SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

More documents

Recommendations

Info

17 högvattenregleringsåtgärder som utförs i vattendraget, tillfälliga skyddsåtgärder medräknade, hör alltså i allmänhet till vattenlagens tillämpningsområde. Å andra sidan stadgas det i vattenlagen allmänt om hur skyddet mot översvämningar skall tas i beaktande i annat vattenbyggande. Förutom vattenlagen måste man i fråga om dammarna lägga märke till att om dammsäkerheten (punkt 3.2.2) har stadgats i egen speciallagstiftning. Om hur högvattenregleringen skall beaktas i styrningen av markanvändning och byggande stadgas å andra sidan i markanvändnings- och bygglagen och de författningar som utfärdats med stöd av den (punkt 3.2.3). Redan i de ovannämnda lagarna ingår bestämmelser om myndigheternas kompetens, men om myndigheternas kompetens och uppgifter i högvattenregleringen och i synnerhet i översvämningsskyddet har stadgats mera ingående i allmän räddningslagstiftning (punkt 3.2.4) och om miljömyndigheter i miljöförvaltningslagen (punkt 3.2.5). Om ersättandet av de skador som orsakas av exceptionella översvämningar har stiftats en egen speciallag (punkt 3.2.6). Högvattenregleringsåtgärder kan utföras som statens arbete eller för dem kan beviljas understöd enligt statsrådets förordning om stödandet av vattendragsåtgärder (punkt 3.2.7). 3.2.1 Vattenlagstiftningen Vattenlagen (264/1961) trädde i kraft 1.4.1962. Lagen har ändrats flera gånger med partiella revisioner. En del av lagen är dock fortfarande i sin ursprungliga form. Den sista stora ändringen i vattenlagen gjordes i samband med stiftandet av miljöskyddslagen (86/2000), när vattenföroreningsärenden flyttades från vattenlagen till miljöskyddslagen. Ändringarna i annan lagstiftning samt ändringar som skett i samhället och ekonomin har gett upphov till revision och uppdatering av vattenlagen. Denna uppgift ålades en kommitté som justitieministeriet tillsatte 22.3.2000 efter att ha hört jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet. Vattenlagkommitténs mandatperiod upphör 31.5.2004. Redan i begynnelseskedet av sitt arbete kom kommittén fram till att hela vattenlagen måste skrivas om. Även om det inte finns behov av att väsentligt ändra lagens centrala tillämpningsprinciper eller tillämpningsområden, är de reformer som är nödvändiga för lagens uppdatering så betydande att deras verkställande med en delreform inte är möjligt eller åtminstone inte ändamålsenligt. Vattenlagens 1 och 2 kapitel innehåller allmänna stadganden om användning av vatten och vattenbyggnad. Kommitténs avsikt är att öka dessa allmänna stadgandens användningsområde och begränsa projektspecifik specialreglering. När man bygger i ett vattendrag eller avviker från ett tidigare tillstånd på ett sätt som påverkar vattenförhållandena, måste man enligt vattenlagens 1 kap. 15 § och 2 kap. 2 § få miljötillståndsverkets tillstånd för detta, om byggandet eller byggnadens användning kan medföra bland annat risk för översvämning, skada eller men för annans mark, byggnad eller annan egendom, risk för hälsa eller på annat sätt kränka allmänt intresse. Om man vill ändra ett markområde permanent till ett vattenområde på basis av ett avtal eller en tillåtelse, måste man alltid ha miljötillståndsverkets tillstånd. Ägare av anläggning i vattendrag är skyldig att så underhålla anläggningen, att därav ej förorsakas fara eller skadliga eller menliga påföljder för allmänt eller enskilt
intresse (vattenlag 2 kap. 31 §). Den allmänna övervakningen av de bestämmelser som utfärdats med stöd av vattenlagen ansvarar de regionala miljöcentralerna för (vattenlag 21 kap.1 §). I den nuvarande vattenlagen finns det inga förpliktande bestämmelser om kompenserandet av sådana verkningar av vattendragsprojekt som ökar översvämningar och skärper deras variationer. I vattenlagens 2 kap. 3 § har det visserligen konstaterats bland annat att byggandet skall, såframt dess ändamål utan oskälig stegring av kostnaderna i förhållande till företagets totalkostnader och den skada som åstadkommes, utföras så, att ägare av stranden eller vattenområdet av företaget ej förorsakas skada, men eller annan förlust av förmån, som kan undvikas. Man måste lägga märke till att enligt vattenlagens 1 kap. 15 § och 2 kap. 1 § anses som byggande även sådant byggande på marken, varav kan förorsakas ändring i vattnets lopp eller i vattenståndet i vattendrag. Således kan den ifrågavarande författningen även ses röra till exempel vägbyggnad. I vattenlagen har torrläggning av mark traditionellt setts som en fundamental rättighet. Enligt vattenlagens 6 kap. 1 § skall dikning utföras och diket underhållas så, att ej annans område blir vattendränkt eller eljest orsakas skada. Om enligt vattenlagens 11 kap. 13 § skada, men eller annan förlust av förmån kan genom särskilda anordningar eller åtgärder förebyggas eller minskas och om kostnaderna för dem inte oskäligt överstiger beloppet av den penningersättning, som borde utgå för skadan, skall den ersättningsskyldige, där det finnes skäligt, åläggas att i stället för penningersättning på sin bekostnad utföra sagda anordningar och vidtaga övriga åtgärder för förebyggande av skadan. Dessa bestämmelser skulle det vara möjligt att tillämpa när man ålägger den tillståndssökande att kompensera de verkningar som ökar översvämningar och variationer. Stadgandena om byggande i vattendrag i vattenlagens 2 kapitel är relativt strikta när det gäller genomförandet av projekt för kortvarig lagring av översvämningsvatten. Det kan vara fråga om att vattnet under flödestopp styrs till sådana delar av avrinningsområdet som tar bara lindrig skada, t.ex. ängar, skogsområden eller myrar, genom att bygga en liten damm med en naturlig tröskel eller ett trummrör. Med ett avtal mellan parterna är det möjligt att skapa en våtmark som minskar dikningskostnader och främjar miljöskydd (vattenlagen 6:3.3). Från och med 1.8.1994 ändrades vattenlagen sålunda att tillståndsvillkoren för vattendragets reglering kan under vissa förutsättningar ses över för att minska betydande skador för vattenmiljön och dess användning. Om detta stadgades i vattenlagens 8 kap. 10 b §. Först skall den vederbörande regionala miljöcentralen i samarbete med olika parter utreda om det är möjligt att frivilligt minska regleringens skadliga verkningar. Om skadorna kan minskas tillräckligt så som planerats i utredningsarbetet utan att avvika från gällande tillståndsbestämmelser, är det inte nödvändigt att behandla saken i miljötillståndsverket. Å andra sidan, om utredningsarbetet visar att det inte finns möjlighet till utvecklande av frivillig reglering och tillräcklig minskning av skadliga verkningar, kan ärendet under vissa förutsättningar föras inför miljötillståndsverket, då den regionala miljöcentralen, fiskerihushållningsmyndigheten eller kommunen kan vid behov söka om översyn av tillståndsvillkoren eller utfärdande av nya bestämmelser. Dessa bestämmelser rör i tillämpliga delar även vattendragets alla byggnads- och 18
Page 1 and 2: Arbetsgruppspromemoria JSM 2003:6 b
Page 3 and 4: III Arbetsgruppens frist var 31.12.
Page 5 and 6: INNEHÅLLSFÖRTECKNING V ORDLISTA..
Page 7 and 8: 11.4 ÖVERSVÄMNINGSSKYDDETS OCH R
Page 9 and 10: Risknivå Med risknivå avses den
Page 11 and 12: 6 även förebyggandet av kravispro
Page 13 and 14: orsaka skador på sammanlagt cirka
Page 15 and 16: åtgärderna och uppskattat hur sto
Page 17 and 18: högvattenregleringsmetoder i vilka
Page 19 and 20: dammarna, kan följderna vara likad
Page 21: senaste åren har högvattenregleri
Page 25 and 26: också den nya räddningslagen har
Page 27 and 28: Om räddningsmyndigheternas befogen
Page 29 and 30: att målområdets kommande utveckli
Page 31 and 32: 4. Översvämningsskyddet och rädd
Page 33 and 34: översvämningsskador som störtreg
Page 35 and 36: Allmänna översvämningskartor På
Page 37 and 38: I bilaga 2 har föreslagits metoder
Page 39 and 40: uppnås. På basis av generalplaner
Page 41 and 42: 5.2 Målsättning och åtgärdsför
Page 43 and 44: områden måste tas i bostadsbruk e
Page 45 and 46: tillståndsbestämmelser kan ge än
Page 47 and 48: skador som orsakats de byggnader so
Page 49 and 50: program eller en plan för datainsa
Page 51 and 52: dammarnas efterkontroller samt uppd
Page 53 and 54: översvämningssituationer och om d
Page 55 and 56: säkerställa att konstruktionerna
Page 57 and 58: 6.3.5 Dammarnas säkerhetsplaner Up
Page 59 and 60: uppdateras vid behov. Elva miljöce
Page 61 and 62: 56 7.3 Uppgifter med vilka åtgärd
Page 63 and 64: miljöcentralens uppgifter att ta b
Page 65 and 66: 7.3.4 Tillfälliga högvattenregler
Page 67 and 68: 8 Utnyttjande av den nyaste teknike
Page 69 and 70: också i bruk nya ledningsmetoder s
Page 71 and 72: sex timmars fördröjning. Denna f
Page 73 and 74:
or i ett område med översvämning
Page 75 and 76:
markanvändningen hela tiden och de
Page 77 and 78:
72 9.3 Uppgifter med vilka åtgärd
Page 79 and 80:
ehandlingen av tillståndsansöknin
Page 81 and 82:
miljöcentral. I dammsäkerhetsuppg
Page 83 and 84:
lönebaserade sysselsättningsuppgi
Page 85 and 86:
högvattenreglerings-, översvämni
Page 87 and 88:
10.4.2 Uppföljningen av åtgärdsf
Page 89 and 90:
temporära högvattenregleringskons
Page 91 and 92:
11.6 Vattenbyggnad, reglering och
Page 93 and 94:
Målsättning: De skador som övers
Page 95 and 96:
område som översvämmas i medelta
Page 97 and 98:
92 Ansvar: vattenbyggnadskonstrukti
Page 99 and 100:
Ansvar: inrikesministeriet, jord- o
Page 101 and 102:
96 − arbetstid inom tjänsten und
Page 103 and 104:
98 Ansvar: vederbörande ministerie
Page 105 and 106:
100 Rantakokko, K. (toim.) 2002. Tu
Page 107 and 108:
102 • Tätorter i mindre kommuner
Page 109 and 110:
BILAGA 2 104 UTARBETANDE AV EN DETA
Page 111 and 112:
106 BILAGA 3 ETT EXEMPEL PÅ EN DET
Page 113 and 114:
108 116 § 2 moment betyder att öv
Page 115 and 116:
110 för fastställandet av översv
Page 117 and 118:
112 • vattenstånds- och vattenf
Page 119 and 120:
BILAGA 8 114 TIDTABELL FÖR KONTROL
Page 121 and 122:
BILAGA 9/2 116 ETT EXEMPEL PÅ GRUN
Page 123 and 124:
BILAGA 11 118 VATTENDRAG FÖR VILKA
Page 125 and 126:
BILAGA 13 120 ETT EXEMPEL PÅ EN RE
Page 127 and 128:
BILAGA 15 122 REGIONALA MILJÖCENTR
Page 129 and 130:
124 över fördämningarnas krön v
Page 131 and 132:
FORTSATTA ÅTGÄRDER: 126 Byggnadsp
Page 133 and 134:
• Reis-Vuohtojärvi W och Q • K
Page 135 and 136:
130 BILAGA 18 ÖVERSVÄMNINGSBENÄG
Page 138 and 139:
RIKTGIVANDE TIDTABELL OCH KOSTNADSB
show all

SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?