SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

I bilaga 2 har föreslagits metoder som kunde användas vid utarbetande av en
detaljerad översvämningskarta. Ett exempel på en sådan översvämningskarta finns
som bilaga 3.
4.3.2 Kartläggning av riskobjekt
UPPGIFT 1.2
Man preciserar utredningar om vilken slags bebyggelse och vilka andra
översvämningsdrabbade funktioner det finns på områden som översvämmas i
medeltal en gång på hundra år (HW 1/100) och vilka speciellt viktiga mål, som
till exempel anläggningar som hanterar farliga ämnen, det finns på de områden
som översvämmas ännu mera sällan, till exempel i medeltal en gång på 250 år
(HW 1/250).
Kartläggningen av kritiska funktioner är en fortsättning till Utredningen om
storöversvämningar och de bedömningar som de regionala miljöcentralerna år 2002
gjort om de mest brådskande åtgärderna som behövs för att förbättra
skyddsberedskapen vid stora översvämningar. Även om deras innehåll och exakthet
varierar områdesvis, erbjuder de ändå goda basuppgifter för den föreslagna
kartläggningen av riskobjekt.
I uppgift 1.1 definieras de områden som översvämmas en gång på hundra år och de
som översvämmas en gång på 250 år. Dessa uppgifter utnyttjas vid lokaliseringen av
de objekt i översvämningsområden som kunde lida svåra skador vid en sådan
översvämning eller som eventuellt orsakar fara för miljön eller hälsan. Sådana objekt
är bland annat bostadshus, andra byggnader som lider svåra skador vid
översvämningar, viktiga vägar och broar. För broarnas del måste man fästa
uppmärksamhet vid den faran att broöppningar blir igenproppade av trädstammar
eller annat material som översvämningen för med sig. Man borde också se till att
broöppningarna är rätt dimensionerade, och här borde man även beakta de
bedömningar som gjorts om klimatförändringens verkningar på vattendragens
vattenföringar. Sådana aspekter borde man ta hänsyn till när man bygger broar och
vägar eller planerar en sanering. Med mycket viktiga objekt i denna uppgift avses de
anläggningar och objekt som räknats upp i punkt 4.2 .
I kartläggningen av riskobjekt använder man som hjälp ett geografiskt
informationssystem. I Övervaknings- och belastningsdatasystemet (VAHTI) som
miljöförvaltningen uppehåller finns uppgifter om cirka 29000 miljötillståndspliktiga
anläggningar och deras utsläpp. I informationssystemet finns även anläggningarnas
koordinater. När översvämningsområdena har definierats på det sätt som uppgift 1.1
förutsätter, kan man plocka ut de funktioner som finns på riskområdet från det
geografiska informationssystemet. Därutöver måste de regionala miljöcentralerna
kartlägga den bebyggelse som finns i översvämningsområden samt andra viktiga
funktioner som lider av översvämningar.
32