SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

More documents

Recommendations

Info

11 2.1.2 Sverige I Sverige orsakade de rikliga och långvariga regnen under våren och sommaren 2000 stora översvämningar i Mellersta och Västra Sverige. Översvämningarna i Sverige var av den typen att de kan förekomma även i Finland. Höstöversvämningen i Arvikaområdet orsakades av regn som började i början av oktober och fortsatte kontinuerligt i två månader. Den totala nederbördsmängden var cirka 400 mm. Översvämningens återkomstintervall beräknades vara cirka 200 år (HW 1/200). Översvämningsskadorna i Arvikaområdet uppgick till 7–8 miljoner euro. Man försökte minska högvattenstånden genom reglering, men nyttan var begränsad, eftersom bassängerna var nästan fulla. Många lokala skyddsåtgärder genomfördes, till exempel tillfälliga högvattenregleringskonstruktioner byggdes upp. 2.1.3 Norge Älven Glomma i Norge svämmade över i maj-juni 1995 och orsakade skador på 200 miljoner euro. 700 personer måste evakueras undan översvämningen. Översvämningen orsakade en trafikolycka med dödlig utgång. Den viktigaste skyddsmetoden mot översvämningen var användningen av reservoarer med hjälp av vilka man kunde sänka vattennivån till och med 2,3 m. Översvämningens återkomstintervall har beräknats vara hundra år (HW 1/100), i vissa områden 200 år (HW 1/200). Snart efter översvämningen tillsatte Norges regering en kommitté som skulle utreda möjligheterna att minska samhällets sårbarhet i översvämningssituationer och säkra att man samtidigt också tar vattennaturen och ekosystemet i beaktande. Kommittén utarbetade en mängd rekommendationer som framtidsmål. De viktigaste målen ansågs vara klarläggandet av de olika organisationernas roller samt förbättrandet av översvämningsprognosernas kvalitet och begriplighet. Dessutom föreslog man i rekommendationerna bland annat att regleringen borde bättre utnyttjas i översvämningsskyddet, att översvämningskartor borde framställas, markanvändning planeras, översvämningsskyddsplaner utarbetas och forsknings- och utvecklingsverksamhet ökas. Vattenverkens verksamhet under översvämningarna har ansetts vara viktig när det gäller att bibehålla dricksvattenkvaliteten och förhindra nedsmutsningen av miljön. 2.2 ECE:s rekommendationer för översvämningsskydd Vid det andra mötet mellan parterna i Konventionen om skydd för och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar i mars 2000 godkände Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE) Direktiv för hållbart flödesskydd som har utarbetats i en arbetsgrupp som letts av Tyskland. Även finländska representanter deltog i arbetsgruppens arbete. De tog med i direktiven de finländska erfarenheterna och tillvägagångssätten. Direktivens syfte är att rekommendera olika åtgärder och de bästa tillvägagångssätt med hjälp av vilka man kan förhindra, kontrollera och minska de skador som översvämningarna orsakar för människornas hälsa och säkerhet, värdeföremål och egendom samt vatten- och markområden. Direktivens syfte är att hjälpa avtalsparterna och övriga UN/ECE-länder och organisationer att utveckla och genomföra hållbara åtgärder och goda översvämningsskydds- och
högvattenregleringsmetoder i vilka man tar i beaktande ekonomiska, sociala och miljömässiga synpunkter. Eftersom detta beror på situationen och de speciella förhållanden som råder inom varje vattenområde, är direktiven inte bindande. Direktiven är till sin natur strategiska snarare än tekniska. Deras syfte är att fästa uppmärksamhet vid viktiga faktorer som borde tas i beaktande då man utarbetar gemensamma verksamhetsplaner. I direktiven ingår sammanlagt 36 rekommendationer. Dessutom finns det sammanlagt 38 rekommendationer (ECE 2000) i de två bilagorna om goda tillvägagångssätt i översvämningsskydd och högvattenreglering. Verkställigheten av de rekommendationer som ingår i direktiven leder i viss mån till en minskning av översvämningsskador och till positiva miljöverkningar, eftersom de bland annat betonar en täckande bedömning av miljöverkningarna, främjar en naturlig kvarhållning och lagring av vatten på avrinningsområden och syftar till att minska de näringsämnen och växtskyddsmedel som spolas ut i vattendragen. Med direktiven syftar man till att minska många av de skadliga miljöverkningar som översvämningarna orsakar naturmiljön, människans livsmiljö och samhället. I Finland kan verkställandet av de rekommendationer som ingår i direktiven skötas på ett tillbörligt sätt med statens och kommunernas nuvarande organisationer. Direktiven orsakar inget behov av att ändra på lagstiftningen eller avtalen gällande gränsvattendragen. Direktivens rekommendationer kan till vissa delar tillämpas när våra avtal för gränsvattendragen förnyas. Inom den närmaste framtiden gör arbetsgruppen som leds av Tyskland en bedömning om hur Direktiven för hållbart översvämningsskydd verkställts och fortsätter att bearbeta ärendet med beaktande av erfarenheterna av den senaste tidens översvämningar i Mellaneuropa. I fortsättningsarbetet ingår bland annat en konferens om översvämningsskydd och högvattenreglering i Tyskland under senare hälften av år 2004. Finlands representanter deltar även i detta fortsättningsarbete. 2.3 EG:s ramdirektiv för vatten Syftet med EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) är att förbättra skyddet av yt- och grundvattnen samt bland annat att minska översvämningarnas och torkans verkningar. EG:s ramdirektiv för vatten är framförallt ett vattenskyddsdirektiv, varför översvämningsskyddet knappast alls behandlas där. I direktivet fästs uppmärksamhet vid översvämningarnas skadliga verkningar och krävs att de skall avhjälpas, men å andra sidan ses översvämningen som ett naturligt och önskvärt fenomen, varför återställandet av fåror och översvämningsområden troligen kommer att öka. I ramdirektivet behandlas på samma gång vattendragens vattenkvalitet, ekologi och hållbart utnyttjande av vattendrag i allmänhet. Direktivets målsättning är att uppnå ett bra ekologiskt tillstånd i vattendragen och som tillståndets klassificeringsprincip används förutom vattenkvalitet och ekologiska kriterier även hydromorfologiska parametrar, d.v.s. vattendragens strukturella egenskaper på vilka traditionell högvattenreglering har en stor inverkan. Älvarnas ekologiska tillstånd bör inte försämras och detta måste tas i beaktande när man överväger högvattenregleringens alternativ. 12
Page 1 and 2: Arbetsgruppspromemoria JSM 2003:6 b
Page 3 and 4: III Arbetsgruppens frist var 31.12.
Page 5 and 6: INNEHÅLLSFÖRTECKNING V ORDLISTA..
Page 7 and 8: 11.4 ÖVERSVÄMNINGSSKYDDETS OCH R
Page 9 and 10: Risknivå Med risknivå avses den
Page 11 and 12: 6 även förebyggandet av kravispro
Page 13 and 14: orsaka skador på sammanlagt cirka
Page 15: åtgärderna och uppskattat hur sto
Page 19 and 20: dammarna, kan följderna vara likad
Page 21 and 22: senaste åren har högvattenregleri
Page 23 and 24: intresse (vattenlag 2 kap. 31 §).
Page 25 and 26: också den nya räddningslagen har
Page 27 and 28: Om räddningsmyndigheternas befogen
Page 29 and 30: att målområdets kommande utveckli
Page 31 and 32: 4. Översvämningsskyddet och rädd
Page 33 and 34: översvämningsskador som störtreg
Page 35 and 36: Allmänna översvämningskartor På
Page 37 and 38: I bilaga 2 har föreslagits metoder
Page 39 and 40: uppnås. På basis av generalplaner
Page 41 and 42: 5.2 Målsättning och åtgärdsför
Page 43 and 44: områden måste tas i bostadsbruk e
Page 45 and 46: tillståndsbestämmelser kan ge än
Page 47 and 48: skador som orsakats de byggnader so
Page 49 and 50: program eller en plan för datainsa
Page 51 and 52: dammarnas efterkontroller samt uppd
Page 53 and 54: översvämningssituationer och om d
Page 55 and 56: säkerställa att konstruktionerna
Page 57 and 58: 6.3.5 Dammarnas säkerhetsplaner Up
Page 59 and 60: uppdateras vid behov. Elva miljöce
Page 61 and 62: 56 7.3 Uppgifter med vilka åtgärd
Page 63 and 64: miljöcentralens uppgifter att ta b
Page 65 and 66: 7.3.4 Tillfälliga högvattenregler
Page 67 and 68:
8 Utnyttjande av den nyaste teknike
Page 69 and 70:
också i bruk nya ledningsmetoder s
Page 71 and 72:
sex timmars fördröjning. Denna f
Page 73 and 74:
or i ett område med översvämning
Page 75 and 76:
markanvändningen hela tiden och de
Page 77 and 78:
72 9.3 Uppgifter med vilka åtgärd
Page 79 and 80:
ehandlingen av tillståndsansöknin
Page 81 and 82:
miljöcentral. I dammsäkerhetsuppg
Page 83 and 84:
lönebaserade sysselsättningsuppgi
Page 85 and 86:
högvattenreglerings-, översvämni
Page 87 and 88:
10.4.2 Uppföljningen av åtgärdsf
Page 89 and 90:
temporära högvattenregleringskons
Page 91 and 92:
11.6 Vattenbyggnad, reglering och
Page 93 and 94:
Målsättning: De skador som övers
Page 95 and 96:
område som översvämmas i medelta
Page 97 and 98:
92 Ansvar: vattenbyggnadskonstrukti
Page 99 and 100:
Ansvar: inrikesministeriet, jord- o
Page 101 and 102:
96 − arbetstid inom tjänsten und
Page 103 and 104:
98 Ansvar: vederbörande ministerie
Page 105 and 106:
100 Rantakokko, K. (toim.) 2002. Tu
Page 107 and 108:
102 • Tätorter i mindre kommuner
Page 109 and 110:
BILAGA 2 104 UTARBETANDE AV EN DETA
Page 111 and 112:
106 BILAGA 3 ETT EXEMPEL PÅ EN DET
Page 113 and 114:
108 116 § 2 moment betyder att öv
Page 115 and 116:
110 för fastställandet av översv
Page 117 and 118:
112 • vattenstånds- och vattenf
Page 119 and 120:
BILAGA 8 114 TIDTABELL FÖR KONTROL
Page 121 and 122:
BILAGA 9/2 116 ETT EXEMPEL PÅ GRUN
Page 123 and 124:
BILAGA 11 118 VATTENDRAG FÖR VILKA
Page 125 and 126:
BILAGA 13 120 ETT EXEMPEL PÅ EN RE
Page 127 and 128:
BILAGA 15 122 REGIONALA MILJÖCENTR
Page 129 and 130:
124 över fördämningarnas krön v
Page 131 and 132:
FORTSATTA ÅTGÄRDER: 126 Byggnadsp
Page 133 and 134:
• Reis-Vuohtojärvi W och Q • K
Page 135 and 136:
130 BILAGA 18 ÖVERSVÄMNINGSBENÄG
Page 138 and 139:
RIKTGIVANDE TIDTABELL OCH KOSTNADSB
show all

SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?