasystem när den regionala vattenvården planeras och genomförs, och i samband med detta genomförs också vattenskyddsåtgärder inom skogsbruket. Åtgärder som nämns i det nationella skogsprogrammet: • Anvisningarna och rekommendationerna om skogsbrukets vattenskydd ska hållas à jour och grunda sig på den nyaste forskningen och praktiska erfarenheter • Vattenskyddet inom skogsbruket ska genomföras med de kostnadseffektivaste metoderna • Skogarnas småvatten, till exempel bäckar och källor, ska iståndsättas. Detta kan i enskilda skogar finansieras bland annat som naturvårdsprojekt. • Ett riksomfattande uppföljningsnätverk för hur skogsbruket belastar vattendragen ska inrättas och upprätthållas • Forskningen om de effekter som skogsbruket förorsakar på vattendragen och jordmånen ska utökas med särskilt avseende på klimatförändringen • Före 2010 finns ett geodatasystem tillgängligt, med vars hjälp man kan bedöma den erosionsrisk som skogsbruksåtgärder medför samt åskådliggöra de egenskaper hos avrinningsområdet som påverkar risken. Regionala skogsprogram Sura sulfatjordar finns framförallt i Norra Österbottens och Kustens skogscentralers områden, men potentiella riskområden finns också i Södra Österbottens skogscentrals område. I skogscentralernas regionala skogsprogram hänvisas till verkställandet av vattenramdirektivet, vilket förutsätter att regionala vattenförvaltningsplaner utarbetas under ledning av miljöcentralerna. Till exempel när Norra Österbottens skogsprogram reviderades 2008 sattes som mål att skogsbruket inte får försämra yt- och grundvattnens status och att deras status är åtminstone god senast 2015. I Norra Österbottens och Kustens skogscentralers regionala skogsprogram 2006–2010 hänvisas till behovet av att effektivisera förebyggandet av skador i vattendrag orsakade av sura sulfatjordar.
5.2.4. Övriga program I målprogrammet för täckdikning 2002–2020 har det satts som mål att åkrarnas vattenhushållning ska förbättras så att en hållbar utveckling kan förverkligas inom jordbruket. I programmet konstateras att bland annat följande forskningsteman är viktiga i framtiden: de processer i jordmånen som är viktiga med avseende på belastningen från åkerbruket, effektivisering och förbättring av lerjordarnas vattenhushållning, klimatförändringens effekter på vattenhushållningen samt praktiska tillämpningar i anknytning till dessa. Under programperioden strävar man efter att täckdika hälften av de åkrar som ännu har öppna diken och att förnya de befintliga täckdiken som är i behov av förnyelse. Enligt målprogrammets uppgifter om torrläggningssituationen (år 2001) betyder detta i Österbotten täckdikning av 38 500 ha och i Norra Österbotten av 55 000 ha. Största delen av dessa åkrar finns på en höjd under 100 m över havsytan. EU:s ramdirektiv för markskydd, som är under beredning, torde förutsätta att bestämmelser om skydd av marken inkluderas i den nationella lagstiftningen. För detta torde det behövas mer omfattande data om marken och de levande organismerna i den. Även direktivet om prioriterade ämnen, som är under beredning, kommer för sin del att gälla sura sulfatjordar och de metaller som urlakas ur dem till vattendragen. För den programperiod för EU:s gemensamma jordbrukspolitik som började år 2007 har man för Finland gjort 18 upp en strategi för utveckling av landsbygden samt ett program för utveckling av landsbygden. Programmet för utveckling av landsbygden har gjorts upp skilt för Fastlandsfinland och Åland. Strategin drar upp riktlinjer för utvecklingen av Finlands landsbygd under den programperiod som nu börjat. Målet i strategin är att det ska vara ekonomiskt och ekologiskt hållbart samt etiskt godtagbart att bedriva jord- och skogsbruk. Målen i programmet för utveckling av landsbygden motsvarar målen i strategin och är följande: en livskraftig och fungerande landsbygd ska bevaras, miljöns status ska förbättras och en hållbar användning av förnybara naturtillgångar ska säkerställas. För förverkligandet av målen beviljas stöd i enlighet med Europarådets landsbygdsförordning via fyra axlar: 1) Förbättring av jord- och skogsbrukets konkurrenskraft, 2) Förbättring av miljön och landsbygden, 3) Livskvalitet och diversifierat näringsliv på landsbygden samt 4) Leaderdimensionen. I strategin för utveckling av landsbygden hänvisas inte specifikt till problem som beror på sura sulfatjordar. När det gäller axel 2 konstateras allmänt bland annat att man i fråga om praxis inom jordbruket bör beakta miljöaspekterna och att praxis bör minska jordbruksproduktionens belastning på vattendragen. Dessutom bör man vid planering och produktion ta hänsyn till miljöverkningarna och göra sitt bästa för att minska bruket av metoder som har menlig inverkan på miljön samt främja användningen av metoder som gagnar miljön. Enligt strategin ska man förvissa sig om att åtgärderna riktas just till de områden där jordbruket belastar miljön allra mest. Områdena anges emellertid inte.
Page 1 and 2: På väg mot kontroll av de sura su
Page 3 and 4: Publikationens namn: På väg mot k
Page 6 and 7: Innehåll 1. Inledning ............
Page 8 and 9: 1. Inledning Jord- och skogsbruksmi
Page 10 and 11: Bild 1. Största delen av de sura s
Page 12 and 13: Man bedömer att iståndsättnings-
Page 14 and 15: mycket problematisk med tanke på v
Page 16 and 17: vid godkännande av planer bland an
Page 20 and 21: Programmet för utveckling av lands
Page 22 and 23: I programmet för utveckling av lan
Page 24 and 25: Vård av skogsnatur Det är möjlig
Page 26 and 27: erna på ett enhetligt sätt tillsa
Page 28 and 29: ibyråerna och andra sakkunniga ino
Page 30 and 31: 6. Förekomsten av sura sulfatjorda
Page 32 and 33: gjorde av samma material en annan t
Page 34 and 35: 6.1.5. Riktlinjer för fortsatta å
Page 36 and 37: Bild 8. Totalbedömning av ytvattne
Page 38 and 39: 6.2.2. Grundvattenområden och vatt
Page 40 and 41: på vissa ställen vid Bottniska vi
Page 42 and 43: 7. Förebyggande av uppkomsten av o
Page 44 and 45: 7.2. Dräneringssätt och dränerin
Page 46 and 47: andra dräneringar och muddringar.
Page 48 and 49: ings- och avrinningsvatten som rinn
Page 50 and 51: 8.2. Kalkning av vattendrag 8.2.1.K
Page 52 and 53: drag som sällan är sura. Det är
Page 54 and 55: toden beror förmodligen inte på m
Page 56 and 57: 9. Förslag för att bemästra olä
Page 58 and 59: Motiveringar Direktiv och handböck
Page 60 and 61: istfälligt känd. Också i fråga
Page 62 and 63: 10. Konsekvenser av förslagen 10.1
Page 64 and 65: 11. Sammandrag I denna rapport gran
Page 66 and 67: 12. Litteratur angående de sura su
Page 68 and 69:
Kivinen, E. 1950. Sulphate soils an
Page 70 and 71:
Palko J. & Saari M. 1987. Lapväär
Page 72 and 73:
Valtakunnallinen pintavesien ekolog
Page 74 and 75:
Suomen Geotutkimus SGT Oy. 1989. De
Page 76 and 77:
Bilaga 2. En förteckning över nat
Page 78 and 79:
Bilaga 3. En bedömning av de socio
Page 80 and 81:
Bilaga 4. En kalkyl över kostnader
Page 82 and 83:
Bilaga 5. Catermass-projektbeskrivn
Page 84 and 85:
Bilaga 6. Förslag till klassificer
Page 86:
ISBN 978-952-453-495-6 (Painettu) I
show all

På väg mot kontroll av de sura sulfatjordarna - Maa- ja ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?