SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
73 Minskningen av översvämningsskador borde tas i beaktande också när man bygger om nuvarande vattendragskonstruktioner. Då kunde man till exempel i stället för en grundlig renovering eller höjning av översvämningsvallarna tänka sig att flytta vallarna längre bort från fåran, varvid kapaciteten för översvämningslagring skulle öka. Betydelsen av dylika enskilda åtgärder är sällan stor. På lång sikt kan ett gradvist återställande av översvämningsområden emellertid ha betydelse för minskningen av översvämningsskador. Kompenserande åtgärder står i samband med beredning av vårdplaner i enlighet med EG:s ramdirektiv för vatten under de närmaste åren. Vattenlagskommittén som arbetar för närvarande borde överväga åtminstone följande saker i samband med förnyandet av vattenlagsstiftningen: • möjliggörandet av en korttida lagring av flödesvatten, • grundande och utvidgning av översvämningsskyddsfrämjande områden (som kvarhåller högvatten) samt • grunder för ersättning av vattenskada och ändring i markanvändningen (till exempel övergång från spannmålsodling till betesgång) som eventuellt orsakats av ovannämnda åtgärder. Kompenserandet av kostnadseffekterna i de verkningar som ökar översvämningen och variationerna bör utredas separat. Verkställandet av de föreslagna lagstiftningsändringarna skulle innebära en ökning av kostnaderna i vattenbyggnadsprojekt, eftersom kompensationskostnaderna skulle i första hand betalas av dem som ansvarar för projekten. 9.3.2 Åtgärder som genomförs på avrinningsområden UPPGIFT 6.2 Undersöks med vilka åtgärder man kunde minska risken för stora översvämningar på avrinningsområden och kompensera verkningarna av de åtgärder som ökar och tillspetsar översvämningen. Om de författningsändringar som föreslås i uppgift 6.1 verkställs i samband med förnyelsen av vattenlagen, kommer både sådana åtgärder som syftar till att kvarhålla högvatten i avrinningsområdet och användningen av det naturenliga vattenbyggandets metoder att öka. Också utan de föreslagna författningsändringarna kunde dessa nya metoder utnyttjas bättre än för närvarande i många åtgärder i vattendragen. Förutom högvattnets ökade kvarhållningsförmåga har metoderna många verkningar som klart förbättrar vattenkvaliteten och livsmiljöernas mångfald. Användningen av högvattens temporära kvarhållande och naturenliga vattenbyggnadsmetoder begränsas nuförtiden framför allt av markägoförhållanden, bristen på planerings- och dimensioneringsdirektiv och etablerade förfaringssätt i planering och byggande. Det behövs ytterligare utredningar om hur metoderna lämpar sig för finländska förhållanden och hur de påverkar minskningen av flödestoppar. I vattendrag som är problematiska med tanke på stora översvämningar borde man utreda befintligheten av större områden som kunde användas för kvarhållande av översvämningen och hur dessa områden kunde tas i bruk tekniskt. I
ehandlingen av tillståndsansökningar för vattendragprojekt borde man kunna förutse vilka verkningar dessa projekt av en ny typ har på vattenstånd och avrinningar. Förutom nya metoder borde man fästa uppmärksamhet vid tidpunkten för arbetena. I synnerhet i skogsbruket skulle det behövas direktiv som skulle hjälpa förlägga skogsdikningsarbetena så att man inte i skadlig utsträckning utför arbeten i samma avrinningsområde som försvårar översvämningen. 74 9.3.3 Översyn av vattenlagsenliga tillstånd UPPGIFT 6.3 Stora översvämningars risker bedöms och tas i beaktande vid översyn av vattenlagsenliga tillstånd, till exempel regleringstillstånd. I de flesta vattenregleringsprojekt har skyddet mot översvämningar varit en viktig målsättning. När man utvecklar regleringsprojekt och ser över tillståndsvillkor är motiveringen oftast minskningen av de skador som vållas för vattennaturen, fiskbeståndet, vattenmiljön och rekreationsanvändning. Å andra sidan bedöms klimatförändringen försvåra översvämningar hos oss, och risken för översvämningsskador har ökat på stränder i synnerhet på grund av nya bostadshus. Därför måste även möjligheten av stora översvämningar tas i beaktande när regleringstillstånd kontrolleras. Om det i vattendraget genomförs flera enskilda projekt som i sig själva ökar översvämningsrisken bara litet, kan deras sammanlagda effekt trots detta vara betydande. Om projektet ökar översvämningsrisker och - skador, måste man förhålla sig till det mycket kritiskt och projektet måste förändras för att avlägsna effekten i fråga eller kompenseras med ett annat projekt. Finland har inte haft en enda verkligt stor, omfattande översvämning på cirka hundra år. Därför föreligger det en risk att man inte anser det vara nödvändigt att ta översvämningar i beaktande i regleringsutvecklingen. Förutom vattendragsregleringen bör möjligheten till stora översvämningar beaktas även i andra projekt såsom konstgjorda sjöar, invallningar, kanaler, dammar, broar och trummor, vattendragsrestaureringar och omfattande dikningsprojekt. Mer än 80 vattenregleringsprojekt antingen pågår för närvarande eller har färdigställts under det senaste decenniet. Av dessa har cirka två tredjedelar genomförts på frivillig basis, på cirka en femtedel av projekten har åtminstone delvis tillämpats förfarandet i enlighet med vattenlagens 8 kap. 10 b § och de övriga har i det närmaste varit baserade på en förpliktelse som ålagts regleringstillståndsinnehavaren. Under de senaste tio åren har de mest betydande och framgångsrika utvecklingsutredningarna om regleringar, även med tanke på bevarandet av nyttan med högvattenreglering, utförts i Ijo och Ule älvs vattendrag, på Enareträsket samt på Päijänne och Konnivesi-Ruotsalainen. I slutet av år 2002 fick man Östra Finlands miljötillståndsverks beslut om en översyn av villkoren för de två sist regleringsprojekt på basis av tillståndsinnehavarens (Sydöstra Finlands miljöcentral) frivilliga ansökningar. Besluten har överklagats. Storöversvämningsarbetsgruppen lät göra en enkät till de regionala miljöcentralers representanter om sådana eventuella regleringstillstånd som borde ses över i synnerhet med tanke på skydd mot stora översvämningar. På basis av svaren verkar
- Page 27 and 28: Om räddningsmyndigheternas befogen
- Page 29 and 30: att målområdets kommande utveckli
- Page 31 and 32: 4. Översvämningsskyddet och rädd
- Page 33 and 34: översvämningsskador som störtreg
- Page 35 and 36: Allmänna översvämningskartor På
- Page 37 and 38: I bilaga 2 har föreslagits metoder
- Page 39 and 40: uppnås. På basis av generalplaner
- Page 41 and 42: 5.2 Målsättning och åtgärdsför
- Page 43 and 44: områden måste tas i bostadsbruk e
- Page 45 and 46: tillståndsbestämmelser kan ge än
- Page 47 and 48: skador som orsakats de byggnader so
- Page 49 and 50: program eller en plan för datainsa
- Page 51 and 52: dammarnas efterkontroller samt uppd
- Page 53 and 54: översvämningssituationer och om d
- Page 55 and 56: säkerställa att konstruktionerna
- Page 57 and 58: 6.3.5 Dammarnas säkerhetsplaner Up
- Page 59 and 60: uppdateras vid behov. Elva miljöce
- Page 61 and 62: 56 7.3 Uppgifter med vilka åtgärd
- Page 63 and 64: miljöcentralens uppgifter att ta b
- Page 65 and 66: 7.3.4 Tillfälliga högvattenregler
- Page 67 and 68: 8 Utnyttjande av den nyaste teknike
- Page 69 and 70: också i bruk nya ledningsmetoder s
- Page 71 and 72: sex timmars fördröjning. Denna f
- Page 73 and 74: or i ett område med översvämning
- Page 75 and 76: markanvändningen hela tiden och de
- Page 77: 72 9.3 Uppgifter med vilka åtgärd
- Page 81 and 82: miljöcentral. I dammsäkerhetsuppg
- Page 83 and 84: lönebaserade sysselsättningsuppgi
- Page 85 and 86: högvattenreglerings-, översvämni
- Page 87 and 88: 10.4.2 Uppföljningen av åtgärdsf
- Page 89 and 90: temporära högvattenregleringskons
- Page 91 and 92: 11.6 Vattenbyggnad, reglering och
- Page 93 and 94: Målsättning: De skador som övers
- Page 95 and 96: område som översvämmas i medelta
- Page 97 and 98: 92 Ansvar: vattenbyggnadskonstrukti
- Page 99 and 100: Ansvar: inrikesministeriet, jord- o
- Page 101 and 102: 96 − arbetstid inom tjänsten und
- Page 103 and 104: 98 Ansvar: vederbörande ministerie
- Page 105 and 106: 100 Rantakokko, K. (toim.) 2002. Tu
- Page 107 and 108: 102 • Tätorter i mindre kommuner
- Page 109 and 110: BILAGA 2 104 UTARBETANDE AV EN DETA
- Page 111 and 112: 106 BILAGA 3 ETT EXEMPEL PÅ EN DET
- Page 113 and 114: 108 116 § 2 moment betyder att öv
- Page 115 and 116: 110 för fastställandet av översv
- Page 117 and 118: 112 • vattenstånds- och vattenf
- Page 119 and 120: BILAGA 8 114 TIDTABELL FÖR KONTROL
- Page 121 and 122: BILAGA 9/2 116 ETT EXEMPEL PÅ GRUN
- Page 123 and 124: BILAGA 11 118 VATTENDRAG FÖR VILKA
- Page 125 and 126: BILAGA 13 120 ETT EXEMPEL PÅ EN RE
- Page 127 and 128: BILAGA 15 122 REGIONALA MILJÖCENTR
ehandlingen av tillståndsansökningar för vattendragprojekt borde man kunna förutse<br />
vilka verkningar dessa projekt av en ny typ har på vattenstånd och avrinningar.<br />
Förutom nya metoder borde man fästa uppmärksamhet vid tidpunkten för arbetena. I<br />
synnerhet i skogsbruket skulle det behövas direktiv som skulle hjälpa förlägga<br />
skogsdikningsarbetena så att man inte i skadlig utsträckning utför arbeten i samma<br />
avrinningsområde som försvårar översvämningen.<br />
74<br />
9.3.3 Översyn av vattenlagsenliga tillstånd<br />
UPPGIFT 6.3<br />
Stora översvämningars risker bedöms och tas i beaktande vid översyn av<br />
vattenlagsenliga tillstånd, till exempel regleringstillstånd.<br />
I de flesta vattenregleringsprojekt har skyddet mot översvämningar varit en viktig<br />
målsättning. När man utvecklar regleringsprojekt och ser över tillståndsvillkor är<br />
motiveringen oftast minskningen av de skador som vållas för vattennaturen,<br />
fiskbeståndet, vattenmiljön och rekreationsanvändning. Å andra sidan bedöms<br />
klimatförändringen försvåra översvämningar hos oss, och risken för<br />
översvämningsskador har ökat på stränder i synnerhet på grund av nya bostadshus.<br />
Därför måste även möjligheten av stora översvämningar tas i beaktande när<br />
regleringstillstånd kontrolleras. Om det i vattendraget genomförs flera enskilda<br />
projekt som i sig själva ökar översvämningsrisken bara litet, kan deras sammanlagda<br />
effekt trots detta vara betydande. Om projektet ökar översvämningsrisker och -<br />
skador, måste man förhålla sig till det mycket kritiskt och projektet måste förändras<br />
för att avlägsna effekten i fråga eller kompenseras med ett annat projekt. Finland har<br />
inte haft en enda verkligt stor, omfattande översvämning på cirka hundra år. Därför<br />
föreligger det en risk att man inte anser det vara nödvändigt att ta översvämningar i<br />
beaktande i regleringsutvecklingen. Förutom vattendragsregleringen bör möjligheten<br />
till stora översvämningar beaktas även i andra projekt såsom konstgjorda sjöar,<br />
invallningar, kanaler, dammar, broar och trummor, vattendragsrestaureringar och<br />
omfattande dikningsprojekt.<br />
Mer än 80 vattenregleringsprojekt antingen pågår för närvarande eller har<br />
färdigställts under det senaste decenniet. Av dessa har cirka två tredjedelar<br />
genomförts på frivillig basis, på cirka en femtedel av projekten har åtminstone delvis<br />
tillämpats förfarandet i enlighet med vattenlagens 8 kap. 10 b § och de övriga har i<br />
det närmaste varit baserade på en förpliktelse som ålagts regleringstillståndsinnehavaren.<br />
Under de senaste tio åren har de mest betydande och<br />
framgångsrika utvecklingsutredningarna om regleringar, även med tanke på<br />
bevarandet av nyttan med högvattenreglering, utförts i Ijo och Ule älvs vattendrag, på<br />
Enareträsket samt på Päijänne och Konnivesi-Ruotsalainen. I slutet av år 2002 fick<br />
man Östra Finlands miljötillståndsverks beslut om en översyn av villkoren för de två<br />
sist regleringsprojekt på basis av tillståndsinnehavarens (Sydöstra Finlands<br />
miljöcentral) frivilliga ansökningar. Besluten har överklagats.<br />
Storöversvämningsarbetsgruppen lät göra en enkät till de regionala miljöcentralers<br />
representanter om sådana eventuella regleringstillstånd som borde ses över i<br />
synnerhet med tanke på skydd mot stora översvämningar. På basis av svaren verkar
Change language