SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
- No tags were found...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
8 Utnyttjande av den nyaste tekniken i översvämningsskydd<br />
och räddningsverksamhet<br />
8.1 Nuläget<br />
Till det riksomfattande nätverket för uppföljning av vattenståndet hör cirka 300<br />
stationer av vilka cirka 200 upprätthålls av Finlands miljöcentral och de regionala<br />
miljöcentralerna. De viktigaste informationsproducenterna utanför miljöförvaltningen<br />
är vattenkraftbolag, vattenförsörjningsorganisationer och sjöfartsförvaltningen.<br />
Vattenståndet mäts varje dag och största delen av stationerna är redan<br />
försedda med mätapparater som utför mätningar kontinuerligt. I det hydrologiska<br />
informationsregistret finns vattenståndsobservationer från sammanlagt 850 ställen.<br />
Finlands miljöcentral använder ett Vattendragsmodellsystem för prognostisering av<br />
översvämningar. Prognoserna täcker 85 % av Finlands område. Varje dag producerar<br />
systemet realtidsinformation och prognoser till Internet. Till prognoserna har tillagts<br />
statistisk jämförelseinformation för att förbättra deras användbarhet. En del av den<br />
hydrologiska informationen ges som realtidskartor som förnyas dagligen. Systemet är<br />
automatiserat. Systemets utveckling har riktat sig på följande viktiga delar med tanke<br />
på prognostisering av en stor översvämning: processbeskrivning (snö, regional<br />
nederbörd, avdunstning, tjäle, höjdmodell), tillgång till realtidsinformation<br />
(vattenstånd, nederbörd, snöns vattenvärde), prognosernas användbarhet<br />
(internetprognoser och kartor, Kartanvändargränssnitt), uppdatering av<br />
kalkyleringsexakthet (automatisk uppdatering före prognoskörning) och wwwanvändargränssnitt<br />
genom vilket man kan styra prognoskörningarna och lagra<br />
information. Man har börjat använda nederbördsuppgifter från väderradar och<br />
snötäckesuppgifterna från satelliter för att precisera vattendragprognoserna.<br />
I Finland har vattenmyndigheten strävat efter att informera om översvämningar och<br />
risker för översvämning i olika sammanhang redan under flera decennier. För de<br />
viktigaste vattendragen har utarbetats planer för översvämningsskydd (se punkt<br />
7.1.2). Man har sänt dem bland annat till kommunerna i området och informerat om<br />
dem i tidningar, informationsmöten och utställningar. För Kyro älv och Lappo älv<br />
har utarbetats publikationer om översvämningsområden med noggranna kartskisser.<br />
Offentliga meddelanden om översvämningar har utarbetats till exempel år 1982.<br />
Dessutom har översvämningsärenden behandlats i många av de regionala<br />
miljöcentralernas broschyrer. Man har informerat om översvämningsfaran till<br />
exempel i Utredningen om storöversvämningar som färdigställdes år 2000 samt i<br />
rekommendationen om de lägsta bygghöjderna som förnyades år 1999.<br />
I dag består informationen om översvämningar till stor del av information om den<br />
hydrologiska situationen på förhand och information om hur situationen utvecklas.<br />
Förhandsinformationen ger information om var och när en eventuell<br />
översvämningssituation kommer att uppstå så att områdets invånare och andra<br />
aktörer vet att de skall vara vaksamma. De regionala miljöcentralerna informerar<br />
allmänt också om exceptionella vattensituationer med meddelanden och närmast<br />
genom pressen, TV och radio. När översvämningssituationen blir värre ökas<br />
informationen enligt behov. När översvämningsskyddsåtgärderna utvidgas så att<br />
även räddningsmyndigheterna deltar i verksamheten kommer man gemensamt<br />
62