SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
45 för Västra Finlands och Norra Österbottens miljöcentraler. Tidigare har man uppskattat att det anslag som behövs för konstruktionernas underhåll årligen är cirka 2,2 miljoner euro av vilket 57 % går till konstruktionernas grundrenoveringar (moment 30.51.77) och 43 % till det årliga underhållet (moment 30.51.22). Statens byggnadsförmögenhet ökar i samma takt som statens egna vattendragsarbeten blir färdiga. Färdigställandet av Kyro älvs ekonomiplan för vattendrag orsakar ett märkbart tilläggsbehov av underhållsanslag under de närmaste åren. Ombyggnaderna riktar sig till statens egna vattenbyggnadskonstruktioner och är sålunda statens egna investeringar. Statens förpliktelser bestäms enligt vederbörande vattenlagsenliga besluts tillståndsvillkor. Ur ägarens synvinkel är utgångspunkten för ombyggnads- och underhållsarbetena emellertid optimering av underhållskostnader. Den sammanlagda maskineffekten i Finlands vattenkraftverk är cirka 2 900 MW. Anläggningarna har varit i bruk i medeltal cirka 40 år. Enligt den utredning om vattenkraftens byggnadskostnader som elproducenternas samarbetsdelegation utförde år 1979 är ett vattenkraftverks genomsnittliga totalkostnader 4 000–5 000 mk/kW, eller på den nuvarande prisnivån cirka 2200 €/kW. Maskinstationsbyggnadens, maskinbeståndens och elmaterielens andel av kostnaderna är cirka 45 % och dammarnas, kanalernas och andra tappningskonstruktioners andel cirka 35 %. Det övriga består av så kallade byggherrens kostnader. Enligt förmögenhetsskattelagen bestäms värdet på en byggnad som hör till ett vattenkraftverk, en damm, en bassäng och annan konstruktion genom att använda en årlig avskrivning på 1 %. Med denna procentuella andel skulle nuvärdet på de vattenkraftverk som byggts i Finland vara i medeltal cirka 60 % av deras återanskaffningsvärde, d.v.s. sammanlagt nästan 4 miljarder euro. Dammarnas, vallarnas, kanalernas och andra tappningskonstruktioners andel av totalvärdet är cirka 1,7 miljarder euro och maskinstationkonstruktionernas och maskinbeståndets andel cirka 2,1 miljarder euro, när byggherrens kostnadsandel delas mellan andelssummorna. Denna uppskattning är dock närmast riktgivande och beskriver storleksklassen. 6.1.3 Vatten- och dammsäkerhetsmyndighetens verksamhet I vattenlagen och de tillstånd som getts med stöd av den har man ålagt tillståndsinnehavaren förpliktelser att underhålla konstruktionerna. Enligt vattenlagens 21 kap. 1 § bör de regionala miljöcentralerna övervaka att de föreskrifter och bestämmelser som meddelats med stöd av vattenlagen uppföljs. Denna tillsyn gäller alla tillståndspliktiga vattenbyggnadskonstruktioner. De med tanke på översvämningar mest betydande vattenbyggnadskonstruktionerna är dammar, översvämningsvallar, konstgjorda sjöar jämte kanaler för tappning och tömning och andra anordningar, vattenkraftverk och broar. Innehavaren av ett vattenlagenligt tillstånd måste hålla konstruktionerna i ett tillståndsenligt skick. Ifall underhållet försummas, har den regionala miljöcentralen som tillsynsmyndighet rätt och skyldighet att skrida till åtgärder för att rätta till situationen. Förutom vattenlagens bestämmelser omfattas de över tre meter höga dammarna även av dammsäkerhetslagen. Tillsynen över efterlevnaden av dammsäkerhetslagen ansvarar de regionala miljöcentralerna för med undantag av räddningsväsendet. I miljöcentralerna är dammsäkerhetsmyndighetens uppgifter verkställandet av dammarnas ibruktagningskontroller (nya dammar och betydande ändringar), deltagande i återkommande kontroller av gamla dammar, godkännande av dammarnas säkerhetsövervakningsprogram, kontroll av dammarnas klassificering,
dammarnas efterkontroller samt uppdatering av informationsinnehållet i dammfiler och PATO-datasystemet samt rådgivning och sakkunnig hjälp. Det åligger även miljöcentralerna att anordna dammsäkerhetsutbildning för områdets dammägare och räddningsmyndigheter, vid behov bestämma om utarbetandet av riskutredningar och delta i samarbete med räddningsmyndigheter och dammägare i utarbetandet av planer för P-dammarnas räddningsverksamhet (dammsäkerhetsplaner) (räddningslagen 9 § 1 moment och dammsäkerhetslagen 9 §). Miljöcentralerna ordnar tidvis även samarbetsövningar tillsammans med räddningsmyndigheterna. De regionala miljöcentralerna ansvarar även för skötseln av de uppgifter som åligger ägaren av statens dammar. Myndighetsuppgifter som har med dammsäkerheten att göra har differentierats från dammägarens uppgifter i de miljöcentraler som har kontroll över statens dammar. I de flesta miljöcentralernas verksamhetsområden finns det så få dammar som omfattas av dammsäkerhetslagen att dammsäkerhetsmyndighetens uppgifter förutsätter knappt ett årsverkes arbetsinsats årligen. I förvaltandet av dammsäkerhetsärenden föreligger det en risk att kunnandet på ett till sin årliga arbetsinsats litet arbetsfält och kvaliteten på uppgifternas skötsel så småningom minskar. Därför har skötseln av dylika uppgifter centraliserats områdesvis med jord- och skogsbruksministeriets bestämmelser. Norra Savolax miljöcentral sköter dammsäkerhetsmyndighetens uppgifter även på Södra Savolax och Norra Karelens miljöcentralers verksamhetsområden och Tavastlands miljöcentral på motsvarande sätt även Nylands, Sydvästra Finlands och Birkalands miljöcentralers verksamhetsområden. Västra Finlands och Norra Österbottens miljöcentraler sköter dammsäkerhetsmyndighetens uppgifter på sitt eget verksamhetsområde för andra än för statens dammars del, men de myndighetsuppgifter som rör statens dammar på deras områden sköts av Kajanalands miljöcentral. Sydöstra Finlands och Lapplands miljöcentraler sköter fortfarande alla dammsäkerhetsmyndighetens uppgifter inom sitt eget verksamhetsområde. Centraliseringen av dammsäkerhetsmyndighetens uppgifter gäller inte den vattenlagsenliga tillsynen, utan för detta ansvarar fortfarande varje regional miljöcentral inom sitt eget verksamhetsområde. 6.2 Målsättning och åtgärdsförslag 3 Målsättning: Vattenbyggnadskonstruktionerna är fungerande och säkra. Åtgärdsförslag 3: Skicket och funktionen av de vattenbyggnadskonstruktioner som är viktiga med tanke på stora översvämningar utreds och säkerställs. Vattenbyggnadskonstruktionerna måste vara fungerande och säkra även vid stora översvämningar. I synnerhet sådana dammkonstruktioner som kan orsaka påtaglig fara för människoliv eller hälsan eller en avsevärd fara för miljö eller egendom måste fungera utan problem även vid en stor översvämning. Eventuella tappningsförändringar vid dammarna är också väsentliga med tanke på skyddandet av vattendragets nedre områden. Även mindre konstruktioner med vilka man i och för sig inte kan påverka översvämningsskador i vattendragets nedre del måste vara 46
- Page 1 and 2: Arbetsgruppspromemoria JSM 2003:6 b
- Page 3 and 4: III Arbetsgruppens frist var 31.12.
- Page 5 and 6: INNEHÅLLSFÖRTECKNING V ORDLISTA..
- Page 7 and 8: 11.4 ÖVERSVÄMNINGSSKYDDETS OCH R
- Page 9 and 10: Risknivå Med risknivå avses den
- Page 11 and 12: 6 även förebyggandet av kravispro
- Page 13 and 14: orsaka skador på sammanlagt cirka
- Page 15 and 16: åtgärderna och uppskattat hur sto
- Page 17 and 18: högvattenregleringsmetoder i vilka
- Page 19 and 20: dammarna, kan följderna vara likad
- Page 21 and 22: senaste åren har högvattenregleri
- Page 23 and 24: intresse (vattenlag 2 kap. 31 §).
- Page 25 and 26: också den nya räddningslagen har
- Page 27 and 28: Om räddningsmyndigheternas befogen
- Page 29 and 30: att målområdets kommande utveckli
- Page 31 and 32: 4. Översvämningsskyddet och rädd
- Page 33 and 34: översvämningsskador som störtreg
- Page 35 and 36: Allmänna översvämningskartor På
- Page 37 and 38: I bilaga 2 har föreslagits metoder
- Page 39 and 40: uppnås. På basis av generalplaner
- Page 41 and 42: 5.2 Målsättning och åtgärdsför
- Page 43 and 44: områden måste tas i bostadsbruk e
- Page 45 and 46: tillståndsbestämmelser kan ge än
- Page 47 and 48: skador som orsakats de byggnader so
- Page 49: program eller en plan för datainsa
- Page 53 and 54: översvämningssituationer och om d
- Page 55 and 56: säkerställa att konstruktionerna
- Page 57 and 58: 6.3.5 Dammarnas säkerhetsplaner Up
- Page 59 and 60: uppdateras vid behov. Elva miljöce
- Page 61 and 62: 56 7.3 Uppgifter med vilka åtgärd
- Page 63 and 64: miljöcentralens uppgifter att ta b
- Page 65 and 66: 7.3.4 Tillfälliga högvattenregler
- Page 67 and 68: 8 Utnyttjande av den nyaste teknike
- Page 69 and 70: också i bruk nya ledningsmetoder s
- Page 71 and 72: sex timmars fördröjning. Denna f
- Page 73 and 74: or i ett område med översvämning
- Page 75 and 76: markanvändningen hela tiden och de
- Page 77 and 78: 72 9.3 Uppgifter med vilka åtgärd
- Page 79 and 80: ehandlingen av tillståndsansöknin
- Page 81 and 82: miljöcentral. I dammsäkerhetsuppg
- Page 83 and 84: lönebaserade sysselsättningsuppgi
- Page 85 and 86: högvattenreglerings-, översvämni
- Page 87 and 88: 10.4.2 Uppföljningen av åtgärdsf
- Page 89 and 90: temporära högvattenregleringskons
- Page 91 and 92: 11.6 Vattenbyggnad, reglering och
- Page 93 and 94: Målsättning: De skador som övers
- Page 95 and 96: område som översvämmas i medelta
- Page 97 and 98: 92 Ansvar: vattenbyggnadskonstrukti
- Page 99 and 100: Ansvar: inrikesministeriet, jord- o
dammarnas efterkontroller samt uppdatering av informationsinnehållet i dammfiler<br />
och PATO-datasystemet samt rådgivning och sakkunnig hjälp. Det åligger även<br />
miljöcentralerna att anordna dammsäkerhetsutbildning för områdets dammägare och<br />
räddningsmyndigheter, vid behov bestämma om utarbetandet av riskutredningar och<br />
delta i samarbete med räddningsmyndigheter och dammägare i utarbetandet av planer<br />
för P-dammarnas räddningsverksamhet (dammsäkerhetsplaner) (räddningslagen 9 §<br />
1 moment och dammsäkerhetslagen 9 §). Miljöcentralerna ordnar tidvis även<br />
samarbetsövningar tillsammans med räddningsmyndigheterna.<br />
De regionala miljöcentralerna ansvarar även för skötseln av de uppgifter som åligger<br />
ägaren av statens dammar. Myndighetsuppgifter som har med dammsäkerheten att<br />
göra har differentierats från dammägarens uppgifter i de miljöcentraler som har<br />
kontroll över statens dammar.<br />
I de flesta miljöcentralernas verksamhetsområden finns det så få dammar som<br />
omfattas av dammsäkerhetslagen att dammsäkerhetsmyndighetens uppgifter<br />
förutsätter knappt ett årsverkes arbetsinsats årligen. I förvaltandet av<br />
dammsäkerhetsärenden föreligger det en risk att kunnandet på ett till sin årliga<br />
arbetsinsats litet arbetsfält och kvaliteten på uppgifternas skötsel så småningom<br />
minskar. Därför har skötseln av dylika uppgifter centraliserats områdesvis med jord-<br />
och skogsbruksministeriets bestämmelser. Norra Savolax miljöcentral sköter<br />
dammsäkerhetsmyndighetens uppgifter även på Södra Savolax och Norra Karelens<br />
miljöcentralers verksamhetsområden och Tavastlands miljöcentral på motsvarande<br />
sätt även Nylands, Sydvästra Finlands och Birkalands miljöcentralers<br />
verksamhetsområden. Västra Finlands och Norra Österbottens miljöcentraler sköter<br />
dammsäkerhetsmyndighetens uppgifter på sitt eget verksamhetsområde för andra än<br />
för statens dammars del, men de myndighetsuppgifter som rör statens dammar på<br />
deras områden sköts av Kajanalands miljöcentral. Sydöstra Finlands och Lapplands<br />
miljöcentraler sköter fortfarande alla dammsäkerhetsmyndighetens uppgifter inom<br />
sitt eget verksamhetsområde. Centraliseringen av dammsäkerhetsmyndighetens<br />
uppgifter gäller inte den vattenlagsenliga tillsynen, utan för detta ansvarar fortfarande<br />
varje regional miljöcentral inom sitt eget verksamhetsområde.<br />
6.2 Målsättning och åtgärdsförslag 3<br />
Målsättning: Vattenbyggnadskonstruktionerna är fungerande och säkra.<br />
Åtgärdsförslag 3: Skicket och funktionen av de<br />
vattenbyggnadskonstruktioner som är viktiga med tanke på stora<br />
översvämningar utreds och säkerställs.<br />
Vattenbyggnadskonstruktionerna måste vara fungerande och säkra även vid stora<br />
översvämningar. I synnerhet sådana dammkonstruktioner som kan orsaka påtaglig<br />
fara för människoliv eller hälsan eller en avsevärd fara för miljö eller egendom måste<br />
fungera utan problem även vid en stor översvämning. Eventuella<br />
tappningsförändringar vid dammarna är också väsentliga med tanke på skyddandet<br />
av vattendragets nedre områden. Även mindre konstruktioner med vilka man i och<br />
för sig inte kan påverka översvämningsskador i vattendragets nedre del måste vara<br />
46
Change language