SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
23 • växande, skördemogna eller bärgade trädgårdsprodukter, om inte skadan kan ersättas enligt lagen om ersättande av skördeskador (530/75), eller bärgad skörd, • växande trädbestånd, • enskilda vägar, broar, diken eller vallar, • byggnader eller konstruktioner, • lösöre som behövs i hushållen eller • produkter som tillverkats vid yrkesutövning eller däri erforderligt lösöre. Ersättning kan betalas även för skada som förorsakats odlare på grund av att översvämning omöjliggjort sådd samt för kostnader som föranletts av åtgärder som vidtagits i syfte att förebygga eller begränsa avsedda skador. Ersättning betalas inte, om den skadelidande kunde ha förhindrat skadan genom att vidta skäliga åtgärder då översvämningen inträffade eller om skadan är ringa. Ersättning kan betalas till fysisk person och dödsbo, till bostadsaktiebolag, bostadsandelslag och fastighetsbolag som grundats för bostadsproduktion samt till väglag som avses i lagen om enskilda vägar (358/1962). I ersättning kan beviljas högst 80 procent av det uppskattade skadebeloppet och de kostnader som orsakats av åtgärder som vidtagits för att förebygga eller begränsa skadorna. Närmare stadganden om denna sak och behandling av ersättningsansökningar har utfärdats i förordningen om ersättande av skador som förorsakats av exceptionella översvämningar (93/1995). Den skada som översvämningen orsakat på skörden bedöms genom att beakta i lämpliga delar vad som stadgats i lagen om ersättande av skördeskador (530/1975). Om saken har utfärdats en ny lag (1214/2000) och därtill anknuten förordning. De träder i kraft 15.4.2003. 3.2.7 Statsrådets förordning om stödandet av vattendragsåtgärder I 15 § i lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999) stadgas allmänt om stödandet av vattendragsåtgärder så att de genomförs som statens arbete eller så att understöd beviljas för dem från statens medel. I statsrådets förordning om stödjande av vattendragsåtgärder (651/2001) stadgas det mera ingående om förutsättningarna för stödet, stödets andel av totalkostnaderna och om det förfarande som de regionala miljöcentralerna skall följa i beviljandet av stöd. På basis av denna förordning kan stöd beviljas bland annat för en åtgärd vars syfte är att minska faror, olägenheter och skador som översvämningar förorsakar i vattendraget eller på dess strandområde. Ett exempel på en sådan i 2 § avsedd åtgärd kunde vara en nödvändig invallning av stranden eller rensning av flodbädden. Den stödda åtgärdens syfte kan enligt 2 § även vara att främja att vattendraget används mångsidigt och vårdas, vilket man har tänkt att omfattar även byggandet av en med tanke på högvattenreglering ändamålsenlig våtmark när annat stöd inte beviljas för detta. I förordningens 3 § är en förutsättning för att en vattendragsåtgärd skall understödas att kostnaderna för åtgärden är rimliga jämfört med de fördelar som uppnås genom den. I bedömningen av nyttor borde nyttorna förstås i ordets vida bemärkelse och så
att målområdets kommande utveckling beaktas. Till exempel nyttoområdet för en högvattenregleringsåtgärd som är avsedd för att skydda odlingsområden borde till sina egenskaper vara sådant att det är ändamålsenligt och sannolikt att området odlas även i fortsättningen. När man överväger stödets storlek enligt 5 §, måste man å andra sidan ta i beaktande nyttotagarens eget ansvar för åtgärdens kostnader. Till exempel när man stöder en bebyggelses högvattenregleringsåtgärder, borde man således ta i beaktande i vilken mån det byggnadsbestånd som skall skyddas har placerats under den lägsta rekommenderade bygghöjden i ett område med översvämningsrisk. 3.3 Högvattenregleringens och översvämningsskyddets problem Det är i synnerhet byggandet på områden med översvämningsfara som har ökat risken för översvämningsskador. Detta framgår tydligt av det att byggnadsskadorna utgjorde över hälften av alla skador i Utredningen om storöversvämningar. Även vid vanligare översvämningar är byggnadsskadorna stora. Av de skador som orsakas av översvämningar som återkommer i medeltal en gång på 20 år eller mera sällan har 32 % varit byggnadsskador. I vattenområden finns många olika slags konstruktioner som har en inverkan på översvämningens utveckling, översvämningsrisken och översvämningsskyddet. Många högvattenregleringskonstruktioner håller på att bli föråldrade och ombyggnader är på många ställen aktuella för att hålla konstruktionerna i funktionsdugligt skick. Dessutom måste man utreda hur förändrade omständigheter, speciellt klimatförändringen, verkar på saken för att kunna förutse om konstruktionernas dimensionering och andra beredskapsåtgärder måste ses över. I översvämningsskydds- och räddningsverksamheten är problemet otillräckliga resurser. Vid vanliga översvämningar har man hittills klarat sig utan särskilt stora problem. Det finns stora skillnader i beredskapen för översvämningsskydd i olika delar av landet. I Österbotten och Lappland gör statens förpliktelser som tillståndsinnehavare och de årligen återkommande översvämningarna att man upprätthåller en rimlig beredskap, men i övriga områden kunde beredskapen vara mycket bättre. Ökat byggande och miljöförvaltningens minskade resurser för dessa uppgifter gör problemet värre. Vid exceptionella översvämningar förutsätter översvämningsskyddet effektivare åtgärder än dem vilka man har blivit van att klara sig med vid vanliga översvämningar. I översvämningsskyddet är de regionala miljöcentralerna i nära samarbete med räddningsmyndigheten. Samarbetet har formats enligt de praktiska behoven och varierar i olika delar av landet. Samarbetet har fungerat bra, men det finns vissa oklarheter om vilka uppgifter som hör till vem. Behovet av att klarlägga uppgifterna och ansvarsfördelningen accentueras av de båda myndigheternas knappa resurser. Ett hot mot ett lyckat översvämningsskyddsarbete är minskningen av personresurser när de nuvarande anställda går i pension och det inte anställs tillräckligt med ny personal. Översvämningsskyddsuppgifterna lär man sig i det praktiska arbetet. För att bevara kunnandet borde man alltså säkerställa tillräckliga resurser och möjligheter till anställandet av nya arbetstagare så att de kan inskolas av dem som går i pension. 24
- Page 1 and 2: Arbetsgruppspromemoria JSM 2003:6 b
- Page 3 and 4: III Arbetsgruppens frist var 31.12.
- Page 5 and 6: INNEHÅLLSFÖRTECKNING V ORDLISTA..
- Page 7 and 8: 11.4 ÖVERSVÄMNINGSSKYDDETS OCH R
- Page 9 and 10: Risknivå Med risknivå avses den
- Page 11 and 12: 6 även förebyggandet av kravispro
- Page 13 and 14: orsaka skador på sammanlagt cirka
- Page 15 and 16: åtgärderna och uppskattat hur sto
- Page 17 and 18: högvattenregleringsmetoder i vilka
- Page 19 and 20: dammarna, kan följderna vara likad
- Page 21 and 22: senaste åren har högvattenregleri
- Page 23 and 24: intresse (vattenlag 2 kap. 31 §).
- Page 25 and 26: också den nya räddningslagen har
- Page 27: Om räddningsmyndigheternas befogen
- Page 31 and 32: 4. Översvämningsskyddet och rädd
- Page 33 and 34: översvämningsskador som störtreg
- Page 35 and 36: Allmänna översvämningskartor På
- Page 37 and 38: I bilaga 2 har föreslagits metoder
- Page 39 and 40: uppnås. På basis av generalplaner
- Page 41 and 42: 5.2 Målsättning och åtgärdsför
- Page 43 and 44: områden måste tas i bostadsbruk e
- Page 45 and 46: tillståndsbestämmelser kan ge än
- Page 47 and 48: skador som orsakats de byggnader so
- Page 49 and 50: program eller en plan för datainsa
- Page 51 and 52: dammarnas efterkontroller samt uppd
- Page 53 and 54: översvämningssituationer och om d
- Page 55 and 56: säkerställa att konstruktionerna
- Page 57 and 58: 6.3.5 Dammarnas säkerhetsplaner Up
- Page 59 and 60: uppdateras vid behov. Elva miljöce
- Page 61 and 62: 56 7.3 Uppgifter med vilka åtgärd
- Page 63 and 64: miljöcentralens uppgifter att ta b
- Page 65 and 66: 7.3.4 Tillfälliga högvattenregler
- Page 67 and 68: 8 Utnyttjande av den nyaste teknike
- Page 69 and 70: också i bruk nya ledningsmetoder s
- Page 71 and 72: sex timmars fördröjning. Denna f
- Page 73 and 74: or i ett område med översvämning
- Page 75 and 76: markanvändningen hela tiden och de
- Page 77 and 78: 72 9.3 Uppgifter med vilka åtgärd
23<br />
• växande, skördemogna eller bärgade trädgårdsprodukter, om inte skadan kan<br />
ersättas enligt lagen om ersättande av skördeskador (530/75), eller bärgad<br />
skörd,<br />
• växande trädbestånd,<br />
• enskilda vägar, broar, diken eller vallar,<br />
• byggnader eller konstruktioner,<br />
• lösöre som behövs i hushållen eller<br />
• produkter som tillverkats vid yrkesutövning eller däri erforderligt lösöre.<br />
Ersättning kan betalas även för skada som förorsakats odlare på grund av att<br />
översvämning omöjliggjort sådd samt för kostnader som föranletts av åtgärder som<br />
vidtagits i syfte att förebygga eller begränsa avsedda skador. Ersättning betalas inte,<br />
om den skadelidande kunde ha förhindrat skadan genom att vidta skäliga åtgärder då<br />
översvämningen inträffade eller om skadan är ringa. Ersättning kan betalas till fysisk<br />
person och dödsbo, till bostadsaktiebolag, bostadsandelslag och fastighetsbolag som<br />
grundats för bostadsproduktion samt till väglag som avses i lagen om enskilda vägar<br />
(358/1962). I ersättning kan beviljas högst 80 procent av det uppskattade<br />
skadebeloppet och de kostnader som orsakats av åtgärder som vidtagits för att<br />
förebygga eller begränsa skadorna.<br />
Närmare stadganden om denna sak och behandling av ersättningsansökningar har<br />
utfärdats i förordningen om ersättande av skador som förorsakats av exceptionella<br />
översvämningar (93/1995).<br />
Den skada som översvämningen orsakat på skörden bedöms genom att beakta i<br />
lämpliga delar vad som stadgats i lagen om ersättande av skördeskador (530/1975).<br />
Om saken har utfärdats en ny lag (1214/2000) och därtill anknuten förordning. De<br />
träder i kraft 15.4.2003.<br />
3.2.7 Statsrådets förordning om stödandet av vattendragsåtgärder<br />
I 15 § i lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999) stadgas allmänt om<br />
stödandet av vattendragsåtgärder så att de genomförs som statens arbete eller så att<br />
understöd beviljas för dem från statens medel. I statsrådets förordning om stödjande<br />
av vattendragsåtgärder (651/2001) stadgas det mera ingående om förutsättningarna<br />
för stödet, stödets andel av totalkostnaderna och om det förfarande som de regionala<br />
miljöcentralerna skall följa i beviljandet av stöd.<br />
På basis av denna förordning kan stöd beviljas bland annat för en åtgärd vars syfte är<br />
att minska faror, olägenheter och skador som översvämningar förorsakar i<br />
vattendraget eller på dess strandområde. Ett exempel på en sådan i 2 § avsedd åtgärd<br />
kunde vara en nödvändig invallning av stranden eller rensning av flodbädden. Den<br />
stödda åtgärdens syfte kan enligt 2 § även vara att främja att vattendraget används<br />
mångsidigt och vårdas, vilket man har tänkt att omfattar även byggandet av en med<br />
tanke på högvattenreglering ändamålsenlig våtmark när annat stöd inte beviljas för<br />
detta.<br />
I förordningens 3 § är en förutsättning för att en vattendragsåtgärd skall understödas<br />
att kostnaderna för åtgärden är rimliga jämfört med de fördelar som uppnås genom<br />
den. I bedömningen av nyttor borde nyttorna förstås i ordets vida bemärkelse och så
Change language