SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

67
•
förhand och förberedda på åtgärderna och hade en handbok där de kunde hitta
information, skulle detta minska till exempel medborgarnas frågor till
myndigheter och sålunda skulle myndigheterna ha mera tid att koncentrera sig
på de nödvändiga avvärjningsåtgärderna.
Om medborgarna vore förberedda på översvämningar, kunde de minska
översvämningsskadorna genom att flytta sina ägodelar i säkerhet eller skydda
sina byggnader med tillfälliga skyddskonstruktioner. Av sådana förberedelser
har man goda erfarenheter till exempel vid Rhen i Tyskland.
• Bortflyttning av gifter och andra farliga ämnen från översvämningsområden
skulle minska risken för miljöskador.
• En översvämningshandbok skulle öka invånarnas kunskaper om
•
översvämningsrisker och om hur man kan förbereda sig för översvämningar.
Handboken skulle sålunda minska invånarnas osäkerhetskänslor som enligt
utländska utredningar är en betydande stressfaktor i en översvämningssituation.
Handboken skulle även förbättra informationen och främja kommunikationen
mellan strandbefolkningen och vattenmyndigheterna. Samtidigt skulle den
förbättra befolkningens uppfattning om vattenmyndigheterna, då de kunde
erfara att myndigheten ger råd och strävar efter att skydda dem.
• I synnerhet på de invallade områden där det är meningen att släppa
flödesvatten vid översvämningar som förekommer i medeltal en gång på tjugo
år eller mera sällan och där det finns bebyggelse skulle handboken vara av en
stor betydelse så att saken skulle inpräntas i befolkningen och de skulle vara
förberedda för situationen och de behövliga åtgärderna.
Två sorters broschyrer och handböcker borde utarbetas:
1. riksomfattande allmänbroschyr och
2. medborgarnas beredskapshandbok för betydande översvämningsmål eller för
varje regionala miljöcentrals område.
Regionala förberedelsehandböcker kan utarbetas antingen för en regional
miljöcentrals hela område eller också skilt för de viktigaste vattendragen med
översvämningsrisk, varvid man mera ingående kan behandla områden med
översvämningsrisk. I handböckerna kan utnyttjas de ungefärliga kartläggningar av
översvämningsområden som utarbetas i enlighet med uppgift 1.1 samt detaljerade
översvämningskartor om sådana har gjorts. I beredskapshandböckerna borde dessa
områden beskrivas så att de personer som bor eller idkar verksamhet i området blir
medvetna om översvämningsrisken och vet hur de skall handla vid en eventuell
översvämning.
Man kunde också utarbeta riksomfattande allmänna broschyrer för miljöcentralerna
så att huvuddelen av broschyren skulle vara densamma i dem alla men att det i
broschyrens senare del skulle finnas kortfattad information om översvämningsrisken
i den ifrågavarande miljöcentralens region samt kontaktuppgifter. Det bästa skulle
vara att man till en början utarbetar en riksomfattande allmän broschyr samt en
förberedelsehandbok för ett visst område. När dessa har blivit färdiga, kunde de
regionala miljöcentralerna efter behov utarbeta en eller flera förberedelsehandböcker
för sina egna områden eller vattenområden. Dessutom måste man se till att de som