SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

29
kan vara så små att skyddandet inte lönar sig. Likaså kan vissa funktioner i
översvämningssituationen avbrytas utan att detta orsakar stora ekonomiska skador
eller risker för miljön eller hälsan.
4.3 Uppgifter med vilka åtgärdsförslaget genomförs
4.3.1 Kartläggning av översvämningsområden
UPPGIFT 1.1
Aktuella uppgifter om högvattenstånd som motsvarar 100 och 250 års
återkomstintervaller samlas i ett enhetligt geografiskt informationssystem där
de vid behov är tillgängliga för analysering av översvämningsområdena och
utarbetandet av schematiska översvämningskartor. För de vattendragsobjekt
som är viktigast med tanke på översvämningsskyddsåtgärder och
översvämningsskador utarbetas detaljerade översvämningskartor som baserar
sig på höjdmodeller.
För skadeuppskattningarna i Utredningen om storöversvämningar (Ollila m.fl. 2000)
beräknades de största värdena för vattenstånd och vattenföring vid en översvämning
som återkommer i medeltal en gång på hundra eller 250 år. Värdena beräknades för
nästan 350 vattenståndsstationer och nästan 300 vattenföringsstationer på basis av de
observationsuppgifter som finns till förfogande. Dessutom utarbetar de regionala
miljöcentralerna uppskattningar på basis av sina egna observationsställen för
vattenstånd och vattenföring. Om många sjöar och flodsträckor fanns det tidigare
utarbetade skadekurvor och vattenståndsuppgifter om stora översvämningar. På basis
av dessa uppgifter gjorde de regionala miljöcentralerna skadebedömningar om en
översvämningssituation som motsvarade en återkomstintervall på 250 år.
Miljöcentralerna har även gett enskilda utlåtanden och allmänna rekommendationer
om de lägsta bygghöjderna.
Alla ovannämnda uppgifter som innehåller vattenståndsuppgifter som motsvarar
återkomstintervaller på cirka 100 och 250 år borde samlas till ett enhetligt
geografiskt informationssystem, så att de vid behov kunde användas för en ungefärlig
granskning av översvämningsområdet. Det är skäl att samla informationen med det
snaraste. Detta skulle garantera att de nuvarande uppgifterna om högvattenstånden
skulle vara till förfogande för de ändamål i vilka sådan information kan utnyttjas.
Översvämningskartor förmedlar information om översvämningsområdenas
omfattning och översvämningsriskområden vid olika stora översvämningar. I fråga
om vissa områden i Finland har man ritat på kartan de översvämningsområden som
bildats under stora översvämningar. Arbetet har emellertid inte varit systematiskt,
utan den metod med vilken arbetet har genomförts och storleken på de
översvämningarna som beskrivits har varierat från fall till fall. Definieringen av
översvämningsområdena har baserat sig på terrängobservationer eller flygbilder.
Man har också bekantat sig med de metoder med vilka översvämningar kartläggs i
andra länder.