Nationell plan för lokaliseringsstyrning av vattenbruket
Nationell plan för lokaliseringsstyrning av vattenbruket Nationell plan för lokaliseringsstyrning av vattenbruket
5.2 Skärgårdshavet och Finska viken Skärgårdshavets och Finska vikens ekologiska status är sämre än god, varför belastningen inte får bli större. De nuvarande anläggningarna kan dock koncentrera produktionen i större enheter. I Skärgårdshavets mellanskärgård och yttre skärgård får produktion placeras på platser med god strömföring och längre bort på platser som har vindskydd av öar. Längre bort är produktionskostnaderna större, varför produktionsmängderna måste vara större än nära foderlager och rensningsplatser. Enligt dagens uppfattning går det inte att odla fisk i helt öppna havsområden. Odling på öppet hav kräver ett långsiktigt utvecklingsarbete, och ifall den blir möjlig, också påtagligt större produktionskvantiteter än i dag. I Skärgårdshavet ligger de identifierade områdena i regel i fjärdar i mellanskärgården och i yttre skärgården. Fjärdarna i mellanskärgården är så vida och djupa att belastningen sprids ut på ett stort område. Här är det enligt modellbeskrivningen möjligt att placera 200 - 400 ton stora odlingsenheter. Även yttre skärgårdens skyddade delar tål en liknande punktbelastning. Dessa vattenområden är markerade med grönt på bild 7. I yttre skärgården kan etableras 400 - 600 ton stora anläggningar (blått vattenområde). De öppna havsområdena i Skärgårdshavets södra delar och det öppna havet i Skärgårdshavets norra delar tål bäst belastning. I huvudsak ska anläggningarna i synnerhet i Skärgårdshavet, placeras på över 20 meter djupa platser. Ifall strömföringen samt in- och utflödet av vatten är skärskilt goda, kan även grundare områden (10 - 20 m) komma i fråga. Mellanskärgårdens vikar och små sund tål ingen större belastning. De lämpar sig bättre för odling av ynglar och för övervintring. I Mossalafjärden i Houtskär späds belastningen inte ut lika bra som i andra fjärdar. Där finns också ett djupområde med en dålig botten som samlar döda alger. Enligt modellbeskrivningen får det inte placeras anläggningar över 200 ton i Mossalafjärden. 18
Gustavs Bild 7. Produktionsområdena i Skärgårdshavet Skärgårdshavets företagare får centralisera produktionen på de planerade platserna så att halten av alger i vattnet inte höjs (bild 8). Centraliserade verksamheter ger stora fördelar med tanke på såväl odlaren som vattnets övriga användning. Antalet enheter i de centraliserande företagen minskar med över 60 procent och antalet fritidshus i influensområdet med över 80 procent. Modellbeskrivningarnas resultat som gäller utspädning av belastningen, företagsekonomi och socioekonomiska konsekvenser ingår i miljörapporten i den nationella planen för lokaliseringsstyrning. Nådendal Områdena med centraliserad odling Åbo Vattenområden där vidareodling inte planeras 19
- Page 1 and 2: Nationell plan för lokaliseringsst
- Page 3 and 4: Sammanfattning Planen för lokalise
- Page 5 and 6: etableras. Till planeringsområdet
- Page 7 and 8: Vattenbrukets totalbelastning och u
- Page 9 and 10: • i produktionsområdets omedelba
- Page 11 and 12: Sannolikt riskerar vattenbruket int
- Page 13 and 14: Närmare analys av potentiella till
- Page 15 and 16: 5 b. Identifierade områden i Kvark
- Page 17: Kaskö Vasa Raumo Björneborg Nysta
- Page 21 and 22: Vattenområden där vidareodling in
- Page 23 and 24: kvävebelastningen till 0,4 procent
- Page 25 and 26: Vilt- och fiskeriforskningsinstitut
- Page 27 and 28: Bilaga 2. Vattenkvalitet, klassific
- Page 29 and 30: Stranddetalj- och strandplaner Hela
- Page 32 and 33: Bilaga 7 a. Platserna för lax- och
- Page 34 and 35: Bilaga 8. Fiskhamnar och bottentrå
- Page 36 and 37: Bilaga 10 a. Fartygsleder och -vrak
- Page 38 and 39: Bilaga 11. Planerade vindkraftparke
- Page 40 and 41: Bilaga 13 a. Potentiella tillväxto
- Page 42: Bilaga 13 c. Potentiella tillväxto
Gust<strong>av</strong>s<br />
Bild 7. Produktionsområdena i Skärgårdsh<strong>av</strong>et<br />
Skärgårdsh<strong>av</strong>ets <strong>för</strong>etagare får centralisera produktionen på de <strong>plan</strong>erade platserna så att<br />
halten <strong>av</strong> alger i vattnet inte höjs (bild 8). Centraliserade verksamheter ger stora <strong>för</strong>delar med<br />
tanke på såväl odlaren som vattnets övriga användning. Antalet enheter i de centraliserande<br />
<strong>för</strong>etagen minskar med över 60 procent och antalet fritidshus i influensområdet med över 80<br />
procent. Modellbeskrivningarnas resultat som gäller utspädning <strong>av</strong> belastningen,<br />
<strong>för</strong>etagsekonomi och socioekonomiska konsekvenser ingår i miljörapporten i den nationella<br />
<strong>plan</strong>en <strong>för</strong> <strong>lokaliseringsstyrning</strong>.<br />
Nådendal<br />
Områdena med<br />
centraliserad odling<br />
Åbo<br />
Vattenområden där<br />
vidareodling inte<br />
<strong>plan</strong>eras<br />
19
Change language