SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

More documents

Recommendations

Info

35 Regionala miljöcentraler har gett rekommendationer om de lägsta bygghöjderna närmast på basis av kommuners och privatpersoners begäran om utlåtande. Då har rekommendationerna i allmänhet gällt ett planerat planområde eller en enskild byggplats. För flera sjöar och vissa flodsträckor har miljöcentralerna även utarbetat allmänna rekommendationer. 5.1.2 Ersättandet av översvämningsskador och försäkringar mot översvämningsskador I Europa finns det varierande praxis beträffande statens deltagande i ersättandet av översvämningsskador och möjligheterna att försäkra egendom mot översvämningsskador. På grund av de senaste årens stora översvämningar har efterfrågan på översvämningsförsäkringar ökat. Till exempel Frankrike betalar inga kompensationer för översvämningsskador men där finns en obligatorisk översvämningsskadeförsäkring. I Norge har stiftats en lag på basis av vilken 0,20 ‰ av alla brandförsäkrade objekts försäkringspremier styrs till en fond från vilken man ersätter skador som orsakats av naturfenomen, översvämningar medräknade. Alla försäkringsbolag är med i denna pool. I Norge inträffar rikligt med skadehändelser som orsakas av naturfenomen, till exempel år 2001 var de 4300 till antalet. I Finland har försäkringsbolagen inte inkluderat översvämningsskador till privatpersonernas försäkringar. Detta lär bero på följande orsaker: • Vattendragets översvämmande har inte ansetts vara plötsligt och oförutsett, och därför har översvämningsskador inte inkluderats i skador som skall ersättas. • I Finland är det bara en mycket begränsad grupp som behöver översvämningsskadeförsäkringar, varför ett system där skadorna skulle täckas endast med de försäkringstagares premier som tagit en • översvämningsförsäkring lätt skulle leda till oskäligt höga premier. De ersättningar som staten betalat på basis av en speciallag om skador som orsakats av exceptionella översvämningar har varit små. På grund av dessa ersättningar har man inte sett ett behov till översvämningsskadeförsäkringar. Enligt de försäkringsbolags representanter som arbetsgruppen hört ses översvämningar inte som en exceptionell risk till skillnad från till exempel stormskador, och sålunda är det inte ändamålsenligt att de omfattas av försäkringar. Även om den ersättningspraxis som baserar sig på statens speciallag ändrades så att skadorna för byggnader skulle ses som exceptionella och sålunda ersättningsgilla först vid en översvämning som inträffar i medeltal en gång på hundra år, skulle en sådan praxis i försäkringsbolagens tycke inte skapa en marknad för översvämningskadeförsäkringar. Den enda möjligheten skulle vara att skapa en lagstadgad pool enligt Norges modell från vilken alla skador som naturfenomen orsakar skulle ersättas. I försäkringsbolagen ses detta emellertid som ett svårt beslut.
5.2 Målsättning och åtgärdsförslag 2 Målsättning: På översvämningsområdena placeras inte nya byggnader, konstruktioner eller andra aktiviteter på ett sådant sätt att avsevärda skador orsakas för dem vid en översvämning. Åtgärdsförslag 2: Vid planläggning och beviljande av byggnadstillstånd tas faran för översvämning i beaktande på ett enhetligt sätt. För nya byggnaders översvämningsskador betalas ersättningar bara om skadorna har orsakats av en översvämning som är större än en översvämning som återkommer i medeltal en gång på hundra år. Man borde kunna förhindra ökningen av byggnadernas och konstruktionernas översvämningsskadepotential. Målsättningen kräver aktivt samarbete av regionala miljöcentraler och kommuner. Enhetlig praxis i planläggning och beviljande av byggnadstillstånd kan uppnås bara om man klart definierar i lagstiftningen vad man menar med fara för översvämning. I praktiken innebär detta fastställandet av den risknivå för översvämning som skall tas i beaktande i planläggning och byggande. Denna risknivå måste vara densamma som tillämpas för nya byggnader i den lagstiftning som rör ersättandet av översvämningsskador och densamma som tillämpas på det nuvarande byggnadsbeståndet i generalplaner enligt åtgärdsförslag 1. För bostadshusens del borde risknivån motsvara en översvämning som återkommer i medeltal en gång på hundra år (HW 1/100) definierad som i miljöhandboken 52 (Ollila 1999) och enligt vilken de regionala miljöcentralerna har gett rekommendationer om de lägsta bygghöjderna. 36 5.3 Uppgifter med vilka åtgärdsförslaget genomförs 5.3.1 Ändringsbehov i markanvändnings- och bygglagen och - förordningen UPPGIFT 2.1 Markanvändnings- och bygglagen (132/1999) och -förordningen (895/1999) ändras så att ett område med översvämningsrisk definieras som ett område som översvämmas i medeltal en gång på hundra år (HW 1/100). I speciellt viktiga objekt definieras översvämningsfaran enligt prövning på basis av en ännu sällsyntare översvämning. Med beaktande av konstruktionernas och byggnadernas livslängd vore det motiverat att ett översvämningshotat område skulle definieras enligt en i medeltal en gång på hundra år återkommande översvämning. På ett område som definierats så här borde man undvika att placera nya byggnader som är avsedda för permanent åretruntboende,
Page 1 and 2: Arbetsgruppspromemoria JSM 2003:6 b
Page 3 and 4: III Arbetsgruppens frist var 31.12.
Page 5 and 6: INNEHÅLLSFÖRTECKNING V ORDLISTA..
Page 7 and 8: 11.4 ÖVERSVÄMNINGSSKYDDETS OCH R
Page 9 and 10: Risknivå Med risknivå avses den
Page 11 and 12: 6 även förebyggandet av kravispro
Page 13 and 14: orsaka skador på sammanlagt cirka
Page 15 and 16: åtgärderna och uppskattat hur sto
Page 17 and 18: högvattenregleringsmetoder i vilka
Page 19 and 20: dammarna, kan följderna vara likad
Page 21 and 22: senaste åren har högvattenregleri
Page 23 and 24: intresse (vattenlag 2 kap. 31 §).
Page 25 and 26: också den nya räddningslagen har
Page 27 and 28: Om räddningsmyndigheternas befogen
Page 29 and 30: att målområdets kommande utveckli
Page 31 and 32: 4. Översvämningsskyddet och rädd
Page 33 and 34: översvämningsskador som störtreg
Page 35 and 36: Allmänna översvämningskartor På
Page 37 and 38: I bilaga 2 har föreslagits metoder
Page 39: uppnås. På basis av generalplaner
Page 43 and 44: områden måste tas i bostadsbruk e
Page 45 and 46: tillståndsbestämmelser kan ge än
Page 47 and 48: skador som orsakats de byggnader so
Page 49 and 50: program eller en plan för datainsa
Page 51 and 52: dammarnas efterkontroller samt uppd
Page 53 and 54: översvämningssituationer och om d
Page 55 and 56: säkerställa att konstruktionerna
Page 57 and 58: 6.3.5 Dammarnas säkerhetsplaner Up
Page 59 and 60: uppdateras vid behov. Elva miljöce
Page 61 and 62: 56 7.3 Uppgifter med vilka åtgärd
Page 63 and 64: miljöcentralens uppgifter att ta b
Page 65 and 66: 7.3.4 Tillfälliga högvattenregler
Page 67 and 68: 8 Utnyttjande av den nyaste teknike
Page 69 and 70: också i bruk nya ledningsmetoder s
Page 71 and 72: sex timmars fördröjning. Denna f
Page 73 and 74: or i ett område med översvämning
Page 75 and 76: markanvändningen hela tiden och de
Page 77 and 78: 72 9.3 Uppgifter med vilka åtgärd
Page 79 and 80: ehandlingen av tillståndsansöknin
Page 81 and 82: miljöcentral. I dammsäkerhetsuppg
Page 83 and 84: lönebaserade sysselsättningsuppgi
Page 85 and 86: högvattenreglerings-, översvämni
Page 87 and 88: 10.4.2 Uppföljningen av åtgärdsf
Page 89 and 90: temporära högvattenregleringskons
Page 91 and 92:
11.6 Vattenbyggnad, reglering och
Page 93 and 94:
Målsättning: De skador som övers
Page 95 and 96:
område som översvämmas i medelta
Page 97 and 98:
92 Ansvar: vattenbyggnadskonstrukti
Page 99 and 100:
Ansvar: inrikesministeriet, jord- o
Page 101 and 102:
96 − arbetstid inom tjänsten und
Page 103 and 104:
98 Ansvar: vederbörande ministerie
Page 105 and 106:
100 Rantakokko, K. (toim.) 2002. Tu
Page 107 and 108:
102 • Tätorter i mindre kommuner
Page 109 and 110:
BILAGA 2 104 UTARBETANDE AV EN DETA
Page 111 and 112:
106 BILAGA 3 ETT EXEMPEL PÅ EN DET
Page 113 and 114:
108 116 § 2 moment betyder att öv
Page 115 and 116:
110 för fastställandet av översv
Page 117 and 118:
112 • vattenstånds- och vattenf
Page 119 and 120:
BILAGA 8 114 TIDTABELL FÖR KONTROL
Page 121 and 122:
BILAGA 9/2 116 ETT EXEMPEL PÅ GRUN
Page 123 and 124:
BILAGA 11 118 VATTENDRAG FÖR VILKA
Page 125 and 126:
BILAGA 13 120 ETT EXEMPEL PÅ EN RE
Page 127 and 128:
BILAGA 15 122 REGIONALA MILJÖCENTR
Page 129 and 130:
124 över fördämningarnas krön v
Page 131 and 132:
FORTSATTA ÅTGÄRDER: 126 Byggnadsp
Page 133 and 134:
• Reis-Vuohtojärvi W och Q • K
Page 135 and 136:
130 BILAGA 18 ÖVERSVÄMNINGSBENÄG
Page 138 and 139:
RIKTGIVANDE TIDTABELL OCH KOSTNADSB
show all

SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?