SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

25
De problem som förekommer i högvattenreglering och översvämningsskydd
behandlas mera ingående i samband med åtgärdsförslagen i kapitlen 4–10.
3.4 Arbetsgruppens målsättningar
Främst i Västra och Norra Finlands flodsystem förutsätter översvämningarna årligen
åtgärder med vilka myndigheter och även andra behöriga har erhållit kunnande.
Vanliga översvämningar har man också lyckats klara av med relativt små skador.
Stora översvämningar har det inte funnits på länge i Finland, vilket kan ha lett till en
falsk känsla av säkerhet. Översvämningarna i Mellaneuropa och Sverige under de
senaste åren och även våra egna erfarenheter av nära ögat-situationer har emellertid
gett anledning till nya lägesbedömningar och utvecklingsbehov. Häftiga regn kan
förekomma även hos oss. Det är bra att se till att vi är ändamålsenligt förberedda för
stora översvämningar och att de förändrande omständigheterna tas i beaktande på det
rätta sättet.
Också i Finland möjliggör väderleksförhållandena svåra översvämningar. Det skulle
vara tillräckligt med till exempel ett tjockare snötäcke som skulle smälta snabbt först
sent på våren med hjälp av måttligt regn. Myrar och sjöar och de förhållandevis flata
markerna jämnar emellertid ut översvämningarna, vilket ger tid för
försiktighetsåtgärder. Man har uppskattat att klimatuppvärmningen ökar avsevärt
nederbörderna hos oss på hösten och vintern. I och med höstöversvämningar och
högre vintertemperaturer skulle vinteröversvämningarna alltså öka även i Södra och
Mellersta Finland. Eftersom snötäcket i Norra Finland kunde bli mycket tjockare än i
dag, kunde våröversvämningarna där öka när klimatet blir varmare. I slutet av
sommaren och början av hösten kan det vara svårt att behärska en översvämning,
eftersom de reglerade sjöarna och bassängerna då är fulla också på grund av
rekreationsbruk. Det är alltså begränsat med spelrum. Ändringarna i
klimatförhållandena har också uppskattats bli större. Fenomen som är mycket
sällsynta idag, är kanske inte alls så sällsynta i framtiden.
Man kan inte utrusta sig för alla tänkbara situationer så att vatten inte skall orsaka
skador. Man skall planera redan i förväg hur man skall handla då när det finns mera
vatten än man kan behärskat styra. Vi befinner oss i en mycket bättre situation än
många mellaneuropeiska länder i det avseendet att man hos oss inte har varit tvungen
att ta sådana områden som är utsatta för översvämningar i så effektivt bruk som man
har gjort längre söderut. Vi har alltså en möjlighet att märkbart begränsa de skador
som översvämningar orsakar. Det är förnuftigare och betydligt förmånligare att styra
markanvändning i tid och planera byggandet rätt än att flytta bosättningscentra eller
industrianläggningar som byggts på fel plats eller säkra tillräcklig högvattenreglering
i efterhand.
Redan i början av sitt arbete ställde Storöversvämningsarbetsgruppen de mål som
man ville uppnå med åtgärdsförslagen. Dessa mål har strukturerat arbetet och även
denna slutrapport har indelats enligt dem. Målsättningarna är:
1. De skador som översvämningarna orsakar för befintliga byggnader,
konstruktioner och funktioner minskas
2. På översvämningsområdena placeras inte nya byggnader, konstruktioner eller
andra aktiviteter så att översvämningen orsakar avsevärd skada för dem.
3. Vattenbyggnadskonstruktionerna är fungerande och säkra.