SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

More documents

Recommendations

Info

29 kan vara så små att skyddandet inte lönar sig. Likaså kan vissa funktioner i översvämningssituationen avbrytas utan att detta orsakar stora ekonomiska skador eller risker för miljön eller hälsan. 4.3 Uppgifter med vilka åtgärdsförslaget genomförs 4.3.1 Kartläggning av översvämningsområden UPPGIFT 1.1 Aktuella uppgifter om högvattenstånd som motsvarar 100 och 250 års återkomstintervaller samlas i ett enhetligt geografiskt informationssystem där de vid behov är tillgängliga för analysering av översvämningsområdena och utarbetandet av schematiska översvämningskartor. För de vattendragsobjekt som är viktigast med tanke på översvämningsskyddsåtgärder och översvämningsskador utarbetas detaljerade översvämningskartor som baserar sig på höjdmodeller. För skadeuppskattningarna i Utredningen om storöversvämningar (Ollila m.fl. 2000) beräknades de största värdena för vattenstånd och vattenföring vid en översvämning som återkommer i medeltal en gång på hundra eller 250 år. Värdena beräknades för nästan 350 vattenståndsstationer och nästan 300 vattenföringsstationer på basis av de observationsuppgifter som finns till förfogande. Dessutom utarbetar de regionala miljöcentralerna uppskattningar på basis av sina egna observationsställen för vattenstånd och vattenföring. Om många sjöar och flodsträckor fanns det tidigare utarbetade skadekurvor och vattenståndsuppgifter om stora översvämningar. På basis av dessa uppgifter gjorde de regionala miljöcentralerna skadebedömningar om en översvämningssituation som motsvarade en återkomstintervall på 250 år. Miljöcentralerna har även gett enskilda utlåtanden och allmänna rekommendationer om de lägsta bygghöjderna. Alla ovannämnda uppgifter som innehåller vattenståndsuppgifter som motsvarar återkomstintervaller på cirka 100 och 250 år borde samlas till ett enhetligt geografiskt informationssystem, så att de vid behov kunde användas för en ungefärlig granskning av översvämningsområdet. Det är skäl att samla informationen med det snaraste. Detta skulle garantera att de nuvarande uppgifterna om högvattenstånden skulle vara till förfogande för de ändamål i vilka sådan information kan utnyttjas. Översvämningskartor förmedlar information om översvämningsområdenas omfattning och översvämningsriskområden vid olika stora översvämningar. I fråga om vissa områden i Finland har man ritat på kartan de översvämningsområden som bildats under stora översvämningar. Arbetet har emellertid inte varit systematiskt, utan den metod med vilken arbetet har genomförts och storleken på de översvämningarna som beskrivits har varierat från fall till fall. Definieringen av översvämningsområdena har baserat sig på terrängobservationer eller flygbilder. Man har också bekantat sig med de metoder med vilka översvämningar kartläggs i andra länder.
Allmänna översvämningskartor På basis av högvattenståndsuppgifter som samlas i datasystemet på ovan beskrivna och andra sätt samt eventuellt med hjälp av strömningsmodeller som utarbetats för flodsystemen borde man utarbeta schematiska översvämningskartor (HW 1/100 och HW 1/250) åtminstone för de vattendrag i vilka stora översvämningar orsakar betydande översvämningsskador (de områden i bilaga 1 för vilka man inte utarbetar en detaljerad översvämningskarta under de närmaste åren). Ifall inte precisare uppgifter om markytans höjd är tillgängliga, kan man i utarbetandet av dylika översvämningskartor utnyttja Lantmäteriverkets höjdmodell som täcker hela Finland. Det är en rutmodell som kalkylerats på basis av grundkartans höjdkurvor och vattenområdets strandlinjer med triangelnätsinterpolation, där rutans storlek är 25 m x 25 m och där höjduppgifternas medelfel är 1,76 meter enligt den utredning som gjorts om saken. På flera kartblad konstaterades höjdfelet vara 5–10 meter. Lantmäteriverket har påbörjat en genomgripande förbättring av terränginformationsmaterialet. I samband med förbättringen förbättras även höjduppgifternas exakthet. Samtidigt antecknas sockelns höjdställning i databasen åtminstone för en del av byggnaderna. För översvämningskartor som baserar sig på ovannämnda höjdmodell får observationsskalan vara högst cirka 1:50 000, helst mindre. Miljöcentralerna kan välja översvämningsområdenas observationsskala på basis av de tillgängliga höjduppgifternas och andra uppgifters exakthet. Enligt Storöversvämningsarbetsgruppens bedömning räcker skalan 1:100 000 – 1:250 000 för många sådana uppgifter som arbetsgruppen föreslagit. Utarbetandet av kartor på basis av de uppgifter som ingår i databaserna möjliggör kartornas flexibla preciserande allteftersom exaktare information kommer i bruk. Schematiska översvämningskartor kan utnyttjas åtminstone i den riktgivande dimensioneringen av riskobjekten i uppgift 1.2 och i utarbetandet av generalplaner för begränsandet av skador enligt uppgift 1.3. Schematiska översvämningskartor kan dessutom utnyttjas bland annat: • i information om översvämningar, • i placering av nya funktioner som utgör en miljörisk, • i den allmänna planeringen av markanvändningen, • i placering av funktioner eller inrättningar som är viktiga för samhället (till exempel sjukhus, ålderdomshem och skolor) och • i allmän planering av räddningsverksamheten. Man måste emellertid ta i beaktande de schematiska översvämningskartornas inexakthet, och de bör inte användas som sådana för bedömning av enskilda fastigheters översvämningsrisk. Om informationens tillförlitlighetsnivå bedöms som mycket låg, kan man uppge variationsbredden angående återkomstintervallen. Detaljerade översvämningskartor För en noggrann planering av markanvändningen, översvämningsskyddet och räddningsverksamheten på de viktigaste områdena med översvämningsskador behövs detaljerade översvämningskartor som är baserade på en exakt höjdmodell och av 30
Page 1 and 2: Arbetsgruppspromemoria JSM 2003:6 b
Page 3 and 4: III Arbetsgruppens frist var 31.12.
Page 5 and 6: INNEHÅLLSFÖRTECKNING V ORDLISTA..
Page 7 and 8: 11.4 ÖVERSVÄMNINGSSKYDDETS OCH R
Page 9 and 10: Risknivå Med risknivå avses den
Page 11 and 12: 6 även förebyggandet av kravispro
Page 13 and 14: orsaka skador på sammanlagt cirka
Page 15 and 16: åtgärderna och uppskattat hur sto
Page 17 and 18: högvattenregleringsmetoder i vilka
Page 19 and 20: dammarna, kan följderna vara likad
Page 21 and 22: senaste åren har högvattenregleri
Page 23 and 24: intresse (vattenlag 2 kap. 31 §).
Page 25 and 26: också den nya räddningslagen har
Page 27 and 28: Om räddningsmyndigheternas befogen
Page 29 and 30: att målområdets kommande utveckli
Page 31 and 32: 4. Översvämningsskyddet och rädd
Page 33: översvämningsskador som störtreg
Page 37 and 38: I bilaga 2 har föreslagits metoder
Page 39 and 40: uppnås. På basis av generalplaner
Page 41 and 42: 5.2 Målsättning och åtgärdsför
Page 43 and 44: områden måste tas i bostadsbruk e
Page 45 and 46: tillståndsbestämmelser kan ge än
Page 47 and 48: skador som orsakats de byggnader so
Page 49 and 50: program eller en plan för datainsa
Page 51 and 52: dammarnas efterkontroller samt uppd
Page 53 and 54: översvämningssituationer och om d
Page 55 and 56: säkerställa att konstruktionerna
Page 57 and 58: 6.3.5 Dammarnas säkerhetsplaner Up
Page 59 and 60: uppdateras vid behov. Elva miljöce
Page 61 and 62: 56 7.3 Uppgifter med vilka åtgärd
Page 63 and 64: miljöcentralens uppgifter att ta b
Page 65 and 66: 7.3.4 Tillfälliga högvattenregler
Page 67 and 68: 8 Utnyttjande av den nyaste teknike
Page 69 and 70: också i bruk nya ledningsmetoder s
Page 71 and 72: sex timmars fördröjning. Denna f
Page 73 and 74: or i ett område med översvämning
Page 75 and 76: markanvändningen hela tiden och de
Page 77 and 78: 72 9.3 Uppgifter med vilka åtgärd
Page 79 and 80: ehandlingen av tillståndsansöknin
Page 81 and 82: miljöcentral. I dammsäkerhetsuppg
Page 83 and 84: lönebaserade sysselsättningsuppgi
Page 85 and 86:
högvattenreglerings-, översvämni
Page 87 and 88:
10.4.2 Uppföljningen av åtgärdsf
Page 89 and 90:
temporära högvattenregleringskons
Page 91 and 92:
11.6 Vattenbyggnad, reglering och
Page 93 and 94:
Målsättning: De skador som övers
Page 95 and 96:
område som översvämmas i medelta
Page 97 and 98:
92 Ansvar: vattenbyggnadskonstrukti
Page 99 and 100:
Ansvar: inrikesministeriet, jord- o
Page 101 and 102:
96 − arbetstid inom tjänsten und
Page 103 and 104:
98 Ansvar: vederbörande ministerie
Page 105 and 106:
100 Rantakokko, K. (toim.) 2002. Tu
Page 107 and 108:
102 • Tätorter i mindre kommuner
Page 109 and 110:
BILAGA 2 104 UTARBETANDE AV EN DETA
Page 111 and 112:
106 BILAGA 3 ETT EXEMPEL PÅ EN DET
Page 113 and 114:
108 116 § 2 moment betyder att öv
Page 115 and 116:
110 för fastställandet av översv
Page 117 and 118:
112 • vattenstånds- och vattenf
Page 119 and 120:
BILAGA 8 114 TIDTABELL FÖR KONTROL
Page 121 and 122:
BILAGA 9/2 116 ETT EXEMPEL PÅ GRUN
Page 123 and 124:
BILAGA 11 118 VATTENDRAG FÖR VILKA
Page 125 and 126:
BILAGA 13 120 ETT EXEMPEL PÅ EN RE
Page 127 and 128:
BILAGA 15 122 REGIONALA MILJÖCENTR
Page 129 and 130:
124 över fördämningarnas krön v
Page 131 and 132:
FORTSATTA ÅTGÄRDER: 126 Byggnadsp
Page 133 and 134:
• Reis-Vuohtojärvi W och Q • K
Page 135 and 136:
130 BILAGA 18 ÖVERSVÄMNINGSBENÄG
Page 138 and 139:
RIKTGIVANDE TIDTABELL OCH KOSTNADSB
show all

SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?