SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
27 om de mest betydande skadeobjekten i prioriteringsordning på miljöcentralens område. De mest betydande skadeobjekten har räknats upp i bilaga 1. För bebyggelsens del har Storöversvämningsarbetsgruppen granskat en översvämning vars återkomstintervall är i medeltal hundra år. De skador som en dylik översvämning orsakar drabbar samma områden som konstaterats vara skadeobjekt i Utredningen om storöversvämningar, skadorna är bara mindre. Som exempel kan nämnas att i Västra Finlands miljöcentrals område skulle en översvämning vars återkomstintervall är större än 20 år men högst 100 år orsaka skador i åtminstone nio tätorters områden: Himango centrum, Ilmola centrum, Lappo centrum, Jalasjärvi centrum, Merikarts tätort i Lillkyro, Storkyro centrum, Vindala centrum, Laihela centrum och Nedervetils tätort i Kronoby. Den sistnämnda tätorten hotas även av isproppar. Inom Norra Österbottens miljöcentrals område skulle en motsvarande översvämning orsaka skador i sex tätorters områden. En del av Alavieska och Nivala centrum hotas av isproppar som bekämpas årligen med issågningar. Pyhäjokis, Storsjöns, Kiminges och Pudasjärvis kommuncentra skulle drabbas av översvämningsskador även utan isproppar. Enskilda boningshus och fritidsbostäder finns i Norra Österbottens skadeområden enligt följande: i Kala- och Vääräjokis älvdal 40–50 boningshus samt i Pyhäjokis och Siikajokis älvdal, på det såkallade Plattlandet, vid Ule älvs, Kiminge älvs och Ijo älvs grenar och i Oijärvi tätort sammanlagt 100–150 byggnader. Dessutom finns det bakom agrikulturella högvattenregleringsdammar enskilda hus och husgrupper som skulle orsakas skador vid översvämningar som återkommer en gång på hundra år. I Himango kommun i Mellersta Österbotten finns et invallat område som administreras av regleringsbolaget för Lestijokis nedre del. Där har man effektiverat högvattenregleringen under 1980-talet för att skydda åkrarna mot sådana översvämningar som återkommer i medeltal en gång på 30 år. Det invallade området är beläget så nära tätorten att man har planlagt och byggt även boningshus på det. Under ett betydande översvämningshot finns där boningshus på cirka 10 000 våningskvadratmeter omfattande byggnadsplanområdet och några enskilda hus och husgrupper, sammanlagt åtminstone 7 radhus och 20 egnahemshus. Även Kyro älv och Lappo älv är sådana lantbruksinvallningar där det finns boningshus och dit högvatten ändå måste släppas ut enligt tillståndsbeslut, om översvämningen är mera sällsynt än en översvämning som förekommer i medeltal en gång på 20 år. I dessa områden finns enskilda hus och husgrupper: på Kyro älvs område sammanlagt 50–60 och vid Lappo älv cirka 15. Boendet i sådana områden medför betydande nackdelar, fara och osäkerhet. I och med att den stadslika bebyggelsen ökar växer andelen belagda ytor som inte släpper igenom vatten. Den ökade ogenomträngliga arealen tillsammans med sådana tekniska konstruktioner som trappar upp avrinningen, såsom diken och regnvattenavlopp, ökar ytavrinningen och påskyndar vattnets strömning. På byggda och belagda områden är ytavrinningens mängd och vattenföringstoppar sålunda större än annanstans i förhållande till avrinningsområdets storlek. Ett störtregn som inträffar i ett stadsområde kan orsaka flödande både i bäckar och diken och på gatorna efter det att regnvattenavloppens kapacitet överstigits. I städer kan även byggnadsprojekt, ändrandet av genomträngliga ytor till sådana som släpper vatten igenom dåligt eller inte alls och torrläggning av områden ha kunnat bidra till att flodbädden i stadsområden svämmar över oftare än förut. För att utreda de
översvämningsskador som störtregnen orsakar i tätorterna planerar man att starta en utredning där saken undersöks i valda exempelkommuner. Utredningen genomförs som ett samarbete mellan kommunerna och Finlands miljöcentral. 4.2 Målsättning och åtgärdsförslag 1 Målsättning: De skador som översvämningar orsakar för befintliga byggnader, konstruktioner och funktioner minskas. Åtgärdsförslag 1: Generalplaner utarbetas för att minska de skador som stora översvämningar orsakar vid viktiga skadeobjekt. Enligt Utredningen om storöversvämningar (Ollila m.fl. 2000) finns det i Finland ett stort antal sådana översvämningsskadeområden där skadorna uppgår till tiotals miljoner euro men där man tillsvidare inte har utrett möjligheter att minska översvämningsskador. I en översvämningssituation hinner man inte mera utreda olika alternativ för att minska skadorna, varför man borde bedöma dem på förhand och vidta behövliga förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder. Med beaktande av konstruktionernas och byggnadernas livslängd vore det motiverat att de konstruktioner och byggnader som lider betydande skador vid översvämning i ett område som översvämmas i medeltal en gång på hundra år skyddas. Läget för speciellt viktiga objekt måste studeras också med tanke på mera sällsynta översvämningar. Som sådana speciellt viktiga objekt för vilka en högre säkerhetsnivå borde övervägas måste ses bland annat: • anläggningar som hanterar och lagrar farliga ämnen, • kemisk industri, • vatten- och avloppsreningsverk, • trafikförbindelser i vissa fall (till exempel trafikförbindelser till dammen), • kommunikationsförbindelser (till exempel kablar, länkar), • avstjälpningsplatser problemavfall), (även gamla) i vissa fall (betydande miljörisk, • sjukhus, • evakueringspunkter (till exempel skolor) samt • eldistributionspunkter och transformatorer. Eftersom det inte finns ekonomiska möjligheter att skydda alla funktioner och det inte heller är nödvändigt, borde de behövliga åtgärderna prioriteras i särskilda generalplaner. Utarbetandet av generalplaner förutsätter en allmän kartläggning av översvämningsområden samt identifiering av riskställen. I generalplanerna borde man bedöma möjligheterna till bestående högvattenregleringskonstruktioner, tillfälliga konstruktioner och tillfälliga åtgärder, såsom avtappningsändringar, samt bedöma det lämpligaste alternativet för varje riskställe. När man överväger skyddsnivån och -metoder skall man dessutom uppskatta eventuella skadors storlek i förhållande till de kostnader som skyddandet orsakar. Skador för vissa konstruktioner 28
- Page 1 and 2: Arbetsgruppspromemoria JSM 2003:6 b
- Page 3 and 4: III Arbetsgruppens frist var 31.12.
- Page 5 and 6: INNEHÅLLSFÖRTECKNING V ORDLISTA..
- Page 7 and 8: 11.4 ÖVERSVÄMNINGSSKYDDETS OCH R
- Page 9 and 10: Risknivå Med risknivå avses den
- Page 11 and 12: 6 även förebyggandet av kravispro
- Page 13 and 14: orsaka skador på sammanlagt cirka
- Page 15 and 16: åtgärderna och uppskattat hur sto
- Page 17 and 18: högvattenregleringsmetoder i vilka
- Page 19 and 20: dammarna, kan följderna vara likad
- Page 21 and 22: senaste åren har högvattenregleri
- Page 23 and 24: intresse (vattenlag 2 kap. 31 §).
- Page 25 and 26: också den nya räddningslagen har
- Page 27 and 28: Om räddningsmyndigheternas befogen
- Page 29 and 30: att målområdets kommande utveckli
- Page 31: 4. Översvämningsskyddet och rädd
- Page 35 and 36: Allmänna översvämningskartor På
- Page 37 and 38: I bilaga 2 har föreslagits metoder
- Page 39 and 40: uppnås. På basis av generalplaner
- Page 41 and 42: 5.2 Målsättning och åtgärdsför
- Page 43 and 44: områden måste tas i bostadsbruk e
- Page 45 and 46: tillståndsbestämmelser kan ge än
- Page 47 and 48: skador som orsakats de byggnader so
- Page 49 and 50: program eller en plan för datainsa
- Page 51 and 52: dammarnas efterkontroller samt uppd
- Page 53 and 54: översvämningssituationer och om d
- Page 55 and 56: säkerställa att konstruktionerna
- Page 57 and 58: 6.3.5 Dammarnas säkerhetsplaner Up
- Page 59 and 60: uppdateras vid behov. Elva miljöce
- Page 61 and 62: 56 7.3 Uppgifter med vilka åtgärd
- Page 63 and 64: miljöcentralens uppgifter att ta b
- Page 65 and 66: 7.3.4 Tillfälliga högvattenregler
- Page 67 and 68: 8 Utnyttjande av den nyaste teknike
- Page 69 and 70: också i bruk nya ledningsmetoder s
- Page 71 and 72: sex timmars fördröjning. Denna f
- Page 73 and 74: or i ett område med översvämning
- Page 75 and 76: markanvändningen hela tiden och de
- Page 77 and 78: 72 9.3 Uppgifter med vilka åtgärd
- Page 79 and 80: ehandlingen av tillståndsansöknin
- Page 81 and 82: miljöcentral. I dammsäkerhetsuppg
översvämningsskador som störtregnen orsakar i tätorterna planerar man att starta en<br />
utredning där saken undersöks i valda exempelkommuner. Utredningen genomförs<br />
som ett samarbete mellan kommunerna och Finlands miljöcentral.<br />
4.2 Målsättning och åtgärdsförslag 1<br />
Målsättning: De skador som översvämningar orsakar för befintliga<br />
byggnader, konstruktioner och funktioner minskas.<br />
Åtgärdsförslag 1: Generalplaner utarbetas för att minska de skador som<br />
stora översvämningar orsakar vid viktiga skadeobjekt.<br />
Enligt Utredningen om storöversvämningar (Ollila m.fl. 2000) finns det i Finland ett<br />
stort antal sådana översvämningsskadeområden där skadorna uppgår till tiotals<br />
miljoner euro men där man tillsvidare inte har utrett möjligheter att minska<br />
översvämningsskador. I en översvämningssituation hinner man inte mera utreda olika<br />
alternativ för att minska skadorna, varför man borde bedöma dem på förhand och<br />
vidta behövliga förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder.<br />
Med beaktande av konstruktionernas och byggnadernas livslängd vore det motiverat<br />
att de konstruktioner och byggnader som lider betydande skador vid översvämning i<br />
ett område som översvämmas i medeltal en gång på hundra år skyddas. Läget för<br />
speciellt viktiga objekt måste studeras också med tanke på mera sällsynta<br />
översvämningar. Som sådana speciellt viktiga objekt för vilka en högre säkerhetsnivå<br />
borde övervägas måste ses bland annat:<br />
• anläggningar som hanterar och lagrar farliga ämnen,<br />
• kemisk industri,<br />
• vatten- och avloppsreningsverk,<br />
• trafikförbindelser i vissa fall (till exempel trafikförbindelser till dammen),<br />
• kommunikationsförbindelser (till exempel kablar, länkar),<br />
• avstjälpningsplatser<br />
problemavfall),<br />
(även gamla) i vissa fall (betydande miljörisk,<br />
• sjukhus,<br />
• evakueringspunkter (till exempel skolor) samt<br />
• eldistributionspunkter och transformatorer.<br />
Eftersom det inte finns ekonomiska möjligheter att skydda alla funktioner och det<br />
inte heller är nödvändigt, borde de behövliga åtgärderna prioriteras i särskilda<br />
generalplaner. Utarbetandet av generalplaner förutsätter en allmän kartläggning av<br />
översvämningsområden samt identifiering av riskställen. I generalplanerna borde<br />
man bedöma möjligheterna till bestående högvattenregleringskonstruktioner,<br />
tillfälliga konstruktioner och tillfälliga åtgärder, såsom avtappningsändringar, samt<br />
bedöma det lämpligaste alternativet för varje riskställe. När man överväger<br />
skyddsnivån och -metoder skall man dessutom uppskatta eventuella skadors storlek i<br />
förhållande till de kostnader som skyddandet orsakar. Skador för vissa konstruktioner<br />
28
Change language