SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
57 praktiska räddningsarbetet på order av den myndighet som avses i räddningslagens 45 §. Inom ramen för de befogenheter som angetts i vattenlagen kan den regionala miljöcentralen endast i mycket begränsad omfattning vidta sådana översvämningsskyddsåtgärder som kan vålla skada för egendom. I allmänhet kan sådana åtgärder vidtas endast under ledning av den räddningsmyndighet som nämns i räddningslagens 45 §. Huvudregeln i arbetsfördelningen mellan den regionala miljöcentralen och räddningsmyndigheten kan anses vara att räddningsmyndigheten tar hand om säkerheten och därtill anknuten räddningsverksamhet medan den regionala räddningscentralen tar hand om den verksamhet som har med vattendraget att göra. I översvämningsskyddet sköter den regionala miljöcentralen förutom sådan allmän myndighetsverksamhet som har med vattendraget att göra även expertuppgifterna och de uppgifter som hör till innehavaren av ett vattenlagsenligt tillstånd. Till räddningsmyndigheten hör räddningsverksamheten och befolkningsskyddsåtgärder samt situationens allmänna ledning när flera myndigheter tar del i räddningsverksamheten. Mellan dessa funktioner förblir uppgifter som utförs lokalt på fältet och vars utförare och ansvar är oklara. Ingenstans har man hittills sagt eller tydligt klarlagt hur den regionala miljöcentralens och räddningsmyndighetens uppgifter borde delas i en översvämningssituation. I bilaga 12 finns Storöversvämningsarbetsgruppens rekommendation om ansvarsfördelning som baserar sig på lagstiftningen och nuvarande praxis. Lagstiftningen är inte klar och entydig om uppgifternas fördelning mellan den regionala miljöcentralen och räddningsmyndigheten. Skötseln av uppgifterna kan i varierande grad innehålla ingripande till exempel i egendomsskyddet och förutsätter därför lagstadgade befogenheter (se punkt 3.2). I sådana situationer är det vanligen bara räddningsmyndigheten som har befogenheter. I dag finns det olikheter i den regionala miljöcentralens och räddningsmyndighetens verksamhet på olika håll i landet och arbetsfördelningen mellan dem är olika. Med arbetsgruppens rekommendation strävar man efter att förenhetliga praxis på olika håll i landet, även om det också i fortsättningen kommer att vara möjligt att lokalt göra annorlunda överenskommelser om hur uppgifterna skall utföras. Syftet med dryftandet av den regionala miljömyndighetens och räddningsmyndighetens uppgifter och arbetsfördelning är att säkerställa effektivt översvämningsskydd och trygga tillräckliga resurser för dessa uppgifter. Huvudprincipen i ansvarsfrågor kan anses vara att båda myndigheterna (den regionala miljöcentralen och räddningsmyndigheten) ansvarar för sina egna uppgifter (bilaga 12). I praktiken, om ansvarsmyndighetens kunnande eller resurser lokalt inte är tillräckliga för uppgifterna, kan den be om handräckning. Detta ändrar emellertid inte ansvaret för uppgiften som myndigheten har. När miljöförvaltningens byggnadsorganisation utvecklas eller de tillgängliga resurserna av annan anledning minskas, kan det visa sig att miljöförvaltningen inte förmår klara sådana uppgifter som egentligen inte hör till dess uppgiftsområde och som har ålagts miljöförvaltningen därför att den har haft en stark byggorganisation till sitt förfogande i tiden. I en sådan situation blir man tvungen att särskilt utreda resursfrågor och arbetsfördelningen mellan myndigheter och andra aktörer såsom fastighetsägare. Det skulle till exempel inte egentligen höra till den regionala
miljöcentralens uppgifter att ta bort den is som bildas i botten av små åar och bäckar så att isen inte skulle dämma vattnet och bland annat orsaka vattenskador för byggnader. Miljöcentralen borde göra detta endast om det ligger i allmänt intresse att ta bort isen. När den regionala miljöcentralen som ansvarar för översvämningsskydd och räddningsmyndigheten bistår varandra i en översvämningssituation, är det snarare frågan om samarbete än handräckning, d.v.s. vanligen sköter båda myndigheterna sina egna uppgifter. I vissa situationer kan det vara nödvändigt att be om hjälp av andra myndigheter såsom polisen eller försvarsmakten. Enligt räddningslagens 6 § är bland annat alarmcentralväsendet, polisen, gränsbevakningsväsendet, försvarsmakten, miljömyndigheterna och de ämbetsverk och institutioner som ansvarar för väderlekstjänsten skyldiga att delta i räddningsverksamheten enligt vad som stadgas i författningarna för ett enskilt verksamhetsområde. Dessa andra myndigheters uppgifter i räddningsverksamheten har preciserats i förordningen om räddningsväsendet. Om de procedurer som skall iakttas när försvarsmakten deltar i räddningsverksamheten har man kommit överens om i ett avtal mellan försvarsministeriet och inrikesministeriet 30.9.1999. Enligt författningarna är det alltså räddningsmyndigheterna som skall avgöra huruvida man skall be om handräckning av polisen eller försvarsmakten vid en stor översvämning. För att säkerställa att det inte finns luckor i översvämningsskyddsverksamheten är det viktigt att de regionala miljöcentralerna har utsett ansvariga personer för översvämningsskydd, d.v.s. en översvämningsskyddsorganisation. Det är viktigt att även räddningsmyndigheten utser åtminstone ansvariga personer för översvämningsskyddet. Dessutom måste det finnas en beredskap för att man vid behov kan grunda en ledningsgrupp för översvämningsskydd. Översvämningsrisken och översvämningsolyckan riktas ofta mot ett så stort område att där finns flera myndigheter inom samma förvaltning och på samma organisationsnivå, d.v.s. de har likadana befogenheter (till exempel flera regionala brandchefer, flera läns räddningsavdelningar samt flera regionala miljöcentraler) och var och en av dem har sin egen ledningsgrupp. Även dessa synpunkter borde tas i beaktande när man utreder de administrativa och operativa ledningsrelationerna mellan den regionala miljöcentralen och räddningsmyndigheten när översvämningsfaran gradvis övergår till översvämningsolycka. Det är nödvändigt att genast utse de regionala miljöcentralernas ansvariga personer för översvämningsskyddet. Åtminstone de miljöcentraler i vilkas område det ofta förekommer översvämningar borde uppdatera sin översvämningsskyddsorganisation årligen. Räddningsmyndighetens översvämningsskyddsorganisation grundas en gång och överses efter behov. Som bilagor 13 och 14 finns Norra Österbottens och Sydvästra Finlands miljöcentralers översvämningsskyddsorganisationer som exempel med hjälp av vilka regionala miljöcentraler kan skapa en organisation och presentera den. 58
- Page 11 and 12: 6 även förebyggandet av kravispro
- Page 13 and 14: orsaka skador på sammanlagt cirka
- Page 15 and 16: åtgärderna och uppskattat hur sto
- Page 17 and 18: högvattenregleringsmetoder i vilka
- Page 19 and 20: dammarna, kan följderna vara likad
- Page 21 and 22: senaste åren har högvattenregleri
- Page 23 and 24: intresse (vattenlag 2 kap. 31 §).
- Page 25 and 26: också den nya räddningslagen har
- Page 27 and 28: Om räddningsmyndigheternas befogen
- Page 29 and 30: att målområdets kommande utveckli
- Page 31 and 32: 4. Översvämningsskyddet och rädd
- Page 33 and 34: översvämningsskador som störtreg
- Page 35 and 36: Allmänna översvämningskartor På
- Page 37 and 38: I bilaga 2 har föreslagits metoder
- Page 39 and 40: uppnås. På basis av generalplaner
- Page 41 and 42: 5.2 Målsättning och åtgärdsför
- Page 43 and 44: områden måste tas i bostadsbruk e
- Page 45 and 46: tillståndsbestämmelser kan ge än
- Page 47 and 48: skador som orsakats de byggnader so
- Page 49 and 50: program eller en plan för datainsa
- Page 51 and 52: dammarnas efterkontroller samt uppd
- Page 53 and 54: översvämningssituationer och om d
- Page 55 and 56: säkerställa att konstruktionerna
- Page 57 and 58: 6.3.5 Dammarnas säkerhetsplaner Up
- Page 59 and 60: uppdateras vid behov. Elva miljöce
- Page 61: 56 7.3 Uppgifter med vilka åtgärd
- Page 65 and 66: 7.3.4 Tillfälliga högvattenregler
- Page 67 and 68: 8 Utnyttjande av den nyaste teknike
- Page 69 and 70: också i bruk nya ledningsmetoder s
- Page 71 and 72: sex timmars fördröjning. Denna f
- Page 73 and 74: or i ett område med översvämning
- Page 75 and 76: markanvändningen hela tiden och de
- Page 77 and 78: 72 9.3 Uppgifter med vilka åtgärd
- Page 79 and 80: ehandlingen av tillståndsansöknin
- Page 81 and 82: miljöcentral. I dammsäkerhetsuppg
- Page 83 and 84: lönebaserade sysselsättningsuppgi
- Page 85 and 86: högvattenreglerings-, översvämni
- Page 87 and 88: 10.4.2 Uppföljningen av åtgärdsf
- Page 89 and 90: temporära högvattenregleringskons
- Page 91 and 92: 11.6 Vattenbyggnad, reglering och
- Page 93 and 94: Målsättning: De skador som övers
- Page 95 and 96: område som översvämmas i medelta
- Page 97 and 98: 92 Ansvar: vattenbyggnadskonstrukti
- Page 99 and 100: Ansvar: inrikesministeriet, jord- o
- Page 101 and 102: 96 − arbetstid inom tjänsten und
- Page 103 and 104: 98 Ansvar: vederbörande ministerie
- Page 105 and 106: 100 Rantakokko, K. (toim.) 2002. Tu
- Page 107 and 108: 102 • Tätorter i mindre kommuner
- Page 109 and 110: BILAGA 2 104 UTARBETANDE AV EN DETA
- Page 111 and 112: 106 BILAGA 3 ETT EXEMPEL PÅ EN DET
miljöcentralens uppgifter att ta bort den is som bildas i botten av små åar och bäckar<br />
så att isen inte skulle dämma vattnet och bland annat orsaka vattenskador för<br />
byggnader. Miljöcentralen borde göra detta endast om det ligger i allmänt intresse att<br />
ta bort isen.<br />
När den regionala miljöcentralen som ansvarar för översvämningsskydd och<br />
räddningsmyndigheten bistår varandra i en översvämningssituation, är det snarare<br />
frågan om samarbete än handräckning, d.v.s. vanligen sköter båda myndigheterna<br />
sina egna uppgifter. I vissa situationer kan det vara nödvändigt att be om hjälp av<br />
andra myndigheter såsom polisen eller försvarsmakten. Enligt räddningslagens 6 § är<br />
bland annat alarmcentralväsendet, polisen, gränsbevakningsväsendet, försvarsmakten,<br />
miljömyndigheterna och de ämbetsverk och institutioner som ansvarar för<br />
väderlekstjänsten skyldiga att delta i räddningsverksamheten enligt vad som stadgas i<br />
författningarna för ett enskilt verksamhetsområde. Dessa andra myndigheters<br />
uppgifter i räddningsverksamheten har preciserats i förordningen om räddningsväsendet.<br />
Om de procedurer som skall iakttas när försvarsmakten deltar i räddningsverksamheten<br />
har man kommit överens om i ett avtal mellan försvarsministeriet och<br />
inrikesministeriet 30.9.1999. Enligt författningarna är det alltså räddningsmyndigheterna<br />
som skall avgöra huruvida man skall be om handräckning av polisen<br />
eller försvarsmakten vid en stor översvämning.<br />
För att säkerställa att det inte finns luckor i översvämningsskyddsverksamheten är<br />
det viktigt att de regionala miljöcentralerna har utsett ansvariga personer för<br />
översvämningsskydd, d.v.s. en översvämningsskyddsorganisation. Det är viktigt att<br />
även räddningsmyndigheten utser åtminstone ansvariga personer för översvämningsskyddet.<br />
Dessutom måste det finnas en beredskap för att man vid behov kan grunda<br />
en ledningsgrupp för översvämningsskydd.<br />
Översvämningsrisken och översvämningsolyckan riktas ofta mot ett så stort område<br />
att där finns flera myndigheter inom samma förvaltning och på samma<br />
organisationsnivå, d.v.s. de har likadana befogenheter (till exempel flera regionala<br />
brandchefer, flera läns räddningsavdelningar samt flera regionala miljöcentraler) och<br />
var och en av dem har sin egen ledningsgrupp. Även dessa synpunkter borde tas i<br />
beaktande när man utreder de administrativa och operativa ledningsrelationerna<br />
mellan den regionala miljöcentralen och räddningsmyndigheten när översvämningsfaran<br />
gradvis övergår till översvämningsolycka.<br />
Det är nödvändigt att genast utse de regionala miljöcentralernas ansvariga personer<br />
för översvämningsskyddet. Åtminstone de miljöcentraler i vilkas område det ofta<br />
förekommer översvämningar borde uppdatera sin översvämningsskyddsorganisation<br />
årligen. Räddningsmyndighetens översvämningsskyddsorganisation grundas en gång<br />
och överses efter behov.<br />
Som bilagor 13 och 14 finns Norra Österbottens och Sydvästra Finlands miljöcentralers<br />
översvämningsskyddsorganisationer som exempel med hjälp av vilka<br />
regionala miljöcentraler kan skapa en organisation och presentera den.<br />
58
Change language