SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

More documents

Recommendations

Info

33 4.3.3 Generalplaner för bostadsområden och exceptionellt viktiga objekt UPPGIFT 1.3 Generalplaner utarbetas för att begränsa de skador som stora översvämningar orsakar för de nuvarande funktionerna. Bestående bebyggelse skyddas åtminstone mot översvämningar som återkommer i medeltal en gång på hundra år (HW 1/100). Speciellt viktiga mål skyddas till exempel mot översvämningar som återkommer en gång på 250 år (HW 1/250) enligt prövning som görs på basis av skaderisken. På basis av kartläggning av riskobjekt (uppgift 1.2) måste man i varje regional miljöcentrals område utarbetas generalplaner i vilka det antingen planeras bestående högvattenregleringslösningar för de bostadsområden och särskilt viktiga objekt som befinner sig i översvämningshotade områden eller tillfälliga högvattenregleringskonstruktioner eller andra tillfälliga åtgärder. Företräde ges för åtgärder som är viktiga med tanke på människornas säkerhet och hälsa, samhällets livsviktiga funktioner samt egendom. I arbetet kan man utnyttja tidigare utförda utredningar såsom Utredningen om storöversvämningar och de bedömningar som utfördes år 2002 om de mest brådskande åtgärderna för att förbättra översvämningsskyddsberedskapen. I Finland finns cirka 310 reglerade sjöar och dessutom otaliga sådana sjöar som kunde regleras med den damm som finns i avloppsdiket. Om en stor översvämning hotar uppstå till exempel därför att enorma snömassors har smält, kunde skadorna minskas, om man på förhand skulle sänka vattennivån lägre än tillståndet tillåter med ett undantagstillstånd i enlighet med vattenlagen (vattenlagen 12:19). Även sådana åtgärder måste utredas i generalplanerna. För de speciellt viktiga objektens del utreds i generalplaner, om funktionerna har ändamålsenliga räddningsplaner i enlighet med räddningslagens 9 § eller om de borde uppdateras. När man bedömer behovet av generalplaner måste man ta i beaktande förutom vattendragsöversvämningar även kustområden. Behovet av generalplaner för att begränsa de skador som störtregnen orsakar tätortsområden bedöms separat på basis av resultaten i den planerade separatutredningen i punkt 4.1. Generalplaner utarbetas av den regionala miljöcentralen i tätt samarbete med kommuner och andra aktörer. För de speciellt viktiga objektens del är sådana aktörer bland annat industrianläggningar, vägförvaltningen, vattenkraftverk, innehavare av regleringstillstånd, kraftbolag och vattentjänstverk. Alternativt kan aktörerna även själva sköta om utarbetandet av generalplaner, men i objekt som är kritiska för människornas säkerhet och hälsa eller miljön är det viktigt att den regionala miljöcentralen är med eller åtminstone ger ett utlåtande om generalplanens tillräcklighet. I generalplanerna antecknas åtgärder, deras tidtabell och ansvar. I generalplanerna skall presenteras alternativa principbeslut, deras kostnader och det alternativ som valts för fortsättningsarbetet. Vid utarbetande av generalplaner måste man ta i beaktande behovet av att kontrollera konstruktionernas dimensioneringar på grund av klimatförändringen och åtgärdernas kostnader i relation till den nytta som
uppnås. På basis av generalplanerna besluter man om fortsatta åtgärder och deras prioritering och genomförande. 5 Placeringen av nya byggnader, konstruktioner och funktioner 5.1 Nuläget 5.1.1 Styrningen av markanvändningen i översvämningsområden I början av år 2000 trädde den nya markanvändnings- och bygglagen i kraft. Den förutsätter att översvämningsfaran beaktas vid byggandet. Under de senaste åren har man fäst större uppmärksamhet än tidigare vid översvämningar i byggande och markanvändningsplanering. Praxis i olika kommuner är inte enhetlig, och man är inte ens nödvändigtvis medveten om översvämningsfaran i alla fall. I synnerhet när en lång tid har förflutit sedan en stor översvämning, är vetskapen om översvämningsområden klart bristfällig. År 1999 färdigställdes ympäristöopas 52 Ylimmät vedenkorkeudet ja sortumariskit ranta-alueille rakennettaessa –Suositus alimmista rakentamiskorkeuksista (Ollila 1999) i vilken man hade tagit i beaktande den nya markanvändnings- och bygglagen som trädde i kraft i början av år 2000. 10.6.1999 sände jord- och skogsbruksministeriet samt miljöministeriet handboken med ett gemensamt brev bland annat till de regionala miljöcentralerna samt kommunstyrelser och kommunernas byggkontrollmyndigheter för kännedom och för att beaktas i verksamheten. I miljöhandboken gavs en rekommendation om att åretruntbosättningen borde placeras så högt att den kan lida skada först vid ett sådant högvatten, som kan uppskattas förekomma i medeltal en gång på 100–200 år . Avsikten med kommunens byggnadsordning är att styra byggandet inom kommunen med beaktande av lokala särdrag. År 1999 gav Finlands Kommunförbund en rekommendation om byggnadsordningens innehåll. Rekommendationens syfte var att hjälpa kommunerna förnya sina byggnadsordningar när markanvändnings- och bygglagen trätt i kraft. Under Storöversvämningsarbetsgruppens arbete i maj 2002 sände Kommunförbundet till kommunernas byggkontrollmyndigheter ett preciserande brev om beaktande av översvämningsfara i placeringen av byggnader utanför planområdena. I mars 2003 färdigställdes den av miljöministeriet finansierade och av Kommunförbundet genomförda utredningen om innehållet i kommunernas förnyade byggnadsordningar. I utredningen undersöktes även de bestämmelser som utfärdats om byggnadernas höjd i förhållande till vattendragen. För utredningsarbetet tillställde 296 kommuner de förnyade byggnadsordningarna till Kommunförbundet. Antagligen hade andra kommuner inte ännu slutfört byggnadsordningens förnyelsearbete då informationen samlades. I 26 av de byggnadsordningar som kunde undersökas var den lägsta tillåtna bygghöjden i förhållande till vattendraget dimensionerad enligt rekommendationerna i den ovannämnda miljöhandboken 52. Av de kommuner som var med i utredningen hade 32 inte inkluderat något omnämnande av byggnaders höjd i förhållande till vattendraget i sina byggnadsordningar. 34
Page 1 and 2: Arbetsgruppspromemoria JSM 2003:6 b
Page 3 and 4: III Arbetsgruppens frist var 31.12.
Page 5 and 6: INNEHÅLLSFÖRTECKNING V ORDLISTA..
Page 7 and 8: 11.4 ÖVERSVÄMNINGSSKYDDETS OCH R
Page 9 and 10: Risknivå Med risknivå avses den
Page 11 and 12: 6 även förebyggandet av kravispro
Page 13 and 14: orsaka skador på sammanlagt cirka
Page 15 and 16: åtgärderna och uppskattat hur sto
Page 17 and 18: högvattenregleringsmetoder i vilka
Page 19 and 20: dammarna, kan följderna vara likad
Page 21 and 22: senaste åren har högvattenregleri
Page 23 and 24: intresse (vattenlag 2 kap. 31 §).
Page 25 and 26: också den nya räddningslagen har
Page 27 and 28: Om räddningsmyndigheternas befogen
Page 29 and 30: att målområdets kommande utveckli
Page 31 and 32: 4. Översvämningsskyddet och rädd
Page 33 and 34: översvämningsskador som störtreg
Page 35 and 36: Allmänna översvämningskartor På
Page 37: I bilaga 2 har föreslagits metoder
Page 41 and 42: 5.2 Målsättning och åtgärdsför
Page 43 and 44: områden måste tas i bostadsbruk e
Page 45 and 46: tillståndsbestämmelser kan ge än
Page 47 and 48: skador som orsakats de byggnader so
Page 49 and 50: program eller en plan för datainsa
Page 51 and 52: dammarnas efterkontroller samt uppd
Page 53 and 54: översvämningssituationer och om d
Page 55 and 56: säkerställa att konstruktionerna
Page 57 and 58: 6.3.5 Dammarnas säkerhetsplaner Up
Page 59 and 60: uppdateras vid behov. Elva miljöce
Page 61 and 62: 56 7.3 Uppgifter med vilka åtgärd
Page 63 and 64: miljöcentralens uppgifter att ta b
Page 65 and 66: 7.3.4 Tillfälliga högvattenregler
Page 67 and 68: 8 Utnyttjande av den nyaste teknike
Page 69 and 70: också i bruk nya ledningsmetoder s
Page 71 and 72: sex timmars fördröjning. Denna f
Page 73 and 74: or i ett område med översvämning
Page 75 and 76: markanvändningen hela tiden och de
Page 77 and 78: 72 9.3 Uppgifter med vilka åtgärd
Page 79 and 80: ehandlingen av tillståndsansöknin
Page 81 and 82: miljöcentral. I dammsäkerhetsuppg
Page 83 and 84: lönebaserade sysselsättningsuppgi
Page 85 and 86: högvattenreglerings-, översvämni
Page 87 and 88: 10.4.2 Uppföljningen av åtgärdsf
Page 89 and 90:
temporära högvattenregleringskons
Page 91 and 92:
11.6 Vattenbyggnad, reglering och
Page 93 and 94:
Målsättning: De skador som övers
Page 95 and 96:
område som översvämmas i medelta
Page 97 and 98:
92 Ansvar: vattenbyggnadskonstrukti
Page 99 and 100:
Ansvar: inrikesministeriet, jord- o
Page 101 and 102:
96 − arbetstid inom tjänsten und
Page 103 and 104:
98 Ansvar: vederbörande ministerie
Page 105 and 106:
100 Rantakokko, K. (toim.) 2002. Tu
Page 107 and 108:
102 • Tätorter i mindre kommuner
Page 109 and 110:
BILAGA 2 104 UTARBETANDE AV EN DETA
Page 111 and 112:
106 BILAGA 3 ETT EXEMPEL PÅ EN DET
Page 113 and 114:
108 116 § 2 moment betyder att öv
Page 115 and 116:
110 för fastställandet av översv
Page 117 and 118:
112 • vattenstånds- och vattenf
Page 119 and 120:
BILAGA 8 114 TIDTABELL FÖR KONTROL
Page 121 and 122:
BILAGA 9/2 116 ETT EXEMPEL PÅ GRUN
Page 123 and 124:
BILAGA 11 118 VATTENDRAG FÖR VILKA
Page 125 and 126:
BILAGA 13 120 ETT EXEMPEL PÅ EN RE
Page 127 and 128:
BILAGA 15 122 REGIONALA MILJÖCENTR
Page 129 and 130:
124 över fördämningarnas krön v
Page 131 and 132:
FORTSATTA ÅTGÄRDER: 126 Byggnadsp
Page 133 and 134:
• Reis-Vuohtojärvi W och Q • K
Page 135 and 136:
130 BILAGA 18 ÖVERSVÄMNINGSBENÄG
Page 138 and 139:
RIKTGIVANDE TIDTABELL OCH KOSTNADSB
show all

SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?