SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
35 Regionala miljöcentraler har gett rekommendationer om de lägsta bygghöjderna närmast på basis av kommuners och privatpersoners begäran om utlåtande. Då har rekommendationerna i allmänhet gällt ett planerat planområde eller en enskild byggplats. För flera sjöar och vissa flodsträckor har miljöcentralerna även utarbetat allmänna rekommendationer. 5.1.2 Ersättandet av översvämningsskador och försäkringar mot översvämningsskador I Europa finns det varierande praxis beträffande statens deltagande i ersättandet av översvämningsskador och möjligheterna att försäkra egendom mot översvämningsskador. På grund av de senaste årens stora översvämningar har efterfrågan på översvämningsförsäkringar ökat. Till exempel Frankrike betalar inga kompensationer för översvämningsskador men där finns en obligatorisk översvämningsskadeförsäkring. I Norge har stiftats en lag på basis av vilken 0,20 ‰ av alla brandförsäkrade objekts försäkringspremier styrs till en fond från vilken man ersätter skador som orsakats av naturfenomen, översvämningar medräknade. Alla försäkringsbolag är med i denna pool. I Norge inträffar rikligt med skadehändelser som orsakas av naturfenomen, till exempel år 2001 var de 4300 till antalet. I Finland har försäkringsbolagen inte inkluderat översvämningsskador till privatpersonernas försäkringar. Detta lär bero på följande orsaker: • Vattendragets översvämmande har inte ansetts vara plötsligt och oförutsett, och därför har översvämningsskador inte inkluderats i skador som skall ersättas. • I Finland är det bara en mycket begränsad grupp som behöver översvämningsskadeförsäkringar, varför ett system där skadorna skulle täckas endast med de försäkringstagares premier som tagit en • översvämningsförsäkring lätt skulle leda till oskäligt höga premier. De ersättningar som staten betalat på basis av en speciallag om skador som orsakats av exceptionella översvämningar har varit små. På grund av dessa ersättningar har man inte sett ett behov till översvämningsskadeförsäkringar. Enligt de försäkringsbolags representanter som arbetsgruppen hört ses översvämningar inte som en exceptionell risk till skillnad från till exempel stormskador, och sålunda är det inte ändamålsenligt att de omfattas av försäkringar. Även om den ersättningspraxis som baserar sig på statens speciallag ändrades så att skadorna för byggnader skulle ses som exceptionella och sålunda ersättningsgilla först vid en översvämning som inträffar i medeltal en gång på hundra år, skulle en sådan praxis i försäkringsbolagens tycke inte skapa en marknad för översvämningskadeförsäkringar. Den enda möjligheten skulle vara att skapa en lagstadgad pool enligt Norges modell från vilken alla skador som naturfenomen orsakar skulle ersättas. I försäkringsbolagen ses detta emellertid som ett svårt beslut.
5.2 Målsättning och åtgärdsförslag 2 Målsättning: På översvämningsområdena placeras inte nya byggnader, konstruktioner eller andra aktiviteter på ett sådant sätt att avsevärda skador orsakas för dem vid en översvämning. Åtgärdsförslag 2: Vid planläggning och beviljande av byggnadstillstånd tas faran för översvämning i beaktande på ett enhetligt sätt. För nya byggnaders översvämningsskador betalas ersättningar bara om skadorna har orsakats av en översvämning som är större än en översvämning som återkommer i medeltal en gång på hundra år. Man borde kunna förhindra ökningen av byggnadernas och konstruktionernas översvämningsskadepotential. Målsättningen kräver aktivt samarbete av regionala miljöcentraler och kommuner. Enhetlig praxis i planläggning och beviljande av byggnadstillstånd kan uppnås bara om man klart definierar i lagstiftningen vad man menar med fara för översvämning. I praktiken innebär detta fastställandet av den risknivå för översvämning som skall tas i beaktande i planläggning och byggande. Denna risknivå måste vara densamma som tillämpas för nya byggnader i den lagstiftning som rör ersättandet av översvämningsskador och densamma som tillämpas på det nuvarande byggnadsbeståndet i generalplaner enligt åtgärdsförslag 1. För bostadshusens del borde risknivån motsvara en översvämning som återkommer i medeltal en gång på hundra år (HW 1/100) definierad som i miljöhandboken 52 (Ollila 1999) och enligt vilken de regionala miljöcentralerna har gett rekommendationer om de lägsta bygghöjderna. 36 5.3 Uppgifter med vilka åtgärdsförslaget genomförs 5.3.1 Ändringsbehov i markanvändnings- och bygglagen och - förordningen UPPGIFT 2.1 Markanvändnings- och bygglagen (132/1999) och -förordningen (895/1999) ändras så att ett område med översvämningsrisk definieras som ett område som översvämmas i medeltal en gång på hundra år (HW 1/100). I speciellt viktiga objekt definieras översvämningsfaran enligt prövning på basis av en ännu sällsyntare översvämning. Med beaktande av konstruktionernas och byggnadernas livslängd vore det motiverat att ett översvämningshotat område skulle definieras enligt en i medeltal en gång på hundra år återkommande översvämning. På ett område som definierats så här borde man undvika att placera nya byggnader som är avsedda för permanent åretruntboende,
- Page 1 and 2: Arbetsgruppspromemoria JSM 2003:6 b
- Page 3 and 4: III Arbetsgruppens frist var 31.12.
- Page 5 and 6: INNEHÅLLSFÖRTECKNING V ORDLISTA..
- Page 7 and 8: 11.4 ÖVERSVÄMNINGSSKYDDETS OCH R
- Page 9 and 10: Risknivå Med risknivå avses den
- Page 11 and 12: 6 även förebyggandet av kravispro
- Page 13 and 14: orsaka skador på sammanlagt cirka
- Page 15 and 16: åtgärderna och uppskattat hur sto
- Page 17 and 18: högvattenregleringsmetoder i vilka
- Page 19 and 20: dammarna, kan följderna vara likad
- Page 21 and 22: senaste åren har högvattenregleri
- Page 23 and 24: intresse (vattenlag 2 kap. 31 §).
- Page 25 and 26: också den nya räddningslagen har
- Page 27 and 28: Om räddningsmyndigheternas befogen
- Page 29 and 30: att målområdets kommande utveckli
- Page 31 and 32: 4. Översvämningsskyddet och rädd
- Page 33 and 34: översvämningsskador som störtreg
- Page 35 and 36: Allmänna översvämningskartor På
- Page 37 and 38: I bilaga 2 har föreslagits metoder
- Page 39: uppnås. På basis av generalplaner
- Page 43 and 44: områden måste tas i bostadsbruk e
- Page 45 and 46: tillståndsbestämmelser kan ge än
- Page 47 and 48: skador som orsakats de byggnader so
- Page 49 and 50: program eller en plan för datainsa
- Page 51 and 52: dammarnas efterkontroller samt uppd
- Page 53 and 54: översvämningssituationer och om d
- Page 55 and 56: säkerställa att konstruktionerna
- Page 57 and 58: 6.3.5 Dammarnas säkerhetsplaner Up
- Page 59 and 60: uppdateras vid behov. Elva miljöce
- Page 61 and 62: 56 7.3 Uppgifter med vilka åtgärd
- Page 63 and 64: miljöcentralens uppgifter att ta b
- Page 65 and 66: 7.3.4 Tillfälliga högvattenregler
- Page 67 and 68: 8 Utnyttjande av den nyaste teknike
- Page 69 and 70: också i bruk nya ledningsmetoder s
- Page 71 and 72: sex timmars fördröjning. Denna f
- Page 73 and 74: or i ett område med översvämning
- Page 75 and 76: markanvändningen hela tiden och de
- Page 77 and 78: 72 9.3 Uppgifter med vilka åtgärd
- Page 79 and 80: ehandlingen av tillståndsansöknin
- Page 81 and 82: miljöcentral. I dammsäkerhetsuppg
- Page 83 and 84: lönebaserade sysselsättningsuppgi
- Page 85 and 86: högvattenreglerings-, översvämni
- Page 87 and 88: 10.4.2 Uppföljningen av åtgärdsf
- Page 89 and 90: temporära högvattenregleringskons
35<br />
Regionala miljöcentraler har gett rekommendationer om de lägsta bygghöjderna<br />
närmast på basis av kommuners och privatpersoners begäran om utlåtande. Då har<br />
rekommendationerna i allmänhet gällt ett planerat planområde eller en enskild<br />
byggplats. För flera sjöar och vissa flodsträckor har miljöcentralerna även utarbetat<br />
allmänna rekommendationer.<br />
5.1.2 Ersättandet av översvämningsskador och försäkringar mot<br />
översvämningsskador<br />
I Europa finns det varierande praxis beträffande statens deltagande i ersättandet av<br />
översvämningsskador och möjligheterna att försäkra egendom mot<br />
översvämningsskador. På grund av de senaste årens stora översvämningar har<br />
efterfrågan på översvämningsförsäkringar ökat. Till exempel Frankrike betalar inga<br />
kompensationer för översvämningsskador men där finns en obligatorisk<br />
översvämningsskadeförsäkring. I Norge har stiftats en lag på basis av vilken 0,20 ‰<br />
av alla brandförsäkrade objekts försäkringspremier styrs till en fond från vilken man<br />
ersätter skador som orsakats av naturfenomen, översvämningar medräknade. Alla<br />
försäkringsbolag är med i denna pool. I Norge inträffar rikligt med skadehändelser<br />
som orsakas av naturfenomen, till exempel år 2001 var de 4300 till antalet.<br />
I Finland har försäkringsbolagen inte inkluderat översvämningsskador till<br />
privatpersonernas försäkringar. Detta lär bero på följande orsaker:<br />
• Vattendragets översvämmande har inte ansetts vara plötsligt och oförutsett,<br />
och därför har översvämningsskador inte inkluderats i skador som skall<br />
ersättas.<br />
• I Finland är det bara en mycket begränsad grupp som behöver<br />
översvämningsskadeförsäkringar, varför ett system där skadorna skulle täckas<br />
endast med de försäkringstagares premier som tagit en<br />
•<br />
översvämningsförsäkring lätt skulle leda till oskäligt höga premier.<br />
De ersättningar som staten betalat på basis av en speciallag om skador som<br />
orsakats av exceptionella översvämningar har varit små. På grund av dessa<br />
ersättningar har man inte sett ett behov till översvämningsskadeförsäkringar.<br />
Enligt de försäkringsbolags representanter som arbetsgruppen hört ses<br />
översvämningar inte som en exceptionell risk till skillnad från till exempel<br />
stormskador, och sålunda är det inte ändamålsenligt att de omfattas av försäkringar.<br />
Även om den ersättningspraxis som baserar sig på statens speciallag ändrades så att<br />
skadorna för byggnader skulle ses som exceptionella och sålunda ersättningsgilla<br />
först vid en översvämning som inträffar i medeltal en gång på hundra år, skulle en<br />
sådan praxis i försäkringsbolagens tycke inte skapa en marknad för<br />
översvämningskadeförsäkringar. Den enda möjligheten skulle vara att skapa en<br />
lagstadgad pool enligt Norges modell från vilken alla skador som naturfenomen<br />
orsakar skulle ersättas. I försäkringsbolagen ses detta emellertid som ett svårt beslut.
Change language