SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
Till jord- och skogsbruksministeriet II Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte 21.9.2001 (dnr 3007/042/2001) en arbetsgrupp för att utarbeta ett förslag till behövliga åtgärder för minskandet av de skador som stora översvämningar orsakar. Arbetet baserade sig på Suurtulvaselvitys (Utredning om storöversvämningar) (Ollila m.fl. 2000) som färdigställts år 2000 och som innehöll rekommendationer för minskandet av risker för översvämningsskador. Arbetsgruppen fick i uppdrag att utarbeta ett förslag till de åtgärder och författningsändringar som eventuellt behövs samt bedöma de behov för personalresurser och finansiering som genomförandet av åtgärderna orsakar. Vattenförvaltningsrådet Risto Timonen från jord- och skogsbruksministeriet har varit arbetsgruppens ordförande. De andra medlemmarna har varit överinspektör Rami Ruuska från inrikesministeriet, budgetrådet Kati Suihkonen från finansministeriet, utvecklingsingenjör Paavo Taipale från Finlands Kommunförbund, överingenjör Markku Ollila från Finlands miljöcentral, limnolog Satu Kouvalainen från Norra Österbottens miljöcentral, överinspektör Tarja Savea-Nukala från Västra Finlands miljöcentral, överingenjör Markku Maunula från jord- och skogsbruksministeriet, överingenjör Esko Vähäsöyrinki från jord- och skogsbruksministeriet och specialplanerare Minna Hanski från jord- och skogsbruksministeriet som även var arbetsgruppens sekreterare. Arbetsgruppen antog namnet Storöversvämningsarbetsgruppen. Arbetsgruppen har sammanträtt 27 gånger. Enligt sitt uppdrag har den undersökt de åtgärder som behövs för att effektivera översvämningsskyddet och säkerställa dammsäkerheten, de åtgärder som föranleds av högvattenregleringskonstruktionernas åldrande, de erfarenheter som man på sista tiden fått av storöversvämningar och bekämpningen av dem samt de krav som direktivet om ramen för den Europeiska gemenskapens vattenpolitik (2000/60/EG) ställer. Arbetsgruppen har under arbetets lopp hört flera experter inom miljöförvaltningen och det lokala räddningsväsendet, miljöministeriet, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter, försäkringsbolagens representanter och privata dammägarhåll. 16-17.4.2002 gjorde Storöversvämningsarbetsgruppen en resa till Österbotten där man bekantade sig ingående med områdets högvattenregleringslösningar och översvämningsproblem.
III Arbetsgruppens frist var 31.12.2002, men den förlängdes på arbetsgruppens förslag till 15.4.2003 på grund av de kalkyler om dammsäkerhet som erhållits vid slutet av året 2002 och som ännu visade behovet av att precisera åtgärdsförslagen om detta ämnesområde. Dessutom förutsattes av arbetsgruppen att den i sin slutrapport ur Finlands synvinkel skulle framlägga en resumé om det översvämningsskyddssamarbete som är nu i gång inom EU. Storöversvämningsarbetsgruppen kom fram till sju åtgärdsförslag. De preciserades med detaljerade uppgifter för vilka utsågs ansvariga personer och för vilkas genomförande gavs en riktgivande tidtabell. I mån av möjlighet uppskattade man även de resursbehov vilka orsakas av åtgärdernas realisering. Med åtgärdsförslagen syftar man till att uppnå följande målsättningar: 1. De skador som översvämningarna orsakar för befintliga byggnader, konstruktioner och funktioner minskas 2. På översvämningsområdena placeras inte nya byggnader, konstruktioner eller andra aktiviteter på ett sådant sätt att avsevärda skador orsakas för dem vid en översvämning. 3. Vattenbyggnadskonstruktionerna är fungerande och säkra. 4. Översvämningsskyddet och räddningsverksamheten fungerar vid stora översvämningar. 5. I översvämningsskyddet och räddningsverksamheten utnyttjas tidsenliga metoder. 6. I de åtgärder som utförs i vattendragen och deras avrinningsområden syftar man till att minska översvämningsriskerna. 7. De resurser och det kunnande som behövs för verkställigheten av åtgärdsförslagen säkras. Åtgärdsförslagens centrala innehåll är att man i skyddandet av bosättningen mot översvämning tar i bruk en enhetlig risknivå. Den nuvarande bosättningen skyddas i mån av möjlighet mot översvämningar som återkommer i medeltal en gång per hundra år. För samhället viktiga mål, såsom sjukhus, samt t. ex. anläggningar som hanterar farliga ämnen skall kunna skyddas mot ännu mera sällsynta översvämningar. I placeringen och byggandet av ny bosättning och andra viktiga mål tar man i bruk samma risknivåer. På vattenbyggnadskonstruktionernas underhåll satsas mera än för närvarande och deras funktion och säkerhet säkerställs även vid stora översvämningar. Skyddsåtgärdernas och räddningsverksamhetens effektivitet vid översvämningar förbättras. Förverkligandet av ovannämnda åtgärder får inte leda till, att man till exempel med hjälp av skyddsåtgärder placerar större bosättningar på områden som översvämmas i medeltal en gång på hundra år. Dylika nya områden borde tas i bostadsbruk enbart om det inte finns några andra alternativ. Annars kan följden vara att det uppstår översvämningsskador mera sällan än tidigare men att de är så mycket större. Större översvämningar än denna risknivå uppstår oundvikligt och de kan komma vilket år som helst. Enligt arbetsgruppens uppfattning kommer de åtgärder som framförts här märkbart att minska de skador som stora översvämningar orsakar. Verkställandet av åtgärdsförslagen berör många parter. Där behövs samarbete, rådgivning, uppmuntran
- Page 1: Arbetsgruppspromemoria JSM 2003:6 b
- Page 5 and 6: INNEHÅLLSFÖRTECKNING V ORDLISTA..
- Page 7 and 8: 11.4 ÖVERSVÄMNINGSSKYDDETS OCH R
- Page 9 and 10: Risknivå Med risknivå avses den
- Page 11 and 12: 6 även förebyggandet av kravispro
- Page 13 and 14: orsaka skador på sammanlagt cirka
- Page 15 and 16: åtgärderna och uppskattat hur sto
- Page 17 and 18: högvattenregleringsmetoder i vilka
- Page 19 and 20: dammarna, kan följderna vara likad
- Page 21 and 22: senaste åren har högvattenregleri
- Page 23 and 24: intresse (vattenlag 2 kap. 31 §).
- Page 25 and 26: också den nya räddningslagen har
- Page 27 and 28: Om räddningsmyndigheternas befogen
- Page 29 and 30: att målområdets kommande utveckli
- Page 31 and 32: 4. Översvämningsskyddet och rädd
- Page 33 and 34: översvämningsskador som störtreg
- Page 35 and 36: Allmänna översvämningskartor På
- Page 37 and 38: I bilaga 2 har föreslagits metoder
- Page 39 and 40: uppnås. På basis av generalplaner
- Page 41 and 42: 5.2 Målsättning och åtgärdsför
- Page 43 and 44: områden måste tas i bostadsbruk e
- Page 45 and 46: tillståndsbestämmelser kan ge än
- Page 47 and 48: skador som orsakats de byggnader so
- Page 49 and 50: program eller en plan för datainsa
- Page 51 and 52: dammarnas efterkontroller samt uppd
III<br />
Arbetsgruppens frist var 31.12.2002, men den förlängdes på arbetsgruppens förslag<br />
till 15.4.2003 på grund av de kalkyler om dammsäkerhet som erhållits vid slutet av<br />
året 2002 och som ännu visade behovet av att precisera åtgärdsförslagen om detta<br />
ämnesområde. Dessutom förutsattes av arbetsgruppen att den i sin slutrapport ur<br />
Finlands synvinkel skulle framlägga en resumé om det översvämningsskyddssamarbete<br />
som är nu i gång inom EU.<br />
Storöversvämningsarbetsgruppen kom fram till sju åtgärdsförslag. De preciserades<br />
med detaljerade uppgifter för vilka utsågs ansvariga personer och för vilkas<br />
genomförande gavs en riktgivande tidtabell. I mån av möjlighet uppskattade man<br />
även de resursbehov vilka orsakas av åtgärdernas realisering. Med åtgärdsförslagen<br />
syftar man till att uppnå följande målsättningar:<br />
1. De skador som översvämningarna orsakar för befintliga byggnader,<br />
konstruktioner och funktioner minskas<br />
2. På översvämningsområdena placeras inte nya byggnader, konstruktioner eller<br />
andra aktiviteter på ett sådant sätt att avsevärda skador orsakas för dem vid en<br />
översvämning.<br />
3. Vattenbyggnadskonstruktionerna är fungerande och säkra.<br />
4. Översvämningsskyddet och räddningsverksamheten fungerar vid stora<br />
översvämningar.<br />
5. I översvämningsskyddet och räddningsverksamheten utnyttjas tidsenliga<br />
metoder.<br />
6. I de åtgärder som utförs i vattendragen och deras avrinningsområden syftar<br />
man till att minska översvämningsriskerna.<br />
7. De resurser och det kunnande som behövs för verkställigheten av<br />
åtgärdsförslagen säkras.<br />
Åtgärdsförslagens centrala innehåll är att man i skyddandet av bosättningen mot<br />
översvämning tar i bruk en enhetlig risknivå. Den nuvarande bosättningen skyddas i<br />
mån av möjlighet mot översvämningar som återkommer i medeltal en gång per<br />
hundra år. För samhället viktiga mål, såsom sjukhus, samt t. ex. anläggningar som<br />
hanterar farliga ämnen skall kunna skyddas mot ännu mera sällsynta översvämningar.<br />
I placeringen och byggandet av ny bosättning och andra viktiga mål tar<br />
man i bruk samma risknivåer. På vattenbyggnadskonstruktionernas underhåll satsas<br />
mera än för närvarande och deras funktion och säkerhet säkerställs även vid stora<br />
översvämningar. Skyddsåtgärdernas och räddningsverksamhetens effektivitet vid<br />
översvämningar förbättras.<br />
Förverkligandet av ovannämnda åtgärder får inte leda till, att man till exempel med<br />
hjälp av skyddsåtgärder placerar större bosättningar på områden som översvämmas i<br />
medeltal en gång på hundra år. Dylika nya områden borde tas i bostadsbruk enbart<br />
om det inte finns några andra alternativ. Annars kan följden vara att det uppstår<br />
översvämningsskador mera sällan än tidigare men att de är så mycket större. Större<br />
översvämningar än denna risknivå uppstår oundvikligt och de kan komma vilket år<br />
som helst.<br />
Enligt arbetsgruppens uppfattning kommer de åtgärder som framförts här märkbart<br />
att minska de skador som stora översvämningar orsakar. Verkställandet av<br />
åtgärdsförslagen berör många parter. Där behövs samarbete, rådgivning, uppmuntran
Change language