SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

More documents

Recommendations

Info

69 informationsgivning i farliga och olyckssituationer. Dessutom har Rundradion direktiv om förmedling av myndigheternas meddelanden via radio. Myndigheternas insatsområden är: • Effektivering och utveckling av informationsverksamheten som kontinuerlig verksamhet från och med år 2003. • Före år 2006 flyttas alarmcentralerna från kommunerna till staten i hela landet och blir ett alarmcentralväsen. Samtidigt förenhetligas och utvecklas på många sektorer de tekniska redskapen med vilka befolkningen varnas. • Alarmcentralernas informationssystem förnyas i sin helhet före år 2006. Med hjälp av systemets nya teknik är det möjligt att informera och varna medborgarna bättre (till exempel masstextmeddelanden). Uppgiften är en kontinuerlig verksamhet som räddningsmyndigheterna och de regionala miljöcentralerna utför inom tjänsten. Befolkningen kan varnas för översvämningar med hjälp av befintliga alarm- och varningssystem. Dessa är till exempel: • de allmänna larmsignaler som ges genom befolkningslarmanordningar (stigande och sjunkande ljudsignal), • talmeddelanden som ges genom allmänna larmanordningar, • Rundradions myndighets- eller nödmeddelanden samt text-TV, • användning av nyhetsinformation till stöd för varnandet • användning av högtalarbilar, • personliga besök hos medborgarna och • Internet. Alarmcentralväsendet har lovat att utreda möjligheterna att ta i bruk så kallade riktade masstextmeddelanden med vilka allmänheten kunde varnas i farliga situationer. 9 Vattenbyggnad, reglering och åtgärder på avrinningsområdet 9.1 Nuläget I Mellaneuropa har inställningen till översvämningar förändrats till följd av de storöversvämningar som inträffat under de senaste åren (se kap. 2). I stället för högvattenreglering talar man mera om att leva med översvämningar och i stället för högvattenregleringsåtgärder strävar man efter att minska översvämningsrisken med åtgärder som utförs på avrinningsområdet, genom att ge översvämningarna mera rum. Byggandet på översvämningsområden samt kanaliserandet av åar och bäckar har varit mycket obetydligare i Finland än i Mellaneuropa. Också hos oss förändras
markanvändningen hela tiden och de hydrologiska förhållandena i avrinningsområden har ändrats till följd av årensningar, fördämningar, sjösänkningar, åker- och skogsdikningar och dränering av myrar. Under de senaste åren har man börjat fästa allt mera uppmärksamhet vid naturenliga metoder i högvattenreglering i Finland bland annat genom att skaffa erfarenheter från internationell praxis. Kompenseringen av de verkningar som ökar översvämningen har undersökts i Tulvavesien tilapäinen pidättäminen valuma-alueilla som publicerats av Finlands miljöcentral år 2002 (Rantakokko 2002). I samband med arbetet gjorde man preliminära beräkningar med vattendragsmodeller om hur såkallade torra konstgjorda sjöar påverkar översvämningar. Enligt utredningen kan man till och med betydligt minska översvämningarna med hjälp av torra konstgjorda sjöar, men det är inte särskilt lätt att bygga dem. Med hjälp av andra åtgärder med vilka man temporärt kan lagra översvämningsvatten (till exempel genom att kontrollerat fylla invallade områden, återställa skogsdikningsområden samt reglera deras avrinningsvolym, lägga dränerade sjöar och sådana områden som tas bort från torvproduktionen under vatten, använda våtmarker) kan man bromsa upp översvämningen, minska risken för isproppar samt i viss mån skära ner flödestoppen beroende på de kvarhållande områdenas läge och möjligheterna att välja tidpunkten för lagringen. Dessa metoder lämpar sig för mindre vattenområden där det inte finns många sjöar och där översvämningen stiger ganska snabbt. Sådana vattendrag kunde vara västkustens flodsystem, andra vattendrags sidogrenar samt mindre bäcksystem som drabbas av lokala översvämningsproblem. En väsentlig sänkning av vattenståndet vid översvämningar skulle kräva en omfattande tillämpning av nya metoder i hela avrinningsområdet. I utveckling av naturenligt vattenbyggande har högvattenregleringens alternativ och principer utretts i publikationen Luonnonmukainen vesirakentaminen (Jormola m.fl. 1998). Som principer och metoder för vattendragsplanering framförs bland annat konservering av översvämningsområden, byggande av högvattenkanaler, flyttning av vallarna längre bort från fåran, bevarande av översvämningsplan eller byggande av nya plan i samband med byggandet av nya kanaler samt återställandet av fårornas slingor. I vissa mera omfattande vattendragsprojekt har de verkningar som ökar översvämningen kompenserats. Till exempel en väsentlig del av högvattenregleringen i Kyro och Lappo älvar är konstgjorda sjöar och det att man släpper flödesvatten till en del av de invallade områdena om det finns en risk för att översvämningen orsakar betydande skador för bosättningsområden. 70
Page 1 and 2:
Arbetsgruppspromemoria JSM 2003:6 b
Page 3 and 4:
III Arbetsgruppens frist var 31.12.
Page 5 and 6:
INNEHÅLLSFÖRTECKNING V ORDLISTA..
Page 7 and 8:
11.4 ÖVERSVÄMNINGSSKYDDETS OCH R
Page 9 and 10:
Risknivå Med risknivå avses den
Page 11 and 12:
6 även förebyggandet av kravispro
Page 13 and 14:
orsaka skador på sammanlagt cirka
Page 15 and 16:
åtgärderna och uppskattat hur sto
Page 17 and 18:
högvattenregleringsmetoder i vilka
Page 19 and 20:
dammarna, kan följderna vara likad
Page 21 and 22:
senaste åren har högvattenregleri
Page 23 and 24: intresse (vattenlag 2 kap. 31 §).
Page 25 and 26: också den nya räddningslagen har
Page 27 and 28: Om räddningsmyndigheternas befogen
Page 29 and 30: att målområdets kommande utveckli
Page 31 and 32: 4. Översvämningsskyddet och rädd
Page 33 and 34: översvämningsskador som störtreg
Page 35 and 36: Allmänna översvämningskartor På
Page 37 and 38: I bilaga 2 har föreslagits metoder
Page 39 and 40: uppnås. På basis av generalplaner
Page 41 and 42: 5.2 Målsättning och åtgärdsför
Page 43 and 44: områden måste tas i bostadsbruk e
Page 45 and 46: tillståndsbestämmelser kan ge än
Page 47 and 48: skador som orsakats de byggnader so
Page 49 and 50: program eller en plan för datainsa
Page 51 and 52: dammarnas efterkontroller samt uppd
Page 53 and 54: översvämningssituationer och om d
Page 55 and 56: säkerställa att konstruktionerna
Page 57 and 58: 6.3.5 Dammarnas säkerhetsplaner Up
Page 59 and 60: uppdateras vid behov. Elva miljöce
Page 61 and 62: 56 7.3 Uppgifter med vilka åtgärd
Page 63 and 64: miljöcentralens uppgifter att ta b
Page 65 and 66: 7.3.4 Tillfälliga högvattenregler
Page 67 and 68: 8 Utnyttjande av den nyaste teknike
Page 69 and 70: också i bruk nya ledningsmetoder s
Page 71 and 72: sex timmars fördröjning. Denna f
Page 73: or i ett område med översvämning
Page 77 and 78: 72 9.3 Uppgifter med vilka åtgärd
Page 79 and 80: ehandlingen av tillståndsansöknin
Page 81 and 82: miljöcentral. I dammsäkerhetsuppg
Page 83 and 84: lönebaserade sysselsättningsuppgi
Page 85 and 86: högvattenreglerings-, översvämni
Page 87 and 88: 10.4.2 Uppföljningen av åtgärdsf
Page 89 and 90: temporära högvattenregleringskons
Page 91 and 92: 11.6 Vattenbyggnad, reglering och
Page 93 and 94: Målsättning: De skador som övers
Page 95 and 96: område som översvämmas i medelta
Page 97 and 98: 92 Ansvar: vattenbyggnadskonstrukti
Page 99 and 100: Ansvar: inrikesministeriet, jord- o
Page 101 and 102: 96 − arbetstid inom tjänsten und
Page 103 and 104: 98 Ansvar: vederbörande ministerie
Page 105 and 106: 100 Rantakokko, K. (toim.) 2002. Tu
Page 107 and 108: 102 • Tätorter i mindre kommuner
Page 109 and 110: BILAGA 2 104 UTARBETANDE AV EN DETA
Page 111 and 112: 106 BILAGA 3 ETT EXEMPEL PÅ EN DET
Page 113 and 114: 108 116 § 2 moment betyder att öv
Page 115 and 116: 110 för fastställandet av översv
Page 117 and 118: 112 • vattenstånds- och vattenf
Page 119 and 120: BILAGA 8 114 TIDTABELL FÖR KONTROL
Page 121 and 122: BILAGA 9/2 116 ETT EXEMPEL PÅ GRUN
Page 123 and 124: BILAGA 11 118 VATTENDRAG FÖR VILKA
Page 125 and 126:
BILAGA 13 120 ETT EXEMPEL PÅ EN RE
Page 127 and 128:
BILAGA 15 122 REGIONALA MILJÖCENTR
Page 129 and 130:
124 över fördämningarnas krön v
Page 131 and 132:
FORTSATTA ÅTGÄRDER: 126 Byggnadsp
Page 133 and 134:
• Reis-Vuohtojärvi W och Q • K
Page 135 and 136:
130 BILAGA 18 ÖVERSVÄMNINGSBENÄG
Page 138 and 139:
RIKTGIVANDE TIDTABELL OCH KOSTNADSB
show all

SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?