SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

More documents

Recommendations

Info

43 Om markanvändnings- och bygglagen (132/1999) och -förordningen (895/1999) ändras på det sätt som föreslagits i uppgift 2.1 så att ett översvämningshotat område definieras som ett område som översvämmas i medeltal en gång på hundra år, förändras ställningstagandet för det utlåtande som ges av den regionala miljöcentralen. Den tidigare rekommendationen blir ett myndighetsutlåtande med lagstadgade förpliktelser som gäller byggande. Ju mera dylika rekommendationer eller myndighetsutlåtanden ges, desto mindre behövs utlåtanden som ges fall till fall om begränsade områden eller enskilda byggnader. Avsikten är att man i definieringen av bygghöjden likaväl som vid givandet av enskilda myndighetsutlåtanden använder den bästa kunskapen och tekniken som finns till buds. Trycken på markanvändning vid vattendrag måste beaktas och rekommendationer om de lägsta bygghöjderna lönar det sig att göra i synnerhet för områden mot vilka det riktas placeringsbehov för många nya funktioner. Rekommendationer eller myndighetsutlåtanden om de lägsta bygghöjderna kan göras för sjöar, flodsystem och kustområden. För reglerade och hydrologiskt välkända sjöar kan man använda statistiska metoder vid definieringen av högvattenstånden. För de sjöar om vilka det finns mindre uppgifter kan man använda Finlands miljöcentrals vattendragsmodeller för definieringen av högvattenstånden. För flodsystemen förutsätter definieringen av den lägsta bygghöjden i allmänhet användning av strömningsmodeller. Om det tvärsnittsmaterial och hydrologiska observationsmaterial som behövs i strömningsmodelleringen inte existerar, kräver användningen av en strömningsmodell många mätningar och observationer. Med hjälp av en ändamålsenligt utarbetad och kalibrerad strömningsmodell kan högvattenstånden ändå definieras relativt tillförlitligt. I stället för strömningsmodeller kan man vid definieringen av flodsystemens högvattenstånd i vissa fall använda enklare metoder, såsom högvattenståndens interpolation mellan två sådana platser vars högvattennivåer är kända. Enkla metoders användbarhet måste utredas från fall till fall. Dessutom måste i definieringen av flodsystemens lägsta bygghöjder beaktas de is- och issörjeproppar som förekommer i området och observationer om de högvattenstånd som de orsakar. Som bilaga 6 finns en redogörelse för definiering av de lägsta bygghöjderna i flodsystemen. I bilaga 7 har uppräknats de vattendrag i vilka det ofta förekommer översvämningsskador som flytande issörjeproppar och isproppar orsakat. För kustens del har de lägsta rekommenderade bygghöjderna definierats separat och de har framlagts i ympäristöopas 52 (Ollila 1999). Storöversvämningsarbetsgruppen bad regionala miljöcentraler att namnge de objekt för vilka man borde göra en rekommendation om de lägsta bygghöjderna. I namngivandet av objekten bad man miljöcentralerna att fästa speciellt uppmärksamhet vid områden som är viktiga med tanke på översvämningsskador samt objekt mot vilka det riktas byggnadstryck. Man namngav 237 sådana objekt av vilka 206 var sjöar och 31 var älvar. Vissa miljöcentraler har under arbete rekommendationer för alla sjöar som överskrider en viss storleksgräns. Största delen av dessa objekt är sjösystem. Som fortsättningsarbete borde varje miljöcentral ställa objekten i prioriteringsordning, kartlägga den aktuella informationen om objekten, besluta om de metoder som skall användas vid datainsamlingen och utarbeta ett
program eller en plan för datainsamling och utarbetande av rekommendationer. Observation av högvattenstånden vid flodsystemsobjekt borde startas så fort som möjligt. I definieringen av de lägsta bygghöjderna i flodsystem kan man använda statistiska metoder och Finlands miljöcentrals vattendragsmodeller eller låta konsulter utföra arbetet. I strömningsmodelleringen av flodsystem kan man använda konsulter eller låta Finlands miljöcentral eller regionala miljöcentraler utföra arbetet. Åtminstone i begynnelseskedet behöver de regionala miljöcentralerna Finlands miljöcentrals experthandledning i denna uppgift. För flodsystemens del kan högvattenstånden visas till exempel på en karta där högvattenståndet har angetts till exempel med en kilometers mellanrum eller vid behov ännu tätare. 6 Säkerställandet av vattenbyggnadskonstruktionernas funktion och säkerhet 6.1 Nuläget 6.1.1 Nuvarande vattenbyggnadskonstruktioner I Finland regleras över 300 sjöars och konstgjorda sjöars vattenstånd och vattenföringar med hjälp av regleringsdammar som baserar sig på vattenlagsenliga tillstånd. Deras sammanlagda areal är cirka en tredjedel av våra sjöars totalareal. Dessa sjöar och konstgjorda sjöar har en stor betydelse i översvämningsskydd speciellt i vattendrag där det finns många sjöar. Andra vattenbyggnadskonstruktioner, till exempel älvarnas kraftverksdammar och andra regleringsdammar är av ringa betydelse med tanke på stora översvämningar, men om de skadas kan det uppstå stora skador både för dammarnas ägare och för vatten- och strandområdenas ägare och för andra som använder vattendraget. Majoriteten av högvattenregleringskonstruktionerna är dimensionerade för en översvämning som inträffar en gång per 20 eller 50 år. Större översvämningar än denna stiger över konstruktionen (invallning eller liten damm). Dessa konstruktioner borde vara i ett behärskat tillstånd även under och efter en översvämning som är större än den som de dimensionerats för. I praktiken skadas de vanligen vid en stor översvämning. De dammar som omfattas av dammsäkerhetslagen har dimensionerats för att uthärda betydligt större översvämningar. Dimensioneringen beror på dammens riskklassificering. Dammarna klassificeras på basis av vilken slags fara de orsakar vid en olycka eller hur temporära de är. I praktiken har dammarna dimensionerats för en översvämning som återkommer en gång på 500–10 000 år. Det är ändå skäl att se över dimensioneringarna då och då och vid underhållet av konstruktionerna även bereda sig på att bekämpa de skador som stora översvämningar orsakar. 6.1.2 Vattenbyggnadskonstruktionernas skick och värde Enligt det underhållsregister som Finlands miljöcentral upprätthåller uppgår det tekniska nuvärdet för de vattenbyggnadskonstruktioner för vilkas uppehåll staten ansvarar för till över 230 miljoner euro. Majoriteten av dessa är belägna i områden 44
Page 1 and 2: Arbetsgruppspromemoria JSM 2003:6 b
Page 3 and 4: III Arbetsgruppens frist var 31.12.
Page 5 and 6: INNEHÅLLSFÖRTECKNING V ORDLISTA..
Page 7 and 8: 11.4 ÖVERSVÄMNINGSSKYDDETS OCH R
Page 9 and 10: Risknivå Med risknivå avses den
Page 11 and 12: 6 även förebyggandet av kravispro
Page 13 and 14: orsaka skador på sammanlagt cirka
Page 15 and 16: åtgärderna och uppskattat hur sto
Page 17 and 18: högvattenregleringsmetoder i vilka
Page 19 and 20: dammarna, kan följderna vara likad
Page 21 and 22: senaste åren har högvattenregleri
Page 23 and 24: intresse (vattenlag 2 kap. 31 §).
Page 25 and 26: också den nya räddningslagen har
Page 27 and 28: Om räddningsmyndigheternas befogen
Page 29 and 30: att målområdets kommande utveckli
Page 31 and 32: 4. Översvämningsskyddet och rädd
Page 33 and 34: översvämningsskador som störtreg
Page 35 and 36: Allmänna översvämningskartor På
Page 37 and 38: I bilaga 2 har föreslagits metoder
Page 39 and 40: uppnås. På basis av generalplaner
Page 41 and 42: 5.2 Målsättning och åtgärdsför
Page 43 and 44: områden måste tas i bostadsbruk e
Page 45 and 46: tillståndsbestämmelser kan ge än
Page 47: skador som orsakats de byggnader so
Page 51 and 52: dammarnas efterkontroller samt uppd
Page 53 and 54: översvämningssituationer och om d
Page 55 and 56: säkerställa att konstruktionerna
Page 57 and 58: 6.3.5 Dammarnas säkerhetsplaner Up
Page 59 and 60: uppdateras vid behov. Elva miljöce
Page 61 and 62: 56 7.3 Uppgifter med vilka åtgärd
Page 63 and 64: miljöcentralens uppgifter att ta b
Page 65 and 66: 7.3.4 Tillfälliga högvattenregler
Page 67 and 68: 8 Utnyttjande av den nyaste teknike
Page 69 and 70: också i bruk nya ledningsmetoder s
Page 71 and 72: sex timmars fördröjning. Denna f
Page 73 and 74: or i ett område med översvämning
Page 75 and 76: markanvändningen hela tiden och de
Page 77 and 78: 72 9.3 Uppgifter med vilka åtgärd
Page 79 and 80: ehandlingen av tillståndsansöknin
Page 81 and 82: miljöcentral. I dammsäkerhetsuppg
Page 83 and 84: lönebaserade sysselsättningsuppgi
Page 85 and 86: högvattenreglerings-, översvämni
Page 87 and 88: 10.4.2 Uppföljningen av åtgärdsf
Page 89 and 90: temporära högvattenregleringskons
Page 91 and 92: 11.6 Vattenbyggnad, reglering och
Page 93 and 94: Målsättning: De skador som övers
Page 95 and 96: område som översvämmas i medelta
Page 97 and 98: 92 Ansvar: vattenbyggnadskonstrukti
Page 99 and 100:
Ansvar: inrikesministeriet, jord- o
Page 101 and 102:
96 − arbetstid inom tjänsten und
Page 103 and 104:
98 Ansvar: vederbörande ministerie
Page 105 and 106:
100 Rantakokko, K. (toim.) 2002. Tu
Page 107 and 108:
102 • Tätorter i mindre kommuner
Page 109 and 110:
BILAGA 2 104 UTARBETANDE AV EN DETA
Page 111 and 112:
106 BILAGA 3 ETT EXEMPEL PÅ EN DET
Page 113 and 114:
108 116 § 2 moment betyder att öv
Page 115 and 116:
110 för fastställandet av översv
Page 117 and 118:
112 • vattenstånds- och vattenf
Page 119 and 120:
BILAGA 8 114 TIDTABELL FÖR KONTROL
Page 121 and 122:
BILAGA 9/2 116 ETT EXEMPEL PÅ GRUN
Page 123 and 124:
BILAGA 11 118 VATTENDRAG FÖR VILKA
Page 125 and 126:
BILAGA 13 120 ETT EXEMPEL PÅ EN RE
Page 127 and 128:
BILAGA 15 122 REGIONALA MILJÖCENTR
Page 129 and 130:
124 över fördämningarnas krön v
Page 131 and 132:
FORTSATTA ÅTGÄRDER: 126 Byggnadsp
Page 133 and 134:
• Reis-Vuohtojärvi W och Q • K
Page 135 and 136:
130 BILAGA 18 ÖVERSVÄMNINGSBENÄG
Page 138 and 139:
RIKTGIVANDE TIDTABELL OCH KOSTNADSB
show all

SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?