SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
83 konstruktionernas funktion och säkerhet ger upphov till ytterligare finansieringsbehov. Finansieringens efterblivenhet borde rättas till under de följande 5–10 åren genom att öka anslagen för ombyggnad under denna tid med uppskattningsvis 50–100 %. Efter detta skulle målsättningen vara att anslagen för konstruktionernas underhåll och ombyggnader kunde hållas på en nivå som motsvarar 1,2–1,3 % av konstruktionernas tekniska nuvärde. Det preciserade tilläggsbehovet av anslag fås först, när uppskattningarna av underhålls- och ombyggnadsbehov enligt uppgift 3.1 har gjorts. Betydande konstruktioner med tanke på högvattenreglering och översvämningsskydd har förutom staten, även privata aktörer, till exempel reglerings- och kraftbolag. Det är ägarna som ansvarar för användning och underhåll av dessa konstruktioner. Om beredskapen för stora översvämningar skulle kräva större investeringar av dessa än vad de är förpliktade till på basis av projektens tillståndsvillkor, borde staten kunna delta i åtgärdernas kostnader inom ramen för de belopp som anslagits i budgeten i enlighet med förordningen om stödjande av vattendragsåtgärder (651/2001). 11 Åtgärdernas verkningar 11.1 Minskandet av de skador som översvämningar orsakar för nuvarande byggnader, konstruktioner och funktioner Syftet med åtgärdsförslaget är att man blir medveten om de skador, i synnerhet risker för miljön, människornas hälsa och egendom och samhällets viktiga funktioner, som en stor översvämning orsakar, och att man vid behov vidtar åtgärder för att undvika skadorna. Arbetet är en fortsättning till den i Utredning om Storöversvämningar (Ollila m.fl. 2000) påbörjade och senare preciserade identifierandet av skadeobjekt. Med det föreslagna förfarandet samlas den nuvarande kunskapen om översvämningar i en form som man bättre kan tillgodogöra sig samt preciserar skadebedömningarna med hjälp av moderna metoder, bland annat geografiska informationssystem. Dessutom utreder man de risker som beror på skyfall och som tidigare inte utretts i Finland och för vilka man därför kanske inte har förberett sig tillräckligt. Med översvämningskartor kan man styra byggande och planera åtgärder som minskar översvämningsskador. De kan också användas i informerandet om översvämningsfaran samt i planering av räddningsverksamheten och upprätthållandet av aktionsberedskapen (övningar). Skyddandet av de funktioner som finns i översvämningsområden kräver en satsning av dem som ansvarar för funktionerna i översvämningsområden, av kommunerna och staten. Å andra sidan minskar skyddandet översvämningsskadorna och de kostnader som orsakas av dem. Skyddandet av de funktioner som finns i översvämningsområdet kan lokalt kräva nya bestående högvattenregleringskonstruktioner. Därigenom kan åtgärdsförslaget även ha en inverkan på flodmiljöernas ekologiska tillstånd. Det är viktigt att man i generalplanskedet tar i beaktande de krav som EG:s ramdirektiv för vatten ställer och att man också väljer det mest kostnadseffektiva alternativet för högvattenregleringen,
temporära högvattenregleringskonstruktioner medräknade. På grund av kostnadseffektivitet och miljösynpunkter är det inte nödvändigtvis ändamålsenligt att skydda alla funktioner, såsom privatvägar. 11.2 Placeringen av nya byggnader, konstruktioner och funktioner De föreslagna åtgärderna bidrar till att bosättning och för samhället viktiga funktioner inte längre placeras på områden som översvämmas i medeltal en gång på hundra år. Skyddsnivån för speciellt viktiga mål fastställs från fall till fall, till exempel enligt en översvämning som återkommer en gång på 250 år. Med de föreslagna åtgärderna minskas de ekonomiska skador som orsakas av en exceptionell översvämning. I och med den föreslagna ändringen kommer behovet av lagstadgade statsbetalda ersättningar (lag om ersättande av skador som förorsakats av exceptionella översvämningar (1983/284)) att minska. Å andra sidan tvingas man rikta statens medel mera än för närvarande till att skydda bostadsområdena mot översvämningar. Förbättringen av den skyddsnivå som krävs för speciellt viktiga mål bidrar till att inte ens en sällsynt översvämning (som återkommer en gång på 250 år eller mera sällan) orsakar oersättliga skador för människornas hälsa och säkerhet eller för miljön. Rekommendationerna om de lägsta bygghöjderna samt inkluderandet av de behövliga rekommendationerna i kommunernas byggnadsordningar gör att man blir mera medveten om översvämningsfaran i kommunerna. Rekommendationer för vidsträckta områden främjar ändamålsenlig beredskap för översvämningar bättre än utlåtanden som avges från fall till fall. Allmänna rekommendationer minskar i viss mån behovet av utlåtanden som avges från fall till fall. Verkställandet av åtgärdsförslaget förutsätter att man bättre än förut tar översvämningsfaran i beaktande i planläggningen och i beslut om byggnadslov. I vissa planområden som ligger i översvämningsområden och som det finns åtminstone i Västra Finland kräver tilläggsbyggandet en satsning antingen på skydd av översvämningsområden eller på planering av temporära högvattenregleringsåtgärder. Mera detaljerade uppgifter om åtgärdsförslagets verkningar på planläggningen i kommunerna kan bedömas först när utredningarna om sådana områden som blir översvämmade en gång på hundra år blir färdiga. I vissa områden till exempel i Västra Finland finns det knappt med planläggningsbar mark, när man tar översvämningarna i beaktande på det sätt som arbetsgruppen föreslår. Det kan hända att man blir tvungen att placera bosättning och andra mål som kan lida skada också på sådana områden som översvämmas oftare än en gång på hundra år. På grund av de behövliga skyddsåtgärderna blir byggnadskostnaderna då större än vanligt. Ett bättre beaktande av översvämningar kan även leda till omfattande förändringar i markanvändningen lokalt. När översvämningsområden lämnas utanför intensiv markanvändning, främjar detta livsmiljöns mångfald och förbättrar vattendragens ekologiska tillstånd. 84
- Page 37 and 38: I bilaga 2 har föreslagits metoder
- Page 39 and 40: uppnås. På basis av generalplaner
- Page 41 and 42: 5.2 Målsättning och åtgärdsför
- Page 43 and 44: områden måste tas i bostadsbruk e
- Page 45 and 46: tillståndsbestämmelser kan ge än
- Page 47 and 48: skador som orsakats de byggnader so
- Page 49 and 50: program eller en plan för datainsa
- Page 51 and 52: dammarnas efterkontroller samt uppd
- Page 53 and 54: översvämningssituationer och om d
- Page 55 and 56: säkerställa att konstruktionerna
- Page 57 and 58: 6.3.5 Dammarnas säkerhetsplaner Up
- Page 59 and 60: uppdateras vid behov. Elva miljöce
- Page 61 and 62: 56 7.3 Uppgifter med vilka åtgärd
- Page 63 and 64: miljöcentralens uppgifter att ta b
- Page 65 and 66: 7.3.4 Tillfälliga högvattenregler
- Page 67 and 68: 8 Utnyttjande av den nyaste teknike
- Page 69 and 70: också i bruk nya ledningsmetoder s
- Page 71 and 72: sex timmars fördröjning. Denna f
- Page 73 and 74: or i ett område med översvämning
- Page 75 and 76: markanvändningen hela tiden och de
- Page 77 and 78: 72 9.3 Uppgifter med vilka åtgärd
- Page 79 and 80: ehandlingen av tillståndsansöknin
- Page 81 and 82: miljöcentral. I dammsäkerhetsuppg
- Page 83 and 84: lönebaserade sysselsättningsuppgi
- Page 85 and 86: högvattenreglerings-, översvämni
- Page 87: 10.4.2 Uppföljningen av åtgärdsf
- Page 91 and 92: 11.6 Vattenbyggnad, reglering och
- Page 93 and 94: Målsättning: De skador som övers
- Page 95 and 96: område som översvämmas i medelta
- Page 97 and 98: 92 Ansvar: vattenbyggnadskonstrukti
- Page 99 and 100: Ansvar: inrikesministeriet, jord- o
- Page 101 and 102: 96 − arbetstid inom tjänsten und
- Page 103 and 104: 98 Ansvar: vederbörande ministerie
- Page 105 and 106: 100 Rantakokko, K. (toim.) 2002. Tu
- Page 107 and 108: 102 • Tätorter i mindre kommuner
- Page 109 and 110: BILAGA 2 104 UTARBETANDE AV EN DETA
- Page 111 and 112: 106 BILAGA 3 ETT EXEMPEL PÅ EN DET
- Page 113 and 114: 108 116 § 2 moment betyder att öv
- Page 115 and 116: 110 för fastställandet av översv
- Page 117 and 118: 112 • vattenstånds- och vattenf
- Page 119 and 120: BILAGA 8 114 TIDTABELL FÖR KONTROL
- Page 121 and 122: BILAGA 9/2 116 ETT EXEMPEL PÅ GRUN
- Page 123 and 124: BILAGA 11 118 VATTENDRAG FÖR VILKA
- Page 125 and 126: BILAGA 13 120 ETT EXEMPEL PÅ EN RE
- Page 127 and 128: BILAGA 15 122 REGIONALA MILJÖCENTR
- Page 129 and 130: 124 över fördämningarnas krön v
- Page 131 and 132: FORTSATTA ÅTGÄRDER: 126 Byggnadsp
- Page 133 and 134: • Reis-Vuohtojärvi W och Q • K
- Page 135 and 136: 130 BILAGA 18 ÖVERSVÄMNINGSBENÄG
83<br />
konstruktionernas funktion och säkerhet ger upphov till ytterligare<br />
finansieringsbehov.<br />
Finansieringens efterblivenhet borde rättas till under de följande 5–10 åren genom att<br />
öka anslagen för ombyggnad under denna tid med uppskattningsvis 50–100 %. Efter<br />
detta skulle målsättningen vara att anslagen för konstruktionernas underhåll och<br />
ombyggnader kunde hållas på en nivå som motsvarar 1,2–1,3 % av konstruktionernas<br />
tekniska nuvärde. Det preciserade tilläggsbehovet av anslag fås först, när<br />
uppskattningarna av underhålls- och ombyggnadsbehov enligt uppgift 3.1 har gjorts.<br />
Betydande konstruktioner med tanke på högvattenreglering och översvämningsskydd<br />
har förutom staten, även privata aktörer, till exempel reglerings- och kraftbolag. Det<br />
är ägarna som ansvarar för användning och underhåll av dessa konstruktioner. Om<br />
beredskapen för stora översvämningar skulle kräva större investeringar av dessa än<br />
vad de är förpliktade till på basis av projektens tillståndsvillkor, borde staten kunna<br />
delta i åtgärdernas kostnader inom ramen för de belopp som anslagits i budgeten i<br />
enlighet med förordningen om stödjande av vattendragsåtgärder (651/2001).<br />
11 Åtgärdernas verkningar<br />
11.1 Minskandet av de skador som översvämningar orsakar för<br />
nuvarande byggnader, konstruktioner och funktioner<br />
Syftet med åtgärdsförslaget är att man blir medveten om de skador, i synnerhet risker<br />
för miljön, människornas hälsa och egendom och samhällets viktiga funktioner, som<br />
en stor översvämning orsakar, och att man vid behov vidtar åtgärder för att undvika<br />
skadorna. Arbetet är en fortsättning till den i Utredning om Storöversvämningar<br />
(Ollila m.fl. 2000) påbörjade och senare preciserade identifierandet av skadeobjekt.<br />
Med det föreslagna förfarandet samlas den nuvarande kunskapen om översvämningar<br />
i en form som man bättre kan tillgodogöra sig samt preciserar skadebedömningarna<br />
med hjälp av moderna metoder, bland annat geografiska informationssystem.<br />
Dessutom utreder man de risker som beror på skyfall och som tidigare inte utretts i<br />
Finland och för vilka man därför kanske inte har förberett sig tillräckligt.<br />
Med översvämningskartor kan man styra byggande och planera åtgärder som<br />
minskar översvämningsskador. De kan också användas i informerandet om<br />
översvämningsfaran samt i planering av räddningsverksamheten och upprätthållandet<br />
av aktionsberedskapen (övningar).<br />
Skyddandet av de funktioner som finns i översvämningsområden kräver en satsning<br />
av dem som ansvarar för funktionerna i översvämningsområden, av kommunerna och<br />
staten. Å andra sidan minskar skyddandet översvämningsskadorna och de kostnader<br />
som orsakas av dem.<br />
Skyddandet av de funktioner som finns i översvämningsområdet kan lokalt kräva nya<br />
bestående högvattenregleringskonstruktioner. Därigenom kan åtgärdsförslaget även<br />
ha en inverkan på flodmiljöernas ekologiska tillstånd. Det är viktigt att man i<br />
generalplanskedet tar i beaktande de krav som EG:s ramdirektiv för vatten ställer och<br />
att man också väljer det mest kostnadseffektiva alternativet för högvattenregleringen,
Change language