SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

More documents

Recommendations

Info

39 Enligt markanvändnings- och bygglagen skall kommunen sköta områdesplaneringen samt styrningen av och tillsynen över byggandet på sitt område. (20 §). När kommunen utarbetar och godkänner planer och beviljar byggnadstillstånd skall den alltså se till att det inte finns i lagen avsedd risk för översvämning, ras eller jordskred på byggplatsen. Om kommunens utveckling och ett viktigt allmänt intresse nödvändigtvis kräver att även översvämningshotade områden planläggs och beviljas byggnadstillstånd, är det i allmänhet kommunen som skall ansvara för skyddandet av dessa områden mot översvämningar före byggandet. Då ansvarar kommunen till exempel med en planbestämmelse för att området eller byggnaderna och funktionerna skyddas med sådana ändamålsenliga konstruktioner eller åtgärder att översvämningen inte orsakar skador för dem. När kommunen beviljar ett byggnadstillstånd ger den de behövliga bestämmelserna och övervakar deras iakttagande. På basis av prövning fall till fall borde staten inom ramen för de anslag som finns i budgeten delta i planeringen och verkställigheten av skyddandet av dessa områden mot översvämningar i enlighet med de principer som framlagts i punkt 10.5.1. I områden utanför byggnadsplanen måste den som åtar sig ett byggnadsprojekt i sin ansökan om byggnadstillstånd framlägga ett förslag om hur han eller hon genomför det behövliga skyddandet av sina byggnader mot översvämningar, om inte hela det översvämningshotade området skyddas. När kommunen beviljar ett byggnadstillstånd utfärdar den de behövliga bestämmelserna och övervakar deras iakttagande. Uppgiften om översvämningsrisken på en byggnadsplats borde alltid förmedlas till köparen när fastigheten säljs, även om byggnaden vore ändamålsenligt skyddad mot översvämningar. Detta kan säkras genom att uppdatera fastighetsdatasystemet med uppgiften om läget av ifrågavarande byggnader på fastigheten i förhållande till nivån HW 1/100 (syftar till en regional miljöcentrals rekommendation eller utlåtande om den lägsta bygghöjden), ifall detta vattenstånd sträcker sig till byggplatsen. Eftersom resurserna är begränsade, är det framför allt uppgifter om nya byggnader som borde föras in i fastighetsdatasystemet. I allmänhet borde man undvika byggande på områden där det finns fara för översvämning och i stället söka alternativa lösningar. Prövning från fall till fall måste ändå iakttas för de planerade byggnadsprojektens del som man har tänkt placera på ett delvis byggt område som inte ännu har skyddats i enlighet med den krävda risknivån. Även på sådana områden borde nytt byggande i mån av möjlighet göras på en trygg nivå eller man borde annars sköta om byggnadens ändamålsenliga skyddande. Den ovannämnda skyddsskyldigheten gäller bara nya byggnader och funktioner. Renovering och utvidgning av nuvarande byggnader måste tillåtas. När man beviljar åtgärds- eller byggnadstillstånd måste man ta i beaktande översvämningsskadans sannolikhet och de olägenheter som skadan orsakar i förhållande till utvidgningens kostnader. Om det mot ett sådant område riktas stora byggnadstryck och översvämningsskadepotentialen väntas sålunda stiga, måste man konstatera detta i generalplaner i enlighet med uppgift 1.3 och se till att området skyddas. Kommunens planläggare och byggkontroll måste ha tillräckliga uppgifter om eventuella högvattenregleringskonstruktioner och -åtgärder, så att de i sina plan- och
tillståndsbestämmelser kan ge ändamålsenliga föreskrifter för byggande på översvämningshotade områden. För kommuner borde man som separat arbete göra en metodhandbok om användning av permanenta och temporära högvattenregleringskonstruktioner och -åtgärder. I definierandet av fara för översvämning för de i punkt 4.2 uppräknade särskilt viktiga objektens del tänker man i enlighet med uppgift 2.1 använda en översvämning som återkommer mera sällan än i medeltal en gång på hundra år. För sådana särskilt viktiga objekts del som kräver förutom byggnadstillstånd även miljötillstånd, kan översvämningsrisken tas i beaktande i de båda tillstånden. I praktiken har översvämningsrisken hittills knappast alls tagits i beaktande vid beviljandet av miljötillstånd i kommuner, regionala miljöcentraler eller miljötillståndsverk, även om lagstiftningen ger goda möjligheter till detta. Den praktiska orsaken till detta torde vara att så många saker måste tas i beaktande vid beviljandet av miljötillstånd att den eventuella översvämningsrisken inte har blivit beaktad på grund av sin sällsynthet. Det är också ett problem att det inte finns information om översvämningsområden på samma sätt som till exempel om grundvattenområden. Det finns ändå praktiska exempel på beaktandet av översvämningsrisken, såsom flyttningen av en lagringsbehållare för flytgödsel längre bort från flodfåran på grund av översvämningsrisken. Översvämningsrisken kan aldrig ensam hindra beviljandet av miljötillstånd. Vid sådana miljötillståndsbehandlingar där det om projektet har utarbetats en bedömning av verkningarna i enlighet med lagen om bedömning av miljökonsekvenser har översvämningsrisken sannolikt bättre tagits i beaktande. I byggnadstillstånden och planerna har översvämningsrisken tagits i beaktande mycket bättre än i miljötillstånden. Nästan alla funktioner som förutsätter miljötillstånd behöver även byggnadstillstånd. Miljötillståndet och byggnadstillståndet behandlas i separata processer. I praktiken är dessa separata tillståndsprocesser bundna till varandra så att till exempel i miljötillståndet har antecknats att verksamheten inte får påbörjas förrän byggnadstillståndet har erhållits. Problematiska är sådana fall där det inte behövs byggnadstillstånd eller en ändring av den, men där det med miljötillstånd påbörjas en verksamhet eller där den verksamhet som finns på fastigheten ändras väsentligt, till exempel från metallindustri till en verksamhet som hanterar eller lagrar skadliga ämnen. Ett förslag i enlighet med uppgift 2.1 medför ett betydligt extratryck på att vid beviljandet av miljötillstånd i fortsättningen ta i beaktande översvämningsrisker till t.o.m. HW 1/10000. I praktiken lyckas detta bäst med skolning och rådgivning och utarbetande av översvämningskartor, då tillståndsbeviljarna i dem lätt kan kontrollera behovet av att ta i beaktande den eventuella översvämningsrisken. I sitt utlåtande om miljötillstånd kan kommunen fästa uppmärksamhet vid eventuell översvämningsrisk. Dessutom kan man till exempel vid planläggning av industriområden i översvämningsområden eller i deras närhet i planbestämmelserna registrera att på området inte får placeras industri som lagrar eller hanterar farliga ämnen. Vad särskilt viktiga objekt beträffar, kan i placeringen av svårt evakuerbara objekt, såsom sjukhus och åldringshem och ofta skolor som verkar som evakueringspunkter, översvämningsrisken tas i beaktande i samband med beviljandet av byggnadstillstånd och vid planläggningen. Problem kan uppstå till exempel i sådana fall där byggnadens bruksändamål förändras. Vid beviljandet av byggnadstillstånd behöver man inte ange byggnadernas bruksändamål särskilt klart, varför det kan hända att saken inte blir 40
Page 1 and 2: Arbetsgruppspromemoria JSM 2003:6 b
Page 3 and 4: III Arbetsgruppens frist var 31.12.
Page 5 and 6: INNEHÅLLSFÖRTECKNING V ORDLISTA..
Page 7 and 8: 11.4 ÖVERSVÄMNINGSSKYDDETS OCH R
Page 9 and 10: Risknivå Med risknivå avses den
Page 11 and 12: 6 även förebyggandet av kravispro
Page 13 and 14: orsaka skador på sammanlagt cirka
Page 15 and 16: åtgärderna och uppskattat hur sto
Page 17 and 18: högvattenregleringsmetoder i vilka
Page 19 and 20: dammarna, kan följderna vara likad
Page 21 and 22: senaste åren har högvattenregleri
Page 23 and 24: intresse (vattenlag 2 kap. 31 §).
Page 25 and 26: också den nya räddningslagen har
Page 27 and 28: Om räddningsmyndigheternas befogen
Page 29 and 30: att målområdets kommande utveckli
Page 31 and 32: 4. Översvämningsskyddet och rädd
Page 33 and 34: översvämningsskador som störtreg
Page 35 and 36: Allmänna översvämningskartor På
Page 37 and 38: I bilaga 2 har föreslagits metoder
Page 39 and 40: uppnås. På basis av generalplaner
Page 41 and 42: 5.2 Målsättning och åtgärdsför
Page 43: områden måste tas i bostadsbruk e
Page 47 and 48: skador som orsakats de byggnader so
Page 49 and 50: program eller en plan för datainsa
Page 51 and 52: dammarnas efterkontroller samt uppd
Page 53 and 54: översvämningssituationer och om d
Page 55 and 56: säkerställa att konstruktionerna
Page 57 and 58: 6.3.5 Dammarnas säkerhetsplaner Up
Page 59 and 60: uppdateras vid behov. Elva miljöce
Page 61 and 62: 56 7.3 Uppgifter med vilka åtgärd
Page 63 and 64: miljöcentralens uppgifter att ta b
Page 65 and 66: 7.3.4 Tillfälliga högvattenregler
Page 67 and 68: 8 Utnyttjande av den nyaste teknike
Page 69 and 70: också i bruk nya ledningsmetoder s
Page 71 and 72: sex timmars fördröjning. Denna f
Page 73 and 74: or i ett område med översvämning
Page 75 and 76: markanvändningen hela tiden och de
Page 77 and 78: 72 9.3 Uppgifter med vilka åtgärd
Page 79 and 80: ehandlingen av tillståndsansöknin
Page 81 and 82: miljöcentral. I dammsäkerhetsuppg
Page 83 and 84: lönebaserade sysselsättningsuppgi
Page 85 and 86: högvattenreglerings-, översvämni
Page 87 and 88: 10.4.2 Uppföljningen av åtgärdsf
Page 89 and 90: temporära högvattenregleringskons
Page 91 and 92: 11.6 Vattenbyggnad, reglering och
Page 93 and 94: Målsättning: De skador som övers
Page 95 and 96:
område som översvämmas i medelta
Page 97 and 98:
92 Ansvar: vattenbyggnadskonstrukti
Page 99 and 100:
Ansvar: inrikesministeriet, jord- o
Page 101 and 102:
96 − arbetstid inom tjänsten und
Page 103 and 104:
98 Ansvar: vederbörande ministerie
Page 105 and 106:
100 Rantakokko, K. (toim.) 2002. Tu
Page 107 and 108:
102 • Tätorter i mindre kommuner
Page 109 and 110:
BILAGA 2 104 UTARBETANDE AV EN DETA
Page 111 and 112:
106 BILAGA 3 ETT EXEMPEL PÅ EN DET
Page 113 and 114:
108 116 § 2 moment betyder att öv
Page 115 and 116:
110 för fastställandet av översv
Page 117 and 118:
112 • vattenstånds- och vattenf
Page 119 and 120:
BILAGA 8 114 TIDTABELL FÖR KONTROL
Page 121 and 122:
BILAGA 9/2 116 ETT EXEMPEL PÅ GRUN
Page 123 and 124:
BILAGA 11 118 VATTENDRAG FÖR VILKA
Page 125 and 126:
BILAGA 13 120 ETT EXEMPEL PÅ EN RE
Page 127 and 128:
BILAGA 15 122 REGIONALA MILJÖCENTR
Page 129 and 130:
124 över fördämningarnas krön v
Page 131 and 132:
FORTSATTA ÅTGÄRDER: 126 Byggnadsp
Page 133 and 134:
• Reis-Vuohtojärvi W och Q • K
Page 135 and 136:
130 BILAGA 18 ÖVERSVÄMNINGSBENÄG
Page 138 and 139:
RIKTGIVANDE TIDTABELL OCH KOSTNADSB
show all

SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?