SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

More documents

Recommendations

Info

77 • Den expertis som behövs i högvattenreglerings-, översvämningsskydds- och dammsäkerhetsuppgifter kan man inte få från skolan, utan man blir insatt i arbetsuppgifterna i och med den erfarenhet som man får i arbetet. Därför måste man trygga kontinuerligheten och säkerställa att ny personal anställs i ett tillräckligt tidigt skede så att de personers erfarenhet som går i pension kan överföras till de nya anställda. • Tilläggsutbildning för personalen behövs i synnerhet i dammsäkerhetsuppgifter. 10.1.2 Personalantal och kunnande inom räddningsväsendet I Finland finns cirka 5 000 heltidsanställda som deltar i alarmuppgifter. Av dessa är cirka 390 brandchefer. Annat befäl och brandförmän finns sammanlagt ca 940 och manskap cirka 3 200. Antalet deltidsanställda är sammanlagt ca 4 000 och vad som gäller avtalsbrandkårerna uppgår antalet personer i de frivilliga brandkårerna sammanlagt till ca 12 900. I industri- och institutionsbrandkårer som arbetar som avtalsbrandkårer finns dessutom personal som inte ingår i de ovannämnda siffrorna. Med tanke på översvämningsskyddets funktion är det största problemet med räddningsväsendets personal bristen på utbildning. Vid räddningsinstituten ges nuförtiden inte utbildning i översvämningsskydd. Visst får brandmännen utbildning som också är nyttig i översvämningssituationer när de övar andra olyckssituationer, men utbildningen av underbefälet och befälet för översvämningssituationernas speciella drag är ringa. På ett räddningsinstitut borde ordnas kurser av seminartyp för befäl och underbefäl. I kurserna kunde delta studerandena i räddningsinstitutets yrkeskurser samt räddningsmyndigheter i brandkårer. På seminarierna borde behandlas bland annat förberedning för översvämningar, evakuering, ledning av räddningsverksamheten i översvämningssituationer, användning av VIRVE samt andra saker som har med översvämningsskyddet att göra. 10.2 Utvecklingstrenden i högvattenreglerings- och översvämningsskyddsuppgifter 10.2.1 Miljöförvaltningen För miljöförvaltningens högvattenreglerings-, översvämningsskydds- och dammsäkerhetsuppgifter har traditionellt använts huvudsakligen samma personalresurser som för miljöförvaltningens byggnadsverksamhet. Den på egna resurser baserade beredskapen var mycket bra en längre tid, när man till exempel i översvämningsskyddsuppgifter kunde använda en stor permanent personal som dimensionerats efter det självstyrda byggandets behov. Som resultat av den utvecklingsverksamhet som börjat år 1985 har man i byggverksamheten övergått från eget byggande till beställningsarbeten och det är meningen att beställningsgraden ytterligare ökas. Enligt rekommendationerna i Alueellisten ympäristökeskusten rakentamistoiminnan ja organisaation kehittämisraportti (RAKE 5) (miljöministeriet 2001) kan "operativa uppgifter inom översvämningsskyddet och miljöskadebekämpningen, underhållsuppgifter, småskaliga miljövårds- och restaureringsuppgifter samt
lönebaserade sysselsättningsuppgifter också efter (de ovan beskrivna) utvecklingsåtgärderna bibehållas som en enskild miljöcentrals uppgifter eller man kan komma överens om deras verkställande i ett mera utvidgat samarbete. I dessa uppgifter är det skäl att miljöcentralerna har egen personal vars storlek och struktur motsvarar den bestående arbetsstocken". På grund av de förändringar som skett och fortfarande sker inom byggverksamheten är det klart att den beredskapsnivå som översvämningar och motsvarande undantagssituationer förutsätter inte enbart kan vara beroende av byggnadspersonalen. Det är skäl att stärka beredskapen genom att utbilda och inskola den tekniska personal som arbetar i de regionala miljöcentralerna i planeringsuppgifter och andra uppgifter som står i nära samband med dessa att vid behov även sköta ledaruppgifter inom översvämningsskyddet. Vid stora översvämningar måste man i fortsättningen anställa även personal utanför miljöförvaltningen som extrahjälp. Vad gäller maskineri och annan utrustning kommer man också i fortsättningen att vara tvungen att ty sig till utomstående resurser. För deras del måste man försäkra sig om att resurserna är snabbt tillgängliga och utreda utbildningsbehov och andra behov för att trygga en tillräcklig beredskapsnivå. Finlands miljöcentrals experter har spelat en viktig roll i förmedling och utveckling av information om översvämningsskydd. Det har också varit förnuftigt att koncentrera sådan speciell sakkunskap på ett ställe. Saker som har krävt specialkunskap har varit bland annat utarbetandet av översvämningsprognoser, utnyttjandet av väderradarbilder, översvämningskartläggning, isproppar och de flödesvågor som orsakas av dammbrott. Det finns också allt mera internationell information om stora översvämningar och översvämningsskydd och det är naturligt att organisera förmedlingen av denna information i huvudsak med hjälp av Finlands miljöcentrals specialsakkunniga personal. Finlands miljöcentrals representanter deltar också i många internationella projekt. Även i fortsättningen borde man se till att Finlands miljöcentral har högklassig expertis inom översvämningsskydd och dammsäkerhet. Förutom utvecklingsuppgifter kan Finlands miljöcentrals experter delta i de regionala miljöcentralernas projekt, producera tjänster för dem och förmedla information. 10.2.2 Räddningsväsendet Räddningsväsendet står som bäst inför stora förändringar. I början av mars 2002 beslöt statsrådet om bildandet av 22 räddningsområden. Ansvaret för organisering av räddningsväsendet övergår från enskilda kommuner till dessa områden. Grunden för områdets räddningsväsen är den nya räddningslagen som riksdagen godkände 18.2.2003. Utgångspunkter för områdesindelningen var säkerställandet av tillräckliga funktionsresurser för räddningsväsendet, beaktandet av de för räddningsväsendet väsentliga administrativa gränserna samt kommunernas ställningstaganden om räddningsväsendets områden. Hörnstenar för det områdesmässiga systemet var ett tätt och utlokaliserat brandstationsnät, effektivt utnyttjande av resurser samt överföring av de administrativa uppgifterna till områdesnivån. Gallrandet av överlappande uppgifter och centralisering av de administrativa uppgifterna frigör resurser till förebyggande 78
Page 1 and 2:
Arbetsgruppspromemoria JSM 2003:6 b
Page 3 and 4:
III Arbetsgruppens frist var 31.12.
Page 5 and 6:
INNEHÅLLSFÖRTECKNING V ORDLISTA..
Page 7 and 8:
11.4 ÖVERSVÄMNINGSSKYDDETS OCH R
Page 9 and 10:
Risknivå Med risknivå avses den
Page 11 and 12:
6 även förebyggandet av kravispro
Page 13 and 14:
orsaka skador på sammanlagt cirka
Page 15 and 16:
åtgärderna och uppskattat hur sto
Page 17 and 18:
högvattenregleringsmetoder i vilka
Page 19 and 20:
dammarna, kan följderna vara likad
Page 21 and 22:
senaste åren har högvattenregleri
Page 23 and 24:
intresse (vattenlag 2 kap. 31 §).
Page 25 and 26:
också den nya räddningslagen har
Page 27 and 28:
Om räddningsmyndigheternas befogen
Page 29 and 30:
att målområdets kommande utveckli
Page 31 and 32: 4. Översvämningsskyddet och rädd
Page 33 and 34: översvämningsskador som störtreg
Page 35 and 36: Allmänna översvämningskartor På
Page 37 and 38: I bilaga 2 har föreslagits metoder
Page 39 and 40: uppnås. På basis av generalplaner
Page 41 and 42: 5.2 Målsättning och åtgärdsför
Page 43 and 44: områden måste tas i bostadsbruk e
Page 45 and 46: tillståndsbestämmelser kan ge än
Page 47 and 48: skador som orsakats de byggnader so
Page 49 and 50: program eller en plan för datainsa
Page 51 and 52: dammarnas efterkontroller samt uppd
Page 53 and 54: översvämningssituationer och om d
Page 55 and 56: säkerställa att konstruktionerna
Page 57 and 58: 6.3.5 Dammarnas säkerhetsplaner Up
Page 59 and 60: uppdateras vid behov. Elva miljöce
Page 61 and 62: 56 7.3 Uppgifter med vilka åtgärd
Page 63 and 64: miljöcentralens uppgifter att ta b
Page 65 and 66: 7.3.4 Tillfälliga högvattenregler
Page 67 and 68: 8 Utnyttjande av den nyaste teknike
Page 69 and 70: också i bruk nya ledningsmetoder s
Page 71 and 72: sex timmars fördröjning. Denna f
Page 73 and 74: or i ett område med översvämning
Page 75 and 76: markanvändningen hela tiden och de
Page 77 and 78: 72 9.3 Uppgifter med vilka åtgärd
Page 79 and 80: ehandlingen av tillståndsansöknin
Page 81: miljöcentral. I dammsäkerhetsuppg
Page 85 and 86: högvattenreglerings-, översvämni
Page 87 and 88: 10.4.2 Uppföljningen av åtgärdsf
Page 89 and 90: temporära högvattenregleringskons
Page 91 and 92: 11.6 Vattenbyggnad, reglering och
Page 93 and 94: Målsättning: De skador som övers
Page 95 and 96: område som översvämmas i medelta
Page 97 and 98: 92 Ansvar: vattenbyggnadskonstrukti
Page 99 and 100: Ansvar: inrikesministeriet, jord- o
Page 101 and 102: 96 − arbetstid inom tjänsten und
Page 103 and 104: 98 Ansvar: vederbörande ministerie
Page 105 and 106: 100 Rantakokko, K. (toim.) 2002. Tu
Page 107 and 108: 102 • Tätorter i mindre kommuner
Page 109 and 110: BILAGA 2 104 UTARBETANDE AV EN DETA
Page 111 and 112: 106 BILAGA 3 ETT EXEMPEL PÅ EN DET
Page 113 and 114: 108 116 § 2 moment betyder att öv
Page 115 and 116: 110 för fastställandet av översv
Page 117 and 118: 112 • vattenstånds- och vattenf
Page 119 and 120: BILAGA 8 114 TIDTABELL FÖR KONTROL
Page 121 and 122: BILAGA 9/2 116 ETT EXEMPEL PÅ GRUN
Page 123 and 124: BILAGA 11 118 VATTENDRAG FÖR VILKA
Page 125 and 126: BILAGA 13 120 ETT EXEMPEL PÅ EN RE
Page 127 and 128: BILAGA 15 122 REGIONALA MILJÖCENTR
Page 129 and 130: 124 över fördämningarnas krön v
Page 131 and 132: FORTSATTA ÅTGÄRDER: 126 Byggnadsp
Page 133 and 134:
• Reis-Vuohtojärvi W och Q • K
Page 135 and 136:
130 BILAGA 18 ÖVERSVÄMNINGSBENÄG
Page 138 and 139:
RIKTGIVANDE TIDTABELL OCH KOSTNADSB
show all

SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?