Nationell plan för lokaliseringsstyrning av vattenbruket
Nationell plan för lokaliseringsstyrning av vattenbruket
Nationell plan för lokaliseringsstyrning av vattenbruket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
• i produktionsområdets omedelbara närhet finns inte betydande fritidsboende eller<br />
någon annan form <strong>av</strong> användning <strong>av</strong> vatten som verksamheten ska störa<br />
väsentligt<br />
• vid kartläggning <strong>av</strong> områdena beaktas i synnerhet de områden som redan är<br />
tydligt <strong>för</strong>ändrade till följd <strong>av</strong> mänsklig aktivitet (t.ex. vindparker och kraftigt<br />
utbyggda vatten) samt industriverksamhet som kan dra nytta <strong>av</strong> odlingen<br />
(spillvärme)<br />
• <strong>vattenbruket</strong> kan använda områdets infrastruktur och logistiska lösningar eller<br />
området ligger nära marknadsområden (kolfotspåret)<br />
• vid <strong>lokaliseringsstyrning</strong> <strong>av</strong> gamla anläggningar ska beaktas vilka <strong>för</strong>delar en<br />
centraliserad verksamhet innebär <strong>för</strong> de områden från vilka odlingen flyttas bort<br />
De här kriterierna och bakgrundsmaterialet tillämpades på följande sätt vid identifieringen:<br />
Vattenstatus<br />
Planeringen utgick från vattenområdenas ekologiska klassificering. Ny vattenbruksproduktion<br />
får placeras i vattenområden som enligt klassificeringen har åtminstone god status och inte får<br />
en <strong>för</strong>sämrad status till följd <strong>av</strong> näringsbelastningen. I Bottniska viken är kustvattnets tillstånd i<br />
huvudsak i gott (bilaga 1 och 2). I Skärgårdsh<strong>av</strong>et och Finska viken är vattenstatusen sämre än<br />
god, var<strong>för</strong> belastningen inte får ökas. Men även i dessa vattenområden kan<br />
produktionsanläggningar etableras i tillräckligt djupa områden med god vattencirkulation och<br />
där produktionen inte i någon större grad stör vattendragets övriga användning eller <strong>för</strong>sämrar<br />
vattenstatusen.<br />
I inlandet finns många stora sjöar, sammanhängande vatten och älvar med ett gott eller<br />
utmärkt ekologiskt tillstånd (bilaga 1). I Mellersta och Östra Finland är de flesta vattendragen i<br />
utmärkt tillstånd. I Kajanaland och Lap<strong>plan</strong>d finns också många vattendrag i utmärkt tillstånd.<br />
Största delen <strong>av</strong> älvar som mynnar ut i Finska viken och Bottniska viken har sämre status än<br />
god. Där får belastningen från <strong>vattenbruket</strong> inte bli större. Inlandsvattnen är mer slutna än<br />
h<strong>av</strong>et, var<strong>för</strong> belastningen inte späds och sprids ut till lika vida områden som i h<strong>av</strong>et. I små<br />
vattendrag kan belastningen bli mer synlig mot slutet <strong>av</strong> sommaren då ström<strong>för</strong>ingen är låg och<br />
<strong>vattenbruket</strong>s belastning som störst.<br />
Djupet och ström<strong>för</strong>ingen<br />
Målet är att etablera vattenbruksanläggningar på djupa platser med god ström<strong>för</strong>ing och goda<br />
utspädnings<strong>för</strong>hållanden. Med tanke på miljön är djupa och öppna vattenområden där vattnet<br />
9