SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

65
8.3.2 Översvämningsprognoser
UPPGIFT 5.2
Alla vattendrag i vilka en stor översvämning kan orsaka betydande skador
eller fara för människor eller samhällets viktiga funktioner måste ha tidsenliga
översvämningsprognosmodeller. Vattendragsmodellernas fungerande vid
prognostiseringen av stora översvämningars utveckling säkerställs bland annat
genom att sköta om tillgången till realtidsobservationer.
I prognostisering av en stor översvämnings utveckling är vattendragsmodellerna ett
viktigt arbetsredskap. För att kunna prognostisera flödestoppen och dess tidpunkt så
bra som möjligt behövs det tillräckligt med omfattande observation, snabb överföring
av data till modellerna samt vattendragsmodeller som kalibrerats rätt enligt
översvämningssituationen.
I Finland finns det inte erfarenheter av hur bra modellerna fungerar vid
prognostisering av en stor översvämning. Man har inte kunnat kalibrera
prognossystemet för en stor översvämning. Tillgången till uppdaterade vattenförings-
och vattenståndsobservationer minskas i en översvämningssituation bland annat till
följd av de störningar som flödesvattnet orsakar för vattenståndsstationerna. Det är
sannolikt att även om modellerna är till stor hjälp i översvämningens
utvecklingsskede, är de resultat som de ger endast riktgivande när översvämningen är
som värst. Modellens funktionsduglighet vid stora översvämningar ökas om man i
tillräcklig utsträckning har beaktat exceptionella vattenreservoarer och sådana
bifurkationer (vattnets rinnande i två vattendrag) som aktualiseras i en
översvämningssituation och om det finns tillräckligt med observationer rörande stora
översvämningar för kalibrering av modellerna.
Det största problemet vid stora översvämningar är att det går långsamt att sända de
hydrologiska observationer som vattendragsmodellerna behöver. Om man till
exempel inte snabbt kan överföra information om tappningarnas förändringar till
vattendragsmodellerna, blir de prognoser man får med modellerna ohjälpligen
felaktiga. I bilaga 17 har föreslagits de observationspunkter för vattenföring och
vattenstånd som behövs för vattendragsmodellerna och från vilka det idag tar flera
dagar eller till och med veckor att samla information. Noggrannheten i de
översvämningsprognoser som vattendragsmodellerna ger borde förbättras genom att
öka realtidsobservationerna av vattenståndet. Dessa finns ofta redan färdiga i
vattenkraftbolagens informationssystem eftersom de tillstånd som getts enligt
vattenlagen förpliktar bolagen till att lagra denna information. Bara dataöverföringen
till Finlands miljöcentrals system fattas. Ibruktagandet av nya realtidsobservationer
om vattenståndet borde diskuteras mellan miljöcentralerna och kraftbolagen. Man
borde också tydligt definiera vem som har ansvar för att leverera information.
Ansvaren kan registreras till exempel i översvämningsskyddets verksamhetsplaner
(uppgift 4.1).
Centraldatorn för Procol-systemet som producerar realtidsuppgifter för
miljöförvaltningen finns i Vasa och underhålls av Västra Finlands miljöcentral. Den
producerar realtidsinformation till prognossystemet i Finlands miljöcentral med cirka