SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

More documents

Recommendations

Info

15 om gemenskapslagstiftningen angående översvämningar och bland annat gemenskapens anslag som finns till förfogande vid högvattenreglering och översvämningsskydd. EU:s kommission har även satt igång utarbetandet av en enhetlig verksamhetsplan för förebyggande och bekämpning av och förberedande för teknologiska och naturliga katastrofer. Avsikten är i synnerhet att harmonisera kartläggningen av katastrofrisker och identifieringen av riskområden. Det viktigaste incitamentet till detta var de stora översvämningarna i Mellaneuropa. I verksamhetsplanen behandlas förutom översvämningar även skogsbränder och teknologiska hot, i synnerhet industriolyckor. Kommissionen har för avsikt att ge ett meddelande om saken i maj 2003. Kommissionen tänker verkställa verksamhetsplanen med hjälp av horisontell lagstiftning. Lagstiftningen skall röra utarbetandet av riskkartor och informerandet om dem, utarbetandet av räddningsplaner, planeringen av markanvändning och åtgärder som syftar till att sänka risknivån. Kommissionen tänker ge sitt förslag till ramdirektiv före slutet av år 2004. I det 6:e ramprogrammet för forskning i punkten Global change and ecosystems.satsar EU betydligt på finansiering av forskning som har att göra med översvämningar. Dessutom strävar man efter att i framtiden ännu bättre än tidigare kunna kompensera odlarna för de förluster som orsakas av att översvämningsskyddad jordbruksmark ändras tillbaka till översvämningsområde. På en konferens om förebyggande av översvämningsskador i Budapest i december 2002 godkändes det så kallade Budapestinitiativet som betonar behovet av att behandla översvämningsärenden som omfattande avrinningsområdeshelheter. Det regionala samarbetet är här mycket viktigt och även markanvändningen bör tas i beaktande när åtgärder planeras. 3 Arbetets utgångspunkt och målsättningar 3.1 Högvattenregleringens och översvämningsskyddets nuläge Syftet med högvattenregleringsprojekten i Finland har traditionellt varit att skydda jordbruksmarken mot översvämningar. Vanligen har man syftat till att skydda odlingsmarken mot sommaröversvämningar och mot sådana våröversvämningar som inträffar oftare än en gång på 20 år. Att skydda åkrarna mot större översvämningar än detta har ansetts vara olönsamt. Minskandet av översvämningsområdena har utökat vanliga översvämningar i vattenområdet nedanför projekten. Vid stora översvämningar stiger vattnet ändå över de låga dammarna och de skyddade områdena fungerar som översvämningsområden precis som tidigare. Högvattenregleringsarbetena har genomförts som vattendragsreglerings- och organisationsprojekt som vanligen har gagnat mest lantbruket och bosättningen, i vissa fall även energihushållningen Tyngdpunkten i de vattendragsarbeten som staten delvis finansierar har gradvist förflyttats från agrikulturell högvattenreglering till andra projekt. De centrala målsättningarna är att skydda bosättningen mot översvämningar, förbättra vattenbyggnadskonstruktionernas och -regleringarnas säkerhet och funktionssäkerhet samt modernisera gamla projekt och minska de skador som de orsakar. Under de
senaste åren har högvattenregleringsprojekt målmedvetet utvecklats till högvattenreglerings- och restaureringsprojekt där speciell uppmärksamhet fästs vid vattendragsrestaurering, landskapsvård, naturens mångfald och minskandet av belastningen på vattendrag. De högvattenregleringsarbeten som betjänar enbart bosättningen har varit små lokala projekt som närmast genomförts med hjälp av fördämningar. Stora högvattenregleringsarbeten har tidigare vanligtvis varit statens egna investeringar och staten har även varit den som sökt det vattenlagsenliga tillståndet för projekten. Nuförtiden ligger tyngdpunkten för vattendragsarbetenas finansiering på slutförandet av de ännu halvfärdiga projekten i Österbotten. Det mest betydande återstående vattendragsarbetet är högvattenregleringsarbetet i Kumo älvs mellersta del och Loimijokis nedre del. Dessutom utförs på några ställen mindre högvattenregleringsarbeten i vilka betonas både vattendragsrestaurering och så kallat ekologiskt vattenbyggande. Sammanlagt har vattenarbetenas tyngdpunkt tydligt förflyttats till användning, skötsel och underhåll av de verkställda projekten. Förutom strukturell högvattenreglering sköter staten även sin del av översvämningsskyddet, d.v.s. förebyggandet av ispropp- och svällöversvämningar samt bekämpningsåtgärderna under översvämningen. Till förhandsåtgärder hör uppföljning av istjockleken, issågningar med en maskin som utvecklats för detta ändamål samt sandningar, uppföljning av älvarnas vattenföringar, skötsel och styrning av regleringen enligt den prognostiserade översvämningssituationen samt förhandsinformation. Uppgifter som måste tas hand om under en översvämning är bland annat skötsel och styrning av regleringen, användning av högvattenregleringskonstruktioner (bland annat dammar, bräddavlopp och pumpstationer), sprängningar av isproppar och sväll, uppföljning av vattenstånd och vattenföring under översvämning, kontakter med befolkningen och andra myndigheter samt information. Regionala miljöcentraler svarar för planeringen av översvämningsskyddet och beredskapen för översvämningar samt verkställer största delen av översvämningsåtgärderna. Översvämningsskyddet kan emellertid inte verkställas enbart med de regionala miljöcentralernas resurser. Ju större översvämning det är frågan om, desto mera hjälp behövs det från andra. Redan vid små översvämningar är den viktigaste samarbetspartnern i en praktisk översvämningsskyddssituation räddningsmyndigheten som svarar för räddningsverksamheten. Vid stora översvämningar är även andra myndigheters och aktörers hjälparbete av en stor betydelse. 3.2 Centrala författningar som reglerar verksamheten Högvattenreglering och översvämningsskydd tangeras i flera författningar utgående från olika utgångspunkter. Man har här försökt gruppera författningarna enligt det om de rör högvattenregleringsåtgärder, myndigheternas åligganden i översvämningsskyddet eller ersättandet av de ovannämnda åtgärdernas kostnader och översvämningsskador ur statens medel. Åtgärder och konstruktioner som utförs i vattendrag och vars verkningar är av någon som helst större betydelse förutsätter ett tillstånd enligt vattenlagen (punkt 3.2.1). De 16
Page 1 and 2: Arbetsgruppspromemoria JSM 2003:6 b
Page 3 and 4: III Arbetsgruppens frist var 31.12.
Page 5 and 6: INNEHÅLLSFÖRTECKNING V ORDLISTA..
Page 7 and 8: 11.4 ÖVERSVÄMNINGSSKYDDETS OCH R
Page 9 and 10: Risknivå Med risknivå avses den
Page 11 and 12: 6 även förebyggandet av kravispro
Page 13 and 14: orsaka skador på sammanlagt cirka
Page 15 and 16: åtgärderna och uppskattat hur sto
Page 17 and 18: högvattenregleringsmetoder i vilka
Page 19: dammarna, kan följderna vara likad
Page 23 and 24: intresse (vattenlag 2 kap. 31 §).
Page 25 and 26: också den nya räddningslagen har
Page 27 and 28: Om räddningsmyndigheternas befogen
Page 29 and 30: att målområdets kommande utveckli
Page 31 and 32: 4. Översvämningsskyddet och rädd
Page 33 and 34: översvämningsskador som störtreg
Page 35 and 36: Allmänna översvämningskartor På
Page 37 and 38: I bilaga 2 har föreslagits metoder
Page 39 and 40: uppnås. På basis av generalplaner
Page 41 and 42: 5.2 Målsättning och åtgärdsför
Page 43 and 44: områden måste tas i bostadsbruk e
Page 45 and 46: tillståndsbestämmelser kan ge än
Page 47 and 48: skador som orsakats de byggnader so
Page 49 and 50: program eller en plan för datainsa
Page 51 and 52: dammarnas efterkontroller samt uppd
Page 53 and 54: översvämningssituationer och om d
Page 55 and 56: säkerställa att konstruktionerna
Page 57 and 58: 6.3.5 Dammarnas säkerhetsplaner Up
Page 59 and 60: uppdateras vid behov. Elva miljöce
Page 61 and 62: 56 7.3 Uppgifter med vilka åtgärd
Page 63 and 64: miljöcentralens uppgifter att ta b
Page 65 and 66: 7.3.4 Tillfälliga högvattenregler
Page 67 and 68: 8 Utnyttjande av den nyaste teknike
Page 69 and 70: också i bruk nya ledningsmetoder s
Page 71 and 72:
sex timmars fördröjning. Denna f
Page 73 and 74:
or i ett område med översvämning
Page 75 and 76:
markanvändningen hela tiden och de
Page 77 and 78:
72 9.3 Uppgifter med vilka åtgärd
Page 79 and 80:
ehandlingen av tillståndsansöknin
Page 81 and 82:
miljöcentral. I dammsäkerhetsuppg
Page 83 and 84:
lönebaserade sysselsättningsuppgi
Page 85 and 86:
högvattenreglerings-, översvämni
Page 87 and 88:
10.4.2 Uppföljningen av åtgärdsf
Page 89 and 90:
temporära högvattenregleringskons
Page 91 and 92:
11.6 Vattenbyggnad, reglering och
Page 93 and 94:
Målsättning: De skador som övers
Page 95 and 96:
område som översvämmas i medelta
Page 97 and 98:
92 Ansvar: vattenbyggnadskonstrukti
Page 99 and 100:
Ansvar: inrikesministeriet, jord- o
Page 101 and 102:
96 − arbetstid inom tjänsten und
Page 103 and 104:
98 Ansvar: vederbörande ministerie
Page 105 and 106:
100 Rantakokko, K. (toim.) 2002. Tu
Page 107 and 108:
102 • Tätorter i mindre kommuner
Page 109 and 110:
BILAGA 2 104 UTARBETANDE AV EN DETA
Page 111 and 112:
106 BILAGA 3 ETT EXEMPEL PÅ EN DET
Page 113 and 114:
108 116 § 2 moment betyder att öv
Page 115 and 116:
110 för fastställandet av översv
Page 117 and 118:
112 • vattenstånds- och vattenf
Page 119 and 120:
BILAGA 8 114 TIDTABELL FÖR KONTROL
Page 121 and 122:
BILAGA 9/2 116 ETT EXEMPEL PÅ GRUN
Page 123 and 124:
BILAGA 11 118 VATTENDRAG FÖR VILKA
Page 125 and 126:
BILAGA 13 120 ETT EXEMPEL PÅ EN RE
Page 127 and 128:
BILAGA 15 122 REGIONALA MILJÖCENTR
Page 129 and 130:
124 över fördämningarnas krön v
Page 131 and 132:
FORTSATTA ÅTGÄRDER: 126 Byggnadsp
Page 133 and 134:
• Reis-Vuohtojärvi W och Q • K
Page 135 and 136:
130 BILAGA 18 ÖVERSVÄMNINGSBENÄG
Page 138 and 139:
RIKTGIVANDE TIDTABELL OCH KOSTNADSB
show all

SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?