SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

29.08.2013 Views

81 Också ett framgångsrikt genomförande av översvämningsskyddsarbetet varje år förutsätter att de regionala miljöcentralerna garanteras tillräckliga resurser. På det här sättet kan även säkerställas att man bevarar kunnandet inom högvattenreglerings-, översvämningsskydds- och dammsäkerhetsuppgifterna som man inte kan lära sig utan praktisk erfarenhet. På grund av det generationsskifte i dessa uppgifter som är i sikte inom kort krävs det speciella satsningar av miljöcentralerna på överföring av kunnande och omorganisering av uppgifterna. Goda hjälpmedel i överföring av kunnande är bland annat kvalitetssystem och de verksamhetsplaner för översvämningsskydd som presenterats i uppgift 4.1. Det är meningen att de uppgifter som föreslagits för räddningsmyndigheterna skall utföras inom tjänsten. Områdets räddningsväsen bestämmer självt hur och vart resurser skall allokeras. De uppgifter som ålagts inrikesministeriet strävar man efter att finansiera ur räddningsväsendets verksamhetsutgifter. Kommunerna ansvarar för uppdatering av byggnadsordningar i enlighet med uppgift 2.2, för beaktandet av översvämningsfaran i markanvändningen och för behövliga skyddsåtgärder när nya planer utarbetas för översvämningsområden. Dessutom behövs kommuners satsning i utarbetande av översvämningskartor i enlighet med uppgift 1.1, i utarbetande och verkställande av generella planer i enlighet med uppgift 1.3, i utarbetande av förberedelseplaner för bosättningsområden i enlighet med uppgift 4.5 samt i förebyggande åtgärder mot översvämningsskador i enlighet med uppgift 1.3. I fråga om ny planläggning är det svårt att uppskatta antalet mål, eftersom huvudregeln är att undvika byggandet på översvämningshotade områden och söka alternativa lösningar. Man kan emellertid vänta sig att åtgärdsförslaget kräver tilläggsresurser i synnerhet av de österbottniska kommunerna. Kostnaderna för åtgärderna i enlighet med uppgift 1.3 kan bedömas först när generalplanerna angående dem blivit färdiga. Kontrollerandet av kommuners byggnadsordningar görs inom tjänsten och man ber den regionala miljöcentralen om utlåtande. Planläggningsbestämmelserna är redan under arbete och de kräver ingen betydande tilläggssatsning. En betydande ökning i begäran om utlåtande kan kräva ytterligare resurser. Konstruktionernas ägare svarar speciellt för säkrandet av konstruktionernas kondition och fungerande i enlighet med uppgift 3.3. Dessutom behövs deras satsning i utarbetandet av dammsäkerhetsplaner och riskutredningar i enlighet med uppgift 3.5 samt i organiseringen av översvämningsskydds- och dammsäkerhetsövningar i enlighet med uppgift 4.3. Bevarandet av kunskapsnivån och kunnandet i högvattenreglerings-, dammsäkerhets- och översvämningsskyddsuppgifter måste säkerställas genom att utveckla den tekniska branschens grund- och vidareutbildning och genom att ta hand om personalens fortsatta och kompletterande utbildning.

10.4.2 Uppföljningen av åtgärdsförslagens genomförande UPPGIFT 7.2 Genomförandet av Storöversvämningsarbetsgruppens åtgärdsförslag uppföljs regelbundet. Jord- och skogsbruksministeriet borde tillsammans med andra ansvariga ansvara för att genomförandet av åtgärdsförslagen och uppgifterna uppföljs och bedöma vilka aktioner som eventuellt behövs för att genomföra förslagen. Det praktiska uppföljningsarbetet skulle huvudsakligen skötas av de regionala miljöcentralerna och Finlands miljöcentral. Om genomförandet måste regelbundet göras ett riksomfattande sammandrag. På basis av verkställighetsuppgifterna kan specificerade tidtabeller och resursplaner göras. 10.5 Statens grunder för deltagandet i skyddsåtgärder och konstruktioners underhåll 10.5.1 Skyddande av konstruktioner och byggnader Om statens deltagande i skyddande av konstruktioner och byggnader har stadgats i statsrådets förordning om stödjande av vattendragsåtgärder (651/2001) som utfärdats med stöd av lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999). På basis av förordningens 2 § 1 moment kan en regional miljöcentral bevilja stöd bland annat för en åtgärd vars syfte är att minska faror, olägenheter och skador som översvämningar förorsakar i vattendraget eller på dess strandområde. Om förutsättningarna för stödet och stödets storlek stadgas i förordningens 3–5 §. Stöd ges enligt prövning inom ramen för statsbudgeten. Vid beviljandet av stödet har vanligen förutsatts att stödmottagaren deltar i kostnaderna med en finansieringsandel på 50 %. När det är tekniskt eller ekonomiskt nödvändigt att planlägga ett översvämningshotat område på grund av bristen på lämplig byggnadsmark, borde man överväga statens deltagande i kostnaderna från fall till fall inom ramen för statsbudgeten. Staten deltar inte i skyddandet av enskilda fastigheter Staten borde kunna delta i utarbetandet av och kostnaderna för sådana generella planer som uppgörs i enlighet med uppgift 1.3 inom ramen för de belopp som anslagits i budgeten samt i skyddandet av de översvämningshotade mål och områden som preciserats i planerna. Skyddandet minskar översvämningsskadorna och även de kostnader som ersättandet av skadorna orsakar för staten. Detta kan vara en ytterligare motivering när man överväger huruvida staten skall delta i skyddsarbetenas kostnader. 10.5.2 Konstruktionernas underhåll Enligt en utredning som gjorts år 1996 (Hanski och Pajula 1996) är det årliga finansieringsbehovet för underhålls- och ombyggnadsarbeten på statens vattenbyggnadskonstruktioner cirka 1 % av konstruktionernas tekniska nuvärde. Finansieringen har under de senaste åren kunnat höjas till denna nivå. De åtgärder som vidtagits under tidigare år eller som kommit fram i samband med denna Storöversvämningsarbetsgruppens utredning och som syftar till att förbättra 82

10.4.2 Uppföljningen av åtgärdsförslagens genomförande<br />

UPPGIFT 7.2<br />

Genomförandet av Storöversvämningsarbetsgruppens åtgärdsförslag uppföljs<br />

regelbundet.<br />

Jord- och skogsbruksministeriet borde tillsammans med andra ansvariga ansvara för<br />

att genomförandet av åtgärdsförslagen och uppgifterna uppföljs och bedöma vilka<br />

aktioner som eventuellt behövs för att genomföra förslagen. Det praktiska<br />

uppföljningsarbetet skulle huvudsakligen skötas av de regionala miljöcentralerna och<br />

Finlands miljöcentral. Om genomförandet måste regelbundet göras ett<br />

riksomfattande sammandrag. På basis av verkställighetsuppgifterna kan specificerade<br />

tidtabeller och resursplaner göras.<br />

10.5 Statens grunder för deltagandet i skyddsåtgärder och<br />

konstruktioners underhåll<br />

10.5.1 Skyddande av konstruktioner och byggnader<br />

Om statens deltagande i skyddande av konstruktioner och byggnader har stadgats i<br />

statsrådets förordning om stödjande av vattendragsåtgärder (651/2001) som utfärdats<br />

med stöd av lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999). På basis av<br />

förordningens 2 § 1 moment kan en regional miljöcentral bevilja stöd bland annat för<br />

en åtgärd vars syfte är att minska faror, olägenheter och skador som översvämningar<br />

förorsakar i vattendraget eller på dess strandområde. Om förutsättningarna för stödet<br />

och stödets storlek stadgas i förordningens 3–5 §. Stöd ges enligt prövning inom<br />

ramen för statsbudgeten. Vid beviljandet av stödet har vanligen förutsatts att<br />

stödmottagaren deltar i kostnaderna med en finansieringsandel på 50 %.<br />

När det är tekniskt eller ekonomiskt nödvändigt att planlägga ett översvämningshotat<br />

område på grund av bristen på lämplig byggnadsmark, borde man överväga statens<br />

deltagande i kostnaderna från fall till fall inom ramen för statsbudgeten. Staten deltar<br />

inte i skyddandet av enskilda fastigheter<br />

Staten borde kunna delta i utarbetandet av och kostnaderna för sådana generella<br />

planer som uppgörs i enlighet med uppgift 1.3 inom ramen för de belopp som<br />

anslagits i budgeten samt i skyddandet av de översvämningshotade mål och områden<br />

som preciserats i planerna. Skyddandet minskar översvämningsskadorna och även de<br />

kostnader som ersättandet av skadorna orsakar för staten. Detta kan vara en<br />

ytterligare motivering när man överväger huruvida staten skall delta i<br />

skyddsarbetenas kostnader.<br />

10.5.2 Konstruktionernas underhåll<br />

Enligt en utredning som gjorts år 1996 (Hanski och Pajula 1996) är det årliga<br />

finansieringsbehovet för underhålls- och ombyggnadsarbeten på statens<br />

vattenbyggnadskonstruktioner cirka 1 % av konstruktionernas tekniska nuvärde.<br />

Finansieringen har under de senaste åren kunnat höjas till denna nivå. De åtgärder<br />

som vidtagits under tidigare år eller som kommit fram i samband med denna<br />

Storöversvämningsarbetsgruppens utredning och som syftar till att förbättra<br />

82

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!