SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
25 De problem som förekommer i högvattenreglering och översvämningsskydd behandlas mera ingående i samband med åtgärdsförslagen i kapitlen 4–10. 3.4 Arbetsgruppens målsättningar Främst i Västra och Norra Finlands flodsystem förutsätter översvämningarna årligen åtgärder med vilka myndigheter och även andra behöriga har erhållit kunnande. Vanliga översvämningar har man också lyckats klara av med relativt små skador. Stora översvämningar har det inte funnits på länge i Finland, vilket kan ha lett till en falsk känsla av säkerhet. Översvämningarna i Mellaneuropa och Sverige under de senaste åren och även våra egna erfarenheter av nära ögat-situationer har emellertid gett anledning till nya lägesbedömningar och utvecklingsbehov. Häftiga regn kan förekomma även hos oss. Det är bra att se till att vi är ändamålsenligt förberedda för stora översvämningar och att de förändrande omständigheterna tas i beaktande på det rätta sättet. Också i Finland möjliggör väderleksförhållandena svåra översvämningar. Det skulle vara tillräckligt med till exempel ett tjockare snötäcke som skulle smälta snabbt först sent på våren med hjälp av måttligt regn. Myrar och sjöar och de förhållandevis flata markerna jämnar emellertid ut översvämningarna, vilket ger tid för försiktighetsåtgärder. Man har uppskattat att klimatuppvärmningen ökar avsevärt nederbörderna hos oss på hösten och vintern. I och med höstöversvämningar och högre vintertemperaturer skulle vinteröversvämningarna alltså öka även i Södra och Mellersta Finland. Eftersom snötäcket i Norra Finland kunde bli mycket tjockare än i dag, kunde våröversvämningarna där öka när klimatet blir varmare. I slutet av sommaren och början av hösten kan det vara svårt att behärska en översvämning, eftersom de reglerade sjöarna och bassängerna då är fulla också på grund av rekreationsbruk. Det är alltså begränsat med spelrum. Ändringarna i klimatförhållandena har också uppskattats bli större. Fenomen som är mycket sällsynta idag, är kanske inte alls så sällsynta i framtiden. Man kan inte utrusta sig för alla tänkbara situationer så att vatten inte skall orsaka skador. Man skall planera redan i förväg hur man skall handla då när det finns mera vatten än man kan behärskat styra. Vi befinner oss i en mycket bättre situation än många mellaneuropeiska länder i det avseendet att man hos oss inte har varit tvungen att ta sådana områden som är utsatta för översvämningar i så effektivt bruk som man har gjort längre söderut. Vi har alltså en möjlighet att märkbart begränsa de skador som översvämningar orsakar. Det är förnuftigare och betydligt förmånligare att styra markanvändning i tid och planera byggandet rätt än att flytta bosättningscentra eller industrianläggningar som byggts på fel plats eller säkra tillräcklig högvattenreglering i efterhand. Redan i början av sitt arbete ställde Storöversvämningsarbetsgruppen de mål som man ville uppnå med åtgärdsförslagen. Dessa mål har strukturerat arbetet och även denna slutrapport har indelats enligt dem. Målsättningarna är: 1. De skador som översvämningarna orsakar för befintliga byggnader, konstruktioner och funktioner minskas 2. På översvämningsområdena placeras inte nya byggnader, konstruktioner eller andra aktiviteter så att översvämningen orsakar avsevärd skada för dem. 3. Vattenbyggnadskonstruktionerna är fungerande och säkra.
4. Översvämningsskyddet och räddningsverksamheten fungerar vid stora översvämningar. 5. I översvämningsskyddet och räddningsverksamheten utnyttjas tidsenliga metoder. 6. I de åtgärder som utförs i vattendragen och deras avrinningsområden strävar man till att minska översvämningsriskerna. 7. De resurser och det kunnande som behövs för verkställigheten av åtgärdsförslagen säkras. Verkställigheten av åtgärdsförslagen och de uppgifter som preciserar dem berör många parter. Där behövs samarbete, rådgivning och uppmuntran och man måste skapa en bas för lagstiftning, finansiering och kunnande. De åtgärdsförslag som rör statliga myndigheter förverkligas inom den utgiftsram som statsrådet har givit till ministerierna och de anslag som beviljats i statsbudgeten. Verkställigheten av de uppgifter som ålagts myndigheterna förutsätter i många fall förutom tillräckliga anslag även en systematisk uppställning av mål i styrningen av förvaltningen. Verkställigheten av förslagen orsakar kostnader även för dem som är ansvariga för åtgärderna i översvämningsområdena, d.v.s. för vattenbyggnadskonstruktionernas ägare och kommunerna. En exakt bedömning av kostnaderna är emellertid möjlig först, när planer och program för behövliga åtgärder är klara. Beredskapen för stora översvämningar med de åtgärder som föreslagits förbättrar översvämningsskyddets smidighet och verksamhetsmöjligheter även vid vanliga översvämningar. Storöversvämningsarbetsgruppens förslag borde tas i beaktande i lämpliga delar även när man förbereder förvaltningsområdenas strategier för säkerställandet av samhällets livsviktiga funktioner och därtill anknutna utvecklingsprogram. 4 Minskandet av de skador som översvämningar orsakar för befintliga byggnader, konstruktioner och funktioner 4.1 Nuläget I Utredningen om storöversvämningar (Ollila m.fl. 2000) har man skärskådat de enskilda skadeobjekt som drabbas värst vid en stor översvämning vars återkomstintervall är i medeltal 250 år. Man har uppskattat att synnerligen stora skador orsakas i Sydvästra Finland inom Björneborgs stads område närmast för industrin, i Sydöstra Finland för industrin i Villmanstrand-Imatra-området och i Västra Finland i Kyro älvs vattenområde och Laihela ås mellersta del närmast för bebyggelsen och lantbruket. Betydande skador orsakas även samhällen och industrin i Salo, Kuusankoski, Kuopio, Rovaniemi och Torneå. År 2002 utförde de regionala miljöcentralerna på Storöversvämningsarbetsgruppens begäran kompletterande bedömningar om de mest brådskande åtgärderna för att förbättra bekämpningsberedskapen vid stora översvämningar. Utredningarnas omfattning, innehåll, utförlighet och kvalitet varierar. Förutom utredningarna bad Storöversvämningsarbetsgruppen varje regional miljöcentral att utarbeta en bedömning 26
- Page 1 and 2: Arbetsgruppspromemoria JSM 2003:6 b
- Page 3 and 4: III Arbetsgruppens frist var 31.12.
- Page 5 and 6: INNEHÅLLSFÖRTECKNING V ORDLISTA..
- Page 7 and 8: 11.4 ÖVERSVÄMNINGSSKYDDETS OCH R
- Page 9 and 10: Risknivå Med risknivå avses den
- Page 11 and 12: 6 även förebyggandet av kravispro
- Page 13 and 14: orsaka skador på sammanlagt cirka
- Page 15 and 16: åtgärderna och uppskattat hur sto
- Page 17 and 18: högvattenregleringsmetoder i vilka
- Page 19 and 20: dammarna, kan följderna vara likad
- Page 21 and 22: senaste åren har högvattenregleri
- Page 23 and 24: intresse (vattenlag 2 kap. 31 §).
- Page 25 and 26: också den nya räddningslagen har
- Page 27 and 28: Om räddningsmyndigheternas befogen
- Page 29: att målområdets kommande utveckli
- Page 33 and 34: översvämningsskador som störtreg
- Page 35 and 36: Allmänna översvämningskartor På
- Page 37 and 38: I bilaga 2 har föreslagits metoder
- Page 39 and 40: uppnås. På basis av generalplaner
- Page 41 and 42: 5.2 Målsättning och åtgärdsför
- Page 43 and 44: områden måste tas i bostadsbruk e
- Page 45 and 46: tillståndsbestämmelser kan ge än
- Page 47 and 48: skador som orsakats de byggnader so
- Page 49 and 50: program eller en plan för datainsa
- Page 51 and 52: dammarnas efterkontroller samt uppd
- Page 53 and 54: översvämningssituationer och om d
- Page 55 and 56: säkerställa att konstruktionerna
- Page 57 and 58: 6.3.5 Dammarnas säkerhetsplaner Up
- Page 59 and 60: uppdateras vid behov. Elva miljöce
- Page 61 and 62: 56 7.3 Uppgifter med vilka åtgärd
- Page 63 and 64: miljöcentralens uppgifter att ta b
- Page 65 and 66: 7.3.4 Tillfälliga högvattenregler
- Page 67 and 68: 8 Utnyttjande av den nyaste teknike
- Page 69 and 70: också i bruk nya ledningsmetoder s
- Page 71 and 72: sex timmars fördröjning. Denna f
- Page 73 and 74: or i ett område med översvämning
- Page 75 and 76: markanvändningen hela tiden och de
- Page 77 and 78: 72 9.3 Uppgifter med vilka åtgärd
- Page 79 and 80: ehandlingen av tillståndsansöknin
4. Översvämningsskyddet och räddningsverksamheten fungerar vid stora<br />
översvämningar.<br />
5. I översvämningsskyddet och räddningsverksamheten utnyttjas tidsenliga<br />
metoder.<br />
6. I de åtgärder som utförs i vattendragen och deras avrinningsområden strävar<br />
man till att minska översvämningsriskerna.<br />
7. De resurser och det kunnande som behövs för verkställigheten av<br />
åtgärdsförslagen säkras.<br />
Verkställigheten av åtgärdsförslagen och de uppgifter som preciserar dem berör<br />
många parter. Där behövs samarbete, rådgivning och uppmuntran och man måste<br />
skapa en bas för lagstiftning, finansiering och kunnande. De åtgärdsförslag som rör<br />
statliga myndigheter förverkligas inom den utgiftsram som statsrådet har givit till<br />
ministerierna och de anslag som beviljats i statsbudgeten. Verkställigheten av de<br />
uppgifter som ålagts myndigheterna förutsätter i många fall förutom tillräckliga<br />
anslag även en systematisk uppställning av mål i styrningen av förvaltningen.<br />
Verkställigheten av förslagen orsakar kostnader även för dem som är ansvariga för<br />
åtgärderna i översvämningsområdena, d.v.s. för vattenbyggnadskonstruktionernas<br />
ägare och kommunerna. En exakt bedömning av kostnaderna är emellertid möjlig<br />
först, när planer och program för behövliga åtgärder är klara. Beredskapen för stora<br />
översvämningar med de åtgärder som föreslagits förbättrar översvämningsskyddets<br />
smidighet och verksamhetsmöjligheter även vid vanliga översvämningar.<br />
Storöversvämningsarbetsgruppens förslag borde tas i beaktande i lämpliga delar även<br />
när man förbereder förvaltningsområdenas strategier för säkerställandet av<br />
samhällets livsviktiga funktioner och därtill anknutna utvecklingsprogram.<br />
4 Minskandet av de skador som<br />
översvämningar orsakar för befintliga<br />
byggnader, konstruktioner och funktioner<br />
4.1 Nuläget<br />
I Utredningen om storöversvämningar (Ollila m.fl. 2000) har man skärskådat de<br />
enskilda skadeobjekt som drabbas värst vid en stor översvämning vars<br />
återkomstintervall är i medeltal 250 år. Man har uppskattat att synnerligen stora<br />
skador orsakas i Sydvästra Finland inom Björneborgs stads område närmast för<br />
industrin, i Sydöstra Finland för industrin i Villmanstrand-Imatra-området och i<br />
Västra Finland i Kyro älvs vattenområde och Laihela ås mellersta del närmast för<br />
bebyggelsen och lantbruket. Betydande skador orsakas även samhällen och industrin<br />
i Salo, Kuusankoski, Kuopio, Rovaniemi och Torneå.<br />
År 2002 utförde de regionala miljöcentralerna på Storöversvämningsarbetsgruppens<br />
begäran kompletterande bedömningar om de mest brådskande åtgärderna för att<br />
förbättra bekämpningsberedskapen vid stora översvämningar. Utredningarnas<br />
omfattning, innehåll, utförlighet och kvalitet varierar. Förutom utredningarna bad<br />
Storöversvämningsarbetsgruppen varje regional miljöcentral att utarbeta en bedömning<br />
26
Change language